Slutrapport för projekt
Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital form både till det lokala Leader-kontoret och till Länsstyrelsen.
Observera att ditt Leader-kontor måste godkänna slutrapporten innan den sänds till Länsstyrelsen.
Allmänna uppgifter
Datum:
2011-05-30 Projekttid:
2008-11-01 t.o.m. 2011-05-31 Journalnummer:
2008-5699
LAG diarienr:
024 Projektnamn:
Skara – trygg och snygg stad Projektägare:
Centrumföreningen MEGA
Sammanfattning
Hur sammanfattar du projektet?
Vad är bakgrunden till projektidén?
Projektet är en del av den centrumutveckling som bedrivs av föreningen MEGA i samarbete med Skara kommun. Föreningens medlemmar består i huvudsak av butiksägare, fastighetsägare och krögare i centrala Skara.
Till grund för projektet låg den växande problematik med snatteri och skadegörelse i centrum som hade rapporteras av MEGA:s medlemmar. Statistik från 2007 visade att det begicks fler brott i Skara än i kringliggande städer. I SCB:s medborgarundersökning från 2007 konstaterades att Skara kommun låg sämre till än liknande kommuner vad gäller den upplevda tryggheten.
I en dialog mellan MEGA:s medlemmar och Skara kommun inleddes projektet ”Skara – trygg och snygg stad” i syfte att verka för ett tryggt centrum med goda förutsättning för att driva
affärsverksamhet..
Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen?
1. Genomföra trygghetsvandringar och peka ut problemområden.
2. Ta fram åtgärdspaket i samverkan mellan projektets deltagare till följd av trygghetsvandringarna.
3. Utföra de förbättringar som är möjliga.
4. Sätta upp en strategisk plan över arbetet med ett tryggt och snyggt centrum så att nätverken kan fortsätta att vara effektiva efter projekttiden.
5. Sprida resultaten till kommun, förvaltning, polis och andra som kan vara med och förebygga brottslighet.
6. Skapa dokumentation av hur vi arbetar samt över våra resultat som kan användas som manual i andra centra.
Vad genomförde du i projektet?
Totalt genomfördes nio trygghetsvandringar med representanter från kommunen, köpmän, fastighetsägare, krögare, övriga företagare, ungdomar samt pensionärsrådet.
Permanent samarbete inleddes med kommunens brottsförebyggande grupp – den s.k. BRÅ- gruppen - där bl. a polisen, rektorer, fältassistenter, fritidsgårdar, folkhälsoplanerare, öppenvården och kommunens drog- och brottsbekämpare ingår.
Följande utbildnings- och informationsinsatser har genomförts:
• ljussättning och skalskydd som förebygger stöld och skadegörelse i butik
• ”Stoppa butiksrånen” – diskussionskväll för köpmän, Svensk Handel och kommunen
• säkerhetsutbildning för näringsidkare i centrum – hur hantera våld, hot och svinn?
• föreläsningar för skolungdom av Paolo Roberto, Richard Zalmani och Sören Sanz i syfte att påverka attityder till brott samt stärka ett positivt beteende
• föreningsmässa för årskurs 1-6 för att erbjuda barn en meningsfull fritidssysselsättning
• snatteriets konsekvenser – stadens sjundeklassare fick besök av MEGA och polisen
• ”Vikten av att anmäla snatteri” – öppenvården och MEGA informerar köpmän
Vad blev det för resultat?
Trygghetsvandringarna har lett till en klart förbättrad belysning i centrum, borttagning av allt klotter, försköning av fasader och rabatter samt en stärkt kommunikation och förståelse mellan de olika grupper som deltog.
Utbildningsinsatserna för MEGA:s medlemmar har resulterat i en rapporterad ökad medvetenhet om trygghets- och säkerhetsfrågor. Vissa har även gjort förändringar i fastigheter och butikslokaler utifrån ny kunskap från utbildningar och trygghetsvandringar.
Ett konkret resultat av ”Stoppa butiksrånen” är den sms-varningslista för butiksägare som har inrättats. Vid behov kan man lätt varna varandra för snattare och hotfulla individer, eller be om hjälp om man känner sig trängd i en svår situation.
MEGA:s närvaro i den s.k. BRÅ-gruppen utgör ett nytt nätverk där polisen, rektorer, fältassistenter, fritidsgårdar, folkhälsoplanerare, öppenvården och kommunens drog- och brottsbekämpare ingår.
