Umeå Universitet Institutionen för idé- och samhällsstudier

Umeå Universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Försvararna av hemmafronten: Finlands svenska Marthaförbunds minoritetsnationalistiska mobilisering och konstruktion av kvinnliga samhällsmedborgare 1932––1939

Masteruppsats, 30 hp VT 2021

Jenny Lavonius

Defending the home front: The Martha Organization and the ideal minority nationalistic female citizen in Finland 1932––1939

This study examines the moral regulation of the Swedish-speaking Martha Organization in Finland during the 1930’s, from two aspects; the construction of the ideal female citizen and the mobilization of minority nationalistic identity. The ideal female citizen was supposed to develop traits such as work ethics, piety, compassion, motherly care and peacefulness. The ideal female citizen should also encourage temperance, thus the sobriety of men was viewed as a womanly responsibility. Due to mothers’ decisive impact on the moral health of the youth, the Martha Organization aimed at shaping the attitudes of the members. Women’s roles as mothers and housewives prepared them for citizenship, since women had the same duties in society as they had in the household. During the 1930’s Finland was marked by the pragmatic gender order of the agrarian society, even though the modern gender order of industrial society gradually grew in importance. The Martha Organization aimed at mobilizing minority nationalistic identity, as well as encouraging binational Finnish patriotism amongst its members. This survey analyses the mobilization of the Swedish-speaking minority nationalistic identity in general, as well as the particular minority nationalistic identity of Åland. These mobilization processes took place in relation to each other, accordingly they were similar in nature. The public sphere was understood as a continuation of the private one in the Martha ideology. Consequently, the love of the home and the fatherland were important values for both these minorities. The Swedish-speaking minorities shared the love of freedom, Western rationality and mother tongue, as well as the notion of being a national elite. The minority nationalistic identity of Åland resembled that of Swedish-speaking Finland.

Even so, minority nationalism on Åland was built around a self-image of being an unique ethnicity, while underlining the close cultural connections to Sweden. Apart from the years around the implementation of Åland’s autonomous status in 1922, the minority nationalistic identity of Åland has been neglected in previous research. The Finnish 1930’s were marked by conflicts between the Finnish-speaking majority and the Swedish-speaking minority, clashes that never reached Åland.

The language question was practical in nature — especially on Åland, where the population hardly spoke Finnish — but even so, it was framed in ideological terms. Thanks to the Martha ideology, gaps between the Finnish-speaking members and their Swedish-speaking counterparts could be bridged, as well as those between Åland and the rest of Swedish-speaking Finland.

Keywords: maternity, home, minority nationalism, discipline, gender, 20:th century, patriotism

Härmed ger jag mitt tillstånd att föreliggande uppsats får spridas och att forskare och studerande får citera ur densamma. Uppgifter om uppsatsen får läggas ut på internet.

Arbetet med denna uppsats har underlättats avsevärt av de stipendiemedel jag mottagit av Olof M Janssons stiftelse för främjande av åländsk historisk forskning, Fanny Palméns fond och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, varför jag vill rikta ett varmt tack till nämnda stipendiegivare.

Därutöver vill jag tacka personalen på Ålands Landskapsarkiv, som varit otroligt tillmötesgående och hjälpsamma.

Introduktion 1

Tidigare forskning 2

Det åländska lokalhistoriska forskningsläget 7

Teoretiska utgångspunkter 8

Den foucauldianska maktförståelsen som ingång 9

Textens möte med läsaren 9

Genusperspektivet som tolkningslins 10

Något om begreppet minoritetsnationalism 11

Syfte och frågeställningar 11

Källmaterial och metod 12

Avgränsningar 15

Generella avgränsningskriterier 15

Tidsmässiga avgränsningar 17

Geografiska avgränsningar 18

Disposition 18

Begrepp och förtydliganden 19

Det historiska sammanhanget: mellankrigstidens Finland 21

Marthaförbundets insatser för den minoritetsnationalistiska mobiliseringen 21

Inbördeskriget som skapelseberättelse för det vita Finland 21

Martharörelsens förankring i det vita Finland 22

Martharörelsen –– ett feministiskt projekt? Idealbilder av genusordningen 23

Kvinnans ställning under finländskt 1930-tal 23

Hotbilder mot demokratin under tidigt 1930-tal: höger- och vänsterextremism 24

Språkfrågan under 1930-talet 26

Åländska separatismsträvanden och örikets självstyrelse 27

Samhällsmodern –– kvinnan som samhällsmedborgare 29

Självuppfostran, andlig utveckling och gudsfruktan 31

Kvinnan som hjärtats försvarare — vikten av mödrafostran 31

Samhällsmoderns gudomliga kallelse –– rollen som kristenhetens försvarare 36

Samhällsmodern som nykterhetskämpe 38

Fredsgärningen och förhållningssättet till männen 41

Freden som vardagsgärning 42

Kvinnlig solidaritet 44

Fred mellan könen 45

Arbetsmoral 47

En åttatimmars latmansdag — arbetets uppfostrande funktion 47

Arbetets genusöverskridande karaktär 49

Kvinnligt förvärvsarbete och kraven på rationalisering 51

Vilan som uttryck för arbetseffektivitet 54

Samhällsmoderns politiska gärning 56

Politiken som pliktuppfyllelse och kraven om självuppfostran 57 Statens kvinnliga ansikte — vikten av kvinnlig representation 59 Att jämka martharörelsens politiska obundenhet med politisk aktivitet — en balansakt 61 Finlands svenska Marthaförbunds minoritetsnationalistiska mobilisering 63

Minoritetsnationalism som analytisk kategori 63

Åländsk minoritetsnationalistisk identitet 63

Ålands förhållningssätt till övriga Svenskfinland 64

Avgränsningar 65

Hemmet och hemkänslan –– att skapa samhällshemmet 66

Hemmet som mobiliseringsgrund för det minoritetsnationalistiska identitetsbygget 66 Hemkänslans betydelse för den minoritetsnationalistiska självförståelsen 68 Hemmet som fristad under en orolig tidsålder –– att jämka minoritetsnationalismen med

allfinländsk patriotism 71

Att avgränsa minoritetsnationen –– de svensktalandes självförståelse 73 Civilisationens yttersta utpost –– den minoritetsnationalistiska självuppfattningen som

arvtagare till den västerländska kulturen 73

Minoritetsnationens särdrag –– de svensktalandes karaktärsdrag 78 Fromhetens betydelse för den finlandssvenska självförståelsen 79

Finlandssvenskarna som nationens avantgarde 81

Den åländska folksjälen –– en minoritetsnationalistisk självbild som unik 83 Kärleken till modersmålet kontra språkfred –– en pragmatisk angelägenhet som gavs

ideologisk innebörd 86

Sammanfattande diskussion 89

Samhällsmodern i minoritetsnationens tjänst 89

Att bli martha — 1930-talets finlandssvenska martharörelses moraliska disciplinering som ett

exempel på modern maktutövning 93

Husmodern kontra Ålands Marthadistriktsförbunds styrelseprotokoll — källmaterialets för- och

nackdelar 95

Den finländska martharörelsen och klassfrågan 96

Fascismbegreppet som en ingång för att tolka 1930-talets martharörelses moraliska fostran 97

