NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL
GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION
Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen, vilka uppgjorts för grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion (13.12.2000, dnr 74/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm.
UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006
INNEHÅLL
1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR
GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION 1
2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1
2.2 Bedömning av yrkesprov 3
2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5
3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 5
3.1.1 Interaktion och kommunikation, 10 sv 5
3.1.2 Instruktion av individer och grupper, 20 sv 8 3.1.3 Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv 11 3.1B Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier 15 3.1.4 Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv 15 3.1.5 Instruktion i fritidsverksamhet, 20 sv 28 3.1.6 Instruktion i medborgar- och organisationsverksamhet, 10 sv 41 3.1.7 Instruktion i projektverksamhet, 10 sv 44 3.1.8 Förebyggande av ungas utslagning, 10 sv 47 3.1.9 Instruktion i mångkulturell verksamhet, 10 sv 50 3.1.10 Serviceproduktion inom ungdoms- och fritidssektorn, 10 sv 54
1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION
Om yrkesproven har stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005.
I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och
genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas
arbetslokaler.
Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan
använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av
yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi.
Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns för varje studiehelhet definierat det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och
arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet.
Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om
hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet.
Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa
uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål.
Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5.
2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter
I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer.
Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man
• planerar och genomför yrkesproven
• informerar om yrkesproven
• utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven
• granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det
• godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan
• övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas
• behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de
• planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande
• informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov
• observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning
• deltar i utvärderingssamtalet
• besluter om bedömning av yrkesprov
Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de
• gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna
• deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna
• sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet
• introducerar studerande i arbetssätt, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt i anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet
• observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning
• berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet
• deltar i utvärderingssamtalet
• besluter om bedömning av yrkesprov
De studerande kan använda sig av materialet när de
• gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna
• planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för genomförandet med läraren och arbetslivsrepresentanten
• bedömer sitt eget kunnande
Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.
2.2 Bedömning av yrkesprov
Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.
Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra
arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de
bedömningskriterier som man på förhand har fastställt.
Föremålen för bedömningen i yrkesproven är
• behärskandet av arbetsprocessen
• behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)
• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• behärskandet av arbetssäkerhet
• den för alla branscher gemensamma baskompetensen
• de gemensamma betoningarna
I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).
Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under
arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.
2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och
bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och
arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.
Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan
användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är
det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera
yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje
studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.
I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet:
• vem som utför yrkesprovet
• den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår
• var yrkesprovet ordnas
• en beskrivning av innehållet i yrkesprovet
• de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn
• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet
• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov
• komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå
• de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla
• underskrift av dem som deltog i bedömningen
I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.
3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA
Yrkesproven i studiehelheterna i examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är
obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studier som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. I tabellen nedan visas studiehelheterna i
grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion.
DE YRKESINRIKTADE STUDIERNA I GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION, 90 SV
De yrkesinriktade studierna i examen, 50 sv Interaktion och kommunikation 10 sv
Instruktion av individer och grupper, 20 sv Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv
Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier, 40 sv Alternativa valfria yrkesinriktade studier, 20 sv
Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv
kulturinstruktion, idrottsinstruktion, läger- och
utfärdsverksamhet, äventyrsinstruktion, annat metodområde inom ungdomsverksamheten
Instruktion i fritidsverksamhet, 20 sv
kulturinstruktion, idrottsinstruktion, verksamhet som ger naturupplevelser, instruktion av specialgrupper, annat metodområde inom fritidsverksamheten
Av följande väljs två studiehelheter (sammanlagt 20 sv):
Instruktion i medborgar- och organisationsverksamhet, 10 sv Instruktion i projektverksamhet, 10 sv
Förebyggande av ungas utslagning, 10 sv Instruktion i mångkulturell verksamhet, 10 sv
Serviceproduktion inom ungdoms- och fritidssektorn, 10 sv Valfria studier, 10 sv
3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Interaktion och kommunikation, 10 sv
Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:
• att behärska sitt modersmål mångsidigt och personligt samt kunna uppträda och använda icke-verbal kommunikation i ungdoms- och fritidssektorns arbetsuppgifter och verksamhetsmiljöer
• Att behärska grunderna i information och marknadsföring, att kunna söka information, att ha mångsidig kompetens i mediespråk och tillräckliga färdigheter i datateknik samt att behärska ungdoms- och fritidssektorns information
• att behärska den yrkesmässiga kommunikationen på minst ett främmande språk.
Av baskompetensen bedöms i detta yrkesprov inlärningsfärdigheterna. Av de gemensamma betoningarna bedöms utnyttjandet av teknologi och datateknik.
Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet skriver de studerande meddelanden och annonser riktade till olika målgrupper i den
organisation som utgör yrkesprovsmiljö. De studerande informerar om områdets händelser, verksamhet och allmänna frågor och använder då olika kommunikationsmedel och -sätt. De söker de uppgifter som de behöver i ungdomsinformationen och informerar som dem som ska instrueras om sådant som berör dem enligt de rutiner som används inom ungdomsinformationen. De gör upp verksamhetsplaner och
verksamhetsbeskrivningar samt dokumenttexter. De studerande deltar i diskussioner, förhandlingar och möten.
De studerande söker information genom att använda sig av datateknik och andra söksystem och informationskällor.
Yrkesprovsmiljö
Yrkesprovsmiljön kan vara en ungdomsgård, en verkstad, en eftermiddagsklubb eller en skola, ett kommunalt eller privat familje-, barn- eller skolhem eller någon motsvarande inrättning, förening, organisation eller grupp. Yrkesprovsmiljön kan också vara ett informationskontor för ungdomar. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som är lämpliga för yrkesprovet.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Information och marknadsföring
Att behärska information och rådgivning
Att uppträda
Att kommunicera på ett främmande språk
deltar i informations- och marknadsföringsuppgifter under handledning
deltar med handledning i branschens olika
informationsuppgifter
uppträder naturligt i en bekant, liten grupp och får sitt budskap förmedlat
använder ett främmande språk så att de som lyssnar förstår situationen
skriver organisationens informations- och
marknadsföringsmaterial, som fyller ungdomarnas informationsbehov
förstår att information och rådgivning är ett samarbete mellan olika områden
uppträder naturligt i en främmande grupp
producerar självständigt muntliga och skriftliga texter inom det egna
informerar och
marknadsför självständigt och enligt
organisationens
kommunikationsprinciper använder rutinerna inom ungdomsinformationen bedömer och utvecklar sina färdigheter i information utgående från självbedömning och feedback
uppträder även inför en stor publik i olika
situationer inom det egna yrkesområdet
instruerar en individ eller en grupp på ett
främmande språk enligt
och kan handla enligt
instruktionerna. yrkesområdet på ett
främmande språk. situationen i praktiska instruktionssituationer.
