Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde
Datum och tid: 2017-10-26 kl. 14:00
Plats: Rumba förskola, Rumbagränd 11
Vid förhinder kontakta:Cajsa Johansson,
tel: 08-520 681 45, e-post: cajsa.johansson@nynashamn.se
Johan Augustsson Cajsa Johansson
Ordförande Sekreterare
Dagordning 2017-10-26
Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare
Ärende
§ 132 Fastställande av dagordning
§ 133 Presentation av verksamhetsidé för Nynäshamns kommuns förskolor
§ 134 Placering av tjänst kommunalt aktivitetsansvar
§ 135 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport januari-september 2017
§ 136 Svar på Sverigedemokraternas väckta ärende om särskilt stöd
§ 137 Remissvar över motion om trygghet och studiero
§ 138 Yttrande över ersättningskrav för förlorad arbetsinkomst
§ 139 Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januari- september 2017
§ 140 Redovisning av klagomål och synpunkter 2017-10-26
§ 141 Anmälningsärenden 2017-10-26
§ 142 Redovisning av delegationsbeslut 2017-10-26
§ 143 Resultat skola - betyg årskurs 9
§ 144 Presentation om problematisk skolfrånvaro
§ 145 Information om gymnasieutredningen - programinriktning och ekonomi
§ 146 Information angående översyn över tillfälliga bygglov för paviljongetableringar
§ 147 Politikerrapport
§ 148 Information om tillägg till barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse, T2
§ 149 Övriga frågor
- Rektorer och mobbning
Tjänsteställe/handläggare
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsinstans
Cajsa Johansson Barn och utbildningsnämnden
E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 45
Placering av tjänst kommunalt aktivitetsansvar
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att det kommunala aktivitetsansvaret överförs från NKC till avdelningen för stöd och resurs och att en tjänst inom ramen för det mobila skolteamet tas i anspråk för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).
Ärendebeskrivning
Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning.
Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska:
hålla sig informerad om vilka som omfattas av ansvaret
vid behov bidra med insatser för att unga ska starta eller återuppta sina studier och fullfölja sin utbildning
dokumentera och föra register över de unga som omfattas
rapportera in dokumenterade uppgifter till SCB.
Inom KAA finns behov av samordning av insatser från socialförvaltningen, barn- och
utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen och östra samordningsförbundet. Sedan januari 2017 ligger samordningen på NKC, tidigare har det legat på Nynäshamns gymnasium.
Aktivitetsansvaret är dock inte en renodlad gymnasiefråga, eller en renodlad vuxenutbildningsfråga då det berör ungdomar 16-20 år.
Förvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att ansvaret för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från NKC till avdelningen för stöd och resurs.
Samordningsansvaret för KAA utgör en heltidstjänst som finansieras genom att en vakant tjänst inom det mobila skolteamet tas i anspråk. Samordnaren ska vara placerad på AUC tillsammans med Ung i Nynäs för att kunna ha ett nära samarbete.
_______________________
Ilana Hart
Tf. förvaltningschef
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0181/022-1 Skickas till
Akten NKC
Avdelningen för stöd och resurs DUA-samordnaren
Östra samordningsförbundet
Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
§ 103/17 Dnr BUN/2017/0181/022-
Placering av tjänst kommunalt aktivitetsansvar
Arbetsutskottets beslut
Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att det kommunala
aktivitetsansvaret överförs från NKC till avdelningen för stöd och resurs och att en tjänst inom ramen för det mobila skolteamet tas i anspråk för samordning av det kommunala
aktivitetsansvaret (KAA).
Ärendebeskrivning
Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning.
Inom KAA finns behov av samordning av insatser från socialförvaltningen, barn- och
utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen och östra samordningsförbundet. Sedan januari 2017 ligger samordningen på NKC, tidigare har det legat på Nynäshamns gymnasium.
Aktivitetsansvaret är dock inte en renodlad gymnasiefråga, eller en renodlad vuxenutbildningsfråga då det berör ungdomar 16-20 år.
Förvaltningen föreslår med anledning av ovanstående att ansvaret för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från NKC till avdelningen för stöd och resurs.
Samordningsansvaret för KAA utgör en heltidstjänst som finansieras genom att en vakant tjänst inom det mobila skolteamet tas i anspråk. Samordnaren ska vara placerad på AUC tillsammans med Ung i Nynäs för att kunna ha ett nära samarbete.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0181/022-1 Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att det kommunala aktivitetsansvaret överförs från NKC till avdelningen för stöd och resurs och att en tjänst inom ramen för det mobila skolteamet tas i anspråk för samordning av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).
Skickas till Akten NKC
Avdelningen för stöd och resurs DUA-samordnaren
Östra samordningsförbundet
Tjänsteställe/handläggare
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsinstans
Nathalie Johansson Barn och utbildningsnämnden
E-post: nathalie.johansson@nynashamn.se
Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport januari- september 2017
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden lägger den ekonomiska rapporten för januari-september 2017 till handlingarna.
Ärendebeskrivning
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett positivt resultat för perioden januari till september på +2,0 mnkr (0,4 %). Överskottet beror på högre intäkter med 6,8 mnkr mer än beräknat från främst ersättning från Migrationsverket samt lönebidrag. Intäktsöverskottet överstiger kostnaderna som också blev högre än beräknat. Kostnadssidan har ett underskott på 4,8 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland verksamhetsområdena har Stöd och resurs och Nämnd och förvaltning större ekonomiska överskott, medan Grundskolan och
Gymnasiesärskolan har större ekonomiska underskott. BUNs årsprognos beräknas till -5,6 mnkr (0,7 %).
Bakgrund
Enligt kommunens program för uppföljning av verksamhet och ekonomi ska nämnderna regelbundet få information om nämndens resultat. Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport för januari-september 2017 redovisas i bilaga 1.
_______________________
Ilana Hart
Tf. förvaltningschef
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0003/042-12
Bilaga 1, Ekonomisk rapport januari-september 2017 Skickas till
Ekonomiavdelningen Akten
utbildningsförvaltningen
September 2017
beräknat från främst ersättning från Migrationsverket samt lönebidrag. Intäktsöverskottet överstiger kostnaderna som också blev högre än beräknat. Kostnadssidan har ett underskott på 4,8 mnkr, där personalkostnaderna står för merparten. Bland verksamhetsområdena har Stöd och resurs och Nämnd och förvaltning större ekonomiska överskott, medan Grundskolan och Gymnasiesärskolan har större ekonomiska underskott. BUNs årsprognos beräknas till -5,6 mnkr (0,7 %).
