• No results found

UPPDRAG OCH ANSLAGS- FÖRDELNING 2008

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UPPDRAG OCH ANSLAGS- FÖRDELNING 2008"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2007-11-20

UPPDRAG OCH ANSLAGS- FÖRDELNING 2008

till enheter med verksamhet inom ansvarsområdet

för UFL, Utbildnings- och forskningsnämnden för

lärarutbildning

(2)

PRODUKTION: Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)

Box 100, 405 30 Göteborg • TRYCK: Palmeblads tryckeri, november 2007 • Layout: Heléne Nilsson • FOTO: Carina Elmäng (äpple)

(3)

• År 2008 har UFL fått 4 206 hst att fördela, vilket är 100 hst färre än tidigare år, och uppdraget till institutionerna, uttryckt i hst, har minskat i motsvarande grad. Men trots det minskade antalet hst så har UFL:s tak- belopp ökat från 320 021 tkr till 322 225 tkr, vilket innebär att UFL har mer medel att fördela till institutionerna. Detta beror, förutom den årliga uppräkningen, på en ökad prestationsgrad och förstärkningar av utbildningsområdena hum, sam, språk och natur. UFL har därutöver gjort en ytterligare förstärkning av utbildningsområdena hum, sam och språk

• Utöver takbeloppet kommer de uppdrag som finansieras av externa medel. Utöver det tidigare projektet SÄL III har ULV, VAL och Lärarlyftet tillkommit. Den särskilda utbild- ningen för arbetslösa naturvetare, SÄN, har slutförts.

• Våren 2008 ges för första gången inriktning- arna Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik, drama och Pedagogik, kom-

munikation, ledarskap. Hösten 2007 antogs studenter till inriktningen Yrke, skola och arbetsliv för första gången.

• 2 000 tkr har avsatts i en särskild satsning på internationalisering.

• UFL har byggt upp ett nytt planeringsverk- tyg och arbetar för att förenkla och förtyd- liga beräkningarna så mycket som möjligt.

• I Uppdrag och anslagsfördelning 2008 syns tydligare än tidigare hur mycket medel som avsätts för kursansvar och VFU.

• I planeringsverktyget finns en rapport för varje institution, med uppgifter om bland annat prestationsgrad, kurstilldelning, antal studenter och ersättning för kursansvar, för varje kurs institutionen medverkar på.

• I Uppdrag och anslagsfördelning 2008 bifo- gas uppgifter om utbildningsområden och ansvarsfördelning mellan institutioner.

Om Uppdrag och anslagsfördelning 2008

Detta dokument reglerar UFL:s anslagsfördelning till enheter inom ansvarsområdet för UFL. Dokumen- tet och det tillhörande planeringsverktyget finns tillgängliga på www.ufl.gu.se/omufl/uppdrag08 från och med den 20 november 2007.

I förhållande till Uppdrag och anslagsfördelning 2007 har följande större förändringar skett:

(4)

Innehållsförteckning

Om Uppdrag och anslagsfördelning 2008 ... 1

Några förkortningar och ordförklaringar ... 3

1. Grundutbildning ... 4

1.1. Så fördelas anslag till grundutbildning ... 4

1.2. Elsa ... 6

1.3. Verksamhetsförlagd utbildning ... 6

1.4. Kursansvar ... 6

1.5. Fastställande av kursplan ... 6

1.6. Detta ingår i uppdraget ... 7

1.7. Institutionsdialoger ... 7

1.8. Uppföljning och prognoser ... 7

1.9. Registrering i Ladok ... 7

1.10. Om vissa inriktningar och kurser ... 8

1.11. Det bolognaanpassade Lärarprogrammet ... 8

1.12. Korta programmet ... 8

1.13. Fristående platser ... 8

1.14. Naturvetenskapligt basår ... 9

1.15. Påbyggnadsutbildningar ... 9

1.16. Förstärkning av vissa utbildningsområden ... 9

1.17. Utbildningar finansierade av externa medel ... 9

1.18. Planerings- och tilldelningstal 2008 ... 10

2. Forskning och forskarutbildning ... 13

2.1. Temaområden ... 13

2.2. CUL:s kursutbud ... 13

2.3. Medel för tidsbegränsad verksamhet ... 14

2.4. Ansökningar om ekonomisk förstärkning av forskarskolan ... 14

3. Anslagsfördelning för UFL 2008 ... 15

3.1. Resurser för forskning och forskarutbildning ... 15

3.2. Lokalmedel ... 20

Bilaga 1 – Arbetsfördelning mellan institutioner för kurser i grundutbildning ... 21

Bilaga 2 – Utbildningsområden för kurser i grundutbildning ... 25

Bilaga 3 – Kursansvariga institutioner för grundutbildning ... 28

Bilaga 4 – Institutionsförkortningar ... 29

(5)

AUO - Allmänt utbildningsområde

CUL - Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning FF-rådet - Forsknings- och forskarutbildningsrådet

HFU - Högskoleförlagd utbildning, den del av kursen som ej är VFU Hp - Högskolepoäng enligt Bologna där ett år motsvaras av 60 hp

Hpr - Helårsprestation motsvarande en student som under ett år tenterar kurser motsvarande 60 hp Hprk - Helårsprestation där året räknas från 1/1-31/12

Hst - Helårsstudent, motsvarande en student som under ett år registreras på kurser motsvarande 60 hp Hstk - Helårsstudent där året räknas från 1/1-31/12

LUR - Lärarutbildningsråd

Prestationsgrad - Andel registrerade studenter som slutför kursen UFL - Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning VFU - Verksamhetsförlagd utbildning

Några förkortningar och ordförklaringar

(6)

1.1. Så fördelas anslag till grundutbildning

Varje år fastställer UFL en prislapp inom lärarut- bildningen för hst respektive hpr för varje utbild- ningsområde. Varje kurs har en mix av utbildnings- områden som ger en kursprislapp (hst + hpr enligt fastställd prestationsgrad per kurs) som multiplice- rat med antalet hst ger en kurstilldelning.

De 80 största kurserna får en beräknad prestations- grad som baseras på kursens prestationsgrad de senaste två åren. I de fall den historiska datan tycks innehålla periodiseringsfel justeras prestationsgra- den för att bättre stämma med den förväntade.

Om kursen inte har en historisk prestationsgrad, eller om kursen inte tillhör de 80 största, får kur- sen en prestationsgrad, på 90,6 procent. I de fall prestationsgraden är högre än 97 procent justeras den till 97.

Från kurstilldelningen görs i förekommande fall en avsättning för VFU. Avsättningen räknas fram genom en prislapp för hst på VFU-delen av kur- sen. Medel för VFU behålls på UFL och används till att betala ersättning för VFU-ledare och VFU- ersättning till kommuner samt till handläggning vid VFU-enheten på UFL:s kansli. Institutioner ersätts också för sin medverkan på VFU (se punkt 1.3).