Behärskande av arbetsuppgiften Mötes- och för- handlingspraxis
Skriftlig kommunikation
Kommunikation
Att använda medie- och datateknik
deltar i möten och för fram sina åsikter i de frågor som behandlas
skriver enkla dokument för sitt eget område enligt givna instruktioner skriver en arbetsansökan
skriver en annons om en tillställning som han/hon ordnar och informerar om aktiviteterna på verksamhetsstället
använder medietexter och datateknik i de givna arbetsuppgifterna
behärskar mötes- och förhandlings-
kommunikation enligt situationens krav skriver promemorior, protokoll, planer, anvisningar,
beskrivningar och andra texter enligt givna instruktioner
väljer kommunikations- kanal enligt målgrupp samlar in respons från olika håll och utnyttjar den
använder medietexter, datateknik och
informationsnätverk självständigt och på det sätt som arbetsuppgiften kräver
gör framställningar och tar initiativ på möten
skriver på egen hand och självständigt
promemorior, protokoll, planer, beskrivningar och andra texter
uttrycker sig mångsidigt, självständigt och
målinriktat
använder och bedömer kritiskt olika medietexter använder kunskap i mediespråk och datateknik för att utveckla sin egen yrkesskicklighet Behärskande av den
kunskap som ligger till grund för arbetet
Uttrycksförmåga
Informationssökning
använder olika uttryckssätt för olika målgrupper
hittar den information som behövs inom yrkesområdet med olika informationssöknings- metoder och material från olika
informationskällor
tar hänsyn till andra i diskussioner och fortsätter diskussionen om det överenskomna ämnet
känner till de viktigaste dataprogrammen
följer regelbundet med information och material från olika informations- källor inom sin egen bransch
förstår den icke-verbala kommunikationens betydelse och är medveten om de
personliga styrkorna i det egna sättet att uttrycka sig hittar information i ett biblioteks eller arkivs manuella söksystem
tillämpar i sitt arbete information och material från olika informations- källor inom sin egen bransch
Baskompetens
Inlärningsförmåga tillämpar den nya information som han/hon hittat på sin
tillämpar sådant som han/hon tidigare lärt sig i nya situationer
ändrar sin interaktion eller kommunikationsstil utifrån feedback
arbetsuppgift förstår responsens betydelse med tanke på den egna inlärningen Gemensamma
betoningar
Att utnyttja teknologi och datateknik
känner till grundbegrepp inom informations- teknologi
tillämpar informations-
teknologi i sitt eget arbete förstår informations- samhällets utveckling och dess inverkan på
människors liv
3.1.2 Instruktion av individer och grupper, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:
• kännedom om de olika skedena i människans i livscykel och beaktande av utvecklingsskedena vid ett instruktionstillfälle
• kännedom om gruppdynamik och uppväxtmiljöer samt genomförande av instruktionstillfällen som stärker växelverkan vid instruktion av individer och grupper
• kännedom och kompetens gällande de grundtekniker som är typiska för olika fritidsområden
• planering och genomförande av målinriktade och pedagogiska situationer eller evenemang
• instruktion av personer som hamnat i en kris och personer som behöver särskilt stöd.
• ombesörjande av den egna säkerheten och säkerheten för dem som instrueras samt behärskande av första hjälpen.
Av baskompetensen bedöms i denna studiehelhet interaktions- och kommunikationsfärdigheterna.
Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet planerar, genomför och bedömer de studerande frivillig och stimulerande fritidsverksamhet för personer i olika åldrar.
De studerande planerar en instruktionssituation enligt målgruppens behov och de instruktionsmetoder som lämpar sig för den. Yrkesprovssituationen byggs upp som en helhet som innehåller ett tydligt start-,
utförande- och slutskede. De studerande utarbetar också för verksamheten en säkerhetsplan i vilken de studerande redogör för de faror och riskfaktorer som eventuellt föreligger vid yrkesprovet samt säkerställer att det vid behov är möjligt att omedelbart få första hjälpen. Om yrkesprovssituationen kräver det ska de studerande skaffa vårdnadshavarnas samtycke till minderårigas deltagande i yrkesprovet.
Yrkesprovsmiljö
I yrkesprovet har de studerande en för yrkesprovet lämplig grupp som skall instrueras. Yrkesprovsmiljön kan t.ex. vara en ungdomsgård, en organisation eller klubb-, läger- eller eftermiddagsverksamhet som upprätthålls av en församling eller en verksamhet i privat regi. Verksamheten ska ha ett pedagogiskt innehåll. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet.
Yrkesprovsmiljön skall vara lämplig för både individ- och gruppinstruktion.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Kännedom om gruppverksamhet
Att ställa upp mål
Att använda respons vid bedömningen
säkerställer att alla gruppmedlemmar deltar i verksamheten.
formulerar några mål för gruppens verksamhet
förmår ta emot respons och utvärderar under handledning sin egen verksamhet
identifierar en grupps utvecklingsskede och beaktar miljöns inverkan på gruppens verksamhet.