Stöd och resurs ... 2
Förskolan... 2
Grundskolan ... 2
Särskolan ... 3
Gymnasiet ... 4
Gymnasiesärskolan... 4
NKC ... 4
Kulturskolan... 4
Statistik ... 5
Personal ... 5
Verksamhet ... 5
Ekonomisk analys per verksamhetsområde
Resultatet mot budget är 2,0 mnkr när 75,7 % av de totala intäkterna och 75,0 % av kostnaderna är upparbetade. Vid jämn procentuell fördelning över året ökar procentsatsen med 8,33 enheter per månad och ska vid jämn fördelning vara 75,0 % i september.
Nämnd och förvaltning
Verksamhetsområdet har ett positivt resultat mot budget på 2,3 mnkr.
Förvaltningschefen har ett positivt resultat med 3,7 mnkr. Intäkterna är 4,1 mnkr högre än budgeterat.
Detta beror främst dels på bidrag från Migrationsverket avseende år 2016 med 2,7 mnkr och dels på lägre nämndbidragsutbetalningar med 1,3 mnkr till verksamheterna. Kostnaderna är 0,4 mnkr högre än budgeterat. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat medan kostnaderna för inhyrd personal, som arbetat med olika utredningsuppdrag, är högre än budgeterat.
Administrativa avdelningen har ett negativt resultat med -1,2 mnkr, varav Administrationens del av underskottet är -0,1 mnkr och Kostenhetens del är -1,1 mnkr. Administrationens underskott beror på högre skolskjutskostnader med 1,0 mnkr än budgeterat. Denna kostnadsökning balanseras samtidigt av lägre IT-, kapital- och personalkostnader. Kostenhetens underskott beror på högre personalkostnader.
Kostnaderna för den tillsvidare anställda personalen är 1,2 mnkr lägre än budgeterat, men vikariekostnaderna uppgår till 2,2, mnkr.
Nämnden har ett överskott med 0,1 mnkr.
Årsprognosen för nämnd och förvaltning är ett överskott med 3,9 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån ett ökat kommunbidrag för utökad rätt till komvux-studier med 1,5 mnkr och schablonersättningar för mottagande av nyanlända med 4,0 mnkr. Antalet barn och elever inom förskola, grundskola och gymnasieskola, som alla får månadsvis ersättning per inskrivet barn/elev, beräknas bli högre än budgeterat under höstterminen. Detta innebär att 2 mnkr mer än budgeterat kommer enligt den senaste prognosen att utbetalas i form av elevbidrag och platsköpsersättning.
Högre kostnader än budgeterat har prognostiserats främst för skolskjutsar och kostenheten.
Skolskjutsarna prognostiseras bli 2,3 mnkr dyrare än budgeterat bland annat på grund av nytt skolskjutsavtal, högre skolskjutskostnader än budgeterat från Stora Vika, Fagervik och Tallbacka och skolskjuts till kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper. Kostenheten prognostiserar ett underskott med 1,6 mnkr. Personalkostnaderna beräknas bli högre än budgeterat på grund av höga vikariekostnader. Även driftkostnaderna beräknas överstiga budgeten. Införandet av samordnade varutransporter inom Södertörnskommunerna medför transportkostnader från distributionscentralen med ca. 0,9 mnkr per år. Transporter ingår i livsmedelspriset och tanken var att livsmedelskostnaderna skulle minska på grund av att transporter till varje enhet inte längre behöver ske. Någon
Verksamhetsområde (mnkr) Resultat 2017 jan-sep
Budget 2017 jan-sep
Budgetavvikelse 2017 jan-sep
Budgetavvikelse 2016 jan-sep
Prognos 2017
Resultat 2016
Nämnd och förvaltning 5,9 3,6 2,3 -6,6 3,9 -7,1
Stöd och Resurs 7,4 0,1 7,3 4,8 4,5 6,0
Förskolan 0,7 1,5 -0,8 -1,2 -0,8 -2,8
Grundskolan -8,9 -0,9 -8,0 -6,3 -12,4 -5,4
Särskolan -0,2 -0,1 -0,1 -0,4 -0,5 -0,9
Gymnasiet, IKE 0,4 -0,6 1,0 -0,2 0,7 -1,7
Gymnasiesär -1,6 -0,1 -1,5 -0,8 -2,8 -1,3
NKC 1,6 -0,1 1,7 2,9 1,8 6,4
Kulturskolan -0,2 -0,2 -0,0 0,1 0,0 0,0
Summa 5,2 3,2 2,0 -7,7 -5,6 -6,7
kostnadsminskning har tyvärr inte skett, vilket medför att kostenheten har transportkostnader med ca.
0,9 mnkr utan att nämnden har kompenserats för denna kostnadsökning.
En reserv på 6,7 mnkr har budgeterats för oförutsedda händelser. Beslut om finansiering av
hyreskostnader höstterminen 2017, för förskole- och skolpaviljonger i Ösmo samt lokaler för särskolan i sjukhuset i Nynäshamns tätort, från denna reserv har tagits. I prognosen har reserven minskats med 1,6 mnkr för dessa kostnader.
Stöd och resurs
Verksamhetsområdet har ett positivt resultat mot budget på 7,8 mnkr. Personalkostnaderna är 2,9 mnkr lägre än budget på grund av vakanta tjänster under året. Driftkostnaderna visar överskott med 4,8 mnkr. Det är bland annat kostnader för tilläggsbelopp, språksatsningen, övergripande särskola, konsulter samt kurser och konferenser som är lägre än budget.
Årsprognosen för stöd och resurs är ett överskott med 4,5 mnkr. Prognosen är beräknad utifrån främst lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster under året samt lägre kostnader än budgeterat för främst språksatsningen, konsulter samt kurser och konferenser.
Förskolan
Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på -0,8 mnkr. Intäkterna har blivit högre än beräknat på grund av främst mer bidrag för barn i behov av särskilt stöd och även lönebidrag.
Kostnaderna har dock ökat mer än intäkterna, vilket ger underskott för perioden. På kostnadssidan är det främst kostnader för tillfälligt inhyrd personal, platsköp och kurser som är högre än beräknat.
Även ordinarie personalkostnader är något högre än beräknat. Den övergripande förskolan har ett ekonomiskt periodunderskott och så även förskoleområdena utom Nynäs norra och Ösmo 1 och 2 som har överskott, se tabell nedan. Det övergripande underskottet beror på högre kostnader för platsköp än budgeterat.
