• No results found

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION

Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen, vilka uppgjorts för grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion (13.12.2000, dnr 74/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm.

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

(2)

INNEHÅLL

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR

GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION 1

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1

2.2 Bedömning av yrkesprov 3

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 5

3.1.1 Interaktion och kommunikation, 10 sv 5

3.1.2 Instruktion av individer och grupper, 20 sv 8 3.1.3 Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv 11 3.1B Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier 15 3.1.4 Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv 15 3.1.5 Instruktion i fritidsverksamhet, 20 sv 28 3.1.6 Instruktion i medborgar- och organisationsverksamhet, 10 sv 41 3.1.7 Instruktion i projektverksamhet, 10 sv 44 3.1.8 Förebyggande av ungas utslagning, 10 sv 47 3.1.9 Instruktion i mångkulturell verksamhet, 10 sv 50 3.1.10 Serviceproduktion inom ungdoms- och fritidssektorn, 10 sv 54

(3)

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION

Om yrkesproven har stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005.

I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och

genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas

arbetslokaler.

Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan

använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av

yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi.

Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns för varje studiehelhet definierat det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och

arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet.

Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om

hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet.

Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa

uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål.

Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5.

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter

I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer.

Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man

• planerar och genomför yrkesproven

• informerar om yrkesproven

(4)

• utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven

• granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det

• godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan

• övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas

• behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de

• planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande

• informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov

• observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna

• deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna

• sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet

• introducerar studerande i arbetssätt, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt i anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet

• observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning

• berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

De studerande kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna

• planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för genomförandet med läraren och arbetslivsrepresentanten

• bedömer sitt eget kunnande

Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

(5)

2.2 Bedömning av yrkesprov

Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.

Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra

arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de

bedömningskriterier som man på förhand har fastställt.

Föremålen för bedömningen i yrkesproven är

• behärskandet av arbetsprocessen

• behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)

• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet

• behärskandet av arbetssäkerhet

• den för alla branscher gemensamma baskompetensen

• de gemensamma betoningarna

I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).

Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under

arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och

bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och

arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.

Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan

användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

(6)

det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera

yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje

studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.

I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet:

• vem som utför yrkesprovet

• den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår

• var yrkesprovet ordnas

• en beskrivning av innehållet i yrkesprovet

• de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov

• komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå

• de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla

• underskrift av dem som deltog i bedömningen

I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

(7)

3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA

Yrkesproven i studiehelheterna i examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är

obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studier som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. I tabellen nedan visas studiehelheterna i

grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion.

DE YRKESINRIKTADE STUDIERNA I GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION, 90 SV

De yrkesinriktade studierna i examen, 50 sv Interaktion och kommunikation 10 sv

Instruktion av individer och grupper, 20 sv Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv

Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier, 40 sv Alternativa valfria yrkesinriktade studier, 20 sv

Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv

kulturinstruktion, idrottsinstruktion, läger- och

utfärdsverksamhet, äventyrsinstruktion, annat metodområde inom ungdomsverksamheten

Instruktion i fritidsverksamhet, 20 sv

kulturinstruktion, idrottsinstruktion, verksamhet som ger naturupplevelser, instruktion av specialgrupper, annat metodområde inom fritidsverksamheten

Av följande väljs två studiehelheter (sammanlagt 20 sv):

Instruktion i medborgar- och organisationsverksamhet, 10 sv Instruktion i projektverksamhet, 10 sv

Förebyggande av ungas utslagning, 10 sv Instruktion i mångkulturell verksamhet, 10 sv

Serviceproduktion inom ungdoms- och fritidssektorn, 10 sv Valfria studier, 10 sv

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Interaktion och kommunikation, 10 sv

Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:

• att behärska sitt modersmål mångsidigt och personligt samt kunna uppträda och använda icke-verbal kommunikation i ungdoms- och fritidssektorns arbetsuppgifter och verksamhetsmiljöer

• Att behärska grunderna i information och marknadsföring, att kunna söka information, att ha mångsidig kompetens i mediespråk och tillräckliga färdigheter i datateknik samt att behärska ungdoms- och fritidssektorns information

• att behärska den yrkesmässiga kommunikationen på minst ett främmande språk.

