Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

(1)

Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende

Behandlingsarbete Familjearbete

Råd och stöd Handledning & utbildning e-post: nakkve@balldin.com Åhörarkopior: www.humana.se

Kognition och relation Steg 1

Balldin & Balldin AB

Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information

Ofta får detta även konsekvenser för hur de reagerar, hanterar och agerar på affekter

Svårigheter tar sig olika uttryck

Gemensamt:

Att våra standard strategier, traditionella verktyg och metoder för samtal inte räcker…

Vi måste göra något annat!

?

Normal Onormal

standard förmågor - standard utveckling

Unikt sätt

Komma ihåg att:

 Vad som betraktas som standard förändras över tid

 Variation av standardförmågor är och skall få vara stor!

 Barn är olika och barn utvecklas och mognar olika

 olika funktioner som påverkar våra individuella förmågor för lärande, samspel, kommunikation och att vara i meningsfulla relationer

 bemötandets betydelse för lärande, samspel, kommunikation och att kunna få vara i meningsfulla relationer

Vi behöver kunskap om

 Kognitiva neurovetenskapen stora framsteg - mer kunskap om hjärnan idag

 Lever i en tid som ställer allt större krav på oss hantera och bearbeta information

 Lever i en tid som ställer större krav på samspel

Varför får fler personer idag olika diagnoser?

Balldin & Balldin AB Balldin & Balldin AB

Funktionsnedsättning – funktionshinder

….eller funktionsmöjlighet Diagnoser – en beskrivning av sårbarhet i en specifik situation, ett visst sammanhang och i en viss miljö

”funktionshinder är de begränsningar som en funktionsnedsättning innebär för en person

i relation till omgivningen”

(2)

Biosocial teori

I biosocial teori betonas samspelet mellan genetiska förutsättningar och

omgivning Individuell

sårbarhet

Invaliderande omgivning

Svårigheter att reglera känslor och beteenden

S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå)

Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Förenklad skiss!

S C

B Syn

Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Sinnesintryck

Luria/Edby/Hedevåg

Handlande

Prioritering Reglering

Planering Organisation

Uppmärksamhet Arbetsminne Koncentration

Fokusera

Tidsuppfattning

Impulsstyrning Aktivitetsgrad

Sekreteraren

Ta emot information

Balldin & Balldin AB Dopamin, serotonin, noraadrenalin

Arbetsminne - Arbetskoncentration

 Att memorera information och att agera på den i ett nu och här perspektiv

”Lisa kan du gå ut och börja ta på dig overall och skor”

 Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här och nu perspektiv

”Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om arbetsminne….”

Arbetsminne - Arbetskoncentration

 Lagom aktivitetsgrad maximerar arbetsminne – för låg/hög vakenhetsgrad försämrar arbetsminne

 Arbetsminne hjälper att oss att ”komma på banan igen” när vi tappat fokus i aktivitet

 Arbetsminne hjälper oss bibehålla fokus i det vi skall göra

En dag när Nalle puh satt hemma och räknade sina honungsburkar knackade det på dörren. ”Fjorton”, sa Nalle Puh. ”Kom in. Fjorton. Eller var det femton? Äsch nu tappade jag bort mig igen.”

Inhibitionssvårighet

 I stunden hämma benägenheten att handla

 Fördröja den reaktion man vill agera på

 Filtrerings och regleringssvårigheter

 Att leva utan bromsar (Barkley – ADHD and the nature of

selfcontrol)

(3)

ADHD –

Attention Deficit Hyperactivity Disorder

1. ADHD med primärt uppmärksamhetssvårigheter

 Svårt att bibehålla fokus

 Svårt att förstå det sammanhanget

 Svårt att använda erfarenheter Arbetsminnet har stor betydelse

2. ADHD med primärt impulsivitet – hyperaktivitet

 Svårt att reglera aktivitet – kompenserar med överaktivitet

 Säger och gör saker förhastat Inhibitionsförmågor har stor betydelse

3. ADHD av kombinerad typ – både uppmärksamhet och Impulsivitet – hyperaktivitet

Tre undergrupper

Unik sekreterare

Rörig Stökig, stimmig

Säger och gör olämpliga saker Glömmer bort

Disträ - dagdrömmare

Kreativ Ser möjligheter Energisk Modig

Närvarande här och nu Fångar stunden

Bilbarn

Stöd vid uppmärksamhetssvårigheter

 Korta instruktioner – färre ord

 En instruktion – ett göra

 Ställtid – Tänk på ”Nej” som ”Jag behöver mer tid…”

 Längre pass med mer av samma

 Visuella stöd: listor, kom ihåg lappar, whiteboard,

 Visuella påminnare: mobillarm, appar, sms

 Stöd med att organisera och planera: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper, datorns organisation med mera

 Starthjälp. Vuxenstöd som stöttar i igångsättning, oftast bäst genom ett görande, inte pratande

 Fysisk rörelse

 Arbetsminnesträning

Stöd vid hyperaktivitet

 Korta instruktioner – färre ord

 En instruktion – ett göra

 Ställtid – Tänk på ”Nej” som ”Jag behöver mer tid…”