Käll- och litteraturförteckning 100

Otryckta källor 100

Tryckta källor 100

Litteratur 100

Övriga källor 101

Radioprogram 101

Ågren Johan. Därför firar vi idag. (Radioprogram). Mariehamn: Ålands radio. 2021. https://

alandsradio.ax/gomorron/darfor-firar-vi-idag. 101

Bilder 101

Omslagsbilden 101

Introduktion

Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstruerandet av kvinnliga samhällsmedborgare och mobiliseringen kring den minoritetsnationalistiska identiteten på Åland och i Svenskfinland under tidsperioden 1932––1939. Genom en närläsning av Ålands Marthadistriktsförbunds styrelseprotokoll och Finlands svenska Marthaförbunds medlemstidning Husmodern: Organ för Finlands svenska Marthaförbund under nämnda tidsperiod syftar uppsatsen till att granska den sociala disciplinering martharörelsen utövade över sina medlemmar. Eftersom källmaterialet låter såväl Marthaförbundets styrelseledamöter på olika nivåer som dess enskilda föreningsmedlemmar komma till tals, kommer den politiska socialisationen i någon utsträckning att granskas underifrån, ur ett genusperspektiv. Den sociala disciplineringen genomsyrar undersökningen och kommer här analyseras utgående från två aspekter; konstruktionen av den kvinnliga samhällsmedborgaren respektive den minoritetsnationalistiska identiteten. Undersökningens två empiriska huvudblock stöder varandra –– och kan betraktas som konkreta uttryck för den sociala disciplinering martharörelsen riktade mot sina medlemmar. Den studerade perioden präglades av polarisering och utmaningar mot demokratin, samt en mer eller mindre intensiv språkstrid. Det finländska samhället var under 1930-talet alltjämt traumatiserat och splittrat efter 1918 års inbördeskrig. I syfte att ¹ uppnå nationell samhörighet och samhällsfred initierades en rad folkbildningskampanjer under mellankrigstiden, av bland andra den finländska martharörelsen. Med tanke på kvinnors formativa påverkan på det uppväxande släktet blev de föreningen Marthas huvudmålgrupp vid grundandet 1899 — genom att forma kvinnorna moraliskt hoppades man på att nå ut till bredare demografiska skikt. Enligt Pirjo Markkola utformades den moderna genusordningen i Finland under 1920- och ² 1930-talet, samtidigt som de enskilda hushållen alltmer började betraktas ur ett samhällsperspektiv. ³ Det är således av intresse att studera kvinnorollens framväxt under denna tid, samt hur kvinnans husmodersgärning skapade grundförutsättningarna för hennes samhällsmedborgarskap. Framväxten av den finlandssvenska minoritetsnationalistiska identiteten tog fart under 1920- och 1930-talet, ⁴ varför minoritetsnationalistiskt tankegods är intressant att analysera under den aktuella tidsperioden.

Undersökningen utspelar sig ett decennium efter Ålandsfrågans självstyrelselösning, varför man kan föreställa sig att perioden innefattade en intensiv mobilisering av den åländska

Ahlbäck, Anders. Manhood and the making of the Military: Conscription, Military Service and Masculinity in

1

Finland, 1917––39. Ashgate Publishing Limited, Farnham, Surrey, 2014 s. 16––17.

Ollila, Anne. Är det privata politiskt? Martha-rörelsens ställningstaganden till kvinnors deltagande i samhällslivet

2

1918––1939. Historisk tidskrift för Finland. 75:2, 1990, s. 333-334.

Markkola, Pirjo. Huslig ekonomi och kön i Finland på 1900-talet –– en del av Finlands kvinnohistoria. Historisk

3

tidskrift för Finland. 76:3, 1991, s. 443 och 445.

Meinander, Henrik. Nationalstaten: Finlands svenskhet 1922-2015. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors,

4

2016, s. 23.

minoritetsnationalistiska identiteten. Samtidigt präglades undersökningsperioden av stormaktspolitiska förvecklingar som skulle urarta i andra världskriget, vilka även accelererade det binationella finländska identitetsbygget. Frågan om hur den minoritetsnationalistiska identiteten samverkade med mobiliseringen av allfinländsk patriotism kommer att tilldra sig undersökningens intresse — eftersom de respektive mobiliseringsprocesserna tog form i relation till varandra.

Tidigare forskning

Anne Ollila menar att den finländska martharörelsen vid bildandet 1899 strävade efter att motverka förryskning och åstadkomma nationell samhörighet. Denna nationella väckelsetanke tonades emellertid ner för att undvika att alienera den ryska övermakten. Således övergavs föreningens första namnförslag, Bildning i hemmet, till förmån för det religiöst klingande namnet Martha. I ⁵ syfte att närma sig konstruerandet av såväl den allfinländska nationella identiteten som av den minoritetsnationalistiskt åländska respektive finlandssvenska diton är martharörelsen väl värd en närmare analys. Kvinnor tenderade att göra sina politiska röster hörda genom deltagande i diverse medborgarorganisationer, samt i sedlighets- och nykterhetsföreningar. Således utpekar Ollila martharörelsen som en lämplig ingång för att studera kvinnornas politiska agens –– den finländska partipolitiken var under 1900-talets första hälft ännu relativt mansdominerad. Liksom Ollila ⁶ kommer jag i denna undersökning att utgå från att den kvinnodominerande, privata sfär som martharörelsen tillhörde i högsta grad kan vara politisk. I syfte att studera kvinnor som politiska aktörer kommer jag att luta mig mot Merry E. Wiesner-Hanks politikdefinition, som innefattar,

...a broadening of the notion of ‘politics’ to include groups and organizations other than formal institutions of government through which people expressed their opinions and shaped the world around them. Voluntary societies, clubs and associations, interest groups, religious organizations, self-help groups, and charitable foundations are now recognized as important actors in the political story, effecting political change on their own or through their influence on institutions of government.../... The.../... most radical change, has been the recognition that everything in a society having to do with power relationships, not simply formal politics and organized groups, is political. ⁷

Utgångspunkten för uppsatsen är alltså en bred politikdefinition, samtidigt som partipolitiska skeenden kommer att förpassas till periferin. I undersökningens första del berörs förvisso martharörelsens strävan efter att väcka medlemmarnas politiska engagemang, men frågan om varför kvinnor skulle ta del av politiken kommer att få företräde framför faktiska parlamentariska förvecklingar. Detta motiveras delvis med att den åländska partipolitiken redan är jämförelsevis väl

Ollila, 1990, s. 333-334.

5

Ibid., s. 340––341.

6

Wiesner-Hanks, Merry E. Gender in history: global perspectives. 2nd ed. Wiley-Blackwell, Oxford, 2011, s. 138.

7

utforskad, och delvis med att källmaterialets innehåll öppnar upp för att analysera politikens mer subtila och moraliserande dimensioner.

Anders Ahlbäck har granskat sambandet mellan konstruktionen av modern maskulinitet och implementerandet av värnpliktsarmén i boken Manhood and the making of the military:

conscription, military service and masculinity in Finland, 1917-39. Enligt Ahlbäck fick industrisamhällets polariserade syn på genus genomslag i Finland först under 1900-talets början, som en konsekvens av landets tekniska och sociala moderniseringsprocess. I takt med att bondesamhället övergick i industrisamhället blev genusordningen alltmer stratifierad, eftersom behovet av samarbete könen emellan inte längre var lika trängande. Åland var under den ⁸ undersökta tidsperioden ett utpräglat bondesamhälle, samtidigt som mötet med moderniteten ⁹ gjorde sig alltmer kännbart. Man kan därför anta att den behandlade tidsperioden präglades av slitningar mellan traditionella och moderna genusordningar, konstruktionen av den kvinnliga samhällsmedborgaren under 1930-talet är således värd en närmare analys. Kvinnor omnämndes sällan i de manliga narrativ om värnplikten som Ahlbäck granskat. I synnerhet mödrar lyste med sin frånvaro, något Ahlbäck menar att låter sig förklaras med den betydelse som det personliga oberoendet tilldelades i värnpliktsnarrativen. Med tanke på att den minoritetsnationalistiska ¹⁰ identiteten hos kvinnor står i blickfånget för denna undersökning, kan den betraktas som ett komplement till Ahlbäcks analys av konstruktionen av den manliga samhällsmedborgaren. Värt att beakta är att deltagandet i martharörelsen och snarlika kvinnoorganisationer till skillnad från värnpliktsarmén baserades på frivillighet –– varför de inte nådde ut till lika breda demografiska skikt. Martharörelsens moraliska fostran berörde således främst marthor –– inte kvinnor i gemen ––

men eftersom man kan föreställa sig att de kvinnoideal som återfanns hos martharörelsen i någon mening motsvarade de som florerade i det omgivande samhället, bör slutsatserna ha en bredare relevans.