Av baskompetensen bedöms i detta yrkesprov inlärningsfärdigheterna. Av de gemensamma betoningarna bedöms utnyttjandet av teknologi och datateknik.

(8)

Beskrivning av yrkesprovet

I yrkesprovet skriver de studerande meddelanden och annonser riktade till olika målgrupper i den

organisation som utgör yrkesprovsmiljö. De studerande informerar om områdets händelser, verksamhet och allmänna frågor och använder då olika kommunikationsmedel och -sätt. De söker de uppgifter som de behöver i ungdomsinformationen och informerar som dem som ska instrueras om sådant som berör dem enligt de rutiner som används inom ungdomsinformationen. De gör upp verksamhetsplaner och

verksamhetsbeskrivningar samt dokumenttexter. De studerande deltar i diskussioner, förhandlingar och möten.

De studerande söker information genom att använda sig av datateknik och andra söksystem och informationskällor.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovsmiljön kan vara en ungdomsgård, en verkstad, en eftermiddagsklubb eller en skola, ett kommunalt eller privat familje-, barn- eller skolhem eller någon motsvarande inrättning, förening, organisation eller grupp. Yrkesprovsmiljön kan också vara ett informationskontor för ungdomar. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som är lämpliga för yrkesprovet.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Information och marknadsföring

Att behärska information och rådgivning

Att uppträda

Att kommunicera på ett främmande språk

deltar i informations- och marknadsföringsuppgifter under handledning

deltar med handledning i branschens olika

informationsuppgifter

uppträder naturligt i en bekant, liten grupp och får sitt budskap förmedlat

använder ett främmande språk så att de som lyssnar förstår situationen

skriver organisationens informations- och

marknadsföringsmaterial, som fyller ungdomarnas informationsbehov

förstår att information och rådgivning är ett samarbete mellan olika områden

uppträder naturligt i en främmande grupp

producerar självständigt muntliga och skriftliga texter inom det egna

informerar och

marknadsför självständigt och enligt

organisationens

kommunikationsprinciper använder rutinerna inom ungdomsinformationen bedömer och utvecklar sina färdigheter i information utgående från självbedömning och feedback

uppträder även inför en stor publik i olika

situationer inom det egna yrkesområdet

instruerar en individ eller en grupp på ett

främmande språk enligt

(9)

och kan handla enligt

instruktionerna. yrkesområdet på ett

främmande språk. situationen i praktiska instruktionssituationer.

Behärskande av arbetsuppgiften Mötes- och för- handlingspraxis

Skriftlig kommunikation

Kommunikation

Att använda medie- och datateknik

deltar i möten och för fram sina åsikter i de frågor som behandlas

skriver enkla dokument för sitt eget område enligt givna instruktioner skriver en arbetsansökan

skriver en annons om en tillställning som han/hon ordnar och informerar om aktiviteterna på verksamhetsstället

använder medietexter och datateknik i de givna arbetsuppgifterna

behärskar mötes- och förhandlings-

kommunikation enligt situationens krav skriver promemorior, protokoll, planer, anvisningar,

beskrivningar och andra texter enligt givna instruktioner

väljer kommunikations- kanal enligt målgrupp samlar in respons från olika håll och utnyttjar den

använder medietexter, datateknik och

informationsnätverk självständigt och på det sätt som arbetsuppgiften kräver

gör framställningar och tar initiativ på möten

skriver på egen hand och självständigt

promemorior, protokoll, planer, beskrivningar och andra texter

uttrycker sig mångsidigt, självständigt och

målinriktat

använder och bedömer kritiskt olika medietexter använder kunskap i mediespråk och datateknik för att utveckla sin egen yrkesskicklighet Behärskande av den

kunskap som ligger till grund för arbetet

Uttrycksförmåga

Informationssökning

använder olika uttryckssätt för olika målgrupper

hittar den information som behövs inom yrkesområdet med olika informationssöknings- metoder och material från olika

informationskällor

tar hänsyn till andra i diskussioner och fortsätter diskussionen om det överenskomna ämnet

känner till de viktigaste dataprogrammen

följer regelbundet med information och material från olika informations- källor inom sin egen bransch

förstår den icke-verbala kommunikationens betydelse och är medveten om de

personliga styrkorna i det egna sättet att uttrycka sig hittar information i ett biblioteks eller arkivs manuella söksystem

tillämpar i sitt arbete information och material från olika informations- källor inom sin egen bransch