Detta samarbete har markant förbättrat kommunikationen mellan myndigheter och näringsidkare, något som MEGA:s medlemmar har efterlyst i trygghetsarbetet.
Vilka positiva effekter har projektet haft?
Se ovanstående fråga. Därtill har MEGA blivit en länk mellan centrumnäringen och de brottsförebyggande instanserna. Tack vare projektet har naturliga samarbets- och
kommunikationsvägar vuxit fram så att näringsidkarna i centrum har någonstans att vända sig med trygghets- och säkerhetsfrågor.
Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra?
Trygghetsvandringar är en mycket god utgångspunkt i trygghetsarbetet. Först och främst lyfter de fram fysiska åtgärder som kan förebygga brott. Därtill utgör de tillfällen för centrums aktörer – både privata och kommunala - att utbyta synpunkter och lättare förstå varandra.
Den kanske viktig erfarenheten är att ett tryggt och snyggt centrum kräver samarbete och god kommunikation mellan näringsidkare och de olika brottsförebyggande aktörerna.
Löpande utbildnings- och informationsinsatser är både nödvändiga och uppskattade. Framför allt köpmän och krögare har stor behållning av att utbildas i trygghetsfrågor. Utan sådan kompetens finns det risk för att både lokalernas utformning och personalens beteende uppmuntrar till snarare än förebygger brott.
Deltagande och medverkan
Vilka genomförde projektet?
Vilka personer medverkade i projektet?
• Projektledaren
• MEGA:s medlemmar (näringsidkare och fastighetsägare i centrum)
• Skara kommun (mestadels genom sin drog- och brottsbekämpare)
• Samarbete med Rotary
• Samarbete med BRÅ-gruppen och skolorna
Är projektet förankrat? På vilket sätt?
Ja. Projektnamnet ”Trygg och snygg” är ett välkänt koncept framför allt bland centrumaktörerna men även i lokalpressen. Planer finns på att använda parollen ”Trygg och snygg” på skyltar och i annat informationsmaterial som uppmuntrar till positiva beteenden.
De nätverk som har skapats kommer att fortsätta vara effektiva även efter projekttiden, främst genom MEGA:s närvaro i BRÅ-gruppen. Trygghetsvandringar har blivit ett permanent inslag i det brottsförebyggande arbetet.
Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet?
Se ovan under ”medverkan”.
Har projektet skapat nya samarbeten?
Ja. Genom BRÅ-gruppen och samarbetet med Rotary.
Bakgrund
Varför ville du genomföra projektet?
Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet?
Handlare, fastighetsägare och andra företagare i centrum hade märkt av ett ökande problem med framför allt snatteri och skadegörelse. Enligt statistik från 2007 begicks det fler brott i Skara centrum än i omkringliggande städer. Enligt SCB:s medborgarundersökning låg Skara kommun sämre till än liknande kommuner vad gällde den upplevda tryggheten.
Ett tryggt centrum är en förutsättning för det utvecklingsarbete som MEGA bedriver. Kommunen är också beroende av en trygg och tilltalande stadskärna för både boende och besökare.
Målgrupp
Vem riktade sig projektet till?
Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive indirekt.
Den primära målgruppen för projektet var näringsidkare och fastighetsägare i centrum samt ungdomar. Samtliga har berörts direkt genom de utbildnings- och informationsinsatser som varit en del av projektet. För centrums näringsidkare var målet att stärka medvetenhet och kunskap om trygghetsarbete i deras respektive verksamheter. Vad ungdomarna beträffar syftade projektet till att främst bearbeta attityder till brott och kriminalitet.
Boende och besökare i staden påverkas indirekt och på lång sikt allteftersom projektet förankras och ger resultat.
Genomförande
Vad genomförde du i projektet?
När genomfördes projektet (projekttiden)?
2008-11-01 t.o.m. 2011-05-31
Vilka aktiviteter genomförde du i projektet?
Totalt genomfördes nio trygghetsvandringar med representanter från kommunen, köpmän, fastighetsägare, krögare, övriga företagare, ungdomar samt pensionärsrådet.
Permanent samarbete inleddes med kommunens brottsförebyggande grupp – den s.k. BRÅ- gruppen - där bl. a polisen, rektorer, fältassistenter, fritidsgårdar, folkhälsoplanerare, öppenvården och kommunens brottsförebyggare ingår.
