• No results found

UPPDRAG PSYKISK HÄLSA Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UPPDRAG PSYKISK HÄLSA Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

UPPDRAG PSYKISK HÄLSA

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Uppföljning av länsgemensam analys och handlingsplan 2017

Kommuner och landsting i Dalarna

(2)

2

(3)

3

1. Bakgrund ... 4

1.1 Uppdraget ... 4

1.2 Ansvar och organisation... 4

1.3 Frågeställning ... 5

2. Analysarbetets arbetsprocess ... 5

2.1 Analysarbetet – organisation ... 5

2.2 Analysarbete – Regionala utvecklingsgrupper ... 5

2.3 Analysarbete med brukare- patient och anhörigorganisationer ... 5

2.4 Analysarbete inom landstinget Dalarna ... 6

2.5 Analysarbete primärvård ... 6

2.6 Analysarbete inom kommunerna – Öppna jämförelser ... 6

4 Uppföljning och revidering av länsgemensam analys och handlingsplan ... 8

4.1 Avslutade insatser 2016 – våren 2017 ... 8

4.2 Områden som förs över till fördjupad analys och handlingsplan - ”Barn och Unga”. ... 12

4.3 Reviderad analys och handlingsplan 2017 – 2020 ... 13

(4)

4

1. Bakgrund

1.1 Uppdraget

Överenskommelsen ”Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017”, mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är en fortsättning på 2016 års överenskommelse och syftar till att ”fortsätta skapa förutsättningar för en kraftfull utveckling när det gäller att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgänglig-göra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd”.1 Överenskommelsen ska stimulera ett lokalt och regionalt långsiktigt och hållbart arbete. Vidare ska arbetet utgå ifrån ett gemensamt ansvarstagande i ordinarie strukturer. Staten och SKL är överens om att 780 miljoner ska utgöra stimulansmedel till kommuner och landsting.

För att få ta del av stimulansmedlen ska länet:

▪ revidera 2016 års lokala och länsgemensamma handlingsplan och redovisa utvecklingen när det gäller de indikatorer för kortsiktiga och långsiktiga mål som identifierades.

▪ redovisa hur 2017 års stimulansmedel använts.

Regeringen har identifierat och prioriterat fem fokusområden som grund för förändringsarbetet:

▪ Förebyggande och främjande insatser

▪ Tillgängliga tidiga insatser

▪ Enskildas delaktighet och rättigheter

▪ Utsatta grupper

▪ Ledning och styrning

Denna rapport är den reviderade uppföljningen av 2016 års plan - Uppföljning av länsgemensamma analysen och handlingsplanen 2107.

Förutom revideringen av 2016 års analys och handlingsplan ska också en fördjupad analys och handlingsplan upprättas för av de behov som finns hos barn, unga och unga vuxna, 0 – t.o.m. 24 år. Se:

Region Dalarna ”Fördjupade länsgemensamma analys och handlingsplan Barn och unga 2017”

1.2 Ansvar och organisation

Initialt har uppdraget att genomföra analyser och att upprätta handlingsplaner diskuterats och planerats inom ramen för Region Dalarna via ”länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och välfärd”. I länsnätverket deltar alla socialchefer och äldreomsorgschefer från kommunerna i Dalarna. Från

landstinget deltar hälso- och sjukvårdschefen, divisionschefen psykiatri och fem områdessamordnare från den lokala hälso- och sjukvården i länet. I syfte att hålla samman analysarbetet och upprättandet av handlingsplaner mellan kommunerna och landstinget har chefsnätverket utsett landstingets divisionschef Psykiatri (Per Söderberg) och Socialchef i Borlänge kommun (Tomas Ahlin) som koordinatorer för uppdraget.

1Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017. Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting.

(5)

5

1.3 Frågeställning

I syfte att genomföra analysarbetet formulerades en övergripande

frågeställning 2016 för att identifiera befolkningens behov av stöd, hjälp, vård och behandling inom fokusområdet psykisk hälsa-ohälsa: ”vilka är de viktigaste utvecklingsområdena som behöver utvecklas under kommande år i syfte att möta dalabefolkningens behov av stöd, hjälp, vård och behandling vid psykisk ohälsa”.

2. Analysarbetets arbetsprocess

2.1 Analysarbetet – organisation

Analysarbetet och uppföljningen har pågått i olika grupper och sammanhang.

Dels inom ledning och chefsgrupper som t.ex. verksamhetschefer inom psykiatrin och primärvården, enhetschefer inom division psykiatrin, och inom kommunerna med socialchefer och äldreområdeschefer samt hearingar inom olika anhörig- och brukargrupperingar. Analysarbetet har kontinuerligt, månadsvis, återkopplats via Region Dalarnas ”länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och välfärd”. I chefsnätverket har landstingets divisionschef Psykiatri (Per Söderberg) och Socialchef (Tomas Ahlin) ansvarat för

återkoppling och dialog. Ansvariga tjänstepersoner är utvecklingsledare från Region Dalarnas enhet Hälsa och Välfärd, Lisa Ask och Britta Johnsson.

2.2 Analysarbete – Regionala utvecklingsgrupper

Analysarbetet 2016 och uppföljningen 2107 har fördjupats inom de regionala utvecklingsgrupperna (RUG-grupper) där representanter från både

kommunerna och landstinget har deltagit. RUG - Vuxenpsykiatri, Barn och unga, Missbruk och beroende, Äldre och funktionsnedsättning har var för sig analyserat data med stöd av respektive utvecklingsledare som tagit fram lägesbeskrivning, undersökt nationella och lokala data, statistik och belyst olikheter i länet avseende behov samt beskrivit vilka insatser som pågår. I RUG/Vuxenpsykiatri finns även representanter från brukar- och

anhörigföreningar, och i vissa RUG- grupper finns även representanter från länsstyrelsen och polis. Samtliga RUG:ar har representation från Högskolan Dalarna. Lisa Ask, utvecklingsledare, Region Dalarna har varit ansvarig för sammanställningen av uppföljningen i RUG-grupperna och för den

länsgemensamma rapporten.

2.3 Analysarbete med brukare- patient och anhörigorganisationer

Analysarbetet med brukare- och anhörigorganisationer har genomförts i samarbete med utvecklingsledare från Region Dalarna. Vid hearingen med brukare- patient och anhörignätverket ”Dalarnas nätverk för psykisk hälsa”

bjöds även länets Personliga Ombud (PO) in att delta. Mötet hölls den 29 maj med en bred inbjudan till samtliga anhörig- och brukarföreningar som är etablerade i Dalarna. Synpunkter från brukarrörelserna och personliga

ombuden har sammanställts av utvecklingsledare Lisa Ask, Region Dalarna, i en särskild rapport. Vid hearingen diskuterades företrädesvis insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Se:

Region Dalarna; Uppdrag psykisk hälsa 2017. Hearing med representanter från Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och personliga ombud.