Baskompetens

Inlärningsförmåga tillämpar den nya information som han/hon hittat på sin

tillämpar sådant som han/hon tidigare lärt sig i nya situationer

ändrar sin interaktion eller kommunikationsstil utifrån feedback

(10)

arbetsuppgift förstår responsens betydelse med tanke på den egna inlärningen Gemensamma

betoningar

Att utnyttja teknologi och datateknik

känner till grundbegrepp inom informations- teknologi

tillämpar informations-

teknologi i sitt eget arbete förstår informations- samhällets utveckling och dess inverkan på

människors liv

3.1.2 Instruktion av individer och grupper, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:

• kännedom om de olika skedena i människans i livscykel och beaktande av utvecklingsskedena vid ett instruktionstillfälle

• kännedom om gruppdynamik och uppväxtmiljöer samt genomförande av instruktionstillfällen som stärker växelverkan vid instruktion av individer och grupper

• kännedom och kompetens gällande de grundtekniker som är typiska för olika fritidsområden

• planering och genomförande av målinriktade och pedagogiska situationer eller evenemang

• instruktion av personer som hamnat i en kris och personer som behöver särskilt stöd.

• ombesörjande av den egna säkerheten och säkerheten för dem som instrueras samt behärskande av första hjälpen.

Av baskompetensen bedöms i denna studiehelhet interaktions- och kommunikationsfärdigheterna.

Beskrivning av yrkesprovet

I yrkesprovet planerar, genomför och bedömer de studerande frivillig och stimulerande fritidsverksamhet för personer i olika åldrar.

De studerande planerar en instruktionssituation enligt målgruppens behov och de instruktionsmetoder som lämpar sig för den. Yrkesprovssituationen byggs upp som en helhet som innehåller ett tydligt start-,

utförande- och slutskede. De studerande utarbetar också för verksamheten en säkerhetsplan i vilken de studerande redogör för de faror och riskfaktorer som eventuellt föreligger vid yrkesprovet samt säkerställer att det vid behov är möjligt att omedelbart få första hjälpen. Om yrkesprovssituationen kräver det ska de studerande skaffa vårdnadshavarnas samtycke till minderårigas deltagande i yrkesprovet.

Yrkesprovsmiljö

I yrkesprovet har de studerande en för yrkesprovet lämplig grupp som skall instrueras. Yrkesprovsmiljön kan t.ex. vara en ungdomsgård, en organisation eller klubb-, läger- eller eftermiddagsverksamhet som upprätthålls av en församling eller en verksamhet i privat regi. Verksamheten ska ha ett pedagogiskt innehåll. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet.

Yrkesprovsmiljön skall vara lämplig för både individ- och gruppinstruktion.

(11)

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Kännedom om gruppverksamhet

Att ställa upp mål

Att använda respons vid bedömningen

säkerställer att alla gruppmedlemmar deltar i verksamheten.

formulerar några mål för gruppens verksamhet

förmår ta emot respons och utvärderar under handledning sin egen verksamhet

identifierar en grupps utvecklingsskede och beaktar miljöns inverkan på gruppens verksamhet.

upprätthåller den egna aktiviteten hos dem som instrueras

uppställer mål enligt behov hos dem som instrueras eller hos gruppen

beaktar gruppens bakgrund

tar konstruktivt emot respons och kan bedöma sin egen verksamhet

beaktar individen som en del av gruppen och söker gruppens styrkor för att nå de mål som ställts på förhand

utnyttjar gruppens verksamhet för att stöda individers tillväxt

sätter långsiktiga mål som stöder gruppens

utveckling

skaffar systematiskt respons och kan bedöma sin egen verksamhet kritiskt och mångsidigt Behärskande av

arbetsuppgiften Att använda instruktion som medel för att stödja växande

Verksamhet som medlem av en arbetsgemenskap

Att instruera personer som behöver särskilt stöd

deltar i instruktions- verksamhet, varvid han/hon uppmuntrar gruppens medlemmar att delta i verksamheten använder den