Varje kurs har en ansvarig institution som har det operativa och administrativa ansvaret för kursen.

På inriktningskurser och kurser inom det allmän- na utbildningsområdet avsätts en del av kurstill- delningen för att täcka de kostnader som ansva- rig institution har i samband med sitt kursansvar.

Detta är ett belopp per hst på kursen, oavsett kurs- prislapp. I AUO-kurser avsätts ett högre belopp per hst för kursansvar, bland annat eftersom dessa kurser ofta har ett stort antal medverkande insti- tutioner. I inriktningskurser med VFU är avsätt- ningen för kursansvar högre än för inriktnings-

kurser utan VFU. Medlen för kursansvar följer en trappstegsmodell där en högre ersättning ges för de första studenterna. Avsättningar för kursansvar görs endast på inriktningskurser och kurser inom det allmänna utbildningsområdet. Läs mer om kursansvar i punkt 1.4.

De medel som finns kvar av kurstilldelningen efter avsättningar till VFU och kursansvar fördelas till institutioner enligt arbetsfördelningen.

En institutionsmedelprislapp för hst respektive hpr beräknas utifrån de kurser institutionen medver- kar i. Institutionsmedelprislapparna fastställs vid beslut om uppdrag, och är sedan konstant under hela uppdragsåret. Dessa prislappar används i sam- band med avräkningen.

Antal hst per kurs beräknas med hjälp av uppgifter från databasen Elsa samt skattningar av nya kullar, korta programmet m.m. Läs mer om Elsa i punkt 1.2.

I planeringen görs också beräkningar för avhopps- frekvens. För år 2008 beräknas 6,33 procent av stu- denterna hoppa av utbildningen, vilket motsvarar 242 hst. UFL reserverar också ett utrymme motsva- rande 50 hst för att studenter vid andra lärosäten ska kunna antas till senare del av Lärarprogrammet vilket är 10 fler än år 2007. Då vi inte vet vilka kurser dessa studenter kommer att läsa under året beräknas utrymme för dessa studenter genom jus- tering av den beräknade avhoppsfrekvensen.

Vid årets slut sker en avräkning mot varje insti- tution. Den slutliga tilldelningen blir registrerade hst och hpr på institutionens andel av kursen, multiplicerat med institutionsmedelprislapparna för hst och hpr. Till detta tillkommer medel för kursansvar. Från och med år 2007 finns inget tak för hpr, vilket innebär att både hst och hpr ersätts fullt ut för program. Taket för fristående platser behålls. Läs mer om fristående platser i punkt 1.13.

1. Grundutbildning

(7)

Tabell 1: Uppdrag till institutioner avseende grundutbildning (avrundade tal)

Program Fristående Total

ersättning Institutionsmedel- prislappar

Institution hst hpr Ersättning

program Ersättning

kursansvar hst hpr Ersättning

fristående hst hpr

Ekonomisk-historiska institutionen 9 8 334 334 14,553 24,114

Inst. för nationalekonomi med statistik 4 3 137 137 13,608 24,799

Kulturgeografiska institutionen 12 10 663 663 21,936 38,864

Tot Handelshögskolan 25 22 1 134 1 134

Engelska institutionen 65 58 2 695 126 2 821 16,110 28,532

Etnologiska institutionen 20 19 1 216 1 216 24,157 40,001

Filosofiska institutionen 43 40 2 539 2 539 22,831 38,631

Historiska institutionen 107 98 5 189 129 5 317 18,903 32,149

Institutionen för genusvetenskap 4 4 285 285 24,998 40,811

Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori 35 34 2 221 2 221 24,683 40,022

Institutionen för kultur, estetik och medier 43 41 2 712 437 3 149 24,339 40,718

Institutionen för religionsvetenskap och teologi 54 47 2 107 75 3 3 102 2 285 15,186 27,206

Inst. för romanska språk, avdelningen för franska och

italienska 25 23 1 450 9 3 3 122 1 581 22,077 36,460

Inst. för romanska språk, avdelningen för spanska 13 13 728 17 6 6 243 989 19,750 32,460

Institutionen för svenska språket 175 157 7 741 228 10 9 396 8 365 17,239 29,886

Institutionen för tyska och nederländska 4 4 178 15 192 15,751 27,180

Litteraturvetenskapliga institutionen 103 90 4 455 158 4 613 16,948 30,034

Institutionen för lingvistik 6 5 359 359 24,749 42,272

Tot Humansitiska FN 698 633 33 874 1 194 22 20 864 35 933

IT-universitetet 43 37 2 498 87 2 585 22,468 41,451

Tot IT-Universitetet 43 37 2 498 87 2 585

Högskolan för Design och Konsthantverk 38 35 3 580 67 3 3 384 4 031 37,862 63,806

Högskolan för Fotografi 3 3 162 162 21,496 37,175

Högskolan för Scen och Musik 295 273 29 594 342 20 18 1 179 31 115 38,124 64,275

Tot Konstnärliga FN 337 311 33 336 410 23 21 1 562 35 308

Institutionen för växt- och miljövetenskaper 54 50 3 256 373 6 6 367 3 996 23,811 39,890

Institutionen för cell- och molekylärbiologi 10 9 591 25 3 3 181 797 24,023 39,621

Institutionen för fysik 39 35 2 356 36 3 3 175 2 567 23,401 41,299

Institutionen för geovetenskaper 17 15 1 000 57 6 5 352 1 408 23,527 40,138

Institutionen för kemi 18 16 1 075 40 1 1 65 1 181 23,391 40,121

Institutionen för marin ekologi 3 3 168 3 3 182 350 24,258 39,042

Matematiska vetenskaper 77 63 4 353 99 1 1 62 4 514 22,194 41,854

Zoologiska institutionen 24 23 1 499 16 15 964 2 463 24,171 39,521

Tot Naturvetenskapliga FN 241 213 14 299 629 39 36 2 348 17 277

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 6 5 377 377 24,859 43,904

Tot Sahlgrenska akademin 6 5 377 377

Institutionen för journalistik och masskommunikation 37 32 1 644 54 1 698 17,355 30,967

Institutionen för socialt arbete 38 36 2 076 49 2 126 21,525 35,473

Psykologiska institutionen 8 7 268 268 13,659 23,571

Institutionen för globala studier 17 17 1 114 1 114 24,987 40,789

Sociologiska institutionen 230 216 13 255 380 13 635 22,463 37,361

Statsvetenskapliga institutionen 129 116 6 141 297 3 3 105 6 543 18,517 32,120

Tot Samhällsvetenskapliga FN 458 424 24 497 780 3 3 105 25 382

Arbetsvetenskap 1 1 66 66 27,683 45,401

Institutionen för mat-hälsa-miljö 53 47 3 404 122 12 11 692 4 219 25,053 43,035

Institutionen för pedagogik och didaktik 1 337 1 226 81 071 2 360 150 138 8 798 92 229 23,707 40,058

Tot Utbildningsvetenskapliga FN 1 390 1 274 84 542 2 481 162 148 9 490 96 514

UFL/VFU 758 692 34 745 34 745 45,814

Totalt alla enheter 3 957 3 610 229 304 5 581 249 228 14 370 249 255

(8)

Kursprislapp, kurstilldelning, prestationsgrad, VFU-ersättning och avsättning för kursansvar finns redovisat för alla kurser i planeringsverktyget på UFL:s hemsida. Arbetsfördelning mellan institutio- ner finns i bilaga 1. Utbildningsområden för kurser samt prislappar på dessa finns i bilaga 2. En förteck- ning över ansvarig institution finns i bilaga 3.