upprätthåller den egna aktiviteten hos dem som instrueras
uppställer mål enligt behov hos dem som instrueras eller hos gruppen
beaktar gruppens bakgrund
tar konstruktivt emot respons och kan bedöma sin egen verksamhet
beaktar individen som en del av gruppen och söker gruppens styrkor för att nå de mål som ställts på förhand
utnyttjar gruppens verksamhet för att stöda individers tillväxt
sätter långsiktiga mål som stöder gruppens
utveckling
skaffar systematiskt respons och kan bedöma sin egen verksamhet kritiskt och mångsidigt Behärskande av
arbetsuppgiften Att använda instruktion som medel för att stödja växande
Verksamhet som medlem av en arbetsgemenskap
Att instruera personer som behöver särskilt stöd
deltar i instruktions- verksamhet, varvid han/hon uppmuntrar gruppens medlemmar att delta i verksamheten använder den
instruktionsmetod och den utrustning som han/hon valt följer arbets-
gemenskapens regler och kan ta emot respons på sitt eget uppförande
säkerställer att alla gruppmedlemmar deltar i verksamheten
använder de viktigaste instruktionsmetoderna för att stöda grupp- medlemmarnas tillväxt
handlar konsekvent som medlem i arbets-
gemenskapen och ändrar sin verksamhet utifrån eventuell respons beaktar de grupp-
medlemmar som behöver särskilt stöd och
identifierar deras beredskap och behov
använder mångsidigt olika instruktionsmetoder och beaktar grupp- medlemmarnas olika behov i verksamheten hanterar överraskningar som kommer emot vid instruktion och beaktar dem i valet av metod handlar initiativrikt för att utveckla arbets-
gemenskapen och ändrar sin verksamhet utifrån respons
stärker specialgrupper socialt och instruerar gruppmedlemmar i krissituationer att söka hjälp
Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Livscykelsskedena
Stödsystem
Instruktionsmetoder
beaktar att människor i olika åldrar har olika fysiska och psykiska förutsättningar att delta i ledd verksamhet
identifierar personer som behöver särskilt stöd använder några
instruktionsmetoder och ställer upp yrkesmässiga mål för sitt arbete
väljer lämpliga
instruktionsmetoder för grupper bestående av människor i olika åldrar
hjälper personer att hitta rätt stödsystem
behärskar basmetoderna och -utrustningen samt använder dem mångsidigt tillämpar sin
metodkunskap
beaktar de olika skedena av livscykeln i sin instruktionsverksamhet
stöder människor i kriser i samband med livscykeln och hittar deras styrkor som hjälper dem att fungera
deltar i att stöda personer inom stödsystemet använder principer för gruppdynamik i instruktionsmetoderna och främjar
gruppsamhörighet i sin verksamhet
Behärskande av arbetssäkerhet Fysisk och psykisk säkerhet
väljer med handledning metoder för
verksamheten som ordnas, som inte innebär risker för den psykiska eller fysiska säkerheten repeterar de
överenskomna spelreglerna och säkerhetsanvisningarna
väljer självständigt sådana verksamhetssätt som inte innebär risker för någons säkerhet
behärskar första hjälpen samt de centrala
säkerhetsbestämmelserna på området
instruerar om säker användning av anordningar och utrustning
tar ansvar både för sin egen säkerhet och för säkerheten hos dem som instrueras i alla
situationer, så att ingens säkerhet är i fara
Baskompetens Interaktions- och kommunikations- färdigheter
fäster uppmärksamhet vid sitt uppträdande
utvecklar sitt uppträdande
är medveten om sina personliga styrkor i fråga om kommunikation
tolkar och använder medvetet icke-verbal kommunikation
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Under den sista veckan av perioden med inlärning i arbetet visar den studerande vilket
kunnande som uppnåtts genom att instruera en grupp. För yrkesprovet gör den studerande upp en plan som han eller hon tillsammans med dem som instrueras har gjort upp i början av perioden med inlärning i arbetet.
Den studerande går igenom planen med arbetsgemenskapen och kommer överens om arbetsfördelning, utrustning och redskap samt förutser eventuella risker. Den studerande använder mångsidiga arbets- och verksamhetssätt vid instruktionen av gruppen.
Bedömningsdiskussionen förs tillsammans med gruppen och arbetsgemenskapen. Den studerande gör upp en helhetsbeskrivning av gruppens verksamhet och utveckling samt redogör för hur målen uppnåddes.
Exempel 2:
Yrkesprovet sträcker sig tidsmässigt över hela perioden med inlärning i arbetet. Man kommer överens om yrkesprovets tema tillsammans med arbetsplatshandledaren under den första veckan. Yrkesprovet kan genomföras till exempel som fritidsverksamhet eller som ett skilt projekt som lämpar sig för yrkesprovsmiljön. Den studerande gör upp verksamhetsplaner på vecko-, dags- och aktivitetsbasis. Planen innehåller uppgifter om mål, arbetsformer och
målgrupp samt de teoretiska grunderna för verksamheten. Den studerande instruerar en grupp eller grupper enligt planen. Den studerande utvärderar vad de lärt sig med hjälp av en
inlärningsdagbok och samlar allt de producerat i en yrkesprovsmapp, t.ex. planer,
inlärningsdagbok, självbedömning och eventuellt övrigt material. Arbetsplatshandledaren, studeranden och läraren deltar i bedömningsdiskussionen.
Exempel 3:
En grupp studerande arbetar som ett team i yrkesprovet. Teamet utarbetar en detaljerad gruppinstruktionsplan i vilken det tydligt framgår teamets och arbetsgemenskapens medlemmars ansvarsområden, verksamhetsobjekt, målen för arbetet och arbetsmetoder.
Teamet rådgör med arbetsgemenskapen om planens funktionsduglighet. Vid instruktionen visar teammedlemmarna sina samarbetsfärdigheter och förmåga att verka enligt gemensamt
uppställda mål. Teamet klarar också av överraskande situationer. I planen, genomförandet och bedömningen framgår varje teammedlems roll. Teamet gör upp en processbeskrivning över sin verksamhet och utvärderar verksamheten utgående från en gemensam diskussion och den respons det fått. I bedömningen och responsen används bedömning av jämlika, självbedömning samt extern bedömning.
3.1.3 Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:
• att arbeta i verksamhetsmiljöer som är centrala inom ungdoms- och fritidssektorn
• att ordna ungdoms- och fritidstjänster och -verksamhet
• att följa yrkesetiken, arbetslagstiftningen, arbetarskyddsbestämmelserna och andra bestämmelser inom ungdoms- och fritidssektorn
• att behärska mångprofessionellt samarbete och att utveckla yrkesskickligheten.
Av baskompetensen i denna studiehelhet bedöms samarbetsförmågan. Av de gemensamma betoningarna bedöms företagsamhet, iakttagande av arbetarskydd och hälsa samt högklassig och kundinriktad verksamhet.
Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet planerar, genomför och utvärderar de studerande verksamheten samt tar reda på verksamhetens besluts- och finansieringssystem i den verksamhetsmiljö som de valt. De studerande sätter sig in i den valda yrkesprovsmiljöns verksamhet, i organisationen och i beslutsprocessen. De tar reda på varifrån verksamheten får sin finansiering och vad helhetsfinansieringen består av. De utreder hur den arbetsform som används i yrkesprovsmiljön har uppstått och vilken samhällelig förändring som gjorde det nödvändigt att starta upp
arbetsformen. De studerande tar också reda på vilka lagar och bestämmelser som reglerar ordnandet av verksamheten. De sätter sig in i branschens kollektivavtal och arbetarskyddsverksamhet.
De studerande tar reda på vilka samarbetspartners som finns i yrkesprovsmiljön och hur samarbetet i
praktiken fungerar. De tar reda på verksamhetens mål och roll i samarbetssituationer. De studerande sätter sig in i kvalitetskriterierna i yrkesprovsmiljön och hur de fungerar i praktiken.
Yrkesprovsmiljö
Inom den offentliga sektorn kan till exempel ungdoms- och fritidssektorns arbetsplatser eller barnskydds- och ungdomsvårdsanstalter som är underställda en fritids-, bildnings- eller socialbyrå vara yrkesprovsmiljöer.