instruktionsmetod och den utrustning som han/hon valt följer arbets-

gemenskapens regler och kan ta emot respons på sitt eget uppförande

säkerställer att alla gruppmedlemmar deltar i verksamheten

använder de viktigaste instruktionsmetoderna för att stöda grupp- medlemmarnas tillväxt

handlar konsekvent som medlem i arbets-

gemenskapen och ändrar sin verksamhet utifrån eventuell respons beaktar de grupp-

medlemmar som behöver särskilt stöd och

identifierar deras beredskap och behov

använder mångsidigt olika instruktionsmetoder och beaktar grupp- medlemmarnas olika behov i verksamheten hanterar överraskningar som kommer emot vid instruktion och beaktar dem i valet av metod handlar initiativrikt för att utveckla arbets-

gemenskapen och ändrar sin verksamhet utifrån respons

stärker specialgrupper socialt och instruerar gruppmedlemmar i krissituationer att söka hjälp

(12)

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Livscykelsskedena

Stödsystem

Instruktionsmetoder

beaktar att människor i olika åldrar har olika fysiska och psykiska förutsättningar att delta i ledd verksamhet

identifierar personer som behöver särskilt stöd använder några

instruktionsmetoder och ställer upp yrkesmässiga mål för sitt arbete

väljer lämpliga

instruktionsmetoder för grupper bestående av människor i olika åldrar

hjälper personer att hitta rätt stödsystem

behärskar basmetoderna och -utrustningen samt använder dem mångsidigt tillämpar sin

metodkunskap

beaktar de olika skedena av livscykeln i sin instruktionsverksamhet

stöder människor i kriser i samband med livscykeln och hittar deras styrkor som hjälper dem att fungera

deltar i att stöda personer inom stödsystemet använder principer för gruppdynamik i instruktionsmetoderna och främjar

gruppsamhörighet i sin verksamhet

Behärskande av arbetssäkerhet Fysisk och psykisk säkerhet

väljer med handledning metoder för

verksamheten som ordnas, som inte innebär risker för den psykiska eller fysiska säkerheten repeterar de

överenskomna spelreglerna och säkerhetsanvisningarna

väljer självständigt sådana verksamhetssätt som inte innebär risker för någons säkerhet

behärskar första hjälpen samt de centrala

säkerhetsbestämmelserna på området

instruerar om säker användning av anordningar och utrustning

tar ansvar både för sin egen säkerhet och för säkerheten hos dem som instrueras i alla

situationer, så att ingens säkerhet är i fara

Baskompetens Interaktions- och kommunikations- färdigheter

fäster uppmärksamhet vid sitt uppträdande

utvecklar sitt uppträdande

är medveten om sina personliga styrkor i fråga om kommunikation

tolkar och använder medvetet icke-verbal kommunikation

Exempel på yrkesprov Exempel 1:

Under den sista veckan av perioden med inlärning i arbetet visar den studerande vilket

kunnande som uppnåtts genom att instruera en grupp. För yrkesprovet gör den studerande upp en plan som han eller hon tillsammans med dem som instrueras har gjort upp i början av perioden med inlärning i arbetet.

(13)

Den studerande går igenom planen med arbetsgemenskapen och kommer överens om arbetsfördelning, utrustning och redskap samt förutser eventuella risker. Den studerande använder mångsidiga arbets- och verksamhetssätt vid instruktionen av gruppen.

Bedömningsdiskussionen förs tillsammans med gruppen och arbetsgemenskapen. Den studerande gör upp en helhetsbeskrivning av gruppens verksamhet och utveckling samt redogör för hur målen uppnåddes.

Exempel 2:

Yrkesprovet sträcker sig tidsmässigt över hela perioden med inlärning i arbetet. Man kommer överens om yrkesprovets tema tillsammans med arbetsplatshandledaren under den första veckan. Yrkesprovet kan genomföras till exempel som fritidsverksamhet eller som ett skilt projekt som lämpar sig för yrkesprovsmiljön. Den studerande gör upp verksamhetsplaner på vecko-, dags- och aktivitetsbasis. Planen innehåller uppgifter om mål, arbetsformer och

målgrupp samt de teoretiska grunderna för verksamheten. Den studerande instruerar en grupp eller grupper enligt planen. Den studerande utvärderar vad de lärt sig med hjälp av en

inlärningsdagbok och samlar allt de producerat i en yrkesprovsmapp, t.ex. planer,

inlärningsdagbok, självbedömning och eventuellt övrigt material. Arbetsplatshandledaren, studeranden och läraren deltar i bedömningsdiskussionen.