 Visuella stöd i genomförande

 Positiv förstärkning

 Korta pass med uppgifter – direktbelöningar

 Fysisk rörelse

 Träna strategier att vänta; ”Räkna tyst till 20 innan du ställer om fråga” , ”Gå in på rummet och lyssna på två låtar sen kommer jag”

 En konflikthanteringsplan för att hantera starka reaktioner:

Förebyggande insatser / akutinsatser / efterarbete

 Träna självprat

 Visualisera tiden med scheman, digitala äggklockor, timglas, tid på datorn, koppla ihop tid med aktivitet mm

Koda/analysera

Föreställningsförmåga

Helheter - detaljer Generalisering Känna igen

Socialt samspel Språkligt sammanhang

Tolka

Likheter

Bibliotekarien

”vår pejlare”

Balldin & Balldin AB Synapser, Spegelneuroner

 Konkret (visuell) föreställningsförmåga Föreställningsförmåga

Se med tanken Se med ögat

Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a

inte k n se

Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga)

(4)

Abstrakt föreställningsförmåga:

 Skapa inre bilder

 Att själv kunna komplettera given information

 Leka med tanken, spela upp på den ”inre teatern”

 Hur tänker och känner andra? Andras intentioner?

Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga:

 Svårigheter med kommunikation och samspel

 Generaliseringssvårigheter

 Behov av förförståelse inför nya situationer

 Bristande flexibilitet

 Svårt att dela andras tankar och känslor

 Kognitiv Empati – inte samma som affektiv empati!!!

Varför jag känner när du känner….

Kognitiv empati –

• Läsa av signaler hos andra

• Föreställa vad andra behöver/vill bli bemötta med i visst känsloläge

Affektiv empati –

• Förmåga att känna med andra

Pragmatik: Att använda språket rätt i olika sociala sammanhang.

Detta kan bero på:

• Sammanhanget

• Platsen

• Vem eller vilka man pratar med

• Anpassning av innehållet

• Anpassning efter samtalspartners reaktioner

• Fördelning av samtalstiden

• Avståndet till den man pratar med

Kommunikationsförmågor

Semantik: Ord och uttrycks innebörd - Abstrakta ord och begrepp - Metaforer och bildliga uttryck - Skämt

- Ironi - Anspelningar Prosodi:

Kunna tolka andras kroppsspråk t.ex.

- ögonkontakt - gäspningar - se på klockan - vända sig bort - ansiktsuttryck

Kommunikationsförmågor

Samspelsförmågor

 Förstå sina egna tankar och känslor

 Föreställa sig och förstå andras tankar och avsikter

 Förstå och använda sociala signaler

 Osynliga sociala regler

 Intuition och kognitiv empati

Ärftliga faktorer

Kromosom- avvikelser

Förloss- nings- skador

Annorlunda sätt att tänka och förstå Annorlunda lärande

Begränsad förmåga till socialt samspel

Begränsad kommunikations förmåga

Begränsad före- ställningsförmåga Pe

rc ep tio n K og ni tio n Huvud symptom Diagnos- kriterier

Skador uppkomna

i fosterlivet

Skador uppkomna efter förlossningen Strukturella -

funktionella avvikelser i hjärnan

Kognition

Symptom Diagnos- kriterier

Autismspektrum

Synapser, Spegelneuroner

(5)

Autism

verkar bero på att olika delar i hjärnan är dåliga på att kommunicera med varandra

Unik Bibliotekarie

Fastnar i detaljer Oflexibel Ogillar förändringar Upplevs fyrkantig Upplevs socialt udda

Noggrann Uthållig Fokuserad Vågar egna vägar Ärlig och rak

Tågbarn

Stöd vid svårigheter med föreställningsförmåga

 Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman

 Dagsscheman, veckoplaneringar

 Visualisera ”Plan B”

 Mycket fokus på ”varför” förklaringar

 Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang.

Använd bilder, skisser, tankekartor

 Sociala berättelser, ritprat, sociala manuskript, papper, penna!

”Tala är silver, visualisera är guld”

Onsdag

o Läxor; Engelska + matte o Gå ut med hunden

Helst innan 17.00!

Fotbollsträning 17.30 – 19.30!!!

Glöm inte mellanmål vid 15.30

Checklista

Mobil

Jojo kort

Plånbok

Nycklar

Skolväska OBS! Glöm inte låsa!

Hjälpmedel för att öka social förståelse Ritprat - en kommunikationsmetod skriva och rita små berättelser

för att öka förståelsen i sociala situationer för att förstå sig själv i relation till andra

(6)

Böcker - Gunilla Gerland

www.pavus.se Balldin & Balldin AB

Aktivt tänkande

Aktiv planering Aktiva beslut

Aktiv nyinlärning Aktiv analys

Chefen

IQ

Aktiv utvärdering

Slutsatser:

 Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från ”Sekreteraren” och ”Bibliotekarien”.

 Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner.

Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef.