Ahlskog, Kaihovirta och Wickström skriver i artikeln “Nationen i klasskampen:

Minoritetsnationalism inom den socialistiska arbetarrörelsen” om hur minoritetsnationalism som analytiskt verktyg öppnar upp för studier av nationell identitet i flernationella stater. Begreppet minoritetsnationalism kan användas för att frångå det nationalstatsparadigm som präglat

Ahlbäck, 2014, s.11.

8

Meinander, 2016, s. 191.

9

Ahlbäck, 2014, s. 226.

10

identitetsforskning. Eftersom konstruktionen av den åländska och finlandssvenska ¹¹ minoritetsnationalistiska identiteten står i blickfånget för undersökningen utgör Ahlskogs, Kaihovirtas och Wickströms artikel en naturlig ingång. Användningen av begreppet minoritetsnationalism kommer att beskrivas närmare i inledningsdelen till undersökningens andra empiriska huvudblock. Som ett konkret exempel på hur begreppet minoritetsnationalism låter sig användas empiriskt fungerar Cecilia Hortlunds avhandling Svenskar, krigare, söner av Finland:

Maskulinitet, minoritetsnationalism, nationell identitet och sociala skillnader inom svenskspråkiga skyddskårer i Österbotten och Åboland 1918-1939 från maj 2021. Hortlund analyserar konstruktionen av manlighet och minoritetsnationalistisk identitet hos svenskspråkiga skyddskårer under mellankrigstiden. Enligt Hortlund växte den den minoritetsnationalistiska finlandssvenska identiteten fram i dialog med allfinländska nationella diton. De båda identitetsbyggena stödde ¹² alltså varandra, något även denna undersökning kommer att argumentera för. Sociala skillnader utgör en analytisk ingång för Hortlunds avhandling, emedan klassfrågan i denna undersökning kommer att förbises. I likhet med martharörelsen var medlemskapet frivilligt i de svenskspråkiga skyddskårer Hortlund studerat. Skyddskårerna sprang liksom marthaförbundet ur en borgerlig, vit diskurs –– något som motiverar Hortlunds avhandling som referensram. ¹³

Nira Yuval-Davies analyserar genusrelationers inverkan på nationella projekt i verket Gender &

nation. Yuval-Davies påpekar att kvinnor ofta spelar en central roll i det nationella identitetsbygget, eftersom de i egenskap av mödrar vidareförmedlar nationens kulturella arv. Vid sidan av denna kulturella kunskapsförmedling reproducerar kvinnor även nationen i rent fysisk bemärkelse, varför frågan om moderskap är central för nationsbygget. Yuval-Davies hävdar att genusrelationer utgör bestående och trögföränderliga kulturella inslag, då det rör sig om tankegods som lärs ut till nästa generation. Med tanke på att denna undersökning intresserar sig för kvinnors betydelse för det ¹⁴ minoritetsnationalistiska identitetsbygget –– samt hur detta samverkade med konstruktionen av kvinnlighet –– utgör Yuval-Davies verk en lämplig förståelsebakgrund. Irma Sulkunen har analyserat debatten som föranledde införandet av allmän rösträtt i Finland 1907, och konstaterar att det faktum att medborgarskapet även omfattade kvinnor låter sig förstås med tanke på

Ahlskog, Jonas, Kaihovirta, Matias & Wickström, Mats. Nationen i klasskampen: Minoritetsnationalism inom den

11

socialistiska arbetarrörelsen. Historisk tidskrift. 183:3, 2018, s. 454 och 457.

Hortlund, Cecilia. Svenskar, krigare, söner av Finland: maskulinitet, minoritetsnationalism, nationell identitet och

12

sociala skillnader inom svenskspråkiga skyddskårer i Österbotten och Åboland 1918-1939. Umeå universitet, Diss.

Umeå : Umeå universitet, 2021,Umeå, 2021, s. 248.

Notera att begreppet ‘vit’ här syftar till den borgerliga sidan i det finländska inbördeskriget 1918, det har alltså

13

ingenting med etnisk tillhörighet att göra.

Yuval-Davis, Nira. Gender & nation. Sage, London, 1997, s. 37 och 43.

14

agrarsamhällets relativt tillåtande genusordning. Enligt Sulkunen kännetecknades 1900-talets unga stater av diffusa gränsdragningar mellan den privata och offentliga sfären, samtidigt som behovet av nationell samstämmighet bidrog till att skillnader i fråga om klass och genus tonades ner. ¹⁵ Rösträttskampen i Finland förstods således främst i termer om medborgarskap, varför frågan om den kvinnliga rösträtten aldrig blev särskilt problematisk. Sulkunen betonar hur agrarsamhällets krav på könsöverskridande samarbete medförde att kvinnor intog en stark position inom hushållen samtidigt som de tidigt vande sig vid att delta i den offentliga sfären. Rösträttsrörelsen sprang ur nykterhets- och väckelsesammanslutningar, i vilka båda könen deltog på relativt jämlika grunder och kvinnor kunde ha nyckelpositioner. Sulkunen intresserar sig även för de tidiga kvinnliga ¹⁶ riksdagsledamöternas arbete och identifierar ett borgerligt hierarkiskt systerskap, enligt vilket medel- och överklasskvinnor skulle disciplinera och uppfostra kvinnor ur lägre samhällsskikt.

Idealbilder av moderskap utgjorde en central komponent i denna kvinnlighetskonstruktion ––

Sulkunen talar om moderskapsfeminism –– en tankegång som även Marthaförbundets grundare Lucina Hagman skulle anamma. Eftersom Sulkunen hänvisar till Marthaförbundet som ett ¹⁷ exempel på det tidiga 1900-talets sociala disciplinering och konstruktion av kvinnlighet är hennes slutsatser relevanta för undersökningen. Pirjo Markkola har i en översikt över finländsk genushistoria skildrat övergången mot den moderna genusordningen under 1920- och 1930-talet.

Markkola betonar att de enskilda hushållen vid denna tidpunkt kom att betraktas som alltmer samhällsbärande. Decennierna efter självständigheten präglades av en ökad kvinnlig organisationsnivå, och enligt Markkola spelade den finländska martharörelsen en avgörande roll för utformandet av den moderna genusordningen. Markkola hävdar att förhållandet mellan den offentliga och privata sfären knappast förstods som dikotomt under 1900-talets första hälft, med hänvisning till marthornas uppfattning om hemmet som samhällets grundenhet. ¹⁸

Roselius, Silvennoinen och Tikka granskar den finländska fascismrörelsen under mellankrigstiden och krigsåren i titeln Svart gryning: Fascismen i Finland, 1918––1944. Författarna menar att fascismens relativt begränsade verkningsgrad i Finland låter sig förstås som en konsekvens av den ingående sociala disciplineringen. Laglydnad utgjorde en bärande idé för det vita Finland, och respekten för överheten implementerades i såväl folkskoleundervisningen som vid konfirmationen.

Sulkunen Irma. Suffrage, gender and citizenship in Finland. NORDEUROPAforum. 1/2007s. 31 och 41.

15

Ibid., s. 34, 41 och 43.

16

Ibid., s. 33––34.

17

Markkola, Pirjo. Huslig ekonomi och kön i Finland på 1900-talet –– en del av Finlands kvinnohistoria. Historisk

18

tidskrift för Finland. 76:3, 1991, s. 433 och 435––436.