1.2. Elsa

I databasen Elsa samlas lärarstudenternas studie- planer. En studieplan är en terminsvis redogörelse för de kurser varje student planerar att läsa under tiden han/hon går på programmet. Elsa har upp- daterats under våren 2007 genom att de studen- ter som har en inaktuell studieplan kontaktats av UFL. En svaghet med Elsa är att studieplanerna inte är direktkopplade till antagningen, vilket inne- bär att studenten kan välja att söka en annan kurs än han/hon angivit i Elsa, vilket försvårar UFL:s planering. UFL arbetar för att så snart som möj- ligt införa Valwebben som är en IT-baserad pro- gramvara för lärarstudenternas val av inriktningar och kurser. I Valwebben gör studenterna skarpa val till kurser några terminer i förväg samtidigt som de lägger upp sin studieplan, vilket underlättar UFL:s planering.

1.3. Verksamhetsförlagd utbildning På inriktningskurser och AUO finns VFU. All VFU ska ha UFL som huvudman och organiseras via UFL. Kurser med VFU har en lika stor andel Undervisningsprislapp på kursen som andelen VFU-poäng. Då Undervisningsprislappen är ca 25 procent högre än det belopp som tas av för att finansiera VFU:n återförs resterande belopp till medverkande institutioner på kursen. Det inne- bär att alla institutioner som medverkar på en kurs med VFU tilldelas VFU-medel. Dessa medel ingår i den ordinarie tilldelningen. Detta innebär alltså att institutionerna får högre ersättning per HFU- poäng i kurser med VFU än i kurser utan VFU.

1.4. Kursansvar

För varje kurs finns en ansvarig institution som har det operativa och administrativa ansvaret för kursen. Vilken institution detta är anges i kurspla- nen. I bilaga 3 finns en förteckning över ansvariga institutioner på inriktningskurser och kurser inom det allmänna utbildningsområdet. Den ansvariga institutionen ansvarar tillsammans med övriga del- tagande institutioner för att uppdraget genomförs enligt lärarutbildningsreformens intentioner och att utbildningen uppfyller examensordningens krav. Den ansvariga institutionen ansvarar också för följande:

• Att planera kursen i överensstämmelse med gällande kursplan. Planeringen ska ske i samråd med medverkande institutioner

• Att se till att de institutioner som fått upp- drag från UFL medverkar på kursen

• Att bistå UFL med underlag vid utvärde- ringar, remisser etc.

• Att registreringen av studenter i Ladok är korrekt

• Ansvarig institution för specialiseringskurs ansvarar dessutom för att göra kursplaner och litteraturlistor tillgängliga på respek- tive institutions hemsida samt att informera UFL om var kursplanerna finns tillgängliga så att UFL kan länka till denna sida

1.5. Fastställande av kursplan

Lärarutbildningsråden har på delegation från UFL fått beslutanderätt avseende kursplaner inom sitt samverkansfält enligt de riktlinjer och inom de budgetramar som fastställs av UFL1 . UFL har inte delegerat de delar i kursplanen som gäller ansvarig institution, utbildningsområde och medverkande institutioner. Dessa delar beslutas av dekanus.

Ansvarig institution ansvarar för revidering av kursplaner i samråd med lärarutbildningsråden.

1 Lärarutbildningsråd Dnr: G219 3339/05 2006-04-20

(9)

Lärarutbildningsråden ansvarar för omarbetning av kursplaner och ger UFL underlag med förslag om eventuella förändringar i arbetsfördelningen mellan institutioner. Förslag som innebär föränd- rad arbetsfördelningen ska motiveras av lärarut- bildningsråden och föregås av diskussioner med berörda institutioner. En förändring av en kurs- plan som innebär förändringar i arbetsfördelning kan normalt endast träda ikraft i samband med års- skifte. Alla medverkande institutioner ska normalt vara med i processen att omarbeta kursplaner.

Aktuella kursplaner och litteraturlistor som fast- ställs av UFL ligger på UFL:s hemsida. Kursplaner och litteraturlistor för specialiseringskurser som inte fastställs av UFL ska finnas tillgängliga på den kursansvariga institutionens hemsida.

1.6. Detta ingår i uppdraget

Medverkande institutioner ansvarar för att i upp- följningsverktyget följa sin institutions ekono- miska utveckling, och att hålla sig informerad om hur UFL:s anslagsfördelning, uppföljning och avräkning fungerar. UFL utbildar och informerar regelbundet om detta, och institutionen kan också kontakta UFL för mer information och utbild- ning. Medverkande institutioner ansvarar för att informera UFL i de fall arbetsfördelningar i plane- rings- eller uppföljningsverktyg är felaktiga.

Institutioner med uppdrag inom lärarutbildning- en ansvarar också för kompetensutveckling av sina lärare och ska hålla sig uppdaterad om lärarutbild- ningens organisation och utveckling.

I uppdraget till institutionen ingår VFU-relaterade arbetsuppgifter på de kurser som har VFU, som t.ex. att samverka med lokala lärarutbildare och på andra sätt delta i VFU-arbetet, genom att anordna praxisseminarier eller annat lämpligt. Detta gäller samtliga medverkande institutioner på de aktuella kurserna. Institutionerna ersätts för detta arbete, vilket beskrivs i stycke 1.3.

1.7. Institutionsdialoger

UFL:s dekan och utbildningsdirektör träffar två gånger per år alla prefekter på institutioner som har uppdrag i lärarutbildningen. Ett antal tjäns- temän deltar också på dessa möten. Dialogen på våren sker inför att beslutet ska fattas och dialogen under hösten sker efter att beslut om uppdrag och anslagsfördelning har fattats. Under dialogmötena diskuteras uppdraget till institutionen samt upp- följning och avräkning av detta. Övriga aktuella frågor brukar också diskuteras.

1.8. Uppföljning och prognoser

De institutioner som fått uppdrag från UFL att bedriva lärarutbildning kan regelbundet under året ta del av UFL:s uppföljningsverktyg. Där kan institutionen följa den ekonomiska utvecklingen under året, vilket kan ligga till grund för institu- tionens egna prognoser samt ge underlag till insti- tutionens prognos till sin fakultetsnämnd. I upp- följningsverktyget kan institutionen också följa utvecklingen av uppdraget för fristående platser samt se eventuella felregistreringar.