Exempel 3:

En grupp studerande arbetar som ett team i yrkesprovet. Teamet utarbetar en detaljerad gruppinstruktionsplan i vilken det tydligt framgår teamets och arbetsgemenskapens medlemmars ansvarsområden, verksamhetsobjekt, målen för arbetet och arbetsmetoder.

Teamet rådgör med arbetsgemenskapen om planens funktionsduglighet. Vid instruktionen visar teammedlemmarna sina samarbetsfärdigheter och förmåga att verka enligt gemensamt

uppställda mål. Teamet klarar också av överraskande situationer. I planen, genomförandet och bedömningen framgår varje teammedlems roll. Teamet gör upp en processbeskrivning över sin verksamhet och utvärderar verksamheten utgående från en gemensam diskussion och den respons det fått. I bedömningen och responsen används bedömning av jämlika, självbedömning samt extern bedömning.

3.1.3 Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:

• att arbeta i verksamhetsmiljöer som är centrala inom ungdoms- och fritidssektorn

• att ordna ungdoms- och fritidstjänster och -verksamhet

• att följa yrkesetiken, arbetslagstiftningen, arbetarskyddsbestämmelserna och andra bestämmelser inom ungdoms- och fritidssektorn

• att behärska mångprofessionellt samarbete och att utveckla yrkesskickligheten.

Av baskompetensen i denna studiehelhet bedöms samarbetsförmågan. Av de gemensamma betoningarna bedöms företagsamhet, iakttagande av arbetarskydd och hälsa samt högklassig och kundinriktad verksamhet.

Beskrivning av yrkesprovet

I yrkesprovet planerar, genomför och utvärderar de studerande verksamheten samt tar reda på verksamhetens besluts- och finansieringssystem i den verksamhetsmiljö som de valt. De studerande sätter sig in i den valda yrkesprovsmiljöns verksamhet, i organisationen och i beslutsprocessen. De tar reda på varifrån verksamheten får sin finansiering och vad helhetsfinansieringen består av. De utreder hur den arbetsform som används i yrkesprovsmiljön har uppstått och vilken samhällelig förändring som gjorde det nödvändigt att starta upp

(14)

arbetsformen. De studerande tar också reda på vilka lagar och bestämmelser som reglerar ordnandet av verksamheten. De sätter sig in i branschens kollektivavtal och arbetarskyddsverksamhet.

De studerande tar reda på vilka samarbetspartners som finns i yrkesprovsmiljön och hur samarbetet i

praktiken fungerar. De tar reda på verksamhetens mål och roll i samarbetssituationer. De studerande sätter sig in i kvalitetskriterierna i yrkesprovsmiljön och hur de fungerar i praktiken.

Yrkesprovsmiljö

Inom den offentliga sektorn kan till exempel ungdoms- och fritidssektorns arbetsplatser eller barnskydds- och ungdomsvårdsanstalter som är underställda en fritids-, bildnings- eller socialbyrå vara yrkesprovsmiljöer.

Exempel på den privata sektorns verksamhetsmiljöer är ungdoms- och fritidssektorns tjänsteföretag eller andelslag. Yrkesprovsmiljön kan vara ett verksamhetsställe inom medborgar- och organisationsverksamheten.

Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp.

I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Lönsamheten i verksamheten

Att ordna verksamhet

Att behärska verksamhetsmiljön

Att utveckla arbetsuppgifterna

iakttar den på förhand uppgjorda budgeten.

deltar med handledning i ordnandet av ett

evenemang eller verksamhet

beaktar arbetsformerna i verksamhetsmiljön, organisationens struktur och samarbetspartners i planering av verksamhet följer med de

förändringar som sker inom yrkesområdet

handlar planenligt och ekonomiskt.

följer upp verksamheten och ekonomin i sitt arbete.

anordnar målinriktad verksamhet i de

verksamhetsmiljöer som han/hon valt

samlar in information om verksamhetsmiljön och planerar självständiga arbetshelheter utgående från informationen observerar

utvecklingsbehoven i instruktionsmiljön

tar reda på vilka stöd som kommunen, staten och de samfund och företag som delar ut medel kan erbjuda.