Som ett belysande exempel på denna moraliska fostrans långtgående effekter omnämner Roselius et. al. det misslyckade attentatförsöket mot statsministern Kyösti Kallio 1930, då de unga gärningsmännen fick kalla fötter och sköt sig själva, istället för det påtänkta offret. Denna ¹⁹ djupgående verkningsgrad av den sociala disciplineringen talar för att den är vetenskapligt intressant att fördjupa sig i, med den finlandssvenska martharörelsen som ingång. Martharörelsen disciplinerade kvinnor, vilka i sin tur skulle vidareförmedla denna moraliska fostran till sina familjer. Vidare hävdar författarna att den finländska historiografin behandlat fascismen,

… som en utländsk importvara och därför som ringa till sin påverkan. I den mån det enligt denna tolkning ens fanns några fascister i Finland, var de bara ett gäng hetsporrar i några finska nationalsocialistiska organisationer som man varken behövde ta på allvar som samhällsaktörer eller som forskningsämne. Det ansågs självklart att fascism inte diskuterades i samband med de stora grupperingarna av fosterlandsvänner.²⁰

Trots fascismbegreppets ringa användning inom finländsk historieskrivning och dess inneboende känslighet, ämnar jag att i den avslutande diskussionen relatera de empiriska fynden till ovannämnda författares slutsatser. Här kommer jag att tydliggöra distinktionen mellan de empiriska fynden och mina egna tolkningar, för att undvika att anta en en moraliserande och anakronistisk hållning. Fascismdiskussionen kan således betraktas som ett slags tankeexperiment –– en ansats att förstå källmaterialet utgående från en allmäneuropeisk idéhistorisk kontext –– snarare än ett försök att utdela pekpinnar gentemot de finlandssvenska och åländska marthorna. Källmaterialet vittnar om en tydligt vit diskurs, som enligt Roselius et. al. angränsar till den finska fascismrörelsen. Således ²¹ är fascismbegreppet, trots sin känslighet, befogat som analytisk kategori.

Uppkomsten av den finlandssvenska identiteten behandlas även i det tredje och fjärde bandet av Svenska Litteratursällskapets bokserie Finlands svenska historia, Max Engmans Språkfrågan och Henrik Meinanders Nationalstaten. Engman analyserar 1800-talets mobilisering av den finlandssvenska identiteten, samt hur detta identitetsbygge samverkade med den samtida fennomanska väckelsen och ryskans inflytande. Meinander granskar i titeln Nationalstaten hur ²² förhållandet mellan språkgrupperna yttrade sig i den nyligen självständiga republiken.

Mellankrigstiden präglades av en intensiv mobilisering kring den finlandssvenska minoritetsnationalistiska identiteten samt en mer eller mindre påtaglig språkstrid mellan finsk- och svenskspråkiga, som i och med vinterkrigets utbrott 1939 utmynnade i språkfred. Engmans och ²³

Roselius, Aapo, Silvennoinen, Oula & Tikka, Marko. Svart gryning: fascismen i Finland, 1918-44. Lind & Co,

19

[Stockholm], 2018, s. 138 och 375––376.

Ibid., s. 374.

20

Ibid., s. 59––60.

21

Engman, Max. Språkfrågan: finlandssvenskhetens uppkomst 1812-1922. Svenska litteratursällskapet i Finland,

22

Helsingfors, 2016, s. 17 och 22.

Meinander, 2016, s. 23 och 108––109.

23

Meinanders verk ligger nära till hands då de empiriska fynden relateras till den historiska kontexten.

Konstruktionen av den åländska identiteten är sparsamt utforskad, sånär som på min egen kandidatuppsats Folkskolan som disciplinerande instans — en närstudie av den åländska folkskolan 1917–1947. I ovannämnda uppsats använder jag mig inte av begreppet minoritetsnationalism som ²⁴ analytiskt verktyg, varför den allfinländska identiteten följaktligen spelar en större roll.

Källmaterialet för nämnda undersökning består av inkomna brev från Ålands folkskoleinspektörs arkiv, med den nationella Skolstyrelsen som huvudsaklig avsändare. Själva valet av källmaterial ²⁵ medför således att det lokala åländska perspektivet tonas ner. I min kandidatuppsats står de moraliska förväntningar som riktades mot folkskolans elever och lärare i blickfånget, emedan den ²⁶ aktuella undersökningen intresserar sig för den sociala disciplinering som vände sig till medlemmar av martharörelsen. Folkskolan som disciplinerande instans –– en närstudie av den åländska folkskolan 1917–1947 utgår till skillnad från denna undersökningen heller inte från något explicit genusperspektiv, varför den aktuella undersökningen uppfyller kriterierna om vetenskapligt nyhetsvärde. Denna undersökning kan således betraktas som en fristående fördjupning av mina tidigare försök att kartlägga nationell identitet på Åland under 1900-talets första hälft.

Det åländska lokalhistoriska forskningsläget

I sökandet efter ett sammanhang för det empiriska materialet kommer undersökningsresultaten i någon mån att relateras till den befintliga lokalhistoriska åländska litteraturen. Genusperspektivet lyser med sin frånvaro i det lokala forskningsläget, med undantag av Gyrid Högmans översiktsverk Den åländska kvinnans historia 1750––1950. Högmans ambition verkar närmast vara en lättöverskådlig sammanställning av åländsk kvinnohistoria under den berörda tidsperioden. Således lyser problemformuleringar och teoretiska utgångspunkter med sin frånvaro, varför denna undersökning svarar mot en betydande empirisk kunskapslucka. Ann-Gerd Steinby har på uppdrag av Ålands Marthadistriktsförbund sammanställt jubileumsskriften Ålands Martha –– styrka, glädje och gemenskap i 100 år. Verket bidrar med en överskådlig tidslinje över den åländska martharörelsen, och kommer tidvis att användas för att kontextualisera de empiriska fynden.

Eftersom syftet med boken är att framhäva den åländska martharörelsens framgångar framstår den emellanåt som en aning tendentiös och okritisk. Å andra sidan fördjupar titeln förståelsen av de åländska marthornas självuppfattning och är således värdefull för undersökningen. Både Steinbys

Lavonius, Jenny. Folkskolan som disciplinerande instans — en närstudie av den åländska folkskolan 1917–1947.

24

Kandidatuppsats i historia, otryckt, publicerad på DiVa, Uppsala Universitet, VT 2016.

Ibid., s. 5––6.

25

Ibid., s. 5.

26

och Högmans böcker är av deskriptiv karaktär, utan vidare analytiska och teoretiska ansatser, denna undersökning med sin problematiserande hållning kommer därför att bidra med en mer ingående insyn i den åländska martharörelsen. Dan Nordman skildrar den åländska skärgårdskommunen Brändös historia fram till efterkrigstiden i boken En boning i havet: Brändös historia fram till 1945. I anslutning till diskussionen om civilsamhället i kommunen ägnar Nordman den lokala martharörelsen ett visst intresse, följaktligen är hans slutsatser användbara för undersökningen.

Nordman påpekar att martharörelsens intåg i kommunen medförde ett allmänt erkännande av kvinnors hemarbete. Enligt Nordman bidrog martharörelsen avsevärt till kvinnors politiska mobilisering, genom att förmedla kulturella och intellektuella tankegods. Martharörelsens praktiska kunskapsförmedling medförde även ett lyft för de enskilda hemmen i skärgården. Till skillnad från ²⁷ de övriga lokala författarna relaterar Nordman genomgående de empiriska fynden till en bredare historisk kontext, varför verket utgör ett användbart komplement till den övriga lokalhistoriska litteraturen. Värt att beakta är samtliga ovannämnda författares Ålandskopplingar; Högman och Nordman är själva ålänningar emedan Steinby varit bosatt på Åland under en längre tid. Närheten till det lokalsamhälle som studeras kan medföra både för- och nackdelar. Tack vare sina Ålandsanknytningar har samtliga ovannämnda författare goda kontakter i lokalsamhället. I fallet Nordman fördjupas exempelvis arkivkällorna av muntliga och skriftliga vittnesmål från privatpersoner, ett källunderlag man får anta att hade varit besvärligt för en utomstående historiker ²⁸ att få tillgång till. Å andra sidan kan de personliga banden till det lokalsamhälle som studeras innebära svårigheter vad gäller att upprätthålla distans och se förhållandena utifrån — risken för idealisering är därför överhängande. Vad beträffar Ålandskopplingarna utgör jag här inget undantag

— jag är själv ålänning –– något som kan tänkas påverka mina resultat. Oaktat detta strävar jag efter att i mån av möjlighet närma mig den finlandssvenska respektive åländska martharörelsen med analytiskt förhållningssätt, framför att bidra med en förskönande framställning av det åländska lokalsamhället.

Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkter som styrt läsningen av källmaterialet i uppsatsens två huvudblock kommer att beskrivas mer ingående under inledningen till de respektive empiriska kapitlen. Här kommer undersökningens teoretiska underlag därför att skildras överskådligt.

Nordman, Dan. En boning i havet –– Brändös historia till 1945. Vasa, 2006, s. 446.