Årsprognosen är ett negativt resultat på -0,8 mnkr (-0,5 %) som belastar Övergripandeförskola med -0,6 mnkr och Nynäshamns södra område med -0,2 mnkr. Det övergripande underskottet består av en mindre återbetalning av statsbidrag för minskade barngrupper, mindre
maxtaxestatsbidrag samt ett underskott på platsköpen som följd av intäktstapp pga. sent
registrerade platsköp och barn i dubbla verksamheter. Nynäshamns södraområdes underskott beror på något mindre förskoleersättning än beräknat samt kostnader över budget.
Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post.
Grundskolan
Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på 8,0 mnkr. Intäkterna är 3,8 mnkr högre än budgeterat och kostnaderna är 11,8 mnkr högre. De högre intäkterna utgörs främst av
Område / Mnkr Resultat Prognos
Övergr förs kol a -0,6 -0,6
Nynä s norra 0,4 0,0
Nynä s centra l a -0,3 0,0
Nynä s s ödra -0,7 -0,2
Ös mo 1 0,1 0,0
Ös mo 2 0,4 0,0
Sorunda -0,1 0,0
Summa -0,8 -0,8
schablonersättning från Migrationsverket, lönebidrag och ökad platsförsäljning. Av de högre kostnaderna utgörs 10,2 mnkr av personalkostnader. Platsköpskostnaden är 0,9 mnkr högre än budgeterat. Den övergripande grundskolan har ett överskott med knappt 0,6 mnkr medan rektorsområdenas samlade resultat är ett underskott med 8,5 mnkr.
Tre områden har överskott och fyra områden har underskott jämfört med budget. Sorunda rektorsområde har det största underskottet med -4,2 mnkr. Av underskottet utgör
personalkostnaderna 5,5 mnkr. Nämndbidraget är 0,3 mnkr lägre än budget beroende på färre elever på fritidshemmen. Övriga intäkter är 0,6 mnkr högre än budgeterat, delvis beroende på felaktig periodisering av intäkterna samt ej budgeterade intäkter. Minskade kostnader för övrig drift med 1,1 mnkr (periodiseringsavvikelse) balanserar tillfälligt en del av underskottet. Ösmo F-3 har ett underskott med 2,8 mnkr. Av underskottet utgörs 2,2 mnkr av personalkostnader. Av dessa
personalkostnader utgörs 0,7 mnkr av avgångsvederlag. Området har höga kostnader för tillfälligt anställd personal, men även kostnaderna för den månadsanställda personalen överstiger budget.
Intäkterna är lägre än budget på grund av uteblivna statsbidrag. Ösmo 4-9 har ett underskott på 2,5 mnkr. Drygt hälften -1,4 mnkr av underskottet beror på högre personalkostnader. Resterande underskott utgörs av lägre intäkter på grund av färre elever inom grundskola och fritidshem samt ökade driftkostnader för främst undervisningsmaterial. Via 6-9 har ett underskott på -0,9 mnkr. Av underskottet utgör ökade personalkostnader 1,5 mnkr. Intäkterna i form av lönebidrag och
nämndbidrag är samtidigt 0,6 mnkr högre än budget. Svandammsskolan har ett överskott med 0,3 mnkr. Personalkostnaderna är 0,6 mnkr högre än budget, men intäkterna i form av främst
statsbidrag är samtidigt 0,8 mnkr högre vilket medför ett sammanlagt överskott för rektorsområdet.
Även Via F-5 har ett överskott med 0,3 mnkr. Överskottet beror främst på ökade intäkter i form av lönebidrag. Personalkostnaderna är något högre än budget. Gröndal har ett överskott med 1,3 mnkr. Överskottet beror på främst ökade nämndbidrag med 1,4 mnkr på grund av fler elever. Även statsbidragen är högre än budget. Personalkostnaderna har samtidigt ökat med 0,5 mnkr och driftkostnaderna med 0,3 mnkr.
Årsprognosen är ett negativt resultat på -12,4 mnkr. Samtliga rektorsområden förutom Gröndal och Svandammen prognostiserar underskott. Största underskottet beräknar Sorunda rektorsområde med -5,9 mnkr åtföljt av Ösmo F-3 med -3,4 mnkr och Ösmo 4-9 med -2,5 mnkr.
Av det samlade prognostiserade underskottet utgörs 12,5 mnkr av personalkostnader. Intäkterna prognostiseras bli 2,5 mnkr högre och driftkostnaderna beräknas bli 2,4 mnkr högre än budget.
Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post.
Rektorsområdena arbetar aktivt med sina personalbudgetar för att nå budget i balans.
Rektorsområdena, som prognostiserar underskott, har reducerat sina organisationer till Område / Mnkr Resultat Prognos
Övergr grunds kol a 0,6 0,1
Sva nda mmen 0,3 0,0
Grönda l 1,3 0,2
Vi a F-5 0,3 -0,3
Vi a 6-9 -0,9 -0,7
Ös mo F-3 -2,8 -3,4
Ös mo 4-9 -2,5 -2,5
Sorunda s kol or -4,2 -6,0
Summa -8,0 -12,4
höstterminen. Tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper har startats, men flera rektorsområden uttrycker behov av egna mindre undervisningsgrupper.
Särskolan
Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på -0,1 mnkr. Intäkterna är lägre och det är främst intäkter från eleversättningen som är lägre på grund av någon elev färre än beräknat.
Samtidigt är driftskostnaderna något högre, vilket ger ett negativt resultat. Årsprognosen är ett negativt resultat på -0,5 mnkr (2,5 %). Det negativa resultatet är i huvudsak ökade
personalkostnader.
Gymnasiet
Verksamhetsområdethar ett positivt resultat mot budget på 1,0 mnkr.
Nynäshamns gymnasieskola har ett underskott med -0,2 mnkr. Intäkterna är 0,6 mnkr högre än budget främst beroende på ökat nämndbidrag. Personalkostnaderna är enligt budget medan driftkostnaderna är 0,7 mnkr högre för främst Tak-utbildningen, delvis beroende på periodisering.
Årsprognosen är ett nollresultat. Personalkostnaderna prognostiseras bli 0,3 mnkr högre än budget men kompenseras av ökade nämndbidragsintäkter på grund av fler elever.
IKE-delen har ett överskott med 1,2 mnkr. Överskottet beror främst på lägre kostnader än
budgeterat för köp av platser hos andra utbildningsanordnare under vårterminen. Årsprognosen är ett positivt resultat på 0,7 mnkr. Nämndbidragen beräknas bli 1,3 mnkr högre än budgeterat på grund av fler elever. Under höstterminen prognostiseras 31 fler elever än budgeterat gå i andra kommuners gymnasieskolor eller i friskolor. Platsköpskostnaden för helåret 2017 beräknas öka med 0,5 mnkr.