1.9. Registrering i Ladok

Det är mycket viktigt att studenter registreras rätt i Ladok då avräkningen uteslutande bygger på Ladok-data. Studenter antagna på Lärarpro- grammet till och med vårterminen 2007 regist- reras under programkoden LFLÄY. Senare kullar registreras med programkoden L1LÄR. UFL ger ersättning för studenter som i Ladok är regist- rerade med finansieringsform UFL om dessa är registrerade på Lärarprogrammet. UFL ger också ersättning för studenter som inte är registrerade på Lärarprogrammet med finansieringsform UFL, dvs. fristående studenter, om institutionen har ett sådant uppdrag (se punkt 1.13).

(10)

1.10. Om vissa inriktningar och kurser LAU170

Medelstilldelningen mellan institutioner på kursen LAU160/170 har ifrågasatts av ansvarig institution.

För år 2006 och 2007 har medelsfördelningen delvis justerats för att bättre motsvara den faktiska arbets- fördelningen. För år 2008 ändras fördelningen av medel för att ännu bättre svara mot den faktiska arbetsfördelningen. Den nya fördelningen utgår från ett förslag från ansvarig institution.

LAU260

Kursen har tidigare haft en institutionsfördelning som inte helt stämt med den faktiska arbetsfördel- ningen. Den ansvariga institutionen, Institutionen för kultur, estetik och medier, har utarbetat en ny anslagsmodell där en viss del av kursen, som mot- svaras av handledning av studenter, har en rörlig tilldelning. Inför varje budgetår görs en preliminär fördelning mellan institutioner för den del av kur- sen som ges genom handledning och examination.

I samband med avräkningen vid årets slut justeras fördelningen efter den verkliga fördelningen mel- lan institutioner. För den del av kursen som inte är rörlig justeras inte fördelningen mellan institutio- ner vid avräkningen.

Nya inriktningar

Våren 2008 ges för första gången inriktningarna Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik, drama och Pedagogik, kommunikation, ledarskap.

Hösten 2007 antogs studenter till inriktningen Yrke, skola och arbetsliv för första gången. De nya inriktningarnas ansvariga institutioner, utbild- ningsområden och arbetsfördelning framgår av bilagorna 1, 2 och 3.

1.11. Det bolognaanpassade Lärarprogrammet

All nyantagning till Lärarprogrammet sker till det bolognaanpassade Lärarprogrammet. Studenter antagna mellan ht 2001 och vt 2007 kan ta ut lärarexamen till och med 2015. Studenter antagna före ht 2001 kan fram till och med den 30 juni

2008 ta ut en lärarexamen enligt den tidigare exa- mensordningen. UFL reserverar inget utrymme för dessa studenter i anslagsfördelningen, men de prestationer som registreras på tidigare lärarpro- gram ersätts i samband med avräkningen.

1.12. Korta programmet

Från och med år 2008 startar både Korta pro- grammet helfart och halvfart på höstterminen.

Det innebär att ingen antagning sker vårterminen 2008. De studenter som antas till Korta program- mets halvfartsutbildning från och med år 2008 kommer att ha sin VFU-placering begränsad till kommuner inom Västra Götaland och Halland.

1.13. Fristående platser

Ett antal institutioner har ett uppdrag för fristå- ende platser, dvs utbildning som ges utanför Lärar- programmet, men som finansieras av UFL. Dessa hst ska användas för fortbildning av verksamma lärare, om inget annat angivits. Hur många hst de fristående platserna högst kan omfatta framgår i tabellen nedan. UFL ersätter inte hst och hpr utöver detta uppdrag. Om programkurser används för fristående platser fördelas medlen vid avräk- ningen till samtliga medverkande institutioner och även till UFL för genomförande av VFU på samma sätt som i den ordinarie tilldelningen. De medver- kande institutionerna måste vara överens om att använda fristående platser på programkurser, då medel för fristående platser endast utbetalas till institutioner med uppdrag för detta. Hst och hpr för fristående plats registreras i Ladok med finan- sieringsform UFL och program FRISTÅENDE.

(11)

Tabell 2: Uppdrag för fristående platser 2008 Institution Uppdrag (hst) Utbildnings-

område / prislapp Institutionen för

religionsvetenskap och teologi

3 Humanistisk

Institutionen för romanska språk, franska Italienska

3 Språk

Institutionen för romanska språk, spanska

6 Språk

Institutionen för

svenska språket 10 Språk

Högskolan för design

och konsthantverk 3 Konst

Högskolan för scen

och musik 20 Undervisning

Institutionen för cell-

och molekylärbiologi 3 Natur

Institutionen för fysik 3 Natur Institutionen för

geovetenskaper 6 Natur

Institutionen för kemi 1,1 Natur Institutionen för marin

ekologi 3 Natur

Institutionen för matematiska vetenskaper

1,1 Natur

Institutionen för växt-

och miljövetenskaper 6,1 Natur Zoologiska

institutionen 16 Natur

Statsvetenskapliga

institutionen 3 Samhälle

Institutionen för mat,

hälsa, miljö 12 Undervisning

Institutionen för pedagogik och didaktik

150 Undervisning

Totalt 249,3

1.14. Naturvetenskapligt basår

De institutioner som har naturvetenskapligt basår får ersättning för de studenter som är intagna på inriktningen Lärarbasår, förutsatt att de i Ladok givits kurstyp UFL. Tilldelningen baseras på före- gående års tilldelning, och avräknas vid årets slut.

1.15. Påbyggnadsutbildningar

Det specialpedagogiska programmet och special- lärarprogrammet genomförs inom en ram av 200 hst. De platser på dessa påbyggnadsprogram som inte fylls av programstudenter kan användas för fortbildning av verksamma lärare som läser kurser på det specialpedagogiska programmet eller speci- allärarprogrammet. De registreras då som friståen- de och får avräknas inom ramen för de ovanståen- de påbyggnadsprogrammen. Mastersprogrammen och magisterprogrammen genomförs inom en ram av 90 hst. Beslut om antagningstal till ovan nämnda påbyggnadsprogram inom ramarna för det totala antalet tilldelade hst delegeras till Insti- tutionen för pedagogik och didaktik. Uppdraget för ovanstående utbildningar får avräknas som en enhet, vilket betyder att Institutionen för pedago- gik och didaktik kan fördela om platserna mellan programmen utifrån studenternas efterfrågan.

1.16. Förstärkning av vissa utbildningsområden

I budgetpropositionen för 2008 görs en nationell förstärkning av utbildningsområdena hum, sam och natur. UFL vill förstärka utbildningsområ- dena hum, sam och språk mer än denna förstärk- ning och ökar prislapparna för hum och sam med 48 procent för hst och 29 procent för hpr och för språkprislappen 45 procent för hst och 29 procent för hpr, utöver den årliga uppräkningen för alla utbildningsområden. Denna ökning möjliggörs, förutom genom förstärkningen från budgetpro- positionen, av att UFL fått en ökad prestations- grad, att den så kallade kudden tas bort samt att en engångssatsning görs genom att använda balan- serat kapital.