Förmågor varierar med chef

 Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där man riskerar att misslyckas

 Nedsatta chefsförmågor påverkar personens utvecklingsnivå

 Positiv förstärkning

 Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra.

Betona även positiva tendenser.

 Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning

 Energiinventering och balansera dagen

 Kartlägga stressorer

 Stressredcuering

 ”Avbryt i succe’!” Fortsätt inte tills det inte funkar längre.

 Ställ olika krav på beroende på ”Chefsformen”

 Mat, sömn

 Omtanke, kärlek och lite service Stöd till chefen

Intryck Bearbetning Uttryck Sinnesintryck (perception)

Hörsel Syn Smak Lukt Känsel Muskelsinnet Samordning av sinnesintryck

Foto: Robert Svensson www.msitua.net

(7)

Vid hög stress/affekt minskar blodflödet i vissa delar av hjärnan och ökar i andra delar

Hög negativ stress/hög affekt försämrar:

Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering

Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor

Personer med kognitiva svårigheter har lättare att hamna i hög negativ stress:

Ojämna hanteringsförmågor – krav

”chefen” arbetar betydligt mer – tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta

Emotionell sårbarhet

Hur känslig, sensitiv man är för ett stimuli

Sensitivitet

Hur starkt man reagerar på ett stimuli

Reaktivitet

Hur länge reaktionen håller på En affekt varar bara ca 90 sekunder.

Tankar kan få den att hålla på längre Återgång till normaltillstånd

Emotionell sårbarhet

Låg Sensitivitet Hög

Låg Reaktivitet Hög

Långsamt Snabbt

Återgång till normaltillstånd

Omedelbara reaktioner Låg tröskel för emotionella reaktioner

Extrema reaktioner Högt påslag stör kognitiva processer

Långvariga reaktioner Bidrar till hög känslighet för eventuell ny emotionell stimulus

Emotionell sårbarhet – en olycklig kombination

Låg Sensitivitet Hög

Låg Reaktivitet Hög

Långsamt Snabbt

Återgång till normaltillstånd

X X

X

Emotionell sårbarhet

100

0

Känslomässigt dysreglerad

Känslomässigt reglerad

Reflektions- förmåga

Känslostyrd

Förnuftsstyrd

(8)

Vad skall vi göra då????

Det finns inga mirakellösningar men vi kan bidra med mycket….

Visa förståelse

Öka vår kunskap om kognitiva funktioner och hur de påverkar förmågor

Förstå att det handlar om barn och ungdomar som kräver mer av oss och som behöver mer av oss…..

Vi skall vara påverkansagenter!

Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag?

Kroppsspråk, mimik, tonalitet affektsmitta

 Positiv förstärkning – bekräftelse

 Behåll lugn och ha mycket tålamod

 Tydlig och konkret kommunikation

 Balansera mellan anpassningar och krav - Tänk på chefsformen!

 Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse

 Ge tid att vänta in personens respons

 Tänk på mängd ord (Första och sista ordet)

 Ge positiva strategier

 Undvik fokus på ”inte”

 Ge ”varför” förklaringar

 Skilj på vad vi gör och säger när barnet/ungdomen är känslostyrt och när barnet/ungdomen är förnuftsstyrt

Bemötande och kommunikation Relationellt gensvar i samtal

Vilket relationellt gensvar vi får är helt avgörande i hur vi ser på den andra. Det påverkar vilken uthållighet vi har i, vilken vilja vi har till att vara kvar i relationen, hur benägna vi är att förstå, hur benägna vi är att kompromissa Relationellt sökande

Relationellt avvisande

Att samtala och möta någon som ger relationellt gensvar kräver ingen speciell kunskap men att samtala och möta någon som inte ger

relationellt gensvar kräver specialkompetens och kontinuerligt stöd

Kids in stress create in adults their feelings and, if not trained, the adults will mirror their behaviour

(Long & Fecser, 2000) Relationellt gensvar i samtal

Diagnoser på gott och ont

Fara om diagnoser används som förklaringsmodell

för att göra individ till bärare av problem och att

individualisera insatser, i värsta fall för att motivera

exkludering

(9)

Diagnoser på gott och ont

Fördel om diagnos blir en väg till ökad förståelse för att

möjliggöra att få vara i nära och meningsfulla relationer

Avslutande magiska orden:

Slut för idag, tack för idag

Nåkkve Balldin

E –post: nakkve@balldin.com

Den översvämmade hjärnan – Torkel Klingberg (Natur och Kultur) Den lärande hjärnan – Torkel Klingberg (Natur och kultur) Barn med överlappande diagnoser – Kutscher (Natur och Kultur) ADHD – att leva utan bromsar – Kutscher (Natur och kultur) Varför jag känner som du känner – Joachim Bauer (Natur och Kultur)

Familjevardag med autism och Asperger – Lindberg-Månsson (Gothia)

En alldeles särskild familj – Lindberg (Gothia)

Problemskapande beteende – Hejlskov Elven – Studentlitteratur Explosiva barn – Ross Greene – Studentlitteratur

Vilse i skolan – Ross Greene – Studentlitteratur