Värdena i tabellen är avrundade varför slutsumman inte alltid stämmer med summan av varje enskild post.
Gymnasiesärskolan
Verksamhetsområdet har ett negativt resultat mot budget på -1,5 mnkr på grund av högre
personalkostnader än budgeterat. Årsprognosen är ett negativt resultat på -2,8 mnkr (26,9 %). Det beräknade underskottet beror så gott som helt på högre personalkostnader än budgeterat.
NKC
Verksamhetsområdet har ett positivt resultat mot budget på 1,7 mnkr. Intäktssidan har ett underskott på 1,1 mnkr, men personalkostnaderna och driftskostnaderna har överskott med 1,8 mnkr respektive 1,1 mnkr. Överskottet på personalkostnaderna beror på främst vakanta tjänster.
Överskottet på driften beror på lägre kostnader för främst konsulter, IT och annonsering.
Årsprognosen är ett positivt resultat på 1,8 mnkr (8,4 %). Kostnaderna beräknas bli 2,5 mnkr lägre än budgeterat, varav personalkostnaderna utgör 2,1 mnkr.
Kulturskolan
Verksamhetsområdet har ett nollresultat.Såväl intäkter som kostnader är ungefär enligt budget.
Årsprognosen är ett nollresultat.
Område / Mnkr Resultat Prognos
Gymna s i es kol a n -0,2 0,0
IKE 1,2 0,7
Summa 1,0 0,7
Statistik
Personal
Antalet heltidsanställda, exklusive vikarier och timanställda, är i september 849, vilket är 9 färre än samma period föregående år. Förändringarna fördelar sig enligt följande: Förskolan har ökat med 14 heltider, Stöd och resurs med 9, Gymnasiesär med 3 och NKC med 1 heltid. Grundskolan har
minskat med 23 heltider, Särskolan med 7, Gymnasiet med 4, Nämnd och förvaltning med 2 och Kulturskolan har minskat med 1 heltid.
Sjukfrånvaron i augusti 2017 ligger på 4,56 %. Septembervärdet är preliminärt och ligger på 5,10
%. Värdet är preliminärt eftersom frånvarostatistiken släpar efter pga. att all inrapportering inte är klar. I september föregående år var sjukfrånvaron 8,32 %. Sjukfrånvaron har preliminärt minskat i alla tre ålderskategorier, till och med 29 år, 30-49 år samt 50 år och uppåt.
Verksamhet
Enligt budget ska antalet nynäshamnsbarn i förskoleverksamhet totalt, inkl. IKE, vara 1516 årets första 8 månader och 1410 resterande del av året 2017. Antalet barn i förskoleverksamhet i
september är 1459, vilket är 49 fler än totalbudgeterat. Antalet barn i den egna verksamheten var i
-2
9 14
-23
-7 -4
3 1
-1
-9
-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50
Antal heltider
Anställda omräknat till heltid - jmf samma period föreg. år
september 1227, vilket är 52 fler än beräknat. I de kommunala förskolorna har alla förskoleområden utom Ösmo 2 hittills under året haft färre barn än beräknat. Det finns i september 2 färre barn än beräknat i andra huvudmäns förskolor.
I andra huvudmäns förskolor har det hittills under året varit 11 fler nynäsbarn än beräknat. Totalt har det hittills under året varit så många nynäsbarn som budgeterat i verksamheten. Antalet förskolebarn har alltid varit högst på våren. Under sommaren sker en volymminskning, främst pga.
att barnen överförs till F-klass, för att därefter öka successivt under hösten. I grafen nedan är sommarminskningen förskjuten pga. RFS-statistiken med ekonomisk brygga under sommaren. Den ekonomiska bryggan innebär att verksamheten behåller junivärdet för antalet barn under juli och augusti för att i september igen mäta det faktiska antalet barn.
Enligt budget ska antalet nynäshamnselever F-9 totalt, inkl. IKE, under årets första sju månader vara 3081 och 3085 resterande del av året 2017. I september var eleverna 3092, vilket är 7 fler än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna verksamheten i september var 2774, vilket är 17 fler än beräknat, främst beroende på ökad platsförsäljning. Av de kommunala skolorna har Svandammens, Gröndals och Sorundas rektorsområden hittills under året haft fler elever än beräknat, Via har haft som beräknat och Ösmo färre än beräknat. Det finns i september 15 fler elever än beräknat i andra huvudmäns skolor.
I andra huvudmäns skolor har det hittills under året varit 5 nynäselever fler än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 11 fler nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska
”bryggan” innebär att skolan behåller majvärdet för antalet elever under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever.
1 470 1 490 1 510 1 514 1 526 1 532 1 526 1 515
1 459
1 231 1 238 1 250 1 254 1 257 1 252 1 252 1 253
1 227
1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500
2017- 01-31
2017- 02-28
2017- 03-31
2017- 04-30
2017- 05-31
2017- 06-30
2017- 07-31
2017- 08-31
2017- 09-30
2017- 10-31
2017- 11-31
2017- 12-31
Antal barn
Antal förskolebarn
Totalt fsk /fdh inkl köp/sälj Budget fsk/fdh totalt Totalt fsk /fdh kommunen Budget fsk/fdh kommunen
Enligt budget ska antalet nynäshamnselever på gymnasiet totalt, inkl. IKE, under årets första 7 månader vara 850 elever och 874 resterande del av året 2017. Antalet nynäshamnselever totalt i gymnasieverksamhet i september var 918, vilket är 44 fler än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna gymnasieskolan var i september 392, vilket är 11 fler än beräknat, varav antalet nynäselever var 371 eller 13 fler än beräknat.
Den egna gymnasieskolan har hittills under året haft 36 fler elever än beräknat. Samtidigt var antalet nynäselever i andra huvudmäns skolor i september 547, vilket är 31 fler än beräknat. I andra
huvudmäns skolor har det hittills under året varit 3 fler nynäselever än beräknat. Totalt har det hittills under året varit 15 fler nynäselever än budgeterat i verksamheten. Den ekonomiska bryggan innebär att gymnasieskolan behåller majvärdet som elevvärde under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever.
På Nynäshamns gymnasieskola går i september 37 % av målgruppen och 55 % har valt annan gymnasieskola.