(6)

6

2.4 Analysarbete inom landstinget Dalarna

Inom landstinget Dalarna har en styrgrupp inrättats, ”Psykisk Hälsa”, med divisionschefer för psykiatri och primärvården, utvalda verksamhetschefer inom psykiatrin och primärvården, samt administrativ personal, utvecklingsledare från Region Dalarna och en projektledare med uppdrag att utveckla

samordning mellan primärvård och psykiatri. I denna styrgrupp har

prioritetsbeslut tagits kring vilka gemensamma projekt som ska samordnas med kommunerna, men även prioriteringar mellan de projekt i handlingsplanen som enbart riktas mot landstingets verksamhet. Ansvariga för prioritetsbeslut inom landstinget är divisionschef för primärvård (Ulf Börjesson) och

divisionschef psykiatri (Per Söderberg).

2.5 Analysarbete primärvård

Under 2016 genomfördes en kartläggning av det psykosociala arbetet vid landstingets vårdcentraler, där alla samtalsbehandlare och verksamhetschefer hade möjlighet att svara på en enkät. Under 2017 har dialogmöten mellan primärvård och psykiatri på ägt rum, där vårdpersonal och chefer från alla länets fem områden deltagit. Ytterligare forum för analys och prioritering av projekt inom primärvården är: verksamhetschefsmöten och Specialitets- gruppen Allmänmedicin.

2.6 Analysarbete inom kommunerna – Öppna jämförelser

Inom kommunerna har analysarbetet dels pågått lokalt inom respektive kommun och dels samordnat via utvecklingsledare på Region Dalarna. I den övergripande analysen har resultatet från öppna jämförelser används. Öppna jämförelser (ÖJ) är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå.

Syftet med ÖJ är att stimulera till kunskapsutveckling och förbättringsarbete och att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet på lika villkor. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckande bild av de faktiska

förhållandena. Målet är att de förbättringar i verksamheten som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn.

Under 2014 gav länsnätverket för förvaltningschefer enheten Hälsa och Välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med ÖJ. För verksamhetsområdet ”psykisk funktionsnedsättning” inleddes arbetet våren 2016.

2016 och 2017 års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på området psykisk hälsa syftar till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Som central utgångspunkt anges behovet av att

förstärka kommuners och landstingets kapacitet och möjligheter att göra analyser av behov och utmaningar, lokalt och regionalt. ÖJ utgör en viktig del i ett analysarbete. Det länsgemensamma analysarbetet i Dalarna sammanställts i en årlig rapport som syftar till att sammanställa länets resultat på ett

överskådligt sätt så att det underlättar för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatta lokala analyser och för att identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Rapporten och den analysdag som genomförs

gemensamt för alla sakområden, i år den 7 september 2017, gör det möjligt att identifiera länsgemensamma utvecklingsbehov.

(7)

7 Sammanfattning av de viktigaste ÖJ resultaten 2017 kopplat till socialpsykiatri och barn och unga

Alla Dalarnas kommuner har socialjour, men bara 3 kommuner bedriver uppsökande verksamhet till personer med psykisk funktionsnedsättning.

9/15 kommuner i länet har rutin för information om SIP dvs. 60% jämfört med landet 43%. Detta återspeglas måhända också i de data som presenteras av SKL Uppdrag psykisk hälsa 20172 efter insamling av data gällande barn och unga 0 – tom 24 år. I Dalarna är det 1½ gång så många barn och unga som får en SIP upprättat i jämförelse med riket! Ca 260/100 000 barn och unga att jämföra med riket ca 100/100 000 barn och unga.

Det finns brister beträffande rutiner för interna samordningen i enskilda ärenden. Några kommuner har rutiner för samordning på alla efterfrågade områden medan andra kommuner helt saknar rutiner.

Det brister i systematisk uppföljning! Ingen kommun använder resultat till verksamhetsutveckling!

Rekommenderad insats Case Management – integrerade team i Nationella riktlinjer har fått genomslag i Dalarna. 73% av Dalarnas kommuner uppger att insatsen erbjuds! Andra rekommenderade insatser som IPS/SE3, Bostad först och ESL4 har implementerats i mycket begränsad omfattning. Jämfört med riket i sin helhet så är resultaten i Dalarna sämre på dessa områden.

Alla 15 kommuner kan erbjuda stöd av Personligt Ombud!

Alla 15 kommuner erbjuder minst en manualbaserad stödgruppsverksamhet riktat till barn och unga, och merparten av kommunerna erbjuder minst en manualbaserad föräldrastödsverksamhet.

När det gäller standardiserade bedömningsmetoder är det ingen kommun som använder det vad gäller föräldraförmåga och få när det gäller utagerande beteende.

Länets kommuner är duktiga på att ge fortbildning inom området våld i nära relationer.

2Se: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/om-oss/overenskommelsen-for-psykisk-halsa- 2017/gemensamma-nyckelindikatorer-for-barn-och-unga/

3 IPS/SE – Individual Placement and Support/Supported Employment

4 ESL- Ett självständigt liv.

(8)

8

4 Uppföljning och revidering av länsgemensam analys och handlingsplan

4.1 Avslutade insatser 2016 – våren 2017

ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER

Fungerande hemsjukvård

Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

Det finns olikheter i tolkningen och tillämpning av överenskommelsen om hemsjukvård i Dalarna när det gäller psykisk sjukdom/ohälsa. En arbetsgrupp har utrett frågan och arbetat på att ta fram ett förtydligande.

Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Vård ska ges på lika

villkor – patienter som är i behov av

sjukvårdsinsatser i hemmet ska få det

Tydlig

överenskommelse som beskriver ansvarsfördelning

Arbetsgrupp utreder frågan

Dokument tas fram och sprids

2017 Färdigt dokument

UPPFÖLJNING 2017

Aktiviteter En arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag med förtydligande beträffande patienter med psykisk sjukdom förslaget har

presentarats för nätverket för förvaltningschefer på Region Dalarna.

Förslaget antogs inte. Det pågår nu en utvärdering av Högskolan och inga vidare försök att förtydliga hemsjukvårdsavtalet görs innan utvärderingen är klar.

ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER

Strategier för patienter och brukares inflytande och delaktighet Behovet identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

SDM5/Delat beslutsfattande ska utgöra klangbotten för allt arbetet på individnivå i såväl SIP som vård och stödsamordning. Vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri utgör en bra miljö för att tillämpa SDM. Metoden är rekommenderad i NR riktlinjer vid schizofreni. Alla medarbetare behöver omfattas av synsättet.

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Delaktighet i vård

och behandling för individen utgör en av grundbultarna i all vård och omsorg

Spridning av utbildning i Delat beslutsfattande och digitalt beslutsstöd

Delat

beslutsfattande integreras i VoS/CM- utbildningar

2016-

-

Erbjudande från Högskolan om utbildningar sprids till kommun och landsting

2016 och 2017

Antal enheter som deltagit i utbildning

UPPFÖLJNING 2017

Aktiviteter Inga direkta utbildningsinsatser av metoden SDM är genomförd i länet. Landstinget Dalarna utbildar i Personcentrerad vård och intentionerna i begreppet delat beslutsfattande ska genomsyrar utbildningar som ges för vård och stödsamordning. För ytterligare insatser inväntas nya reviderade Nationella riktlinjer för schizofreni.