Exempel på den privata sektorns verksamhetsmiljöer är ungdoms- och fritidssektorns tjänsteföretag eller andelslag. Yrkesprovsmiljön kan vara ett verksamhetsställe inom medborgar- och organisationsverksamheten.
Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp.
I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Lönsamheten i verksamheten
Att ordna verksamhet
Att behärska verksamhetsmiljön
Att utveckla arbetsuppgifterna
iakttar den på förhand uppgjorda budgeten.
deltar med handledning i ordnandet av ett
evenemang eller verksamhet
beaktar arbetsformerna i verksamhetsmiljön, organisationens struktur och samarbetspartners i planering av verksamhet följer med de
förändringar som sker inom yrkesområdet
handlar planenligt och ekonomiskt.
följer upp verksamheten och ekonomin i sitt arbete.
anordnar målinriktad verksamhet i de
verksamhetsmiljöer som han/hon valt
samlar in information om verksamhetsmiljön och planerar självständiga arbetshelheter utgående från informationen observerar
utvecklingsbehoven i instruktionsmiljön
tar reda på vilka stöd som kommunen, staten och de samfund och företag som delar ut medel kan erbjuda.
beaktar vilket sätt att ordna verksamheten som är mest ekonomiskt och tar reda på möjligheterna till ekonomiska stöd.
ordnar självständigt och målmedvetet olika evenemang och fritidsverksamhet
planerar sitt arbete enligt verksamhetsmiljöns krav.
tillämpar insamlad information för att utveckla arbetet
hittar nya infallsvinklar i sitt arbete
utnyttjar kundrespons och tar reda på
utvecklingsbehov inom branschen
Behärskande av arbetsuppgiften
Att verka som medlem av en arbetsgemenskap
Mångprofessionellt samarbete
Att klara en
instruktionssituation
uppför sig sakligt som medlem i arbets-
gemenskapen och känner till fastslagna värderingar inom arbetsgemenskapen känner till verksamhets- sätten och tjänsterna inom närstående branscher
uppför sig sakligt i en instruktionsmiljö
är aktiv medlem i en arbetsgemenskap och iakttar de yrkesetiska värderingarna
samarbetar med partners, såsom olika myndigheter, hem och skolor
identifierar förändringar i instruktionssituationen och ändrar sitt
verksamhetssätt enligt situationens krav
handlar ansvarsfullt som medlem av en arbets- gemenskap och tillämpar de etiska principerna inom yrkesområdet använder nätverksarbete mångsidigt enligt
kundernas behov utnyttjar de stödtjänster och de bidrag som finns till buds i sin verksamhet tillämpar sitt kunnande på eget initiativ när arbetsuppgiften ändrar
Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Att känna till de centrala författningarna inom det egna yrkesområdet
Branschens fostringsmål
Arbetslagstiftningen och branschens kollektivavtal
iakttar anvisningar och bestämmelser som gäller det egna arbetet och arbetsplatsen
tillämpar principerna i fostringsarbete
iakttar anvisningarna om arbetstider
hittar vid behov anvisningar för olika situationer i branschens kollektivavtal
uppdaterar aktivt sina kunskaper om de centrala frågorna inom sitt
yrkesområde följer de mål och principer som satts för det fostrande arbetet
iakttar branschens kollektivavtal och specialbestämmelser
tillämpar på sitt eget arbete den centrala kunskapen inom yrkesområdet
känner till arbetstagarnas ansvar och skyldigheter och den lagstiftning som reglerar verksamheten ordnar säker verksamhet med målsättningar som beaktar både yrkesprovs- miljöns och ungdomarnas samhälleliga och
fostrande värderingar och behov
förstår betydelsen av arbetslagstiftning och kollektivavtal och behärskar de metoder som används för att upprätthålla
arbetsförmågan och de
metoder som används inom arbetarskyddet Behärskande av
arbetssäkerhet Att ombesörja kundsäkerheten
följer arbetarskydds- bestämmelserna ser till att kundens säkerhet inte är i fara
identifierar risker och beaktar säkerhets- faktorerna
ordnar säker verksamhet och utvecklar
arbetssäkerheten
Baskompetens
Samarbetsförmåga tar hänsyn till andra människor i sin verksamhet
verkar som teammedlem tar hänsyn till andras känslotillstånd i sin verksamhet och handlar flexibelt tillsammans med olika människor
Gemensamma betoningar Företagsamhet
Kvalitativt god och kundorienterad verksamhet
Att sörja för
arbetarskyddet och hälsan
känner till
företagsvärldens aktörer inom branschen
ber kunder om respons på verksamhetens kvalitet och antecknar responsen
iakttar arbetsplatsens arbetarskydds- bestämmelser och ergonomiska anvisningar
känner till verksamhets- former inom
företagsvärlden och vet några bolagsformer
betjänar kunder väl i rådgivnings- och instruktionssituationer känner till kvalitets- kriterierna i
yrkesprovsmiljön upprätthåller sin egen psykiska och fysiska hälsa
har djupgående kännedom om
verksamhetsformer inom företagsvärlden
identifierar olika
bolagsformer och känner till hur de är uppbyggda utvecklar tjänsterna tillsammans med kunderna
tillämpar yrkesprovs- miljöns kvalitetskriterier på sitt arbete
föregår med gott exempel i fråga om en drogfri och sund livsstil
förklarar betydelsen av utvecklande fritids- sysselsättningar för att orka med vardagen för dem som instrueras
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Den studerande deltar under perioden med inlärning i arbetet i en mångprofessionell
arbetsgrupps verksamhet tillsammans med en medlem i sin arbetsgemenskap. Den studerande gör upp en plan där de kartlägger och utreder arbetsgruppens samhälleliga betydelse, mål, verksamhetsmiljö, aktörer, arbetssätt samt finansiering. Av planen framgår nuläge, prestationer och utmaningar i framtiden. Den studerande deltar i arbetsgruppens arbete och skriver t.ex. en dagbok över sina observationer. Utgående från kartläggningen, utredningen och deltagandet i arbetsgruppen skriver den studerande en rapport som innehåller fakta och som även är
diskuterande till sin natur. Dessutom visar och bedömer den studerande betydelsen av det mångprofessionella samarbetet för platsen för inlärning i arbetet. Dessutom föreslår de nya samarbetsformer och -partners.