3 086 3 088 3 080 3 083
3 085
3 097 3 111
3 114 3 092
2 758 2 760 2 753 2 765 2 775 2 777 2 777 2 780 2 774
2 500 2 600 2 700 2 800 2 900 3 000 3 100 3 200
2017- 01-31
2017- 02-28
2017- 03-31
2017- 04-30
2017- 05-31
2017- 06-30
2017- 07-31
2017- 08-31
2017- 09-30
2017- 10-31
2017- 11-31
2017- 12-31
Antal elever
Antal elever F-9
Totalt F-9 inkl k öp och sälj Budget F-9 totalt Totalt F-9 kommunen Budget F-9 kommunen
840 848 843 845 845 846
921 921 918
349 352 348 349 352 354
407 407
392
200 400 600 800 1000 1200
jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17
Antal elver
Antal gymnasieelever
Gytotny Budget Nygytot Nygytot Budget Gytotny
34% 35% 34% 34% 34% 34% 38% 38% 37%
55% 55% 55% 55% 55% 54% 54% 54% 55%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17
Andel av målgrupp
Marknadsandelar gymnasiet 2017
Nygy % målgrupp IKE % målgrupp
Tjänsteställe/handläggare
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsinstans
Nathalie Johansson Barn och utbildningsnämnden
E-post: nathalie.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 62
Svar på Sverigedemokraternas väckta ärende om särskilt stöd
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden avslår Donald Löfvings (SD) yrkande.
Ärendebeskrivning
Barn- och utbildningsnämnden har fått som uppdrag att ta fram ett svar på Sverigedemokraternas väckta ärende om särskilt stöd i skolan. Sverigedemokraterna har fått ta emot uppgifter ifrån oroliga föräldrar till barn med särskilt stöd om att ett barn eller en elev som har ett utrett stödbehov med specifika insatser kan bli av med dessa insatser när barnet eller eleven byter förskoleområde eller rektorsområde. Sverigedemokraterna anser att detta är olämpligt. Donald Löfving (SD) yrkar därför att:
- Barn och elever som har stöd ifrån stöd- och resursenheten skall inte bli av med sitt stöd om barnet eller eleven byter förskola eller skola (rektorsområde) i Nynäshamns kommun.
Bakgrund
Barn- och utbildningsförvaltningen ser att vissa förtydligande bör göras med anledning av motiven i det väckta ärendet.
Skollagens bestämmelser om särskilt stöd
Skolor har som skyldighet att enligt skollagen (2010:800) 3. kap ”Barns och elevers utveckling mot målen” att tillse att barn och elever utifrån sina egna förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Med stöd av 3 kap. 8 § Skollagen skall anmälan lämnas till rektorn om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att extra stöd getts. Rektorn är skyldig att skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd och om utredningen visar att behov finns, ska stöd ges.
Hur en elev når målen kan variera och det är rektorn som avgör vilket stöd en elev ska beviljas.
Skolorna har olika sätt att organisera sin verksamhet. Vid byte av skola har den nya rektorn ansvaret att göra en ny bedömning av stödinsatser. Det behöver inte medföra mindre stöd utan en elev kan beviljas annat stöd utifrån hur skolan organiserat sin stödverksamhet.
Om en elev stannar i ett rektorsområde omprövas stödinsatser regelbundet. Enligt 3 kap. 9 § skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas om särskilt stöd beviljas. Åtgärdsprogrammet ska följas
upp och revideras återkommande. Stödet kan komma att minskas, förstärkas eller förändras utifrån barnets behov.
Centrala elevhälsan kan vara inkopplad med specialpedagog och psykolog, oavsett
rektorsområde, vilka kan delta i stödinsatsen. Vid byte av skola prövas stöd och en överlämning sker alltid med ett tätt samarbete mellan de lokala elevhälsoteamen.
Förvaltningens förslag till beslut
Rektorer har ansvaret att utreda och besluta om en elevs behov av stödinsatser. Utifrån detta avslår förvaltningen Donald Löfvings (SD) yrkande om särskilt stöd med hänvisning till 3 kap. 8
§ skollagen.
_______________________
Ilana Hart
Tf. förvaltningschef
Beslutsunderlag
Väcker nytt ärende om särskilt stöd, BUN/2017/0186/009-1 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0186/009-3
Skickas till Arkivet
Donald Löfving, Ledamot Barn- och utbildningsnämnden
_________________________________________________________________________________________________________________
Som ledamot i berörd nämnd så har Sverigedemokraterna ställt frågor i och med detta, svaret har varit tydligt, och bevisligen en brist i verksamheten i sak.
Idag så ligger beslut på rektorn om en elev är i behov av stöd- och resurs. De brister vi
Sverigedemokrater vill belysa är följande: Ett barn eller en elev som redan har stöd- och resurs som sedermera byter förskola eller skola (rektorsområde) blir av med det stöd- och resurs individen hade innan. Det anser vi är högst olämpligt.
Sverigedemokraterna önskar ett nämnd direktiv av följande:
- Barn och elever som har stöd ifrån stöd- och resursenheten skall inte bli av med sitt stöd om barnet eller eleven byter förskola eller skola (rektorsområde) i Nynäshamns kommun.
Nynäshamn 29 September 2017 Sverigedemokraterna i Nynäshamn
……….
Donald Löfving
Ledamot Barn- och Utbildningsnämnden
Tjänsteställe/handläggare
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsinstans
Cajsa Johansson Barn och utbildningsnämnden
E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: 08 – 520 681 45
Remissvar över motion om trygghet och studiero
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag på yttrande som sitt eget.
Ärendebeskrivning
Barn- och utbildningsnämnden har ombetts lämna yttrande över en motion från Moderaterna om trygghet och studiero i skolan. I motionen föreslår Moderaterna att en ”konsekvenstrappa” införs för disciplinära åtgärder. Konsekvenstrappan ska vara en centralt framtagen riktlinje som ska kunna ligga till grund för skolornas eget arbete med disciplinära åtgärder, exempelvis när det är befogat med skriftlig varning, kvarsittning eller polisanmälan.
Moderaterna yrkar att
- Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en ”konsekvenstrappa” för mer trygghet och studiero som ska gälla för kommunens skolor.
Bakgrund
Barn- och utbildningsförvaltningen ser att vissa förtydliganden bör göras med anledning av motiven i motionen.
Skollagens bestämmelser om disciplinära åtgärder
Rektor och personal i skolan har skyldigheter att enligt skollagen (2010:800) kap. 5 ”Trygghet och studiero” att tillförsäkra alla elever en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För att åstadkomma detta är skolorna är enligt 5 kap. 5 § Skollagen skyldiga att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Vidare har skolans personal och rektor enligt skollagen möjlighet att vidta ett antal disciplinära åtgärder gentemot elever så som kvarsittning, omhändertagande av föremål och utvisning ur klassrummet. Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och man får bara göra saker som är rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. De disciplinära åtgärderna får inte tillämpas på elever i förskolan.