5 SDM - Shared Decision Making. Metod för delat beslutsfattande.

(9)

9

ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER

Strategier för barn och unga inflytande och delaktighet

Behov identifierat av RUG/barn och unga och RUG/funktionsnedsättning Sedan 2014 har ett gemensamt utvecklingsarbete kring barns delaktighet och inflytande pågått kopplat till RUG/funktionsnedsättning och RUG/barn och unga. Verksamheterna behöver bli bättre på att göra barn och unga delaktiga i frågor som rör dem, oavsett ålder eller funktionsvariation. En rapport är framtagen av Region Dalarna som visar att behovet inom LSS-området är särskilt stort. (källa: Kartläggning inom myndighetsutövning LSS.

Region Dalarna 20146)

För att öka barns och ungas delaktighet och inflytande inleddes under hösten 2016 ett utvecklingsarbete med stöd från projektet Innovationsguiden7 för att tillsammans med barn och unga utveckla nya och förbättrade lösningar inom socialtjänsten, både inom området stöd till personer med funktionsnedsättning samt den sociala barn- och ungdomsvården, sex dalakommuner deltog i projektet som genomfördes utifrån ett samarbete mellan Socialdepartementet och Statens kommuner och landsting.

Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Alla barn ges

möjlighet till delaktighet och inflytande utifrån sina förutsättningar och skapa bättre tjänster inom socialtjänsten med barnens behov och upplevelser som utgångspunkt.

Sex kommuner i Dalarna genomför projektet

Innovationsguiden 2016/2017.

Ökade kunskaper till medarbetare.

Processtöd till IFO och LSS genom projektet

Innovationsguiden.

2016 -

2017 Antalet kommuner som implementerat metoden.

4 kommuner har genomfört

utvecklingsarbete.

UPPFÖLJNING 2017

Fyra kommuner har genomfört utvecklingsarbete för att öka barns delaktighet med stöd av Innovationsguiden. En av kommunerna hade med sig LSS området hela vägen. Alla kommunerna nådde inte hela vägen fram i utvecklingsarbetet men har fått med sig värdefulla kunskaper för ökad delaktighet. Arbetet omkring barns och ungas delaktighet och inflytande behöver på olika sätt fortsätta både inom den sociala barn och

ungdomsvården och LSS verksamheten.

6 Region Dalarna (2014) Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom

verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner inom myndighetsutövning LSS 2014)

7 Innovationsguiden är ett metodverktyg för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor och utgår från användarens behov och upplevelser.

(10)

10

UTSATTA GRUPPER

Vård och omsorg hos äldre som levt med psykisk ohälsa Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri tidigare

Personer som levt med psykisk sjukdom under lång tid har behov av samordning av sina insatser (källa: Socialstyrelsen8). I Dalarna har kunskapssatsning gjorts i ett samarbete mellan specialist psykiatri och primärvården men gemensam kunskapssatsning för kommun och landsting saknas.

Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Äldre personer

som levt med psykisk sjukdom ska få tillgång till god vård och omsorg och

Personer som levt med psykisk sjukdom ska få sina insatser samordnade

Temadag: Behov hos personer som levt med psykisk

sjukdom/funktionsnedsättningar” Dec 2017 Deltagare:

Sammantaget 243 personer har tagit del av temadagar

UPPFÖLJNING 2017

Aktiviteter Temadagar

Indikatorer

Uppföljning Två temadagar har genomförts.

Dels brukarrörelsens årliga temadag som gavs i samverkan mellan Dalarnas nätverk för psykisk hälsa, Psykiatrins utvecklingsenhet och Region Dalarna/RUG/vuxenpsykiatri – ”Psykisk hälsa på gamla dar” som samlade 152 deltagare.

Dels ”Psykisk ohälsa/sjukdom hos äldre - behov hos personer som levt med psykisk sjukdom”: Dagen samlade 91 personer.

UTSATTA GRUPPER

Kostnaderna ökar för brukare/patienter med omfattande behov.

Behovet identifierat av brukarrörelsen i Dalarna.

Det finns behov av att genomlysa och klargöra hur brukare kan få hjälp att hantera kostnadsökningar och att ta fram ett informationsmaterial.

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för

uppföljning Tillgänglig information Utarbeta en broschyr med

information HT 2016

Sprida informationen till brukare genom ÖVP. Kommuner,

Personligt ombud

HT 2016

UPPFÖLJNING 2017

Aktiviteter Utarbeta broschyr

Indikatorer Uppföljning

Utarbetad broschyr finns tillgänglig på Region Dalarnas hemsida www.regiondalarna.se/halsa-valfard

Broschyren sprids vid temadagar och via Personligt Ombud och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa.

8 Socialstyrelsen; Se tecken och ge rätt stöd – vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso-och sjukvård.

(11)

11

UTSATTA GRUPPER

Gott samarbete mellan slutenvård, öppenvård och kommuner vid in och utskrivning av patienter

Behovet identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

Det finns behov av att öka kvalitén på samverkan beträffande in och utskrivning i

slutenvården. Respekten för varandras professioner kan bli bättre, alla inblandade bör ta sitt ansvar och följa de lagar och framarbetade rutiner som finns. Det finns en

arbetsgrupp på Region Dalarna som arbetar med frågan utifrån Betalansvarslagen och ett pågående arbete i landstinget Dalarna för att få ett bättre flöde för psykiatrins patienter.

UPPFÖLJNING 2017

Kommentar: Arbetet är i egentlig mening inte avslutat men är inte längre ett specifikt uppdrag för RUG/vuxenpsykiatri. Med anledning av den nya lagen ”Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”, som gäller alla patientkategorier, så har en överenskommelse arbetats fram i länet. Riktlinjer och rutiner kommer också att arbetas fram där detaljerna i arbetsgång beskrivs. Konferenser och workshops anordnas i länet med utgångspunkt från lagen.

(12)

12

4.2 Områden som förs över till fördjupad analys och handlingsplan -

”Barn och Unga”.

Parallellt med arbetet att revidera och följa upp 2016 års handlingsplan så har en fördjupad analys och handlingsplan på området Barn och ungas psykiska hälsa arbetats fram. Några av de målområden som angavs i 2016 års handlingsplan har överförts till ”Fördjupad länsgemensam analys och handlingsplan Barn och unga 2017”.

Fokusområde Förebyggande och främjande insatser.