Följande utbildnings- och informationsinsatser har genomförts:
• ljussättning och skalskydd som förebygger stöld och skadegörelse i butik
• ”Stoppa butiksrånen” – diskussionskväll för köpmän, Svensk Handel, kommunen
• säkerhetsutbildning för näringsidkare i centrum – hur hantera våld, hot och svinn?
• föreläsningar för skolungdom av Paolo Roberto, Richard Zalmani och Sören Sanz i syfte att påverka attityder till brott samt stärka ett positivt beteende
• föreningsmässa för årskurs 1-6 för att erbjuda barn en meningsfull fritidssysselsättning
• snatteriets konsekvenser – stadens sjundeklassare fick besök av MEGA och polisen
• ”Vikten av att anmäla snatteri” – öppenvården och MEGA informerar köpmän
Vad har gått som planerat?
Alla insatser har gått som planerat, så även de samarbeten som förts.
Har något fungerat bättre än förväntat?
Nej.
Vad har inte gått som planerat? Förklara
Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång?
De ursprungliga idémakarna – MEGA:s dåvarande projektledare samt kommunens dåvarande drog- och brottsbekämpare – lämnade sina tjänster strax efter projektets början. MEGA har även under denna tid bytt ordförande. Till detta kommer att även projektledare nummer två lämnade sin tjänst, vilket medförde att en tredje projektledare tog över de sista månaderna. Samtliga efterträdare har givetvis arbetat vidare i samma positiva anda, men självklart påverkas projektet när den
ursprungliga visionen försvinner. Detta har absolut inte utgjort ett hinder för att projektet slutförs framgångsrikt, men man förlorar tid i överlämnandet och i uppbyggandet av nytt engagemang.
Mot slutet av projektet var det ibland svårt att engagera vissa av MEGA:s medlemmar. De arbetar ofta mer än heltid i sina verksamheter och tappade viljan att bidra med ideell tid.
Projektets mål
Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet?
Vilka var projektets mål?
• Halvera snatteri, stölder och vandalism i centrum
• Öka kunskapen kring brottsförebyggande arbete
• Utveckla en metod som kan användas i andra småstäders centra
• Förändra ungdomars attityd till brott
• Stärka den upplevda tryggheten i centrum
Vad blev resultatet?
Antalet anmälda snatterier i butik och varuhus har sjunkit med ca 35 % sen 2007 enligt BRÅ:s statistik. Skadegörelse (ej inräknat är åverkan på motorfordon) och klotter har enligt samma källa sjunkit med 10,5 %. Siffrorna gäller dock hela kommunen, inte bara centrum. Här bör tilläggas att all brottslighet i kommunen har sjunkit sen 2007. Detta tros bland annat bero på de ökade insatser mot brottslighet som har skett genom kommunens samverkansavtal med polisen. Projektet ”Skara – trygg och snygg stad” har varit ett gott komplement i det arbetet.
Samtliga tillfrågade näringsidkare i centrum rapporterar en ökad medvetenhet och kunskap om trygghetsfrågor i sina verksamheter. Framför allt nämns kunskap om skalskydd, inredning, ljussättning och personligt agerande.
Vi har utvecklat en metod som består av kontinuerliga trygghetsvandringar med påföljande åtgärder, utbildnings- och informationsinsatser samt stärkta samarbeten och kommunikationsvägar.
Attitydförändring hos ungdomar är svårt att mäta då det rör sig om synergieffekter. Uppfattningen i BRÅ-gruppen är att projektet är ett gott komplement till det brottsförebyggande arbete som redan riktas mot ungdomar. Man uppskattar också de nya perspektiv från näringsidkare och övriga medborgare som projektet har tillfört.
Den senaste medborgarundersökningen visar på en mycket liten förbättring av den upplevda tryggheten sen 2007.
Om målen endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta?
Målet att halvera snatteri och skadegörelse är långsiktigt. En såpass tydlig sänkning i statistiken på endast två år är därför att räkna som en stor framgång. I ekvationen måste även inberäknas att dessa typer av brott kännetecknas av ett stort mörkertal – många ogärningar anmäls aldrig.
Projektets arbete med att stärka handlarnas policy att alltid anmäla snatteri och skadegörelse kan ha minskat det mörkertalet och ökat antalet anmälda brott.