De disciplinära åtgärderna som anges i skollagen kan, men behöver inte, ses som en
”konsekvenstrappa” där åtgärderna vidtas i stigande grad. När personal eller rektor behöver tillämpa disciplinära åtgärder ska åtgärden stå i proportion till elevens agerande.
Skolans skyldighet att göra polisanmälan
Det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att göra en polisanmälan för brott som begås i skolan.1 Det saknas även nationella riktlinjer för hur brott som begås i skolan ska hanteras. En huvudman eller skola kan dock själva ta fram riktlinjer för när och hur en polisanmälan ska göras vid vissa allvarligare brott.
Det är dock värt att notera att polisanmälan för brott som sker i skolan framförallt avser äldre elever. JO har uttalat att skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i de yngsta åldersgrupperna eftersom polisen normalt inte utreder sådana anmälningar. När barn under 15 år begår brott får en utredning om brottet inledas endast under vissa omständigheter.
Brott som begås av barn under 12 år utreds bara om det finns synnerliga skäl till det. En polisanmälan mot ett yngre barn leder därför oftast inte till annat än att polismyndigheten underrättar socialtjänsten om anmälan, med stöd av 3 § polislagen (1984:387).
Allvarligare kränkningar och risk för liv och hälsa
Även om de disciplinära åtgärderna i skollagen siktar in sig på elevers rätt till trygghet och studiero har arbetsgivaren ett vidare ansvar för personal och elevers arbetsmiljö enligt
arbetsmiljölagen. I skolan gäller arbetsmiljölagen för både elever och skolpersonal i grund och gymnasieskolan, från och med förskoleklass. För barn på fritids gäller arbetsmiljölagen inte.
Kränkningar, hot och otrygghet hos personalen ska anmälas som tillbud till arbetsgivaren och hanteras enligt arbetsmiljölagen.
Arbetsgivaren ansvarar för att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot och våld. I detta ansvar ingår att utreda de risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen och så snart som möjligt genomföra åtgärder för att förebygga de risker som framkommer. Arbetsgivaren ska också följa upp åtgärderna och att de regler och rutiner som finns är kända av personalen så att alla vet hur de ska agera om en hot- eller våldssituation uppstår.
Förvaltningens överväganden
Barn- och utbildningsförvaltningen ser, liksom motionärerna, att det i varje verksamhet bör finnas en rutin för hur rektor och personal ska agera för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero i de fall de åtgärder som vidtagits i ett förebyggande syfte inte är tillräckliga.
Förvaltningen ser dock att det är problematiskt att införa en kommungemensam
”konsekvenstrappa” som alla verksamheter måste följa. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att det är upp till rektor och personalgruppen att bestämma vilka disciplinära åtgärder som skolan ska tillämpa och när. Vidtagande av disciplinära åtgärder handlar till stor del om en professionell bedömning och kännedom om eleven varför det måste finas utrymme för bedömningar i varje enskilt fall. Vid fastställande av en så kallad ”konsekvenstrappa” bör det finnas utrymme för rektor och personal att utgå ifrån det arbetssätt som fungerar i verksamheten.
1 Det finns dock en anmälningsskyldighet som avser om man får veta att någon har för avsikt att begå ett allvarligt brott, om förberedelsen har nått en punkt att den i sig är straffbar (23 kap. 6 § brottsbalken).
Utifrån ovanstående föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att ett kommungemensamt underlag kring disciplinära åtgärder tas fram. Underlaget kan användas som stöd för rektor i arbetet med att tillsammans med elever och personal utarbeta konsekvenstrappor för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Konsekvenstrapporna ska sedan utgöra en del av enheternas ordningsregler.
Gällande polisanmälan föreslår förvaltningen att rektor, eller den person som rektor utsett, ansvarar för hur brott på skolan ska hanteras och för att göra en bedömning om en händelse ska polisanmälas.
Då barn- och utbildningsförvaltningen inte ser att det är ändamålsenligt, att som motionären föreslår, ta fram en kommungemensam rutin som ska gälla för alla skolor föreslås en ändrad att- sats:
- Barn- och utbildningsnämnden uppdras att tillse att kommunens skolor i sina
ordningsregler har en gällande rutin för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero.
_______________________
Ilana Hart
Tf. förvaltningschef
Beslutsunderlag
Motion om trygghet och studiero, BUN/2017/0169/060-2 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0169/060-2
Skickas till
Kommunstyrelseförvaltningen
Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
§ 102/17 Dnr BUN/2017/0169/060-
Remissvar över motion om trygghet och studiero
Arbetsutskottets beslut
Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag på yttrande som sitt eget.
Ärendebeskrivning
Barn- och utbildningsnämnden har ombetts lämna yttrande över en motion från Moderaterna om trygghet och studiero i skolan. I motionen föreslår Moderaterna att en ”konsekvenstrappa” införs för disciplinära åtgärder. Konsekvenstrappan ska vara en centralt framtagen riktlinje som ska kunna ligga till grund för skolornas eget arbete med disciplinära åtgärder, exempelvis när det är befogat med skriftlig varning, kvarsittning eller polisanmälan.
Moderaterna yrkar att
- Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en ”konsekvenstrappa” för mer trygghet och studiero som ska gälla för kommunens skolor.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att ett kommungemensamt underlag kring disciplinära åtgärder tas fram. Underlaget kan användas som stöd för rektor i arbetet med att tillsammans med elever och personal utarbeta konsekvenstrappor för hantering av elevs
ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero. Konsekvenstrapporna ska sedan utgöra en del av enheternas ordningsregler.
Då barn- och utbildningsförvaltningen inte ser att det är ändamålsenligt, att som motionären föreslår, ta fram en kommungemensam rutin som ska gälla för alla skolor föreslås en ändrad att- sats:
- Barn- och utbildningsnämnden uppdras att tillse att kommunens skolor i sina
ordningsregler har en gällande rutin för hantering av elevs ordningsstörande beteende och för att upprätta trygghet och studiero.
Beslutsunderlag
Motion om trygghet och studiero, BUN/2017/0169/060-2 Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0169/060-2
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag på yttrande som sitt eget.