beaktar vilket sätt att ordna verksamheten som är mest ekonomiskt och tar reda på möjligheterna till ekonomiska stöd.

ordnar självständigt och målmedvetet olika evenemang och fritidsverksamhet

planerar sitt arbete enligt verksamhetsmiljöns krav.

tillämpar insamlad information för att utveckla arbetet

(15)

hittar nya infallsvinklar i sitt arbete

utnyttjar kundrespons och tar reda på

utvecklingsbehov inom branschen

Behärskande av arbetsuppgiften

Att verka som medlem av en arbetsgemenskap

Mångprofessionellt samarbete

Att klara en

instruktionssituation

uppför sig sakligt som medlem i arbets-

gemenskapen och känner till fastslagna värderingar inom arbetsgemenskapen känner till verksamhets- sätten och tjänsterna inom närstående branscher

uppför sig sakligt i en instruktionsmiljö

är aktiv medlem i en arbetsgemenskap och iakttar de yrkesetiska värderingarna

samarbetar med partners, såsom olika myndigheter, hem och skolor

identifierar förändringar i instruktionssituationen och ändrar sitt

verksamhetssätt enligt situationens krav

handlar ansvarsfullt som medlem av en arbets- gemenskap och tillämpar de etiska principerna inom yrkesområdet använder nätverksarbete mångsidigt enligt

kundernas behov utnyttjar de stödtjänster och de bidrag som finns till buds i sin verksamhet tillämpar sitt kunnande på eget initiativ när arbetsuppgiften ändrar

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Att känna till de centrala författningarna inom det egna yrkesområdet

Branschens fostringsmål

Arbetslagstiftningen och branschens kollektivavtal

iakttar anvisningar och bestämmelser som gäller det egna arbetet och arbetsplatsen

tillämpar principerna i fostringsarbete

iakttar anvisningarna om arbetstider

hittar vid behov anvisningar för olika situationer i branschens kollektivavtal

uppdaterar aktivt sina kunskaper om de centrala frågorna inom sitt

yrkesområde följer de mål och principer som satts för det fostrande arbetet

iakttar branschens kollektivavtal och specialbestämmelser

tillämpar på sitt eget arbete den centrala kunskapen inom yrkesområdet

känner till arbetstagarnas ansvar och skyldigheter och den lagstiftning som reglerar verksamheten ordnar säker verksamhet med målsättningar som beaktar både yrkesprovs- miljöns och ungdomarnas samhälleliga och

fostrande värderingar och behov

förstår betydelsen av arbetslagstiftning och kollektivavtal och behärskar de metoder som används för att upprätthålla

arbetsförmågan och de

(16)

metoder som används inom arbetarskyddet Behärskande av

arbetssäkerhet Att ombesörja kundsäkerheten

följer arbetarskydds- bestämmelserna ser till att kundens säkerhet inte är i fara

identifierar risker och beaktar säkerhets- faktorerna

ordnar säker verksamhet och utvecklar

arbetssäkerheten

Baskompetens

Samarbetsförmåga tar hänsyn till andra människor i sin verksamhet

verkar som teammedlem tar hänsyn till andras känslotillstånd i sin verksamhet och handlar flexibelt tillsammans med olika människor

Gemensamma betoningar Företagsamhet

Kvalitativt god och kundorienterad verksamhet

Att sörja för

arbetarskyddet och hälsan

känner till

företagsvärldens aktörer inom branschen

ber kunder om respons på verksamhetens kvalitet och antecknar responsen

iakttar arbetsplatsens arbetarskydds- bestämmelser och ergonomiska anvisningar

känner till verksamhets- former inom

företagsvärlden och vet några bolagsformer

betjänar kunder väl i rådgivnings- och instruktionssituationer känner till kvalitets- kriterierna i

yrkesprovsmiljön upprätthåller sin egen psykiska och fysiska hälsa

har djupgående kännedom om

verksamhetsformer inom företagsvärlden

identifierar olika

bolagsformer och känner till hur de är uppbyggda utvecklar tjänsterna tillsammans med kunderna

tillämpar yrkesprovs- miljöns kvalitetskriterier på sitt arbete

föregår med gott exempel i fråga om en drogfri och sund livsstil

förklarar betydelsen av utvecklande fritids- sysselsättningar för att orka med vardagen för dem som instrueras