Vad gäller den försiktiga förbättringen av den upplevda tryggheten bör tilläggas att frågorna i SCB:s undersökning har förändrats något sen 2007, vilket försvårar jämförelsen. Samtidigt får man beakta att medborgarnas känsla av trygghet är en fördröjd reaktion på rapporterad minskad brottslighet.
Därför kan en stärkt upplevd trygghet bli ordentligt märkbar först efter en längre tids nedgång i brottsstatistiken. Här väntar vi oss alltså tydligare förbättringar i kommande års undersökningar.
Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt?
Någon direkt inverkan på de ekologiska systemen kan inte rapporteras. Däremot stärks den hållbara ekonomiska utvecklingen indirekt av att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.
Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt?
Som redovisats tidigare i rapporten har flera insatser varit direkt riktade mot ungdomar. Något direkt fokus på jämställdhet i övrigt har inte varit en del av projektet.
Har projektet främjat kompetensutveckling?
Ja. Se ovan vad gäller olika utbildnings- och informationsinsatser för både näringsidkare och ungdomar.
Mätbara resultat
Fyll i med projektets mätbara resultat, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som du förväntat dig och/eller annan relevant information.
Antal Utfall Kommentar Antal deltagare i
projektet
Män 30 Svårt att mäta. MEGA:s medlemmar har
deltagit konstant under projektet.
Sammansättningen vad gäller andelen män, kvinnor, invandrare och ungdomar har varierat med de olika insatserna. Ingen löpande mätning har gjorts. Uppskattningsvis stämmer det förväntade antalet.
Kvinnor 30
Ungdomar 30
Invandrare 7
Antal deltagare i kurser och seminarier
Män 20 Vad gäller vuxna män och kvinnor har det ofta varit samma individer som deltagit – dvs MEGA:s medlemmar.
De utbildnings- och informationsinsatser som har varit riktade mot barn och ungdomar har uppskattningsvis nått totalt 1 500 individer.
Kvinnor 20
Nya
arbetstillfällen
Män 0
Kvinnor 0
Nya företag 0
Antal nya tjänster och produkter som skapats genom projektet
1 Sms-varningslistan.
Nya nätverk 3 5 MEGA:s närvaro i kommunens
brottsförebyggande grupp har skapat nätverk på olika håll med skolan, polisen,
öppenvården, fritidsgården och kommunen.
Antal nya inflyttade personer
1 Projektledaren under sluttampen.
Ökat antal besökare och gästnätter som projektet förväntas skapa
5 Föreläsare och utbildare som har bott övernatt.
Bidragit till ökad jämställdhet
Spridning av projektets resultat
Hur har du spridit resultatet av projektet?
Löpande artiklar i lokalpressen om projektet och olika insatser och åtgärder. Kontakt ska tas med
lokaltidningen om en sammanfattande artikel när slutrapporteringen är klar. Projektets resultat kommer troligen även att publiceras på rådhusets och kommunens hemsida.
Vilka andra aktörer kan vara intresserade att ta del av projektresultatet?
Andra småstäder, framför allt centrumutvecklingsföreningar, som vill stärka tryggheten i centrum med fokus på samarbete mellan näringsidkare och kommunen.
Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling efter att projektet är avslutat?
Metoden för projektet är lätt att kopiera och implementera.
Projektets kostnader och finansiering
Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (uppdelat på finansiärer). Redovisa projektets ideella arbete och ideella resurser.
KOSTNADER
Faktiska kostnader Beviljad budget Utfall
Löner och lönebikostnader Indirekta kostnader
Investeringar 70 000 0
Övriga kostnader 461 500 403 412
Summa faktiska kostnader 531 500 403 412
Resurser
Ideellt arbete 265 000 137 436
Övriga ideella resurser
Summa ideellt arbete/resurser
265 000 137 436
Offentliga resurser
20 000
18 288
Om du haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader beskriv vad dessa består av. Ex.
på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera projektet.