Skickas till
Kommunstyrelseförvaltningen
Tjänsteställe/handläggare
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsinstans
Nathalie Johansson Barn och utbildningsnämnden
E-post: nathalie.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 62
Yttrande över ersättningskrav för förlorad arbetsinkomst
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden avslår vårdnadshavares yrkande om ersättning med hänvisning till att kravet saknar rättslig grund enligt utredningen som redovisas nedan.
Ärendet
Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över ersättningskrav för förlorad arbetsinkomst från två vårdnadshavare till en elev på Vantaskolan 4-9. Vårdnadshavarna begär ersättning för förlorad arbetsinkomst av Nynäshamns kommun. Enligt vårdnadshavarna ska eleven inte haft möjlighet till full skolgång sedan årskurs 4 då skolan inte kunnat tillgodose elevens stödbehov genom att tillsätta kompetenta elevassistenter med relevant utbildning. Med anledning av detta har en av vårdnadshavarna varit hemma med eleven. Kravet på ersättning utgör förlust av inkomst under höstterminen 2016 med tilläggskrav för vårterminen 2017 och framåt om situationen fortskrider.
Bakgrund
Försäkringsbolagets övervägande
Enligt skollagen (2010:800) 3 kap. 3 § har skolor som skyldighet att tillse att barn och elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever, som till följd av funktionsnedsättning, har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Med stöd av 3 kap. 8-9 § skollagen skall anmälan lämnas till rektorn om det befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn är således skyldig att skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd. Om sådant behov finns ska ett åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas med tiden för att möta elevens situation.
Enligt dokumentation från Vantaskolan 4-9 har det under slutet av 2016 och under våren 2017 funnits ett åtgärdsprogram avseende särskilt stöd riktat till eleven som följts upp och anpassats.
Det har även funnits beslut om anpassad skolgång för eleven under våren 2017. Skolans åtgärder och anpassningar har enligt vårdnadshavarna inte gett deras barn det stöd som behövs.
Ersättningskravet om förlorad inkomst avslås baserat på försäkringsbolagets utredning och med följande motivering:
Enligt skadeståndslagen (1972:207) 3 kap. 2 § ska staten eller en kommun ersätta
1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och 2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning.
Ersättningskravet som framställs mot kommunen avser inte eleven själv eller eventuell förlust av utbildning. Det är vårdnadshavarna som har framställt ersättningskrav på förlorad arbetsinkomst på grund av att de stannat hemma med sitt barn. Detta till följd av att skolan, enligt
vårdnadshavarna, inte kunnat tillse en elevassistent med rätt kompentents. Enligt svensk skadeståndsrätt har inte tredje man rätt till ersättning. Undantag från detta gäller närstående till den som drabbats av personskada vilka har rätt till ersättning för vissa kostnader och
inkomstförluster som uppkommit med anledning av skadan. Det framkommer inte i
ersättningsanspråket om eleven lidit personskada. Med hänsyn till detta utgör vårdnadshavarna tredje man i förhållande till Nynäshamns kommun och saknar således rätt till ersättning i det aktuella fallet.
Förvaltningens övervägande
Kommunen får inte betala ut ersättning eller understöd i någon form till enskild utan att det finns stöd i lag eller annan rättslig grund för detta. Förvaltningens sammantagna bedömning är att Barn- och utbildningsnämnden bör avslå ersättningskravet mot Nynäshamns kommun baserat på försäkringbolaget ställningstaganden om kommunens skadeståndsskyldighet. Det är inte styrkt att eleven lidit personskada samt att vårdnadshavarna i förhållande till kommunen utgör tredje man och därmed saknar rätt till ersättning enligt skadeståndsrättsliga principer.
Under det faktum att det kan styrkas att eleven lidit personskada, avböjs kravet med hänvisning till att huvudmannen inte har orsakat skadan genom fel eller försummelse vid
myndighetsutövning. Detta med grund i den dokumentation som finns om skolans åtgärder riktat till eleven.
_______________________
Ilana Hart
Tf. förvaltningschef
Beslutsunderlag
Bilaga- försäkringsbolagets utredning om ersättningsanspråk gentemot Nynäshamns kommun.
Skickas till Akten
Vårdnadshavare
Skyddskod : Allmän handling - skyddad enligt sekretess Paragraf : OSL 23 kap 2-5 §§
Tjänsteställe/handläggare
Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsinstans
Cajsa Johansson Barn och utbildningsnämnden
E-post: cajsa.johansson@nynashamn.se Tel: 08-520 681 45
Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-september 2017
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen januari-september 2017.
Ärendebeskrivning
Enligt 6 kap. 10 § skollagen ska en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen.
Varje enhet som bedriver utbildning eller verksamhet som regleras i skollagen ska till barn- och utbildningsförvaltningen rapportera inkomna anmälningar om kränkande behandling.
Förvaltningen har sammanställt inkomna anmälningarna för perioden januari-september 2017 och redovisar dem i en rapport för barn- och utbildningsnämnden.
Bakgrund
Den 25 mars 2017 fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om en ny modell för
rapportering av inkomna anmälningar om kränkande behandling. Modellen innebär en bredare rapportering där även tillbudsrapporter och anmälningar om diskriminering inkluderas i
redovisningen. Arbetet med att implementera den nya modellen pågår. I avvaktan på att den nya modellen ska implementeras fullt ut har barn- och utbildningsförvaltningen sammanställt
inkomna anmälningar om kränkande behandling i en rapport (se bilaga 1).
_______________________
Ilana Hart
Tf. förvaltningschef Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, BUN/2017/0052/606-7
Bilaga 1, Rapport Inkomna anmälningar om kränkande behandling januari-september 2017
Skickas till Akten
Redovisning av inkomna anmälningar om kränkande behandling
januari-september 2017
2
Hur fördelar sig anmälningarna per enhet? ... 4 Vilka typer av incidenter förekommer? ... 5 Hur tar kränkningen sig uttryck? ... 6 Vem utsätter och vem är utsatt? ... 6 Var sker kränkningar? ... 7 Vad säger lagen? ... 9
3
framtiden vidtas. Rektor eller förskolechef ansvarar även för att rapportera kränkningsanmälningar till huvudmannen, vilket idag sker digitalt via Public 360.
Huvudmannen för skolan ska enligt skollagen 6 kap. 6 § se till att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Barn- och utbildningsnämnden har som huvudman för förskolan och skolan ansvar för att fatta beslut om övergripande satsningar för att motverka kränkningar. För att barn- och utbildningsnämnden i egenskap av huvudman ska kunna sammanställa, följa upp och utvärdera arbetet för att motverka kränkande behandling krävs en fungerande rutin för att anmäla kränkande behandling och
vidarerapportera dessa.