27

Ibid., s. 8 och 499.

28

Den foucauldianska maktförståelsen som ingång

Michel Foucault skriver i Discipline and Punish om modern maktutövning och disciplinering.

Denna moderna moraliska fostran syftar till att skapa självreglerande individer som frivilligt underordnar sig lagar och normer. Utmärkande för modern maktutövning är stränga schemaläggningar, övervakning och hårt arbete, snarare än kroppsstraff, hävdar Foucault. Straffets funktion är således att på djupet förändra individer, istället för att utkräva hämnd för begångna brott.

Impulsen att underkasta sig samhällets lagar och normer bör därför initieras av samhällsmedborgarens eget samvete –– disciplineringen har härmed upphört att handla om yttre tvång. Den moraliska fostran som martharörelsen utövade över sina medlemmar låter sig väl ²⁹ relateras till Foucaults maktanalys, eftersom individens själsliga fördjupning framstod som en övergripande målsättning. Således räckte det inte att marthorna levde upp till de enskilda förväntningar som ställdes på dem, genom att exempelvis vara fromma, omvårdande och arbetssamma, utan de förväntades lära sig att värdesätta dylika karaktärsdrag som en integrerad del av det egna samvetet. I linje med Focualts maktförståelse tar undersökningen avstamp i ett konstruktivistiskt förhållningssätt till såväl könsroller som till minoritetsnationalistisk identitetsproduktion. Således är kvinnlighet och minoritetsnationalistisk identitet något som ständigt skapas och omförhandlas –– kategorierna är inte givna på förhand.

Textens möte med läsaren

Effekterna av den sociala disciplinering som framträder ur källmaterialets texter är utgående från det aktuella empiriska materialet svåra att utröna. Ahlbäck diskuterar de tidskrifter som utgör källmaterialet för hans undersökning och konstaterar att upphovsmännens intentioner inte nödvändigtvis dikterade läsarnas tolkningar av texterna. Således gör undersökningen inga anspråk ³⁰ på att skildra texternas inverkan på läsaren. Det faktum att varje läsare –– medvetet eller omedvetet –– gjort egna konklusioner av den skrivna texten är viktigt att ha i åtanke vid läsningen av uppsatsens två empiriska kapitel. I praktiken får man anta att varje enskild läsare av Husmodern dragit sina egna slutsatser av texterna och varit mer eller mindre mottagliga för den moraliska fostran som framträder ur källmaterialet. Utgående från det studerade källunderlaget är det svårt att belägga det motstånd man kan tänka sig att den sociala disciplineringen mötte hos de enskilda marthorna. Här bör man ha Ahlbäcks påpekande om människor som aktiva skapare av sin egen verklighet i åtanke. Människor närmar sig kulturella tankegods selektivt, på ett sätt som resonerar

Foucault, Michel. Discipline and punish: the birth of the prison. 2nd Vintage Books ed. Vintage Books, New York,

29

1995[1977], s. 102––103 och 121.

Ahlbäck, 2014, s. 142.

30

med deras befintliga världsåskådningar. Vi får därför anta att Husmoderns läsare varit benägna att ³¹ ta till sig vissa textpassager, emedan de förmodligen avfärdat andra, utgående från individuella bevekelsegrunder.

Undersökningen kommer således att säga något om de tankemodeller som genomsyrade Husmodernredaktionen respektive styrelsen för Ålands Marthadistriktsförbund –– emedan den inte tar ställning till texternas inverkan på läsaren. Här är det även värt att påpeka att källmaterialet inte nödvändigtvis uppfattas som representativt för någon bredare allmänhet –– inte heller för gemene martha. Istället betraktas det som en produkt av de värderingar som florerade inom Husmodernredaktionen respektive Ålands Marthadistriktsförbunds styrelse. Läsarbidrag var förvisso ett återkommande inslag i Husmodern men eftersom dessa var rätt få till antalet, och samma pseudonym kunde skriva flera bidrag, får vi anta att merparten av marthorna inte bidrog till tidskriften. Foucaults maktteorier utgör en övergripande förståelseram vid läsningen av källmaterialet, vilket emellertid inte innebär att källmaterialets författare själva uppfattade sin verksamhet som social disciplinering. Vi får därför anta att författarna i bästa välvilja pekat på brister och oegentligheter i sin samtid och föreslagit lösningar på aktuella problem –– drivkraften var knappast ett cyniskt maktbehov. Gällande de tidskrifter som utgör källmaterialet för Ahlbäcks undersökning konstaterar han att skribenterna själva levde i den ideologiska verklighet de förmedlade, de försökte alltså förmodligen inte medvetet manipulera sina läsare. ³²

Genusperspektivet som tolkningslins

På ett övergripande plan utgår undersökningen från ett genusperspektiv, som i synnerhet gör sig gällande i det första empiriska kapitlet, i vilket martharörelsens konstruktion av kvinnlighet under 1930-talet behandlas. Hortlund påpekar i sin avhandling att genusanalyser riskerar att bli ahistoriska, om manlighet och kvinnlighet betraktas som transhistoriska, fixerade kategorier. ³³ Undersökningen kommer därför att anta ett konstruktivistiskt förhållningssätt till genus, enligt vilket könsroller betraktas som något som aktivt skapas och omförhandlas och därför är beroende av sitt historiska sammanhang. Vidare utgår undersökningen från att den gängse dikotomin mellan den privata och den offentliga sfären bör problematiseras. Enligt Ollila skulle mellankrigstidens martharörelse knappast ställa sig bakom en sådan strikt uppdelning mellan offentligheten och det privata. Martharörelsen betraktade de enskilda hemmen som samhällets grundenheter, i vilka

Ibid., s. 26.

31

Ibid., s. 142––143.

32

Hortlund, 2021, s. 22—23.

33

förutsättningarna för samhällsmedborgarskapet skapades. Genom att påverka kvinnor i hemmen eftersträvade man att i förlängningen forma samhället, vilket borde ta modell av av kärnfamiljen i hemmet. Moderskapet spelade en central roll i den mellankrigstida martharörelsens konstruktion ³⁴ av kvinnlighet, varför jag har valt att benämna den kvinnliga samhällsmedborgaren som samhällsmodern. Enligt marthaideologin var moderskap den egenskap som förenade alla kvinnor — oberoende av huruvida de själva var mödrar eller inte. Kvinnans bidrag till samhällsbygget bestod enligt detta synsätt i att sprida moderlig omsorg, såväl till den egna familjen som till fosterlandet i sin helhet — för att därmed ge samhället ett kvinnligt, omvårdande ansikte.

Något om begreppet minoritetsnationalism

Genom användandet av Ahlskogs, Kaihovirtas och Wickströms begrepp minoritetsnationalism låter sig nationalistiska idéströmningar analyseras, utan att reduceras till nationalstatsparadigmet.

Minoritetsnationalismen syftar således inte nödvändigtvis till att upprätta en egen nationalstat, utan stridsfrågorna rör istället minoritetsnationens fortsatta överlevnad, i såväl kulturell som fysisk bemärkelse. Därmed kan begreppet minoritetsnationalism motverka den teleologiska ³⁵ föreställningen om att nationalism behöver utmynna i upprättandet av en nationalstat. I fallet ³⁶ Åland erbjuder användandet av minoritetsnationalism som analytisk kategori en ingång för att granska den åländska minoritetsnationalistiska identiteten, utan att den begränsas till Ålandsdelegationens strävanden om nationell tillhörighet med Sverige. Nordman påpekar att självstyrelselösningen initialt möttes av besvikelse hos ålänningarna, missnöjet skulle mildras först under efterkrigstiden. Eftersom det är rimligt att anta att förändringen i synen på självstyrelsen ³⁷ skedde gradvis, är konstruktionen av den åländska minoritetsnationalistiska identiteten under 1930- talet vetenskapligt intressant.