2 identifierade område från 2016 återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga:

Problemområde Identifierat av RUG Nummer i 2016 års handlingsplan Stöd till föräldrar med särskilda

behov Funktionsnedsättning 1.3

Stöd till föräldrar med särskilda

behov Missbruk och barn och unga 1.2

Fokusområde Tillgängliga och tidiga insatser

1 identifierat område fokusområde från 2016 som återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga:

Problemområde Identifierat av RUG Nummer i 2016 års handlingsplan Stöd till föräldrar med särskilda

behov

RUG/Barn och unga och

RUG/missbruk 2.1

Fokusområde Utsatta grupper

1 identifierat område från 2016 återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga:

Problemområde Identifierat av RUG Nummer i 2016 års handlingsplan Stöd till barn och unga med

långvarig ogiltig frånvaro

”hemmasittare (skottlandsmodellen)

RUG/Barn och unga och

RUG/funktionsnedsättning 4.1

Stöd till unga som varken arbetar eller studerar

Förstudie SUD uppdrag

RUG/Vuxenpsykiatri 4.2

Barn i samhällsvård – samordnade

insatser RUG/Barn och unga 4.6

Insatser till barn och unga med

omfattande och komplexa behov RUG/Barn och unga 4.7

(13)

13

4.3 Reviderad analys och handlingsplan 2017 – 2020

Fokusområde 1 Förebyggande och främjande arbete

1.1 FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE

Psykisk hälsa hos äldre

Behov identifierade av RUG/äldre.

Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre personer. Förekomsten av oro, ängslan, ångest, sömnproblem och depression hos äldre personer är hög jämfört med andra vuxna.

Enligt SCB (Statistisk centralbyrå) är fullbordade självmord hos män över 85 år överrepresenterade. Landstinget Dalarna har genomfört en kunskapssatsning på området men inget samordnat arbete finns varför det finns behov av kommun och landstingsgemensamt suicidpreventivt arbete.

Sedan 2015 utbildar regionala utvecklingsledarna i ”Första hjälpare till psykisk hälsa”

i ett nationellt program som riktar sig till medarbetare i kommun och landsting.

Dalarna har en åldrande befolkning varför det kan antas föreligga ett behov av förebyggande arbete i form av fortsatt kunskapssatsning under närmaste 5 åren.

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Medarbetare i

kommun och landsting ska ha god kunskap om psykisk ohälsa hos äldre och kunna ge s.k.

”Första hjälpen”

80 medarbetare utbildade till Första hjälpare/år

Utbildning 2016 – 2017

Pågående Antal utbildade medarbetare:

156 5 utbildade

instruktörer???

Ställningstagande till att utbilda fler instruktörer

2016

Antal utbildade instruktörer Utbildning av

instruktörer 2017 Ca 400???

medarbetare/år Utbildningar 2017 - 2020 Antal utbildade medarbetare Beräknade

kostnader

Utbildning av instruktörer till ”Första hjälpen” - utbildningar kostar ca 20 000 kr per/person. I de pågående utbildningarna utbildas instruktörer till Första hjälpare till äldre såväl som vuxna och barn och unga.

Utbildning av medarbetare i ”Första hjälpen” Kostnader för respektive arbetsgivare per medarbetare ca 1500 kr.

UPPFÖLJNING 2017

Utvärdering -Föreslagen satsning på utbildning av instruktörer 2017 har inte genomförts på länsnivå. Några enskilda kommuner har dock utbildat medarbetare.

-Planerade utbildningar som getts av Region Dalarna har genomfört vid fyra tillfällen 2017. Sammanlagt har 156 medarbetare utbildats.

Aktiviteter Fortsatta utbildningsinsatser enligt tidigare plan ges via Region Dalarna och RUG/äldre

Förslag: att en suicidsamordnare tillsätts i länet i samverkan mellan kommuner och landsting med uppdrag att samordna det suicidförebyggande arbetet för alla åldrar.

(14)

14 Fokusområde 2 Tillgängliga och tidiga insatser

Se analys och handlingsplan barn och unga.

Fokusområde 3 Enskildas delaktighet och rättigheter

3.1 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Ny

Etablering av Fontänhus

Initiativ från samordningsförbundet FINSAM Falun

Samordningsförbudet -FINSAM Falun har gjort en förstudie med behovsanalys av sysselsättning och arbete. Det finns ett stort utbud av insatser för

arbetsrehabilitering, daglig sysselsättning inom kommunpsykiatri och daglig verksamhet inom LSS. Trots detta finns det medborgare som står utan

sysselsättning och möjlighet till återhämtning och rehabilitering. Det finns ett behov av en kompletterande verksamhet som Fontänhusmodellen utgör. Ett fontänhus är ett klubbhus, där personer med psykisk ohälsa bildar en medlemsklubb och där man tillsammans med några få anställda, driver olika typer av verksamhet i vilka

medlemmarna arbetar efter egen förmåga. Fontänhuset är en internationellt erkänd rörelse som bildade i New York på 1940-talet. Idag finns cirka 300 fontänhus i världen, varav 12 i Sverige. De tillfrågade, kommun, landsting, Försäkringskassa och Arbetsförmedling samt brukarorganisationerna är samstämmiga i att ett fontänhus skulle komplettera och avlasta samhällets insatser och innebära stora personliga vinster för de berörda.

Andra kommuner i Dalarna ser likande problem och ett behov av sysselsättning som tilltalar nya grupper. Kan Fontänhus etablering i Falun utgöra modell för andra kommuner? Kan flera kommuner samverka kring ett Fontänhus?

Långsiktiga

mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning

Etablering av Fontänhus i Falun

Idén om ett Fontänhus tydliggörs, underlag för uppstart arbetas fram.

”Fontänhusmodellen”, beskrivs och förankras i adekvata nätverk på regional nivå.

Arbetsgrupp bildas för att ta fram handlingsplan för uppstart av

fontänhus i Falun. 2017 Ett underlag för

gemensamma kostnader arbetas fram av

arbetsgruppen

Etablerat Fontänhus

Deltagare

Start av Fontänhus

Beslut om finansiering av

Fontänhus i Falun. 2018 – 2020

Utifrån ett regionalt perspektiv utgör arbetet i Falun ett modellarbete som kan komma att vara av intresse för länet. Den regionala samverkans och stödstrukturen är en arena för att följa arbetet.

(15)

15

3.2 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER

SIP – samordnad individuell plan.

Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

Kunskapssatsning, kvalitetssatsning och information till brukare/patienter.

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning SIP med god

kvalitet ska erbjudas alla som har ett

samordningsbehov

Information om möjligheten till SIP når

patienter/brukare

Informationsmaterial till

brukare Ht 2016 Färdig broschyr

Temadag/informationstillfälle Ht 2016 Antal brukare som tar del av informationen Patienter brukare

som får en SIP ska känna sig delaktiga

Patienter/brukare ska få stöd att fylla i enkäten

SIPkollen. VT 2017

UPPFÖLJNING 2017

Aktiviteter En broschyr med information till brukare är utarbetad. Broschyren finns på Region Dalarnas hemsida. www.regiondalarna.se/halsa-valfard.

Broschyren är spridd genom utskick till enhetschefer för psykiatriska enheter och till Dalarnas nätverk för psykisk hälsa.