Under perioden januari – september 2017 har huvudmannen tagit emot 278 st anmälningar från skol- och förskoleverksamheterna. Vid kvartalsrapportering januari-juni 2017 hade 149 st
kränkningsanmälningar inkommit. En av orsakerna till att antalet anmälningar ökat så mycket under perioden juni-september 2017 är att vissa kränkningsanmälningar från Sorunda rektorsområde (Sunnerbyskolan, Kyrkskolan och Fagerviksskolan) felaktigt markerats som ”tillbud” och därför inte registrerats korrekt under perioden januari-juni 2017. I rapporteringen för detta kvartal har samtliga rapporterade tillbud för skolorna i rektorsområdet gåtts igenom. I de fall ett tillbud har bedömts utgöra grund för en anmälan om kränkande behandling har dessa registrerats om till anmälan om kränkande behandling och tagits med i underlaget. Totalt har 62 anmälningar som inte var med i rapporten över perioden januari-juni 2017 lagts till (Sunnerbyskolan 22 st, Fagervikskolan 14 st och Kyrkskolan 26 st) i rapporten för perioden, utöver de anmälningar som inkommit under 1 juli - 30 september.
Antalet inkomna anmälningar under perioden januari-september under 2016 var 283 st, vilket innebär att antalet inkomna anmälningar ligger i linje med föregående år. Det är dock värt att notera att det finns stora skillnader mellan 2016 och 2017 i fördelningen av antalet anmälningar mellan
verksamheterna vilket kommer att behandlas närmare nedan.
Uppgifterna i rapporten
Den data som presenteras i rapporten bygger på de anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen mellan den 1 januari 2017 och den 30 september 2017. Samtliga diarieförda kränkningsanmälningar har granskats enskilt. Uppgifterna i kränkningsanmälan har sammanställts och kategoriserats utifrån:
Vid vilken enhet kränkningen har inträffat
Kön utpekad/utsatt
Typ av incident (kränkning, trakasserier eller diskriminering)
Vilket uttryck kränkningen tar sig (fysisk, verbal, social etc.)
Var kränkningen skett (i klassrum, på skolgården etc.)
Vilken verksamhetsform som kränkningen sker inom
Förhållandet mellan utsättare/utsatt (elev/elev eller personal/elev)
Det bör förtydligas att det av uppgifterna i anmälningarna inte framgår om varje anmäld kränkning även innebär en konstaterad kränkning, det vill säga att eleven de facto blivit kränk av det som skett.
I rapporten är det således anmälda kränkningar som redovisas.
I rapporten för perioden januari-september 2017 presenteras inte uppgifter för förskolan,
grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Detta beror på att det under perioden januari-september 2017 endast inkommit två kränkningsanmälningar från förskoleenheterna. För motsvarande period 2016 inkom en kränkningsanmälan från en förskoleenhet. Gällande grundsärskolan och
4
I diagram 1 har antalet kränkningsanmälningar per enhet sammanställts för 2016 perioden januari- september (gröna staplar) och 2017 perioden januari-september (blåa staplar).
Diagram 1- Antal anmälningar/enhet 2106 och 2017
Som konstaterats ovan ligger antalet inkomna anmälningar för perioden januari-september 2017 (278 st) i linje med antalet inkomna anmälningar under motsvarande period 2016 (283 st). Det är dock värt att notera att fördelningen av antalet inkomna anmälningar mellan verksamheterna skiljer sig från 2016 till 2017. Antalet anmälningar har ökat markant på Fagerviksskolan, Kyrkskolan och Vansta F-3.
Att anmälningarna har ökat på Kyrkskolan och Fagerviksskolan har till stor del att göra med den genomgång som gjorts av förvaltningen där anmälda tillbud registrerats om som anmälningar om kränkande behandling. Vad ökningen av antalet kränkningsanmälningar på Vansta F-3 beror på behöver verksamheten närmare analysera.
Det kan vidare konstateras att Sunnerbyskolan, som också haft ett antal tillbud omregistrerade, redovisar färre anmälningar under perioden januari-september 2017 än motsvarande period 2016.
Även Gröndalsskolan och Viaskolan F-5 har minskat antalet kränkningsanmälningar under 2017 jämfört merd samma period 2016. Om minskningen av antalet kränkningsanmälningar dessa beror på ett förbättrat förebyggande arbete återstår att analysera tillsammans med verksamheterna.
40
22
34
17
55
25
14
13
54
3
2
0
2
2
18
10
38
25
35
46
13
3
40
29
0
14
5
0
0 25 50 75
Viaskolan F-5
Viaskolan 6-9
Svandammsskolan
Vanstaskolan 4-9
Gröndalsskolan
Vanstaskolan F-3
Tallbackaskolan
Humlegårdsskolan
Sunnerbyskolan
Kyrkskolan
Vika skola
Fagerviksskolan
Nynäshamns gymnasium
NKC
5
avser kränkande behandling eller trakasserier. Den övervägande delen av kränkningsanmälningar som inkommit till huvudmannen under perioden januari – september 2017 rör just kränkande behandling (se diagram 2). Inga större förändringen i fördelning av incidenttyper noteras mellan avstämningen i juni 2017 och avstämningen i september 2017.
Diagram 2 – Typ av incident
Med kränkande behandling avses en handling eller uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan handla om slag och knuffar, hot och öknamn, elaka lappar och sms eller utfrysning. Med
trakasserier avses uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra elever.1
Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Att diskriminera förutsätter någon form av makt hos den som utövar diskrimineringen. I skolan är det därför endast huvudman och personal som kan göra sig skyldiga till diskriminering i juridisk bemärkelse.2
Av de anmälningar om kränkande behandling som inkommit till huvudmannen har hittills under 2017 ett fall av diskriminering och 19 fall av trakasserier anmälts.
Vissa av kränkningsanmälningarna har i huvudmannens granskning av inkomna anmälningar om kränkande behandling kategoriserats om till tillbud. Dessa händelser avser fall där personal blivit verbalt eller fysiskt kränkta av elever. I skollagens 6 kap. 6 § anges att huvudmannen ska tillse att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Personal som utsätts för kränkande behandling är en
1 Diskrimineringsombudsmannen (2012), Lika rättigheter i skolan - ett stöd i skolans likabehandlingsarbete.
2Ibid.
229
19
1
14 7
127
9 0 10 6
0 50 100 150 200 250
Kränkande behandling
Trakasseri Diskriminering Tillbud Uppgift saknas