Exempel 2:
Den studerande planerar, genomför och utvärderar tillsammans med arbetsgemenskapen ett evenemang som ordnas i samarbete. Han eller hon visar i sitt yrkesprov att de känner till evenemangets mål, betydelse och natur samt samarbetspartners. Den studerande vet vilka författningar, avtal, anvisningar och tillståndsförfaranden samt arbetsplatsregler som ansluter sig till evenemanget. Han eller hon vet vilka inkomster och utgifter som hänför sig till evenemanget. Vid bedömningen diskuterar den studerande utifrån sina erfarenheter de verksamhetsmöjligheter och –begränsningar som finns på platsen för inlärning i arbetet.
Exempel 3:
Den studerande arbetar i ett privat tjänsteföretag. Han eller hon bekantar sig med företagets verksamhetsidé, arbetsformer, samarbetspartners och finansiering samt med författningar och yrkesetik. Den studerande jämför den privata sektorns möjligheter att producera tjänster för ungdoms- och fritidssektorn med den offentliga sektorns möjligheter. Han eller hon bedömer behoven av stöd i båda verksamhetsmiljöerna samt sin egen inlärning.
3.1B Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier Alternativa valfria yrkesinriktade delar
De studerande väljer antingen punkt 3.1.4 Instruktion i ungdomsverksamhet eller punkt 3.1.5 Instruktion i fritidsverksamhet.
3.1.4 Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:
• att förstå den pedagogiska och sociala betydelsen av ungdomsverksamhet och att tillämpa kunskapen i praktiska instruktionssituationer
• att utveckla ungdomars levnadsvillkor och livsmiljö
• att använda och underhålla redskap och utrustning för ungdomsverksamheten samt instruera i användningen av dessa.
De studerande visar sitt kunnande på minst ett av följande metodområden:
a) kulturinstruktion b) idrottsinstruktion
c) läger- och utfärdsverksamhet d) äventyrsinstruktion
e) annat lämpligt metodområde inom ungdomsverksamheten.
I de gemensamma betoningarna bedöms arbetarskydd och hälsa samt i baskompetensen problemlösningsförmågan.
Yrkesprovet beskrivs skilt för varje metodområde.
a) Kulturinstruktion
Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:
• instruktion i kulturell ungdomsverksamhet
Beskrivning av yrkesprovet
De studerande instruerar en barn- eller ungdomsgrupp samt använder sina instruktionsfärdigheter och sin sakkunskap på ett område inom kulturinstruktionen som de själva valt. De arbetar med grupperna och i annan interaktion med olika metoder. De studerande visar dem som instrueras sin uppskattning, sporrar och uppmuntrar dem att pröva sina gränser och att lära sig något nytt om sig själva, sina medmänniskor och sin omgivning. De instruerar de unga i att delta i olika sysselsättningar och evenemang.
Yrkesprovsmiljö
Yrkesprovsmiljön kan vara en kommuns, en organisations, tredje sektorns eller ett privat företags verksamhetsställe som möjliggör kulturell verksamhet inom konst eller något annat kulturområde.
Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp.
I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Att planera
verksamhetshelheter Metodtillämpning
Att bedöma
verksamhetshelheter
verkar med handledning i en grupp som planerar kulturverksamhet
följer och genomför den uppgjorda planen och utför givna
arbetsuppgifter
diskuterar verksamheten med gruppen efter att ha fått instruktioner
planerar en verksamhets- helhet tillsammans med ungdomar
instruerar självständigt en ungdomsgrupp i
kulturverksamhet
diskuterar erfarenheter och sin egen arbets- prestation med gruppen
beaktar ungdoms- kulturens nuläge och olika metoder vid planering av verksamhet motiverar och inspirerar ungdomar att delta i olika kulturevenemang
deltar i projektmöten och arbetar
mångprofessionellt med de centrala aktörerna Behärskande av
arbetsuppgiften Att behärska det kulturella ungdomsarbetet Att förstå ungdomars bakgrund
instruerar unga i de vanligaste
kulturaktiviteterna
tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål
väljer lämplig information för målgruppen om kulturverksamhet
handleder ungdomar att välja kulturhobby med beaktande av deras
presenterar ett
kulturevenemang eller en fritidssysselsättning som motiverar ungdomar stöder ungdomar att använda kulturtjänster med beaktande av
Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor
Att behärska metoden
deltar i en arbetsgrupp med att förbättra
ungdomars levnadsvillkor
behärskar grundteknik i den metod som han eller hon har valt för
instruktionssituationen
psykiska och fysiska beredskap
ordnar verksamhet för ungdomar, som utvecklar deras levnadsvillkor via konst och kultur
tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som man valt för instruktionssituationen väljer metoder som stöder samhörighet
individuella faktorer
tar initiativ till att förbättra ungdomars levnadsvillkor
tillsammans med dem beaktar centrala juridiska rättigheter och
skyldigheter för barn och ungdomar
tillämpar grundteknik för en instruktionssituation, enligt individuella kunskapsnivåer hos dem som instrueras
Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkunskap om verksamhetsmiljön
Kännedom om redskap och teknik
Kännedom om konst och kultur
känner till vilka
kultursysselsättningar och ungdomskulturer som finns i verksamhetsmiljön
känner till de viktigaste redskapen och teknikerna som används inom den kulturinstruktion som han eller hon valt berättar om kulturens och konstens betydelse för ungdomar
använder
verksamhetsmiljön och dess möjligheter i verksamheten
förmedlar information till ungdomar om
kulturverksamhet väljer redskap och teknik som lämpar sig för verksamheten samt instruerar ungdomarna i att använda dem
motiverar ungdomar att diskutera om kulturens samhälleliga betydelse
bedömer kultur- sysselsättningar och ungdomskulturer samt uppmuntrar ungdomar att bekanta sig med dem
tillämpar sin kännedom om redskap och teknik i förhållanden som förändras
diskuterar och motiverar konstens och kulturens inverkan på individens och gemenskapens välmående för ungdomar Behärskande av
arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten
använder själv och instruerar med
handledning ungdomar i att använda anordningar, utrustning och redskap på ett säkert sätt
väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga med tanke på säkerheten samt testar före användning
analyserar säkerhetsrisker i verksamheten och ger ungdomar råd för att välja och använda ansvarsfullt nya anordningar Baskompetens
Problemlösningsförmåga gör med handledning en reservplan att användas, ifall det blir ändringar i
gör självständigt upp en reservplan och utvärderar den
bedömer sin förmåga att handla i svåra och föränderliga situationer
omständigheterna samt bedömer sina egna utvecklingsbehov Gemensamma
betoningar Att sörja för
arbetarskyddet och hälsan
vet hur organisationen verkar i arbetarskydds- situationer
känner till fysiska och psykiska belastnings- faktorerna i arbetet samt upprätthåller och främjar egen arbetsförmåga
främjar arbetsförmågan i arbetsgemenskapen som gruppmedlem
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Den studerande arbetar på en ungdomsgård och instruerar en barn- eller ungdomsgrupp i regelbunden klubbverksamhet inom en kultursysselsättning som de själva valt, t.ex. musik, hantverk eller dans. Den studeranden sätter mål för fostran och definierar målgrupp samt väljer arbetsformer som är lämpliga för gruppens utvecklingsnivå. Den studerande utvärderar
gruppens verksamhet på basis av erhållen respons samt bedömer betydelsen av
kultursysselsättningar för dem som instrueras och för hela gemenskapen. Han eller hon utvärderar sin egen inlärning.