Våren 2017 gavs ett virtuellt informationsmöte. De

öppenvårdspsykiatriska mottagningarna i länet uppmanades att bjuda in patienter att ta del av det virtuella mötet. Resultatet var inte så lyckat.

Få mottagningar hade lyckats med att sprida inbjudan till mötet och på de mottagningar som deltog i det virtuella mötet var endast en handfull patienter med. I samband med det virtuella mötet skickades

informationsmaterial ut till medarbetare.

Ingen gemensam temadag har anordnats Indikatorer

Uppföljning Öppna jämförelser 2017 ”Indikator rutin för information” 9/15

kommuner i länet har rutin för information om SIP dvs. 60% jämfört med landet 43%. Rutinen kanske bidrar till att många får information, detta återspeglas måhända också i de uppgifter som presenteras av SKL, Uppdrag psykisk hälsa 2017, efter insamling av data gällande barn och unga 0 – tom 24 år. I Dalarna är det 1½ gång så många barn och unga som får en SIP upprättat i jämförelse med riket! Ca 260/100 000 barn och unga att jämföra med riket ca 100/100 000 barn och unga.

Däremot är det oklart vilken kvalitet som SIPen håller. I Dalarna är det få utvärderingar inrapporterade till SIPkollen.9

Kommentar Med anledning av den nya lagen ”Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”, där SIP får en betydande roll, som också innebär nytt ansvar för öppenvård, så planeras gemensamma kunskaps- och kvalitetssatsningar. Gemensamma nationella utbildningsprogram inväntas.

9 SIPkollen- webbaserad enkät för återkoppling av hur brukare/patient upplevt det att få en Sip upprättad.

(16)

16

3.3 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER

Funktionsnedsättning och samtida missbruk

Behovet identifierat av RUG/funktionsnedsättning

Det finns kunskap kring olika funktionsnedsättningar och det finns kunskap kring missbruk men saknas kunskap omkring en samtidig problematik. (källa: ÖK mellan staten och SKL och uppmärksammat via Nationella kompetensrådet). Behov finns av att stärka kunskaperna och samverkan och omkring denna målgrupp i Dalarna. SIP är ett viktigt verktyg men används kanske inte så frekvent för målgruppen. Detta är således ett utvecklingsområde för RUG/Funktionsnedsättning och RUG/missbruk.

UPPFÖLJNING 2017

Långsiktiga

mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning God samverkan

kring personer med funktions- nedsättning (LSS) och missbruk

God kompetens hos medarbetare som möter personer med funktionsnedsättning (LSS) och samtida missbruk.

Fler ur målgruppen får sina insatser samordnade och samtida.

Lokalt utvecklingsarbete utifrån den regionala

samverkansöverenskommelsen10 RUG missbruk bjuds in till RUG funktionsnedsättning för dialog hösten 2017

2016 - 2018

2017

ÖJ;

Standardiserade bedömnings- metoder

Kommentar: Frågan är prioriterad i Nationella kompetensrådet och behovet är lyft i NSK-S11. Inför eventuellt fortsatt arbete i länet kommer RUG funktionsnedsättning och RUG missbruk ha ett gemensamt möte ht 2017 samt att vi fortsätter att bevaka kommande nationella satsningar och prioriteringar.

10 Länsövergripande överenskommelse om samverkan inom missbruks-beroendevården Region Dalarna 2016 - 2019

11 NSK-S - Nationell Samverkan för kunskapsstyrning i Socialtjänsten - SKL

(17)

17

3.4 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER

Vård och stödsamordning/Case Management (VoS/CM) Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

Case Management och samverkande team är rekommenderade insatser i NR vid schizofreni (2011) och NR missbruk/riskbruk (2015). Sedan 2007 har Dalarna utbildat baspersonal i kommun och landsting i arbetsmetoden ”Vård och stödsamordning enligt Integrerad Psykiatri/RACT”.

Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning

Patienter/brukare med psykiska funktions-

nedsättningar och komplexa vård och stödbehov ska erbjudas VoS/CM som arbetar enligt modellen

Integrerad psykiatri/RACT

Arbetsmetoden är

implementerad i kommun och landsting

Metodhandledning Pågående Antal

metodhandledningsgrupper=

10 grupper under 2016 - 2017

Medarbetare är utbildade

Högskoleutbildning Vård och

stödsamordning 15 Hp

Pågående Antal utbildade medarbetare = 25 nyutbildade medarbetare våren 2017

2018 Fler medarbetare

utbildas även från

missbruksområdet ÖJ ” Indikator CM- integrerade team = 11 av 15 kommuner erbjuder insatsen.

VoS/CM ska erbjudas alla patienter med ÖPT och ÖRV12.

Rutin upprättas Pågående Ännu ej klar Implementerings/

inspirationsdag ges

(2017) -

2018 Genomförd temadag = ännu ej genomförd

UPPFÖLJNING 2017

Genomförda aktiviteter

En broschyr med information till brukare är utarbetad. Broschyren finns på Region Dalarnas hemsida. www.regiondalarna.se/halsa- valfard. 25 medarbetare från kommun och landsting är utbildade i Vård och stödsamordning 15 hp. Metodhandledning har getts i 10 grupper till ca 85 medarbetare. 5 grupper med medarbetare från kommuner, 3 grupper med medarbetare från landstinget och 2 mixade grupper. En nätverksträff har genomförts med utbildade och enhetschefer. Dagen samlade 34 medarbetare.

Rutin för vård och stödsamordning är på en ”remissrunda”. Ingen temadag är genomförd.

Indikatorer/

Uppföljning

Öppna jämförelser 2017 indikatorn - ”Case Management – integrerade team”. I Dalarna anger 73 % av kommunerna att de erbjuder insatsen. Resultat för riket 39 %. Både Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och Personliga Ombud rapporterar om att det i praktiken är alldeles för få brukare som får sina insatser

samordnade av en VoS/CM. En ny utbildning planerades HT 2017 men utbildningen fick inte tillräckligt många sökanden.

Planering

2018 - 2020 - Inbjudan till ny utbildning VoS 15 hp med start våren 2018 planeras

- Länet behöver utbilda nya metodhandledare, samarbete med Högskolan Dalarna är initierad.

- Plan för hur manualen för arbetet ska digitaliseras och göras interaktivt arbetas fram.

12 ÖPT – Öppen psykiatrisk tvångsvård och ÖRV- Öppen rättspsykiatrisk vård

(18)

18

3.5 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Ny

Nationella riktlinjer vid schizofreni

Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

En revidering av nationella riktlinjer vid schizofreni pågår13 och en remissversion

presenteras under hösten och riktlinjerna planeras att publiceras våren 2018. I Dalarna utgör de nationella riktlinjerna vägledning för insatserna för ”personer med psykisk funktionsnedsättning” oavsett diagnos. Prioriterade insatser i länet har varit vård och stödsamordning, delat beslutsfattande och IPS – individuellt stöd till arbete. Enheter på öppenvårdspsykiatrin har implementerat bl.a. IMR- Illness Management and Recovery och FACT.