1.17. Utbildningar finansierade av externa medel

SÄL III - Särskild lärarutbildning, vänder sig till obehöriga lärare i yrkesämnen. Den sista antag- ningen skedde till vårterminen 2007.

(12)

ULV - Utländska lärares vidareutbildning, har som syfte att personer med utländsk lärarexamen ska kunna avlägga svensk lärarexamen alternativt få behörighetsbevis.

VAL – Valideringsprojektet, vänder sig till personer som saknar behörighet för anställning utan tidsbe- gränsning om han eller hon på grund av tidigare högskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare har förutsättningar att uppnå lärarexamen med hjälp av validering samt är anställd hos en skolhuvudman.

Lärarlyftet - Regeringen satsar under ett antal år 3,6 miljarder kronor för fortbildning av verksamma lärare. Dessa medel används dels till att finansiera lärarnas löner under tiden de studerar, och dels för att ersätta universiteten för utbildningar inom lärar- lyftet. Under år 2008 erbjuder UFL fortbildnings- kurser finansierade av skolverket, men också fort- bildningskurser inom det ordinarie kursutbudet.

För samtliga ovanstående projekt fattas beslut om tilldelning terminsvis i särskild ordning.

1.18. Planerings- och tilldelningstal 2008 UFL har planeringstal för nyantagningarna till lärarutbildningen. Studenterna antas till sin för- stainriktning i samband med antagningen. UFL dimensionerar sedan år 2007 även andrainrikt- ningarna. Baserat på erfarenheter från tidigare år räknar UFL med att några inriktningar inte fyller sina platser. För att tilldelningen till institutioner bättre ska stämma med den förväntade verkliga antagningen baseras tilldelningen i vissa fall på de tal som finns angivna i fotnoter till tabell 3.

Observera att de studenter som antas till sin första- inriktning först går en termin på allmänt utbild- ningsområde och inte påbörjar sin inriktning förrän nästkommande termin.

Sedan år 2007 dimensioneras även andrainrikt- ningar. Följande riktlinjer gäller för antagning till andrainriktning:

1. Varje student som antas till Lärarprogram- met och som följer detta i normalstudietakt skall erbjudas plats på en andrainriktning eller, där så är tillämpligt, en specialisering som utbildar för samma åldersgrupp som första inriktningen.

2. Motsvarande gäller för studenter som bevil- jats studieuppehåll med tidsbegränsning.

3. Vilka andrainriktningar som erbjuds och platsantalen på dessa avgörs av skolans och samhällets behov.

4. UFL fastställer dessa för ett år framåt som en del av beslutet om uppdrag och anslagsför- delning.

5. Planeringstalet på en andrainriktning skall stå i samklang med planeringstalet på mot- svarande förstainriktning.

6. En student som önskar bli antagen utöver det beslutade planeringstalet skall ansöka om detta hos UFLs studievägledare.

7. För avsteg från det beslutade planeringstalet krävs särskilda skäl.

8. Avsteg enligt ovan beslutas av dekanus och skall redovisas för nämnden efter varje avslu- tad antagningsomgång.

I tabellen nedan visas ”Antag. HT07”. Dessa tal baseras på antagningen under hösten 2007. Då stu- denterna läser AUO 1 under höstterminen 2007 påbörjar de sin inriktning vårterminen 2008. De samläser då i förekommande fall med studenter som läser inriktningen som sin andrainriktning, alltså de studenter som redovisas i kolumnen ”2:

a inr. VT08”. Gruppens storlek redovisas i kolum- nen ”gruppstorlek VT”.

De studenter som antas till Lärarprogrammet våren 2008 redovisas i kolumnen ”Antag. VT08”.

Dessa studenter påbörjar sin inriktning under hös- ten 2008 och samläser då med de studenter som påbörjar sin andrainriktning hösten 2008.

(13)

Gruppens storlek under höstterminen redovisas i kolumnen ”gruppstorlek HT”. De studenter som påbörjar lärarutbildningen hösten 2008 redovisas i kolumnen ”Antag. HT08”.

Förstainriktningarna Barn och ungas uppväxtvill- kor, lärande och utveckling, Kunskap och fantasi samt Skapande verksamhet för tidigare åldrar har

ökade planeringstal jämfört med år 2007. Från och med år 2008 kan Spanska läsas även som för- stainriktning. Andrainriktningarna i historia och religionsvetenskap har dragits ner från 30 till 25 platser hösten 2008. Samtliga anpassningar av planeringstalen har gjorts för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov.

(14)

Tabell 3: Planeringstal 2008, antal studenter

Inriktning

Antag.

HT07

2:a inr.

VT 08

Grupp- storlek VT08

Antag.

VT 08

2:a inr.

HT 08

Grupp- storlek HT08

Antag.

HT08

LBU Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling 100 10 110 100 10 110 100

LBD Bild och form 20 6 26

LBI Biologi 2 10 12 12

LEN Engelska 23 25 48 20 20 20

LFR Franska 62 3

LFY Från Big Bang till nutid 10 7 17

LGE Geografi 16 8 24

LHK Hem- och konsumentkunskap 26 5 31 34

LHI Historia 16 16 32 24 24 14

LID Idrott och hälsa 27 26 53 26

LKE Kemi 3 63 6 6

LKS Kultur och språk för tidigare åldrar 25 5 30 20 5 25 20

LKM Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och

drama 28 5 33 20

LKF Kunskap och fantasi 30 20 50 30 15 45 20

LIT Lärande, undervisning och IT 28 10 38 10 10 26

LMA Matematik 37 25 62 35

LMN Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar 24 20 44 20 25 45 20

LME Mediekunskap 17 5 22 16

LMU Musik 48 48 60

LMS Människa, natur och samhälle 29 10 39 20 10 30 25

LNM Natur och matematik i barnens värld 24 35 59 24 254 49 20

LNA Naturvetenskap för lärare 10 10 20 16

LPK Pedagogik, kommunikation och ledarskap 25 10 35 20

LRE Religionskunskap 12 25 37

LSA Samhällskunskap 14 18 32 20 20 12

LPE Samhällspedagogik 20 5 25

LVS Skapande verksamhet för tidigare åldrar 35 20 55 30 20 50 30

LSL Slöjd 17 10 27 36

LSP Spanska 6 6 6

LSU Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna 45 45 35 35

LSV Svenska 27 20 47 24 20 44 24

LSK Svenska för tidigare åldrar 22 35 57 24 25 49 20

LSI Svenska som andraspråk 15 10 25 12

LTD Teknik och design 8 10 18 6

LTY Tyska 6 6 12 8

LYS Yrke, skola, arbetsliv 13 13 24

Korta programmet, helfart 1205

Korta programmet, halvfart 70

Summa långa programmet 679 433 370 315 6886

Summa korta programmet 1907

2 Tilldelningstalet är 3

3 Tilldelningstalet är 3

4 Troligen endast kursen LNM110

5 Tilldelningstalet är 100

6 Tilldelningstalet är 652 platser

7 Tilldelningstalet på korta programmet helfart är 100 platser.

(15)