Exempel 2:
Den studerande ordnar i sin verksamhetsomgivning teaterverksamhet och -övningar för en grupp ungdomar. Gruppen består av ungdomar som är intresserade av drama- och
teateruppförande. Den studerande gör tillsammans med ungdomarna ett program omfattande fem träffar. Gruppen gör drama- och teaterövningar, som stöder ungdomarnas egna styrkor och förbättrar deras uttrycksförmåga.
Vid sista träffen gör gruppen upp en plan för framtida verksamhet. Den studerande bedömer vilken betydelse i ungdomsarbetet drama- och teateruppförande har för ungdomarnas växande.
Han eller hon gör en självbedömning av sin egen instruktionsprocess samt säkerställer att verksamheten fortsätter även efter yrkesprovet.
Exempel 3:
Den studerande arbetar på ett verksamhetsställe som har specialiserat sig på kulturverksamhet för ungdomar. Den studerande kartlägger grupperna som arbetar där och beskriver deras verksamhet. Han eller hon tar reda på vilka ungdomskulturella företeelser som finns på verksamhetsstället och på området samt vilka eventuella kulturgrupper för ungdomar som verkar utanför verksamhetsstället. Den studerande bedömer vilken betydelse
kulturverksamheten och ungdomskulturen har för individen, gemenskapen och ungdomsarbetet.
Den studerande presenterar resultaten av kartläggningen för verksamhetsställets
arbetsgemenskap och föreslår förbättringar i arbetet på verksamhetsstället och ger förslag till hur man kan få med nya ungdomsgrupper i verksamheten.
Exempel 4:
Den studerande deltar i en kulturell evenemangsproduktion som den organisation som de valt ordnar. Han eller hon kommer överens med arbetsgemenskapen om de konkreta
arbetsuppgifterna i anslutning till evenemangsproduktionen. Den studerande följer med och skapar sig själv en helhetsbild av produktionsprocessen genom att delta i
evenemangsproduktionens möten samt genom att intervjua arbetstagare som deltar i produktionen.
Den studerande observerar ungdomarnas deltagande och roll i produktionens olika skeden.
Han eller hon gör upp en rapport över helheten, intervjuerna, observationerna samt utvecklingsidéerna. Den studerande utvärderar på basis av erhållen respons sin egen arbetsuppgift i evenemangsproduktionen samt sina egna utvecklingsbehov.
Exempel 5:
Den studerande använder audiovisuell media i ungdomsarbetets kulturella uppgifter. Han eller hon arbetar tillsammans med en arbetsgemenskap och en ungdomsgrupp och väljer som redskap enligt ungdomarnas intresse t.ex. video, mediespel, tidning (en tryckt tidning eller en nättidning), radio eller nätet.
I sitt arbete använder han eller hon en arbetsform som främjar deltagande och interaktion och i vilken man tillsammans med ungdomarna bygger upp ett innehåll som intresserar dem. Ämnet kan till exempel vara olika konstformer, populärkultur, ungdomskultur eller ungdomarnas liv.
Den studerande genomför planen tillsammans med ungdomarna.
Han eller hon utvärderar produktionsprocessen och själva produkten tillsammans med ungdomarna. Den studerande gör upp en processbeskrivning över hela projektet och utvärderar sin egen roll i projektets olika skeden.
b) Idrottsinstruktion Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet planerar, genomför och utvärderar de studerande en idrottsinstruktionssituation för en grupp med barn eller ungdomar eller ett evenemang, t.ex. en idrottsdag eller turnering. De studerande använder några grundfärdigheter i idrottsinstruktion samt grenspecifika instruktionsfärdigheter. De använder,
underhåller och förvarar utrustning och redskap och ger handledning i att använda dem även för den grupp som de instruerar.
Yrkesprovsmiljö
Yrkesprovsmiljön kan vara olika motions- och idrottsorganisationer, kommunernas idrottsverk, den privata sektorn eller läroanstalter. Områdeskommittéer eller boendeföreningar samt mångkulturella eller
internationella aktörer kan även fungera som yrkesprovsmiljö eller lämpliga samarbetspartners .
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Att planera idrottshelheter
verkar med handledning i en grupp som planerar tjänstehelheter för idrott
planerar en idrottshelhet
med ungdomarna beaktar ungdoms- kulturens nuläge och olika metoder vid planering av verksamhet
Metodtillämpning
Att gå igenom
verksamhetshelheten i slutet av instruktionen
följer den uppgjorda idrottsplanen
diskuterar verksamhets- situationen med gruppen
instruerar självständigt en idrottsgrupp för
ungdomar
diskuterar gemensamma erfarenheter och den egna arbetsprestationen med gruppen
motiverar och inspirerar ungdomar att delta i och utöva idrott och motion.