FINANSIERING
Faktisk finansiering Budgeterad finansiering Utfall Privat medfinansiering, intäkter
Privat medfinansiering, övrigt Namn
Fastighetsägarna GFR 30 000 30 000
Namn
Alida och Otto Wilssons fond 30 000 0
Summa privat
medfinansiering 60 000 30 000
Finansiering via Leader
371 500 273 412
Övrig offentlig medfinansiering Namn
Brottsförebyggande Rådet 100 000 100 000
Namn Namn
Resurser Ideellt arbete
265 000 137 436
Övriga ideella resurser
Summa ideellt
arbete/resurser 265 000 137 436
Offentliga resurser
20 000 18 288
Avvikelser från beviljad budget
Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade kostnader? Om det är fallet, vilka är avvikelserna och vilka är skälen till dessa avvikelser?
Slutsats och rekommendationer
Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt?
Den kanske viktigaste lärdomen i projektet är att ett tryggt och snyggt centrum kräver samarbete och god kommunikation mellan privata och kommunala aktörer. Centrumnäringen har som grupp tidigare rapporterat att de tidigare inte känt sig inkluderade i trygghetsarbetet, men ändå är det ofta de som drabbas av brott i centrum. En rundfrågning visar att informationsinsatser, stärkta nätverk och kortare kommunikationsvägar har minskat detta upplevda utanförskap och ökat känslan av ”vår stad”.
Hos ett fåtal näringsidkare har engagemanget för projektet uteblivit, vilket har varit oväntat med
tanke på att de har uttryckt en upplevd otrygghet i centrum. Detta är givetvis tråkigt, men vi lade inte ner något krut på att försöka ”omvända” dessa individer. De många aktiviteterna och deltagarnas belåtenhet talade för sig själva.
Det svåraste har troligen varit att få ihop de ideella timmarna. I det här projektet arbetar deltagarna – MEGA:s medlemmar – ofta mer än heltid i sina verksamheter. Detta gör att de inte alltid har
möjlighet eller ork att närvara vid olika aktiviteter och insatser, även om de ser nyttan i dem. Ett alltför stort fokus på att få ihop ideella timmar riskerar att överskugga projektmålet och påverka valet av nyttiga insatser. En idé kanske kan vara att göra aktiviteterna mer lockande – deltagarna ska känna att de får ett mervärde av att närvara.
Tidsbrist har varit ett hinder i arbetet med att dokumentera och utvärdera projektet löpande. Sådant material hade underlättat när flera av projektets medarbetare byttes ut.
Vilka mervärden har projektet tillfört?
Som tidigare nämnts har MEGA blivit en länk mellan centrumnäringen och de brottsförebyggande instanserna. Tack vare projektet har naturliga samarbets- och kommunikationsvägar vuxit fram så att näringsidkarna i centrum har någonstans att vända sig med trygghets- och säkerhetsfrågor.
Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt?
• Genomför flera trygghetsvandringar med representanter från så många grupper som möjligt för att få flera perspektiv och synpunkter. Låt dessa utgöra grunden för det fortsatta
trygghetsarbetet.
• Fokusera på samarbete och god kommunikation mellan privata och kommunala aktörer.
Lösningar och idéer lyfts fram när olika grupper och perspektiv möts.
• Det är en god idé att noggrant dokumentera och utvärdera projektet löpande. Om projektets medarbetare byts ut under projekttiden förhalas arbetet om tydlig information är svår att hitta.
Genomförandet
Hur har kontakten/hjälpen fungerat från LEADER Västra Skaraborg?
Mycket bra. Gott bemötande och snabba svar på de frågor som dykt upp.
Förbättringsområden
Hur kan Leaderstödet förbättras? (ex seminarier, föreläsningar, kontakter eller annat)
Bilagor:
Bifoga eventuellt skriftligt material som du har tagit fram i projektet, som till exempel, broschyrer eller annat material som du tagit fram för att marknadsföra ditt projekt, filmer, et.c.
Ort, datum
______________________________________
Projektägare/Firmatecknare
______________________________________
Projektägare/Firmatecknare
____________________________________
Projektledare
Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med
landsbygdsutveckling och för allmänheten
Godkännandet skickar du i original tillsammans med ansökan om slututbetalning.
Kontaktpersoner i slutrapporten
Namn & adress Christer Johansson
Telefonnummer 0511-324 24 Roll i projektet
Tillförordnad ordförande i MEGA
E-postadress
christer.johansson@skara.se
Underskrift Datum
Namn & adress Telefonnummer
Roll i projektet E-postadress
Underskrift Datum
Namn & adress Telefonnummer
Roll i projektet E-postadress
Underskrift Datum