Forskarskolan vid Centrum för utbildningsveten- skap och lärarforskning, CUL går 2008 in på sitt femte år. Forskarskolan är professionsinriktad och tvärvetenskaplig i den betydelsen att doktoranderna är antagna till åtta olika forskarutbildningsämnen vid sex fakulteter. Göteborgs universitet har under 2005 och 2006 avsatt interna medel för finansie- ring av sammanlagt 24 doktorander. I samarbete med kommuner och högskolor har under samma tidsperiod ytterligare 27 externt finansierade dok- torander kunnat antas. Forskarskolan har därför för närvarande 51 doktorander.

Doktoranderna är för närvarande inskrivna i något av följande forskarutbildningsämnen.

• Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap

• Humaniora med inriktning mot lärarprofes- sionen

• Pedagogiskt arbete

• Ämnesdidaktik

• Hushållsvetenskap

• Matematik/naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap

• Samhällsvetenskap med utbildningsveten- skaplig inriktning

• Tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap

En av CUL:s viktigaste uppgifter är ansvaret för forskarskolan som ska stödja lärarprofessionen och lärarutbildning. Under 2008 kommer utvär- deringar och uppföljningar av verksamheten att genomföras.

2.1. Temaområden

För att skapa sammanhållning i forskarskolan och främja samverkan mellan discipliner så att tvärve- tenskapliga forskningsmiljöer i utbildningsveten- skap kan utvecklas finns fyra temaområden. Tema- områdena planerar för 2008 att hålla seminarier, erbjuda kurser och fungera som stöd åt doktoran- dernas avhandlingsprojekt. Temaområdena söker även externa forskningsmedel för projekt inom sina respektive områdena. De nu aktuella tema- områdena är:

• Lärandets innehåll, process och miljö

• Nya media, undervisning och lärande

• Nya livsmönster och omvärlden i skolan

• Läraryrkets kunskapsbas och den pedago- giska verksamhetens förändring

Under 2007 utvärderas temaområdenas verksam- het. Utvärderingen kommer att läggas till grund för analys och diskussion under höstterminen 2007 i syfte att kunna föreslå förbättringar av temaverk- samheten inför framtiden.

2.2. CUL:s kursutbud

I forskarskolan ingår fyra obligatoriska kurser om 7,5 hp vardera. Kurserna planeras och utvecklas i samverkan med fakulteterna och genomförs vid fakulteterna. De fyra kurserna är:

Kurs 1 – Perspektiv på bildning och utbildning Kurs 2 – Utbildningsvetenskap, kunskapsbildning och lärande

Kurs 3 – Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori

Kurs 4 – Perspektiv på utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder

2. Forskning och forskarutbildning

(16)

2.3. Medel för tidsbegränsad verksamhet

I syfte att stärka den fakultetsövergripande verk- samheten vid Göteborgs universitet ställde univer- sitetet under 2007 medel till förfogande för tidsbe- gränsad verksamhet. För CUL:s verksamhet bevil- jades medel för anställning av en postdoc (UFL har tilldelats ett anslag på 500 tkr under 2008 för att finansiera postdoc-tjänsten). Denna tjänst kommer att tillträdas under 2008. Dessutom beviljades medel för samverkan om externa forsk- ningsansökningar i utbildningsvetenskap (400 tkr) samt för anordnandet av internationella work- shops i utbildningsvetenskap (560 tkr). Båda dessa aktiviteter påbörjas under höstterminen 2007 och avslutas under 2008.

2.4. Ansökningar om ekonomisk förstärkning av forskarskolan

Under hösten 2007 har Utbildningsdepartemen- tet inbjudit universitet och högskolor att anmäla intresse om att organisera och medverka i fors- karutbildning för lärare genom forskarskolor.

Utbildningsdepartementets satsning avser en två- årig licentiatutbildning. CUL har ansökt om att utifrån sin nuvarande forskarskola få organisera en licentiatutbildning. Departementet planerar med antagning under 2008 till den nya utbildningen.

CUL har även anhållit om att rektor vid GU avsät- ter extra medel för att finansiera forskarskolan.

Forskarskolan har under 2007 inte kunnat göra nyantagning av doktorander. För forskarskolan är det viktigt att få kontinuitet i utbildningen.

Anhållan avser anställning av sex interfinansierade doktorander (fr o m ht 2008). Därutöver planeras för en antagning av ytterligare sex externfinansie- rade doktorander.

(17)

Inom grundutbildningen omfattar det totala uppdraget till UFL 4 206 hst vilket motsvarar ett grundutbildningsanslag på 322 225 tkr. Detta är en minskning med 100 hst men ett ökat takbelopp med 2 204 tkr jämfört med år 2007. Att takbelop- pet ökat beror, förutom på den årliga uppräkning- en på 1 procent på att UFL fått en ökad presta- tionsgrad med 1,5 procentenheter till 92 procent samt förstärkningar av utbildningsområdena hum, sam, språk och natur. Anslaget till UFL för lärar- utbildningsanknuten forskning och forskarutbild- ning uppgår år 2008 till 15 551 tkr.

Till detta kommer de uppdrag som finansieras av externa medel: SÄL III, ULV och VAL.

Från och med år 2007 är medelstilldelning för lokaler inkluderade i de anslag för grundutbild- ning respektive forskning/forskarutbildning som UFL får från styrelsen. De delar som avser lokaler hos fakultetsnämnderna för grundutbildning och forskning/forskarutbildning fördelas vidare utan avräkning till de fakultetsnämnder som medverkar i utbildningen.

Kudden

För år 2007 avsattes 2 007 tkr till den så kalla- de ekonomiska kudden. Eftersom UFL idag har byggt upp ett eget balanserat kapital finns inte längre behov att göra avsättningar till en särskild buffert för år 2008.

Utvecklingsmedel

För år 2008 avsätts 3 000 tkr till utvecklingsmedel för grundutbildning. Under hösten 2007 har en utlysning av utvecklingsmedel inför 2008 gjorts.

Lärarutbildningsråd, institutioner och andra har då kunnat ansöka om utvecklingsmedel. Lärarut- bildningsråden kan dessutom löpande under året ansöka om utvecklingsmedel från UFL.

Internationalisering

UFL har beslutat om ett antal åtgärder för att öka lärarutbildningens internationalisering 2008.