Syfte och frågeställningar

Undersökningen syftar till att kartlägga konstruktionen av den kvinnliga samhällsmedborgaren respektive den minoritetsnationalistiska identiteten på Åland och i Svenskfinland under tidsperioden 1932––1939. Slutmålen för den moraliska disciplinering martharörelsen utövade är således i blickfånget. För att uppnå detta övergripande syfte har läsningen av källmaterialet strukturerats utgående från dessa huvudsakliga frågeställningar: Hur såg den den sociala disciplineringens

Ollila, 1990, s. 338 och 343.

34

Ahlskog, Kaihovirta & Wickström, 2018, s. 457 och 460.

35

Ibid., s. 478.

36

Ågren Johan. Därför firar vi idag. (Radioprogram). Mariehamn: Ålands radio. 2021.https://alandsradio.ax/gomorron/

37

darfor-firar-vi-idag. Nordman baserar sina slutsatser på landstingsprotokoll och rapporteringen i dagstidningen Åland.

föreställda slutmål — den kvinnliga samhällsmedborgaren — ut? Hurdan var synen på könen och dess respektive ansvar för samhället? Hur konstruerades kvinnlighet i källmaterialet? Hur låter sig källmaterialets patriotiska inslag förstås i förhållande till Ahlskogs, Kaihovirtas och Wickströms begrepp minoritetsnationalism? Hur framställdes språkfrågan och förändrades inställningen till densamma över tid? Hur förhöll sig den åländska minoritetsnationalismen och den finlandssvenska diton till varandra?

Källmaterial och metod

Källmaterialet för undersökningen består av mötesprotokollen från Ålands Marthadistriktsförbunds styrelsesammanträden 1932––1939, samt Finlands svenska Marthadistriktsförbunds ³⁸ medlemstidning Husmodern –– organ för Finlands svenska Marthaförbund under samma ³⁹ tidsperiod. Hädanefter kommer det förkortade namnet Husmodern användas då jag refererar till tidskriften. De respektive källmaterialen är olikartade till sin karaktär, varför de tillsammans ⁴⁰ skapar en förhållandevis bred insyn i såväl den finlandssvenska martharörelsen i allmänhet som i den lokalt förankrade åländska diton. Emedan tonen i styrelsemötesprotokollen är relativt saklig och kortfattad är Husmoderns artiklar desto mer uttömmande och präglade av moraliska ställningstaganden. Styrelsemötesprotokollen bidrar med ett lokalt åländskt perspektiv, emedan Husmodern företräder en i geografisk bemärkelse mera utspridd finlandssvenskhet. Värt att notera är det faktum att Ålands Marthadistriktsförbund var inordnat under Finlands svenska Marthaförbund. Styrelseprotokollen vittnar om att Ålands Marthadistriktsförbund försökte mobilisera medlemmarna kring såväl en minoritetsnationalistisk åländsk identitet som en allomfattande finländsk motsvarighet. Tendensen att framhäva den allfinländska nationella identiteten som återfanns hos Ålands Marthadistriktsförbund låter sig rimligtvis förklaras med tillhörigheten till Finlands svenska Marthaförbund. Ur källkritisk synpunkt förefaller materialet vara välbevarat –– arkivvård utgjorde nämligen en central verksamhetsgren hos den finländska martharörelsen. Tonen i källmaterialet är förvisso stundtals både sentimental och tendentiös, men eftersom undersökningen intresserar sig för idealbilder och självförståelser –– snarare än faktiska förhållanden –– utgör detta inget källkritiskt problem. Källmaterialet kommer även att kompletteras med oregelbundna nedslag ur lokaltidningen Åland, samt den finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet. Här har urvalet i Ålands Marthadistriktsförbunds arkiv varit vägledande,

ÅLa, Ålands Marthaförbund, Ca 1.

38

Husmodern : organ för Finlands svenska Marthaförbund finns sedan januari 2021 tillgänglig digitalt, se https://

39

digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/titles/0785-7535?display=THUMB&year=1939&set_language=sv.

Det fanns även en rikssvensk tidskrift som heter Husmodern. Här är det emellertid Finlands svenska Marthaförbunds

40

medlemstidning som avses.

merparten av de tidningsartiklar som förekommer i undersökningen ingår som urklipp i arkivpärmen Ålands Marthadistrikt Ca 1. Exempelvis har jag i anslutning till den stridsfråga om Fanny Sundströms fortsatta ordförandeskap för Ålands Marthadistriktsförbund, som utspelade sig ⁴¹ vid 1939 års årsmöte, valt att komplettera den bild av händelseförloppet som framträder ur protokollet med reportage hämtade ur Åland och Hufvudstadsbladet. I dagspressens artiklar återgavs i regel diskussioner och föredrag mera ingående än vad som var fallet i mötesprotokollen, varför de komplementerar det övriga källmaterialet på ett ändamålsenligt sätt.

Målgruppen för Husmodern var de enskilda marthorna, emedan Ålands Marthadistriktsförbunds styrelseprotokoll förmodligen aldrig nådde ut till allmänheten. Samtliga styrelseprotokoll inleddes förvisso med ett delgivande om att förra mötets protokoll läses upp och godkännes. De enskilda ⁴² styrelseledamöterna inom Ålands Marthadistriktsförbund fick alltså ta del av materialet –– men det spreds knappast till någon bredare medlemskrets. Å andra sidan bidrar Ålands Marthadistriktsförbunds styrelseprotokoll med ett lokalt, åländskt perspektiv; emedan Husmodern företräder en mer allfinlandssvensk förståelsebakgrund. Husmodern publicerade regelbundet återkommande läsarbidrag, i form av brev och betraktelser. I så gott som varje nummer ingick dessutom inslaget “Glimtar ur föreningslivet”, i vilket enskilda marthor berättade om ⁴³ verksamheten i sina lokala föreningar. Således beredde Husmodern utrymme för ett slags gräsrotsperpektiv, något som lyste med sin frånvaro i Ålands Marthadistriktsförbunds styrelseprotokoll. Uppmaningar om att enskilda medlemmar borde läsa Husmodern kantar källmaterialet, tillsammans med diverse subventionslösningar för prenumerationer. Det är därför ⁴⁴ oklart i vilken utsträckning Husmodern lyckades nå ut till de enskilda marthorna –– och vi vet inte heller huruvida prenumeranterna faktiskt läste tidskriften i sin helhet. Åland omnämns som en region med relativt hög andel prenumeranter, varför man kan föreställa sig att de merparten av de åländska marthorna i någon utsträckning kom i kontakt med tidskriften.

Det fanns två Fanny Sundström som var aktiva inom Finlands svenska Marthaförbund, hushållslärarinnan Fanny

41

Cecilia Sundström (1866—1940) som grundade Högvalla Seminarium 1908 och folkskollärarinna Fanny Charlotta Sundström (1883—1944) som var ordförande för Ålands Marthadistriktsförbund under hela den undersökta perioden.

Här är det den senare som avses. Se Steinby, Ann-Gerd. Ålands Martha –– styrka, glädje och gemenskap i 100 år.

Ålands Marthadistrikt r.f. Mariehamn, 2012, s. 28––29.

Se t.ex ÅLa; Ålands Marthadistrikt; Ca 1, Protokoll fört vid Ålands Marthadistriktsförbunds styrelsesammanträde,

42

Mariehamn 26.1 1932.

“Glimtar ur föreningslivet” byter under undersökningsperioden namn, först till “Ur föreningslivet” och senare till

43

“Föreningslivet”.

ÅLa, Ålands Marthadistrikt, Ca 1, Protokoll fört vid Ålands Marthadistriktsförbunds höstrepresentantsmöte i

44

Finström 8.10 1932.