Resultaten från Öppna Jämförelser 2017 visar att rekommenderad insats Case Management – integrerade team, i Nationella riktlinjer har fått genomslag i Dalarna.

73% av Dalarnas kommuner uppger att insatsen erbjuds! Brukarrörelsen i Dalarna uppger trots detta att få patienter/brukare får sina insatser samordnade.

Andra rekommenderade insatser som IPS/SE, Bostad först och ESL har implementerats i mycket begränsad omfattning. Jämfört med riket i sin helhet så är resultaten i Dalarna sämre på dessa områden.

UPPFÖLJNING 2017

Långsiktiga Mål

Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning

Insatser till personer med psykisk

funktionsnedsättning ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Den enskildes erfarenheter tas tillvara.

Reviderade NR görs kända i kommun och landsting

Länsdag och/eller lokala

seminarier gonomförs 2018

Öppna Jämförelser de indikatorer som berör NR.

Resultat från Gapanalys - sammanställs En gapanalys

genomförs Gap analys 2018

Efter Gap analys prioriteras områden för länsgemensam kunskaps satsning

Ev. utbildningsinsatser 2019 - 2020

13 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011.

(19)

19 Fokusområde 4 Utsatta grupper

4.1 UTSATTA GRUPPER

Stöd till föräldrar med unga/vuxna hemmasittare och uppsökande verksamhet som riktar sig till målgruppen.

Behov identifierat under hearing med brukarrörelsen och Personliga ombud.

Andelen unga vuxna har ökat i öppenvårdspsykiatrin. Vid hearing med brukarrörelsen och Personliga ombud, 2016, påtalas behovet av insatser för

”hemmasittare med utanförskapsproblematik”. Förtvivlade anhöriga hör av sig angående sina närstående och beskriver en situation med unga individer som isolerar sig, som hamnat utanför systemen. Personer som saknar utbildning och jobb, oklar och outredd problematik och som saknar motivation och vilja att söka hjälp. Brister i vilja och motivation leder till svårigheter för såväl kommunen, landstinget och PO att erbjuda insatserna då insatserna bygger på frivillighet.

Behovet bekräftas av både brukarrörelsen, PO och de närvarande cheferna från kommun och landstingspsykiatri. Samverkan mellan vård och stöd är viktigt för att nå resultat med denna målgrupp. Enligt Skollagen så finns det kommunala

aktivitetsansvar 16 – 19 år. Vilket inkluderar uppsökande insatser för s.k. ”drop out:s”. I 2016 års analys och handlingsplan beskrevs ett förslag till ett tre- årigt projekt: ”Vård och stödsamordnare IRL och på nätet” som inkluderade en förstudie, utarbetande av ett digitalt och interaktivt verktyg för vård och stödsamordning, samt ett digitalt stöd till föräldrar.

UPPFÖLJNING 2017

Ingen finansering har gått att få för projektet trots försök att diskutera

projektansökan med Region Dalarna och ESF medel och en uppvaktning på SKL.

Det omfattande projekt som beskrevs i 2016 länsgemensamma analys och handlingsplan ”Vård och stödsamordning IRL och på nätet” har alltså inte kunnat påbörjas eftersom ingen finansiering har gått att få.

Planering 2018 - 2020

Projektförslaget delas nu upp i två delar:

1. ”Utveckling av ett digitalt och interaktivt verktyg för vård och stödsamordning” som inte avgränsas åldersmässigt och ingår som en del i implementering av Vård och stödsamordning. Projektförslag utarbetas.

2. ”Stöd till unga som varken arbetar eller studerar” En förstudie genomförs. Fördjupad analys av målgruppen, kartläggning av pågående insatser i länet och en

forskningssammanställning av genomförda insatser och utvärderingar. Analysen och handlingsplanen återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga.

(20)

20

4.3 UTSATTA GRUPPER

Vård, stöd och bemötande av personer med psykisk ohälsa och utvecklingsstörning

Behov identifierat av RUG/funktionsnedsättning

Förekomst av psykiatrisk diagnos är högre hos unga med intellektuell funktionsnedsättning än hos andra i samma åldersgrupp och personer med

utvecklingsstörning har också sämre tillgång till sjukvård. Många barn o unga med intellektuell funktionsnedsättning använder antipsykotika utan samtidig psykiatrisk diagnos. Speciellt vanligt i LSS-boenden. (källa: lägesrapport 201614).

Enligt verksamhetsföreträdare i kommun och landsting i finns inte tillräcklig kompetens vad gäller pedagogiska och kognitiva metoder. I kommunala boenden exempelvis saknas kunskapen att ge individer med oro och beteende problematik rätt stöd som ett gott bemötande, aktivering mm. Detta leder ibland till att problemen läggs på individen och medikaliseras. Förskrivande läkare som ansvarar för LSS boenden saknar ofta

specialistkompetens. Även från öppen och slutenvårdspsykiatri bekräftas ett

kunskapsglapp och svårigheter i bemötande. Vidare saknas skrivning, i Region Dalarna nuvarande regional överenskommelser, om samsjuklighet intellektuell

funktionsnedsättning och psykisk ohälsa.

Mot bakgrund av data, verksamhetsföreträdares erfarenheter görs bedömningen att det finns behov av en samordnad kompetenssatsning.

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för

uppföljning Preliminärt

Personer med utvecklings- störning ska få tillgång till god vård och omsorg och ett gott bemötande i kommun och landsting

Målgruppen uppmärksam mas i ÖK

Revideringar i regional ÖK HT 2016 Färdig reviderade ÖK

Målgruppen ska möta personal med relevant kunskap

Kartlägga omfattningen i länet

2017 - 2020

indikatorer kan vara ÖJ:

”Personalens kompetens- utveckling” Inter och extern samverkan i enskilda ärenden.

Utreda ansvarområden och gränssnitt kommun /LT

Klargöra kunskapsläget beträffande bemötande

Vidareutbildning till primärvårdsläkare

Överväga bred kunskapssatsning

UPPFÖLJNING 2017

Genomförda

aktiviteter Tre länsövergripende överenskommelser är reviderade.

- I överenskommelsen om samverkan för personer med psykisk funktionsnedsättning är gruppen personer med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom en av de grupper som särskillt ska beaktas för samordnade insatser.

- I överenskommelsen för barn och unga är målgruppen beaktad.

- Även i en nyligt reviderad länsövergripande överenskommelse för missbruk och beroendevård uppmärksammas behovet av

samordning för nämnda målgrupp.

Inga övriga aktivitere är genomförda eller planeras.

14Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2016 Socialstyrelsen

(21)

21

4.4 UTSATTA GRUPPER

Anhöriga och anhörigas situation.

Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

Anhöriga till personer med allvarlig psykisk sjukdom lever emellanåt i en mycket svår situation och kan behöva stöd för egen del. Insatser för att uppmärksamma behovet av stöd till målgruppen anhöriga har gjorts i Dalarna. Dalarna har varit pilotlän för NSPH15:s nationella ”Anhörigprojekt” och insatserna i Dalarna har planerats och genomförts med det nationella projektet.

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för

uppföljning Anhöriga och

anhörigas situation uppmärks- sammas

Sprida kunskap om anhörigas situation

Deltar i NSPH:s Anhörigprojekt

Anhörigdagar/inspirationsdagar Pågående -

2017 Arbetsgrupp har haft ett

fortlöpande samarbete med det nationella projektet.

Förbättrat stöd till anhöriga i mötet med slutenvården

Informationsträffar 2017 Ingen

informationsträff är genomförd

Efterlevande-

stöd vid suicid Analys av behov och

ansvarsordning 2017 Temadag och

planering för rutin dokument – pågår

UPPFÖLJNING 2017

Aktiviteter En arbetsgrupp bestående av regional utvecklingsledare för

RUG/vuxenpsykiatri, samordnare för länets anhörigkonsulenter, tre representanter från Dalarnas nätverk har haft en fortlöpande kontakt med det nationella projektet bl.a. genom träffar ca 3-4 ggr per termin. En kampanj till stöd för anhöriga pågår:

http://www.vemhjälper.se/. I projektet har en handbok för anhörigkonsulenter arbetats fram. Anhörigas situation är lyft i pågående utbildning VoS/CM , rekreationshelg har genomförts och temadagar har getts både 2016 och 2017.

Indikatorer

Uppföljning En inspirationsdag ordnades i Mora våren 2017. ”Vem hjälper den som hjälper” Dagen samlade 89 personer.

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Anhöriga och

anhörigas situation uppmärksammas

Efterlevande vid suicid ges ett gott stöd

Temadag Nov. 2017

Antal deltagare Efter temadagen beslutas

om eventuella ytterligare

insatser 2018

15NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk hälsa

(22)

22

4.5 UTSATTA GRUPPER

Boenden för personer med omfattande och komplexa vård och stödbehov Behovet identifierat av RUG/vuxenpsykiatri

I vissa fall upphandlas boende utomläns för brukare med psykiatrisk problematik. Detta är inte optimalt sett ur ett brukarperspektiv. Landstingets data beträffande

återinskrivningar visar på att det finns patienter/brukare med upprepade inläggningar vilket kan tyda på ett otillfredsställande stöd från öppenvård och kommun. Det finns ett behov i Dalarna av att utreda frågan, överväga samlokalisering mellan kommunerna och samverkan med landstinget för att starta egna boenden.

Delmål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för

uppföljning Trygga boenden

i länet

Klargöra behov och plan för att tillgodose behoven

Utredning av boendesituationen i länet

2017 -

UPPFÖLJNING 2017

På uppdrag av nätverket för förvaltningschefer så fick RUG/vuxenpsykiatri ett förtydligat uppdrag att fokusera på målgruppen personer med självskadebeteenden och omfattande behov av vård och stöd. Ett gemensamt projekt arbetades fram. Se projektbeskrivning nästa sida.

(23)

23 Projektet Vårdkedja för personer med självskadebeteenden.

Landstinget Dalarna har genomfört ett utvecklingsarbete 2014 i syfte att förbättra vården för patienter med självskadebeteenden. Trots denna satsning finns det en betydande del personer med självskadebeteenden och omfattande behov av vård och stöd som söker slutenvård. Verksamhetschef för slutenvården bedömer att det finns ca 50 personer i länet med denna problematik, flertalet är unga kvinnor i 25 års-åldern och gruppen tycks öka i omfattning. Omkring 15 – 20 patienter finns konstant inneliggande på

vårdavdelningar i Dalarna och vårdtiderna blir emellanåt mycket långa. Det finns brister i hela vårdkedjan för dessa personer. Patienter ges inte ett optimalt omhändertagande. Det finns inte någon tydlig vårdkedja att följa, parterna brister var och en för sig och i

samverkan.

Projektet berör självklart barn och unga, 18 – 24 år, men är inte avgränsat åldersmässigt.

Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning

Väl utvecklad

samverkansform, mellan sluten vård, öppenvård samt kommunen, finns i Dalarna som stödjer individens

återhämtningsprocess och skapar

förutsättningar så att personer med självskadebeteenden och omfattande vård och omsorgsbehov kan leva trygga och meningsfulla liv.

Projekt: Vårdkedja för personer med

självskadebeteenden

Projektplan upprättas Utvecklingsteam utses Referensgrupp utses Klart

Kunskap om användarens behov och perspektiv

Två utvecklingsteam deltar i

Innovationsguidens utvecklingsprogram

Pågående 2017 -

2018 SKL:

nyckelindikatorer 25)

Självskadebeteenden LT Dalarnas statistik vårddagar i

slutenvård Ett utarbetat

flödesschema finns utarbetat

Utarbetade

”Omvårdnadsriktlinjer”

De två

utvecklingsteamen, styrgrupp samt referensgrupp utarbetar flödesschema och omvårdnadsriktlinjer

2018

Flödesschema och omvårdnadsriktlinjer implementeras

Flödesschema och omvårdnadsriktlinjer antas i chefsnätverket Spridningskonferens anordnas

Förslag till fortsatt implementering och utbildning utarbetas.

2019

Kostnader för projektet exkl. personalkostnader är 120 000 kr. Kostanden delas mellan kommunerna Avesta, Hedemora, Falun och landstinget Dalarna.

(24)

24 Fokusområde 5 Ledning och styrning

5.1 LEDNING OCH STYRNING

Inflytande och delaktighet

Utvecklingsområde för alla Regionala Utvecklingsgrupper

Enheten Hälsa och välfärd, i Region Dalarnas stödstruktur, har mycket att vinna på att ta till vara på kunskap och engagemang från patient, brukar och anhörigorganisationer så väl som från enskilda. Metoder för att systematiskt ta till vara på denna kunskap behöver utvecklas så väl på individnivå som verksamhetsnivå och systemnivå. I Region Dalarnas gemensamma arbete ska brukare- patient och anhörig-organisationer bjudas in att delta i planering, genomförande och utvärdering av arbetet genom

representation i RUG:ar, i arbetsgrupper, utbildningar och konferenser.

De olika sakområdena i Region Dalarna arbetet olika med frågan:

Långsiktiga mål Kortsiktiga

mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för

uppföljning Patienter,

brukare och anhöriga ses som medskapare i utveckling- arbetet vid Region Dalarnas Välfärds-område.

Tillskapa brukarråd i länet

RUG missbruk:

Tillskapande av ett regionalt brukarråd

Brukarrepresentation i arbetsgrupper

2016 - 2020 Brukarråd på LT är inrättat

Innovations- guiden är implement- erad

RUG barn och

unga/funktionsnedsättning:

Implementering Innovationsguiden.

Se även Fokusområde 3.