En avsättning om 800 tkr har gjorts för generella åtgärder för att öka internationaliseringen av lärar- utbildningen, öka internationalisering på hem- maplan, öka lärarmobiliteten, öka antalet inresan- de/utresande studenter och arrangera konferenser.

UFL har också avsatt 1 200 tkr för att stödja insti- tutionernas internationaliseringsarbete i pågående och nya kurser och utveckling av kurser.

3.1. Resurser för forskning och forskarutbildning

Från och med år 2003 tilldelas UFL medel avse- ende lärarutbildningens forskningsanknytning och forskarutbildning. För år 2008 uppgår dessa medel till 15 551 tkr, 2007 års anslag uppgick till 14 881 tkr vilket medför en ökning med 4,5 pro- cent (+ 670 tkr). Då verksamheten under de första åren (2003-2005) har befunnit sig i ett uppbygg- nadsskede innebär det att ett överskott har acku- mulerats. Detta överskott planeras att successivt användas för att täcka kostnader fr.o.m. 2007 och framåt.

Intäkter 2008

I tabell 5 redovisas intäkter, kostnader samt balan- serat kapital för år 2008. Anslaget för forskning och forskarutbildning uppgår för budgetåret 2008 till 15 551 tkr, inklusive medel för lokalkostnader som skall fördelas ut till fakultetsnämnderna.

Utöver anslagsintäkter kommer UFL att få externa intäkter för de externfinansierade doktoranderna.

Lönen för de externfinansierade doktoranderna betalas direkt till doktoranderna av arbetsgivaren, men UFL får ersättning för doktorandomkostna- der på totalt 780 tkr. Hittills har 27 externfinansie- rade doktorander antagits. Denna intäkt kommer att fördelas ut till berörd institution, se tabell 6.

3. Anslagsfördelning för UFL 2008

(18)

Tabell 4: Anslagsfördelning för UFL år 2008 (Tkr)8

År 2008 År 2007

Grundutb Forskning/

forskarutb. TOTALT Grundutb Forskning/

forskarutb. TOTALT Anslag/intäkt av avgifter

Grundutbildningsanslag 322 225 320 021

Anslag för forskning och

forskarutbildning 15 551 14 881

Förvaltnings- och lokalavgifter 220

Ränta 100

Summa anslag/intäkt av

avgifter 322 445 15 651 338 096 320 021 14 881 334 902

Fördelning

Till institutioner för takbelopp 214 510 204 993

Ekonomisk ”kudde” 0 2 007

Till fakultetsnämnder för

lokaler 49 030 2 730 51 398 2 668

VFU-verksamhet 34 745 37 318

CUL, Kurser, seminarier 100 320

Till institutioner för

doktorandkostnader 13 408 12 547

CUL, Ledning o kansli 1 109 1 076

UFL-gemensamma verksamheter:

Nämnden; ersättning till institutioner för

lärarrepresentanter, dekanus,

sammanträdeskostnader etc. 2 303 111 2 414 1 844 86 1 930

Lärarutbildningsråd/ FF-råd 1 708 200 1 908 1 670 250 1 920

Drift Valwebb mm 220

Utbildningsdirektörens

disposition 700 700

Internationalisering 2 000

Utvecklingsmedel 3 000 900 5 000 1 200

Studentsupport 1 050 1 040

Information, annonsering 500 500

Lokalkostnader 817 39 856 821 38 859

Lokalvård/bevakning 75 70

UFL-kansliet 13 310 12 660

Summa fördelade medel 323 968 18 598 342 566 320 021 18 185 338 206

-1 523 -2 947 -4 470 0 -3 304 -3 304

8 Fullständig budget för år 2008 inkl. externa medel och total disposition av balanserat kapital upprättas senare under hösten.

(19)

Kostnader 2008

Huvuddelen av UFL:s totala budget för forskning/

forskarutbildning skall fördelas till institutionerna för att bekosta doktorandanställningar, handleda- re, kurser, temaverksamheten, seminarieverksam- het m.m. I tabell 5 redovisas de fem huvudkonton för kostnader som finns 2008:

1. Ledning och kansli. Kontot omfattar löner och omkostnader. Lönerna svarar mot en hand- läggare på 60 procent, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med tidigare år, en vetenskaplig ledare på 50 procent, en samt en sekreterare på 10 procent. Bidraget för leda- möterna i FF-rådet kostar 200 tkr för 2008.

Totalt 1 459 tkr.

2. Forskning och forskningssamverkan. I och med etableringen av de fyra forskningstemana påbörjades en flerårig utvecklingsprocess vid Göteborgs universitet som syftar till att för- stärka utbildningsvetenskaplig forskning och stödja forskarskolan i utbildningsvetenskap.

FF-rådet fördelar medlen, 900 tkr, som läggs direkt under FF-rådet. Det är en minskning med 300 tkr jämfört med 2007 års budget.

Orsaken är att anslaget anpassas till den verkliga kostnaden (för år 2007 blir kostna- den ca 900 tkr). Medlens användning inom temaverksamheten styrs genom direktiv från UFL.

3. Forskarutbildningskurser och seminarier. CUL kommer att ansvara för en forskar-utbild- ningskurs under 2008 som budgeteras till 80 tkr. Dessa medel kommer att ligga kvar hos UFL för att sedan fördelas ut till de insti- tutioner som har ansvaret för att genomföra kurser. 20 tkr är avsatt för doktorandernas utbildningskostnader bland annat till semi- narier samt handledningsseminarier för dok- torandernas handledare. Totalt 100 tkr.

4. Forskarutbildning. Från och med våren 2008 finansierar UFL 22,3 doktorandanställningar på heltid (24 doktorander har antagits, men alla kommer ej att forska på heltid). Denna

kostnad beräknas till 13 408 tkr under 2008.

Dessa medel fördelas direkt till institutioner- na vilket framgår av tabell 7. I anslaget ingår medel för att täcka universitetsgemensamma - och fakultetsgemensamma kostnader samt doktorand-omkostnader. Omkostnaden per heltidsdoktorand beräknas till totalt 357 tkr under en femårsperiod och avser handled- ning, disputation, avhandling, kurskostnader etc. Utslaget per år blir kostnaden 71 tkr/år.

5. I 2008 års anslag till UFL ingår medel för lokalkostnader som skall fördelas vidare till berörd fakultetsnämnd, totalt 2 730 tkr.

Medlen fördelas inte till institutionerna utan till de fakultetsnämnder vilka institutionerna tillhör. Då systemet infördes fastställde UFL för varje fakultetsnämnd en lokalprislapp.

Prislapparna och resultaten av dessa beräk- ningar redovisas tabell 9.

Summa kostnader för 2008 beräknas till 18 597 tkr. Verksamhetsutfallet blir utifrån denna budget- beräkning -2 947 tkr. Eftersom prognosen för det balanserade kapitalet vid 2008-års början beräknas till 3 043 tkr och verksamhetsutfallet beräknas till -2 947 tkr beräknas det balanserade kapitalet vid 2008 års slut uppgå till 96 tkr.