Med undantag av enstaka läsarbidrag är Husmoderntexterna skrivna av en redaktion, som utnämndes av Finlands svenska Marthaförbunds styrelse. Merparten av de återkommande skribenterna fungerade som funktionärer i den finlandssvenska martharörelsen. Under den studerade tidsperioden figurerade fortfarande skribenter som tillhörde föreningens Marthas initiativtagare och var aktiva under rörelsens tidigare verksamhet. Flera av Husmoderns återkommande skribenter hade dessutom politiska förtroendeuppdrag, såsom exempelvis riksdagsledamöterna Lucina Hagman, Dagmar Neovius, och Ebba Östensson samt den åländska landstingsledamoten Fanny Sundström. Enligt Sulkunen riktade sig martharörelsens etiska och praktiska upplysningsverksamhet huvudsakligen till kvinnor ur lägre samhällsklasser; emedan de som upplyste — såsom Husmodernredaktionen — i regel tillhörde högre samhällsskikt. Jag har av ⁴⁵ arbetsekonomiska orsaker avstått från att utreda klasstillhörigheten hos styrelsemedlemmarna i Ålands Marthadistriktsförbund, men det allmänna intrycket är att även de var av medel- eller överklassbakgrund. Källmaterialet representerar därför knappast de marthamedlemmar som kom från sämre socioekonomiska förhållanden, även om Husmoderns läsarbidrag möjligtvis kunde utgöra ett undantag. Det är därför skäl att understryka att de idealbilder som framkommer i undersökningen främst är att betrakta som representativa för Husmodernredaktionen respektive Ålands Marthadistriktsförbunds styrelse — emedan i vilken mån gemene martha delade dessa uppfattningar kommer att förbli osagt.

Undersökningen utgår från en kvalitativ närläsning av källmaterialet. Textanalysen har strukturerats utgående från två huvudteman; varav det första behandlar konstruktionen av kvinnan som samhällsmoder, och det andra berör uttryck för den minoritetsnationalistiska identiteten. Med dessa två huvudlinjer som utgångsläge har mer specifika frågeställningar och underkategorier formulerats.

Undersökningen utgår från ett induktivt förhållningssätt, enligt vilket de teoretiska utgångspunkterna gradvis fått växa fram i dialog med källmaterialet. I valet av teoretiskt sammanhang har ambitionen varit att i någon utsträckning ge det empiriska källmaterialet företräde –– för att i mån av möjlighet undvika att pådyvla undersökningen mina egna anakronistiska fördomar. Regelbundet återkommande teman i källmaterialet –– som på olika sätt berör konstruerandet av kvinnorollen och den minoritetsnationalistiska identiteten –– har därefter valts ut för mer ingående analys. Vid urvalet av undersökningens centrala teman har de idéströmningar som

Sulkunen, 2007, s. 34.

45

återfinns i både Husmodern och Ålands Marthadistriktsförbunds styrelseprotokoll betraktats som särskilt betydelsefulla. Eftersom Husmodern fungerade som Finlands svenska Marthaförbunds språkrör –– i vilket även enskilda medlemmar fick komma till tals –– och styrelseprotokollen kan betraktas som Ålands Marthadistriktsförbunds dito –– föreställer jag mig att de idégods som förekommer i de båda källmaterialen torde vara representativa för 1930-talets finlandssvenska martharörelse i allmänhet.

Jag har i min närläsning valt att hermeneutiskt fokusera på textens mer övergripande innebörd, snarare än att utgående från exempelvis nyckelord göra en bokstavlig läsning. Denna avvägning utgår från läsningen av källmaterialet –– i vilket passager som berör för undersökningen centrala aspekter inte nödvändigtvis inkluderar de nyckelord som man kunde tänka sig att skulle stödja undersökningen (såsom exempelvis kvinnlighet, omvårdande, moderskap, svenskhet, finlandssvenskhet, åländskhet, modersmål o. s. v.). Å andra sidan förekommer textpassager där dylika nyckelord förvisso florerar, men där texten i sig är av så teknisk och saklig natur att den inte öppnar upp för närläsning. Man kan därför säga att närläsningen utgår från texternas andemening, snarare än textförfattarnas exakta ordval. Eftersom undersökningen grundar sig på en kvalitativ analys, istället för en kvantitativ dito, är förekomsten av nyckelord mindre intressant än kontentan i källtexterna. Jag har strävat efter att läsa källmaterialet empatiskt, för att således försöka tolka texten utgående från dess egen förståelsehorisont. I syfte att förstå texten utgående från dess egen inneboende logik har jag även valt att vara –– kanske överdrivet –– generös med direktcitat, för att på så sätt låta textförfattarna själva komma till tals. Sammanfattningsvis kan man säga att den hermeneutiska metoden öppnar upp för mer långtgående slutsatser kring undersökningens två genomgripande teman.

Avgränsningar

Generella avgränsningskriterier

Eftersom den sociala disciplineringen, eller den politiska socialisationen, står i blickfånget kommer källmaterialet att läsas utgående från detta övergripande tema. Således kommer de praktiska anvisningar martharörelsen riktade mot sina medlemmar i stora stycken att förbises. I vissa fall har jag funnit det befogat att inkludera textstycken som berör motiveringarna till denna praktiska kunskapsförmedling. Frågor såsom varför man borde sträva efter att rationalisera hemvården, tillägna sig kunskaper om ändamålsenlig barnuppfostran eller bevara hemslöjden kommer därför att tilldra sig undersökningens intresse. Av samma skäl kommer de praktiska resultaten av martharörelsens samhälleliga gärning att falla utanför undersökningens avgränsningsramar, emedan

de diskussioner som föranledde politiska reformer ges utrymme. Följaktligen kommer själva argumentationen för kvinnors ökade deltagande i partipolitiken att granskas, emedan de faktiska politiska reformer dessa kvinnor åstadkom förpassas till periferin. I enlighet med ovannämnda urvalskriterier kommer de delar av källmaterialet som är av mer handgriplig och teknisk natur att förbises. Således kommer uppgifter som berör diverse ekonomiska kalkyler, medlemsstatistik, mötes- och kursprogram och praktiska styrelsemötesbeslut att utelämnas. Därmed gör undersökningen knappast anspråk på att skildra någon faktisk social verklighet under åländskt 1930-tal –– varför eventuell diskrepans mellan källmaterialet och de faktiska förhållandena inte heller utgör något källkritiskt problem. Jag har istället valt att ta fasta på slutmålen för den sociala disciplineringen –– även om de idealbilder och förväntningar som framträder genomgående relateras till den historiska kontexten.

Undersökningen kommer heller inte att inkludera de dikter och sånger som regelbundet ingår i Husmodern. Dessa lyriska verk antar ofta en tydligt moraliserande ton, och skulle därför ha mycket att tillföra besvarandet av frågeställningarna. Denna avgränsning motiveras med att dikterna utgår från ett mångbottnat och symboliskt bildspråk, varför de skulle kräva en annorlunda läsning.

Dessutom är samtliga dikter skrivna på rim, vilket man får anta att ha påverkat och i någon mån begränsat ordvalet –– och därmed också diktens innebörd. En uppenbar nackdel med denna genremässiga avgränsning är att de enskilda medlemmarnas bidrag till Husmodern på så sätt tonas ner, men å andra sidan kommer de till tals på annat håll i tidskriften. Husmodern publicerade nu och då regelrätta läsarbrev, och dessutom var samtliga bidrag till underrubriken “Glimtar ur föreningslivet” författade av medlemmar ur de lokala föreningarna.

Undersökningen kommer att behandla den åländska martharörelsen som en sammanfogad helhet, företrädd av Ålands Marthadistriktsförbund. Detta förfaringssätt är i själva verket något förenklat –– i praktiken bestod den åländska martharörelsen av en uppsjö av lokalföreningar –– Ålands Marthadistriktsförbund fungerade alltså som en samlande paraplyorganisation. Dessa lokalt förankrade marthaföreningar passar inte nödvändigtvis in i den relativt homogena bild av den åländska martharörelsen som i det närmaste kommer att framträda. Undersökningen använder sig av breda penseldrag i syfte att säga något mer övergripande om social disciplinering i den åländska och finlandssvenska martharörelsen –– varför de lokala föreningarna hamnar i bakgrunden. I detta

avgränsningsval framträder det spänningsfält mellan överskådlighet och komplexitet som präglar historisk forskning, och här har behovet av överblick fått ett visst företräde.