Brukarrepresentation i RUG funktionsnedsättning

2016 - 2017 2017

Antalet

kommuner som implementerat metodverktyget

= 4 kommuner deltagit i utbildning Sprida och

stimulera enheter att inhämta patienters, brukares och anhörigas erfarenheter på verksam- hetsnivå

RUG vuxenpsykiatri:

Brukarrepresentation i RUG Pågående Regelbunden dialog med Dalarnas

nätverk för psykisk hälsa16 Pågående

Inbjuden av NSPH17 att delta i ett planerat nationellt projekt

”Kunskapsfabriken”18

UPPFÖLJNING 2017

- Ett brukarråd för missbruk är inrättat för Landstinget.

- RUG/Barn och unga och funktionsnedsättning har deltagit i Innovationsguidens utvecklingsprogram.

- RUG/funktionsnedsättning kommer inom kort att ha brukarrepresentation.

- RUG/vuxenpsykiatrin har fortsatt representation i RUG och har genomfört en hearing med Dalarnas nätverk för psykisk hälsa har genomförts.

- Det planerade NSPH projektet förverkligades inte.

- I projektet ”Vårdkedja för personer med självskadebeteenden” deltar

utvecklingsteam i SKL:s Innovationsguidens utvecklingsprogram och länet får på så sätt värdefulla kunskaper för ökad delaktighet i olika utvecklingsarbeten.

16 Dalarnas nätverk för psykisk hälsa – regionalt nätverk som samlar patient, brukare och anhörigrörelsen i Dalarna.

17 NSPH – Nationell samverkan för psykisk hälsa – nationell paraplyorganisation.

18 ”Kunskapsfabriken” – NSPH har ansökt om projektmedel från Allmänna Arvsfonden.

(25)

25

5.2 LEDNING OCH STYRNING

Implementering

Alla Regionala Utvecklingsgrupper

Det finns behov av att lägga medel lokalt för att överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Verksamhetsansvariga påpekar att i ekonomiskt och organisatoriskt svåra tider tenderar glappen att bli större. Det behövs ökad förståelse för varandras uppdrag för att minska ”gruset” i samverkansmaskineriet som till viss del kan bero på missförstånd. Regionala överenskommelser och riktlinjer ska vara vägledande för arbetet lokalt men det finns regionala överenskommelser och samverkansdokument som inte alltid är kända och används. För att styrande dokument ska leda till

samverkan på alla nivåer förutsätts att de regional ÖK bryts ned på lokal nivå och att lokala samverkansfora/styrgrupper arbetar aktivt.

Regionala överenskommelser och riktlinjer i Dalarna som berör psykisk hälsa är:

Region Dalarna (2013) ”Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska

funktionsnedsättningar från 18 år”.

Region Dalarna (2013)”Länsövergripande överenskommelse om samverkan och samarbete inom Dalarna; Barn och unga, 0 t.o.m. 17 år med psykisk ohälsa och/eller psykiska funktionsnedsättningar.”

Region Dalarna (2016)”Länsövergripande överenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendevården.” Vårdprogram missbruk och beroendevård.

Region Dalarna (2016) Länsövergripande överenskommelse om ansvarsfördelning när kommunen beslutar om placering på hem för vård eller boende (HVB).

Region Dalarna (2015) ”Riktlinjer för samordnad individuell plan – SIP”.

Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Samverkan och

samordning ska leda till upplevd god livskvalitet och god psykisk och fysisk hälsa för brukare och anhöriga

Regional överens- kommelser i Dalarna är kända och vägledande för arbetet i kommun och landsting

Regionala överenskommelser bryts ner till lokal nivå

2016 -

Regelbundna möten mellan parterna lokalt

Fortlöpande

UPPFÖLJNING 2017

Respektive RUG följer och stöttar processen.

Länsdagar har genomförts för implementering av länsövergripande överenskommelse när det gäller barn och unga, missbruk och beroendevård och psykisk

funktionsnedsättning under 2017. I många av länets kommuner tecknas också lokala överenskommelser.

(26)

26

5.3 LEDNING OCH STYRNING

Systematisk uppföljning

Gemensamt område för alla RUGar

Systematisk uppföljning är en viktig del av en evidensbaserad praktik. Det regionala arbetet ska vägledas av resultat från en systematisk uppföljning så att gemensamma förbättringsområden kan identifieras och följas upp fortlöpande. Som ett led i detta ges stöd till kommunernas arbete med öppna jämförelser (2016 – 2017).

Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Tidsplan Indikator för uppföljning Systematisk

uppföljning är en naturlig del i kvalitetsarbetet.

Samförstånd i länet om definition av indikatorer

Inmatningsseminarier Årligen

Antal kommuner som deltar

2017 deltog representanter från 14 av 15

Dalakommuner.

Möjliggöra för kommuner att diskutera utvecklingsom råden

Analysseminarier Årligen

Analysrapport Årligen

UPPFÖLJNING 2017

Planerade insatser på Region Dalarna är genomförda och rapporter som sammanfattar ÖJ resultaten för Dalarna kommer att presenteras under hösten 2017.

5.4 LEDNING OCH STYRNING

Utveckla välfärdsteknologi

Frågor om att utveckla välfärdsteknologi berör många områden. En referensgrupp är tillsatt på Region Dalarna för att för att utgöra en arena för gemensamma frågor inom välfärdsteknik och e-hälsa, samt att koppla e-hälsa till verksamheterna.

UPPFÖLJNING 2017

Samtliga RUGar har haft representanter i referensgruppen Välfärdsteknolog.

Referensgruppen är för närvarande inte aktiva men ambitionen är att gruppen snarast ska starta upp igen.

References

Related documents

Det finns behov av att stödja användningen av samverkansöverenskommelser och samordnad individuell plan (SIP). Målsättningen är att andelen av mål- gruppen som har en

Undantaget är de länsgemensamma medlen för brukarsamverkan där varje region tilldelas 1 miljon förutom de tre storstadsregionerna som får vardera 2 miljoner och medel till

För att få reda på om en person har självmordstankar så behöver du fråga. När du frågar så visar du att du lagt märke till något, lyssnar på personen och bryr dig om

ångest, stress och sömnbesvär, kan också vara viktiga för att förstå psykisk hälsa.... Stadsledningskontoret

En ny överenskommelse för 2018 har slutits mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL som innebär ökade medel till kommuner och landsting för att främja

RUG/vuxenpsykiatri samarbetar med Dalarnas nätverk för psykisk hälsa som är ett nätverk bestående av Ångestsyndrom-sällskapet (ÅSS), Intresseföreningen för schizofreni

Stödlistan - www.stodlistan.se - Här finns samlad information och tips kring psykisk hälsa i kristider samt råd och länkar anpassade för olika målgrupper och behov..

− utreda de eventuella åtgärder som behöver vidtas på nationell nivå om tvångsåtgärder mot barn enligt LPT ska kunna minska eller avskaffas på ett rättsäkert sätt,..