deltar i möten för att utveckla idrottsprojekt och arbetar
mångprofessionellt med de centrala aktörerna Behärskande av
arbetsuppgiften Att behärska idrottsligt ungdomsarbete
Att förstå ungdomars bakgrund
Att tekniskt behärska metoden
Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor
instruerar unga i de vanligaste
idrottsaktiviteterna
tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål
behärskar grundtekniken i den metod som
han/hon valt i
instruktionssituationen
deltar i en arbetsgrupp med att förbättra
ungdomars levnadsvillkor
väljer idrottsgrenar som främjar gemenskap
instruerar ungdomar i att välja idrottsintresse med beaktande av deras psykiska och fysiska beredskap
tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som han/hon valt i instruktionssituationen
väljer verksamhetsformer som stöder gemenskap
ordnar idrottsverksamhet för ungdomar, som utvecklar deras
levnadsvillkor och hälsa
presenterar och motiverar en idrottsgren eller ett idrottssätt som motiverar ungdomarna
stöder ungdomars tillväxt i fråga om användning av idrottstjänster och beaktar individuella faktorer
tillämpar metodens grundteknik i
instruktionssituationen, enligt individuella kunskapsnivåer hos dem som instrueras
tar initiativ att förbättra ungdomars levnadsvillkor tillsammans med dem beaktar de centrala juridiska rättigheterna och skyldigheterna för barn och ungdomar Behärskande av den
kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkunskap om verksamhetsmiljön
Kännedom om redskap
känner till hur pass lämplig verksamhets- miljön är för
idrottsinstruktion
känner till de viktigaste redskapen som används i idrottsverksamhet
använder verksamhets- miljön och de möjligheter som den erbjuder i verksamheten ger ungdomarna information om idrott väljer redskap som är lämpliga för
verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem
utvärderar vilka idrotts- grenar som är populära bland ungdomarna samt uppmuntrar dem att bekanta sig med nya
tillämpar sin kunskap om redskap i förhållanden som förändras
Motionens betydelse föregår med gott exempel i fråga om motion och har en hälsosam livsföring
förklarar i den praktiska verksamheten motionens betydelse för hälsan
analyserar och förklarar motionens betydelse både för individen och för samhället
Behärskande av arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten
använder själv och instruerar ungdomar med handledning i att tryggt använda anordningar, motionsformer,
utrustningen och redskap
väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga och säkra, samt testar dem före användning
analyserar motions- verksamheten och idrottens säkerhetsrisker
Baskompetens
Problemlösningsförmåga gör med handledning upp en reservplan ifall det blir ändringar i
omständigheterna
gör självständigt upp en reservplan och utvärderar den
bedömer sina färdigheter att handla i svåra
situationer och i förhållanden som förändras samt bedömer sina egna
utvecklingsbehov Gemensamma
betoningar Att sörja för
arbetarskyddet och hälsan
känner till
organisationens sätt att fungera i arbetarskydds- situationer
vet vilka de fysiska och psykiska belastnings- faktorerna i arbetet är samt upprätthåller och främjar sin egen arbetsförmåga
främjar arbetsförmågan i arbetsgemenskapen som gruppmedlem
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Den studerande planerar för barn och ungdomar en idrottsklubb med vilken ändamålet är att uppmuntra ungdomar att delta i motionsidrott och att främja ungdomarnas sunda
levnadsvanor. Han eller hon väljer tillsammans med ungdomarna lämpliga motionsformer för gruppen och planerar verksamheten i detalj på förhand. Den studerande definierar
fostringsmålen för verksamheten och utvärderar till slut hur de uppnåddes.
Den studerande söker lämpliga samarbetspartners för verksamheten. Han eller hon säkerställer att verksamheten fortsätter även efter yrkesprovet. Den studerande sörjer för säkerheten i verksamheten och bereder sig på att det kan komma förändringar genom att göra upp en reservplan.
Exempel 2:
Den studerande planerar och genomför idrottsinriktad gruppverksamhet för en grupp rörelsehindrade. Han eller hon fäster uppmärksamhet vid att idrottserfarenheten skall bli positiv, att samverkan ska utvecklas och att individen skall beaktas i gruppen. Den studerande sätter även andra mål för verksamheten, t.ex. sådana som gäller att utveckla balansförmågan eller reaktionsförmågan.
Den studerande beskriver idrottsinstruktionens betydelse för ungdomarnas växande tack vare det sunda levnadssätt och den goda fysiska grundkondition som motion ger samt tack vare det välbehag och den glädje den för med sig. Studeranden använder sig även av musik i idrotten.
Exempel 3:
Den studerande arbetar i en inrättning, t.ex. i ett mottagningshem för ungdomar eller i ett ungdomshem. Han eller hon planerar och genomför för ungdomar motionsverksamhet med vilken målet är att stärka ungdomarnas sociala utveckling och öka deras självsäkerhet.
När den studerande ordnar verksamheten beaktas ungdomarnas bakgrund och deras tidigare erfarenhet av motionsverksamhet. Man väljer idrottsformer som lämpar sig för ifrågavarande ungdomsgrupp och som leder gruppens växande i sund riktning. Den studerande ser till att motionserfarenheten blir positiv.
Den studerande introducerar ungdomarna i vilka organisationer som ordnar
motionsverksamhet och uppmuntrar dem att fortsätta med sitt intresse senare på egen hand.
Han eller hon säkerställer att ungdomarna vet vart de ska vända sig om de vill ha mera information om motionsverksamhet.
Den studerande bedömer och utvecklar sitt kunnande med stöd av respons.
c) Läger- och utfärdsverksamhet Beskrivning av yrkesprovet
De studerande planerar och genomför läger- och utfärdsverksamhet under olika årstider, till exempel en vandring, en skidutfärd, ett naturläger eller en temautfärd. De studerande instruerar de unga när de rör sig i naturen. De utvärderar också verksamheten efter evenemanget.
Yrkesprovsmiljö
Yrkesprovet kan göras på ett läger, en vandring eller en utfärd som ordnas av en kommun, en organisation eller en privat instans. Evenemanget ordnas utomhus.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Att planera en verksamhetshelhet Metodtillämpning
Att gå igenom
verksamhetshelheter i slutet av
instruktionssituationen
verkar med handledning i en grupp som planerar läger- och
utfärdsverksamhet följer den plan som uppgjorts och utför de givna arbetsuppgifterna diskuterar verksamhets- situationen med gruppen
planerar en verksamhets- helhet med ungdomar
instruerar självständigt en grupp på ett läger eller en utfärd
diskuterar erfarenheter och sin egen arbets- prestation med gruppen
bedömer planens styrkor och utvecklingsbehov samt de egna
planeringsfärdigheterna motiverar och inspirerar ungdomar att delta i utfärder och läger deltar i möten för att utveckla läger och utfärder och arbetar mångprofessionellt med
olika aktörer Behärskande av
arbetsuppgiften Att behärska läger- och utfärdsverksamhet
Att förstå ungdomars bakgrund
Att behärska metoder
Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor
väljer en läger- eller utfärdsverksamhet som är lämplig för målgruppen
tar reda på bakgrund, behov och önskemål hos dem som ska instrueras behärskar grundteknik i instruktionssituationer i den metod man valt
deltar i en grupp för att förbättra ungdomars lokala
levnadsförhållanden.
deltar i ledandet av läger- eller utfärdsverksamhet och förklarar hur viktig miljön är för barn och ungdomar
instruerar ungdomar i att välja läger- eller
utfärdsverksamhet som lämpar sig
tillämpar kreativt grundteknik i
instruktionssituationen i den metod man valt
ordnar verksamhet som utvecklar ungdomars levnadsförhållanden och beaktar särskilt
verksamhetsformer som stöder gemenskapen i läger- och
utfärdsverksamhet.
presenterar läger- och utfärdsverksamhet och motiverar målgruppen att delta
stöder ungdomars tillväxt på läger och utfärder och beaktar individuella faktorer
tillämpar metodens grundteknik i
instruktionssituationer enligt deltagarnas individuella färdigheter tar initiativ till att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor
tillsammans med dem.
Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkännedom om verksamhetsmiljön
Kännedom om redskap och utrustning
Att sörja för tillstånd och att iaktta goda seder
känner till verksamhets- miljöns naturförhållanden och förmedlar
miljökunskap till andra
känner till redskap och utrustning som mest används i läger- och utfärdsverksamhet
iakttar och tillämpar anvisningar om att hålla rent på läger- och utfärdsverksamhet
berättar om de vanligaste växt- och djurarterna i Finlands natur samt uppmuntrar unga att bekanta sig med naturen väljer utrustning och redskap som lämpar sig för verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem
känner till allemansrätten och berättar om den för ungdomarna
använder naturtypen och miljöns möjligheter i verksamheten
tillämpar sin kännedom om redskap och
utrustning i förhållanden som förändras
förstår hur man ska uppföra sig i naturen och instruerar ungdomar i hur man rör sig i naturen Behärskande av
arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten
använder själv och instruerar med hjälp av handledning andra i att använda anordningar, utrustning och redskap på ett säkert sätt
väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga med tanke på säkerheten och testar dem före
användning
analyserar säkerhets- riskerna i verksamheten och ger ungdomar råd i att välja nya anordningar
Baskompetens
Problemlösningsförmåga gör med handledning upp en reservplan ifall det blir ändrade omständigheter
gör självständigt upp och
bedömer reservplanen bedömer sina färdigheter att handla i svåra
situationer och i
föränderliga förhållanden samt bedömer sina egna utvecklingsbehov Gemensamma
betoningar Att sörja för
arbetarskyddet och hälsan
vet hur organisationen verkar i arbetarskydds- situationer
känner till fysiska och psykiska belastnings- faktorer i arbetet samt upprätthåller och främjar sin egen arbetsförmåga
främjar som gruppmedlem arbetsförmågan i arbetsgemenskapen
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Den studerande planerar och genomför i samarbete med dem som verkar på platsen för inlärning i arbete ett naturläger för lågstadiebarn. Han eller hon gör dem bekanta med naturens mångfald och instruerar barnen i att klara sig i naturen. Den studerande planerar verksamhet och uppgifter som fostrar barnen att respektera naturen och att spara och skydda den.
Den studerande ser till att verksamheten är säker och att barnen är riktigt utrustade för lägerförhållandena. Han eller hon beaktar behoven hos alla barn. Till slut utvärderar de hur verksamheten lyckades med hjälp av respons av barnen, arbetskamraterna och föräldrarna.
Exempel 2:
Den studerande arbetar i en stadslik miljö. Han eller hon gör deltagarna bekanta med stadsnaturen.
Den studerande gör upp ett förslag till en stadsorientering för arbetsgemenskapen och i detta förslag ingår motiverade fostrande mål. Deltagarna får under orienteringen kunskap om naturen och förståelse för naturens betydelse. Den studerande har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att genomföra planen. Han eller hon genomför orienteringen tillsammans med
arbetsgemenskapen.
Den studerande utvärderar hur orienteringen lyckades och om deltagarnas observationsförmåga förbättrades. Han eller hon föreslår alternativa sätt att genomföra orienteringen och alternativa innehåll.
Exempel 3:
Den studerande deltar i en vandring som en organisation, en ungdomsgård eller ett
ungdomshem ordnar. Han eller hon utarbetar en plan i samarbete med arbetsgemenskapen.
Den studerande beskriver i planen den grupp som ska delta i vandringen, gruppmedlemmarnas åldrar och bakgrunder samt nivån på deras kunskaper och färdigheter och deras erfarenheter. I planen ingår mål för vandringen samt arbetsformer som främjar gruppbildningen när
vandringen förbereds, genomförs och bedöms.
Den studerande bekantar sig med vandringsleden, förhållandena och naturen tillsammans med ungdomarna och arbetsgemenskapen. Under förberedelserna gör man upp en lista över
redskap, tillbehör och utrustning som behövs samt förutser eventuella risker, utifrån vilka man gör upp reservplaner.
Efter vandringen diskuterar man den tillsammans. I diskussionen utvärderas om gruppen fungerade och om de fysiska och psykiska resurserna var tillräckliga samt analyseras om riskerna realiserades. Den studerande utvärderar med hjälp av inlärningsdagbok sig själv som gruppmedlem samt sina egna erfarenheter under vandringen.
Exempel 4:
Den studerande arbetar i en naturorganisation eller i en naturklubb, där man förenar naturvärden med hållbar utveckling samt med människans ansvar för miljön. Han eller hon planerar och genomför en utfärd till en avfallsinsamlingsstation. Den studerande utvärderar också hur utfärden lyckades. Han eller hon förbereder utfärden tillsammans med gruppen och bekantar sig med olika sätt att spara naturen. Den studerande utnyttjar natur- och
miljöorganisationernas material vid behandling av ämnet.
Den studerande kommer överens om en sakkunnig presentation på avfallsinsamlingsstationen.
Efter förberedelsen och utförandet av utfärden gör den studerande tillsammans med gruppen upp anvisningar som sparar naturen. Anvisningarna görs för att användas av organisationen eller gruppen. Han eller hon utvärderar tillsammans med gruppen hur ämnet behandlades och själva utfärdens verkningsfullhet samt de tankar som individerna fått om naturens och miljöns betydelse samt om människans ansvar. Den studerande skriver en rapport över den
genomförda verksamheten och överlämnar den till organisationen eller klubben.
d) Äventyrsinstruktion Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet deltar de studerande i en arbetsgrupp som planerar och genomför äventyrsverksamhet eller planerar och leder självständigt enskilda äventyrsaktiviteter, som till exempel grupp- eller
problemlösningsuppgifter. De studerande använder, förvarar och underhåller utrustning och redskap. De instruerar gruppmedlemmarna i användning av utrustning och redskap.
Yrkesprovsmiljö
Yrkesprovet kan göras under ett äventyrsevenemang som en kommun, organisation, läroanstalt eller privat aktör ordnar eller genom att ordna verksamhet som baserar sig på aktivitet. I yrkesprovsmiljön bör det finnas redskap och utrustning som lämpar sig för äventyrsverksamhet.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Att planera en verksamhetshelhet
verkar med handledning i en grupp som planerar äventyrsverksamhet
planerar en verksamhets-
helhet med ungdomar beaktar nuläget i
äventyrsfostran och olika metoder i planering