Tidsmässiga avgränsningar

Undersökningen avgränsas tidsmässigt till att omfatta perioden 1932––1939. Startpunkten motiveras med att de demokratiska utmaningar som exempelvis Lapporörelsen medfört gradvis klingade av i kölvattnet av Mäntsälaupproret vårvintern 1932. Roselius et. al. menar att de finländska fascisterna efter det misslyckade statskuppsförsöket frångick aktivismen som politisk metod. Vidare präglades uppstarten av undersökningsperioden av världsdepressionens ⁴⁶ efterverkningar, något som även påtalades i källmaterialet. Därutöver motiveras undersökningens tidsramar med att Ålands Marthadistriktsförbund firade sitt 20-årsjubileum år 1932. Efter tjugo år av verksamhet torde Ålands Marthadistriktsförbund vara förhållandevis väletablerad som organisation. I samband med jubileumsåret tillägnades Husmoderns julinummer helt åt den åländska martharörelsen. Ålandsnumret författades av de åländska marthorna själva och ger därför värdefull insyn i hur de uppfattade den minoritetsnationalistiska åländskheten. Vid tiden för undersökningens uppstart hade ett decennium förlöpt sedan NF:s lösning av Ålandsfrågan. Med tanke på att införandet av den åländska självstyrelsen låg relativt nära i tid kan man föreställa sig att det rörde sig om en period av intensiv mobilisering kring den åländska minoritetsnationalistiska identiteten.

Undersökningen avslutas efter år 1939, något som motiveras med vinterkrigets utbrott den 30.11 1939. Krigsåren bäddade för fredliga relationer mellan landets bägge språkgrupper, som skulle bli bestående. Eftersom språkfrågan förstods som central för formerandet av den ⁴⁷ minoritetsnationalistiska finlandssvenska identiteten har jag valt att avsluta undersökningen före krigsårens språkfred tog vid. De minoritetsnationalistiska strömningarna i källmaterialet tonades gradvis ner under hösten 1939 –– istället samlades man nu kring en allomfattande finländsk identitet. Källmaterialet är både omfångsrikt och tätt till sitt innehåll –– varför den undersökta tidsperioden av arbetsekonomiska skäl är relativt kort. Husmodern utkom en gång per månad och Ålands Marthadistriktsförbunds styrelsemöten hölls med ungefär samma frekvens. En alternativ ⁴⁸ lösning hade varit att läsa källmaterialet nedslagsvis under en längre tidsperiod, och därmed även

Roselius, Silvennoinen &Tikka, 2018, s. 190.

46

Meinander, 2016, s. 109 och 123––124.

47

Därutöver tillkommer ett års- och representantmöte per år under perioden 1934––1939, samt två

48

ordförandemötesprotokoll för år 1935 och ett för år 1938.

kunna säga mera om utvecklingen över tid. Jag har valt att istället analysera samtliga Husmodernnummer och mötesprotokoll under en kortare tidsrymd, i syfte att skapa en så fyllig och rättvisande bild som möjligt.

Geografiska avgränsningar

I geografiskt hänseende kommer undersökningen att avgränsas till att omfatta Svenskfinland som helhet, även om tyngdpunkten ligger på det åländska öriket. Med Ahlskogs, Kaihovirtas och Wickströms begrepp minoritetsnationalism som infallsvinkel låter sig den åländska lokalpatriotism som kantar källmaterialet förstås –– utan att den därmed reduceras till den s. k. Ålandsdelegationens strävanden efter att tillhöra Sverige. Ålandsdelegationens verksamhet har redan varit föremål för rätt omfattande historiskt intresse –– och eftersom den varken tematisk eller tidsmässigt hör till undersökningens intresseområde kommer den i det närmaste att negligeras. Eftersom konstruerandet av kvinnlighet och minoritetsnationalistisk identitet utgör undersökningens huvudfokus –– snarare än de faktiska geopolitiska förvecklingarna — kommer teknikaliteterna kring Ålands självstyrelse enbart att omnämnas när det är relevant för läsarens förståelse. Med tanke på modersmålets centrala betydelse för den minoritetsnationalistiska finlandssvenska identiteten –– samt den språkstrid som präglade den undersökta perioden –– kommer språkfrågan beröras. Som ett enspråkigt svenskt landområde utgör Åland ett språkmässigt undantag i det i övrigt relativt tvåspråkiga Finland. Å andra sidan har kontakterna till fastlandet ställt krav på en viss tvåspråkighet, varför minoritetsnationalismbegreppet framstår som en rimlig förståelsebakgrund.

Disposition

Uppsatsens disposition är tematisk, i syfte att tydliggöra källmaterialets yttringar för kvinnligt samhällsmedborgarskap respektive minoritetsnationalism. Den undersökta tidsperioden är på grund av materialets omfattning och tidsskäl relativt kort, vilket försvårar upptecknandet av någon enhetlig tidslinje. Det är vidare värt att påpeka att de analytiska kategorier undersökningen utgår från tenderar att gå in i varandra i det empiriska källmaterialet, emedan jag i syfte att skapa överblick strävat efter att skilja dem åt. Valet av de kategorier som kommer att diktera undersökningens disposition är långtifrån självklart, utan baseras i någon mån på mina egna tolkningar av källmaterialet. Detta inledningskapitlet kommer att efterföljas av ett kortare avsnitt om undersökningens historiska bakgrund. Därefter tar den empiriska undersökningens två huvudblock vid, i vilka konstruktionen av kvinnlighet respektive minoritetsnationalistisk identitet behandlas. De båda empiriska kapitlen kommer att föregås av varsin kortare inledning, i syfte att

lätta upp detta mer övergripande introduktionskapitel något. Uppsatsens två empiriska huvuddelar kommer till sist att vävas ihop i den avslutande diskussionen. Här kommer uttrycken för det kvinnliga samhällsmedborgarskapet och det minoritetsnationalistiska identitetsbygget att relateras till varandra och det befintliga forskningsläget, för att på så sätt möjliggöra mer generella slutsatser om martharörelsens betydelse för kvinnors sociala fostran under 1930-talet.

Begrepp och förtydliganden

I syfte att underlätta läsarens förståelse av undersökningen är det på sin plats med följande klargöranden. I anslutning till direktcitat ur Husmodern och styrelseprotokollen har jag valt att inkludera textförfattaren eller styrelseledamotens fullständiga namn –– eller eventuell pseudonym –– när det funnits tillgängligt. Merparten av namnen är troligtvis obekanta för läsaren, det rör sig knappast om historiskt kända personer, något som kan tänkas försvåra läsningen. Å andra sidan framhäver användandet av de enskilda marthornas namn deras mänsklighet –– det rör sig således om en ansats att i någon mån levandegöra och individualisera källmaterialets röster. Källmaterialet för undersökningen finns tillgängligt för allmänheten, varför det är befogat att inkludera namnen på de enskilda marthorna. Vidare kan det vara värt att notera att jag valt att använda mig av begreppet partipolitik –– fastän partiväsendet slår igenom på Åland först under efterkrigstiden. Termen ⁴⁹

‘partipolitik’ tydliggör distinktionen mellan parlamentariska förvecklingar och den breda politikdefinition undersökningen i övrigt tar avstamp i. Således är användandet av begreppet partipolitik befogat, trots att det kan anses vara något anakronistiskt.

För att underlätta förståelsen av det empiriska materialet är det även befogat att säga något kortfattat om den finländska martharörelsens organisation. På gräsrotsnivå finns marthakretsarna, som utgör lokalföreningarnas underavdelningar. De lokala marthaföreningarna (tidigare kallade marthafilialförbund) lyder i sin tur under marthadistriktsförbund, således är exempelvis de åländska marthaföreningarna samordnade under Ålands Marthadistriktsförbund. Som en övergripande takorganisation för hela den finlandssvenska martharörelsen fungerar Finlands svenska Marthaförbund, sedan delningen av martharörelsen 1924 i en finsk- och en svenskspråkig gren (Finlands svenska Marthaförbunds finskspråkiga motsvarighet heter Suomalainen Marttaliitto). De respektive marthaförbunden bedrev likartade verksamheter och samarbetade tätt sinsemellan, varför

Wrede, Magnus. Partibildning och politik på Åland. En undersökning av politisering, motsättningar och politisk

49

gruppbildning på Åland 1945––1076. Svenska Litteratursällskapet i Finland, nämnd för Samhällsforskning, Åbo, 1976, s. 23.