(20)

Tabell 5: budget för 2007 och 2008, 2007 års prognosutfall samt prognostiserat balanserat kapital för forskarskolan vid utgången av 2008 (tkr)

Anslagsfördelning Budget 2008 Budget 2007 Prognos 2007

INTÄKTER

Anslag för forskning och forskarutbildning 15 551 14 881 14 881

Finansiella intäkter 100 100

SUMMA INTÄKTER 15 650 14 881 14 981

KOSTNADER Ledning och kansli

Löner 1 069 979 979

Förändring semesterskuld -20 -100

Administrativa kostnader (telefon, Sunet, resor,

lokaler) 98 135 108

FF-rådet och Nämnden (forskningens andel) 311 336 326

Summa ledning och kansli 1 459 1 450 1 313

Forskning och utveckling

Utvecklingsmedel 900 1 200 900

Summa forskning och utveckling 900 1 200 900

Forskarutbildning

Kurser CUL, (tre kurser under 2007, en under

2008) 80 240 300

Utbildningskostnad och handledningsseminarier 20 80 10

Doktorandkostnader, 22,3 heltid, ersättning till inst 13 408 12 547 12 547

Summa forskarutbildning 13 508 12 867 12 857

Lokalmedel från UFL till fakulteterna 2 730 2 668 2 668

SUMMA KOSTNADER 18 597 18 185 17 738

Verksamhetsutfall -2 947 -3 305 -2 757

Balanserat kapital vid årets början (prognos 2008) 3 043 5 800 5 800 Balanserat kapital vid årets slut (prognos) 96 2 495 3 043

(21)

Tabell 6: Fördelning av anslag för externfinansierade doktorander till institutioner

Inst Antalet externa

doktorander

Externa intäkter tkr, 2008

Externa intäkter tkr, 2007

Engelska institutionen 1 10 10

IT-universitetet 3 80 80

Institutionen för fysik 2 70 70

Zoologiska institutionen 1 10 10

Institutionen för journalistik och masskommunikation

1 35 35

Institutionen för socialt arbete 1 35 35

Sociologiska institutionen 2 55 55

Statsvetenskapliga institutionen 1 35 35

IPD 15 450 450

Totalt 27 780 780

Tabell 7: Fördelning till respektive institution (tkr)

Institution Antalet

doktorander, omräknat till heltidstjänster

Anslag för totala lönekostnaden samt

doktorand- omkostnader1

Anslag för OH- kostnader2

Totalt anslag att fördela till inst 2008

2007 års anslag till inst

Institutionen för svenska språket 3 1 221 288 1 509 1 251

Litteraturvetenskapliga inst 1 448 106 555 503

Kollegium SSKKII 1 345 87 432 575

Summa HFN 4 2 014 481 2 496 2 328

Institutionen för tillämpad IT 3 1 440 603 2 043 1 938

Högskolan för scen och musik 1 429 101 530 503

Konsthögskolan Valand 1 466 111 577 528

Summa KFN 2 895 212 1 108 1 031

Matematiska vetenskaper 0 0 0 0 446

Statsvetenskapliga institutionen 1 465 124 589 540

Institutionen för globala studier 2 858 226 1 084 1 055

Summa SFN 3 1 323 350 1 673 1 594

Institutionen för pedagogik och didaktik

10 4 368 1 719 6 087 5 211

Totalt 22,3 10 040 3 367 13 408 12 547

(22)

Kommentarer till tabell 7

1. Ingångslönen är för flertalet av CUL-dok- toranderna 18 400 kr per månad + LOP på 53,3%. När doktoranderna har upp- nått 50% av studierna är lönen 20 500 kr per månad + LOP och när de har uppnått 75% är lönen 22 400 kr + LOP. Det utgår 71 tkr per heltidsdoktorand och år till insti- tutionerna för doktorandomkostnader, t ex handledning, disputation, avhandling, kurs- kostnader mm.

2. Anslaget som CUL kommer att fördela ut till institutionerna för att finansiera löne- kostnaden för doktoranderna är att betrakta som anslagsmedel, vilket medför att respek- tive nämnd kommer att göra avdrag för att

täcka universitets- och fakultetsgemensam- ma kostnader mm på de medel UFL förde- lar ut. Detta medför att UFL måste fördela medel till institutionerna för att täcka denna kostnad.

3.2. Lokalmedel

UFL fördelar medel för lokalkostnader till med- verkande fakultetsnämnder. För varje nämnd har en lokalprislapp räknats fram. De lokalmedel som nämnden får beräknas som denna prislapp multip- licerat det totala utbildningsuppdraget för fakul- tetsnämndens institutioner, uttryckt i hst. Medlen fördelas utan avräkning.

Tabell 8: Lokalmedel för grundutbildning

Fakultetsnämnd Antal hst Lokalprislapp

(tkr)

Lokalmedel totalt (tkr)

Handelshögskolan 25 6,513 161

Humanistiska FN 720 3,906 2 812

IT-universitetet 43 12,354 536

Konstnärliga FN 360 28,486 10 245

Naturvetenskapliga FN 281 15,977 4 483

Sahlgrenska akademin 6 14,457 86

Samhällsvetenskapliga FN 461 8,187 3 778

Utbildningsvetenskapliga FN 1 552 17,352 26 931

Summa: 3448 49 030

Tabell 9: Lokalmedel för forskning och forskarutbildning

Fakultetsnämnd Antal heltids-

doktorander

Lokalprislapp (tkr)

Lokalmedel totalt (tkr)

Humanistiska FN 4,3 49,34 212

IT-universitetet 3,0 115,27 346

Konstnärliga FN 2,0 165,26 331

Samhällsvetenskapliga FN 3,0 75,49 226

Utbildningsvetenskapliga FN 10,0 161,52 1 615

Summa 22,3 2 730

References

Related documents

[r]

Det borde därför stå klart för alla att kostnader för information och utbildning för handhavandet av maskinerna även är en ekono­..

Utan tvifvel skall också den rika provins, där fröken Ehrensvärds företag har sin stamort, sätta sin ära i att på allt sätt förhjälpa henne till ett lyckligt

Gåturen har i detta examensarbete utvecklats för att innefatta alla sinnen och utifrån resultat från den har vi fått kunskap om hur människor upplever olika typer av platser

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta län- der finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två

För handlingar som ska bifogas ansökan om godkännande och rätt till bidrag förannan pedagogisk verksamhet.

Leachs resonemang syftar till att belysa hur konsumtionens nya platser inte bara gjorde kvinnors liv mer sekulära och offentliga, utan också bidrog till en ny, kvinnlig

Till mobilabonnemang inom avtal Ingår i fastpris 0,00 kr 0,00 kr. Till övriga mobilabonnemang Ingår i fastpris 0,10 kr