Exempel på yrkesprov Exempel 1:

Den studerande deltar under perioden med inlärning i arbetet i en mångprofessionell

arbetsgrupps verksamhet tillsammans med en medlem i sin arbetsgemenskap. Den studerande gör upp en plan där de kartlägger och utreder arbetsgruppens samhälleliga betydelse, mål, verksamhetsmiljö, aktörer, arbetssätt samt finansiering. Av planen framgår nuläge, prestationer och utmaningar i framtiden. Den studerande deltar i arbetsgruppens arbete och skriver t.ex. en dagbok över sina observationer. Utgående från kartläggningen, utredningen och deltagandet i arbetsgruppen skriver den studerande en rapport som innehåller fakta och som även är

(17)

diskuterande till sin natur. Dessutom visar och bedömer den studerande betydelsen av det mångprofessionella samarbetet för platsen för inlärning i arbetet. Dessutom föreslår de nya samarbetsformer och -partners.

Exempel 2:

Den studerande planerar, genomför och utvärderar tillsammans med arbetsgemenskapen ett evenemang som ordnas i samarbete. Han eller hon visar i sitt yrkesprov att de känner till evenemangets mål, betydelse och natur samt samarbetspartners. Den studerande vet vilka författningar, avtal, anvisningar och tillståndsförfaranden samt arbetsplatsregler som ansluter sig till evenemanget. Han eller hon vet vilka inkomster och utgifter som hänför sig till evenemanget. Vid bedömningen diskuterar den studerande utifrån sina erfarenheter de verksamhetsmöjligheter och –begränsningar som finns på platsen för inlärning i arbetet.

Exempel 3:

Den studerande arbetar i ett privat tjänsteföretag. Han eller hon bekantar sig med företagets verksamhetsidé, arbetsformer, samarbetspartners och finansiering samt med författningar och yrkesetik. Den studerande jämför den privata sektorns möjligheter att producera tjänster för ungdoms- och fritidssektorn med den offentliga sektorns möjligheter. Han eller hon bedömer behoven av stöd i båda verksamhetsmiljöerna samt sin egen inlärning.

3.1B Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier Alternativa valfria yrkesinriktade delar

De studerande väljer antingen punkt 3.1.4 Instruktion i ungdomsverksamhet eller punkt 3.1.5 Instruktion i fritidsverksamhet.

3.1.4 Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:

• att förstå den pedagogiska och sociala betydelsen av ungdomsverksamhet och att tillämpa kunskapen i praktiska instruktionssituationer

• att utveckla ungdomars levnadsvillkor och livsmiljö

• att använda och underhålla redskap och utrustning för ungdomsverksamheten samt instruera i användningen av dessa.

De studerande visar sitt kunnande på minst ett av följande metodområden:

a) kulturinstruktion b) idrottsinstruktion

c) läger- och utfärdsverksamhet d) äventyrsinstruktion

e) annat lämpligt metodområde inom ungdomsverksamheten.

I de gemensamma betoningarna bedöms arbetarskydd och hälsa samt i baskompetensen problemlösningsförmågan.

Yrkesprovet beskrivs skilt för varje metodområde.

(18)

a) Kulturinstruktion

Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:

• instruktion i kulturell ungdomsverksamhet

Beskrivning av yrkesprovet

De studerande instruerar en barn- eller ungdomsgrupp samt använder sina instruktionsfärdigheter och sin sakkunskap på ett område inom kulturinstruktionen som de själva valt. De arbetar med grupperna och i annan interaktion med olika metoder. De studerande visar dem som instrueras sin uppskattning, sporrar och uppmuntrar dem att pröva sina gränser och att lära sig något nytt om sig själva, sina medmänniskor och sin omgivning. De instruerar de unga i att delta i olika sysselsättningar och evenemang.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovsmiljön kan vara en kommuns, en organisations, tredje sektorns eller ett privat företags verksamhetsställe som möjliggör kulturell verksamhet inom konst eller något annat kulturområde.

Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp.

I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Att planera

verksamhetshelheter Metodtillämpning

Att bedöma

verksamhetshelheter

verkar med handledning i en grupp som planerar kulturverksamhet

följer och genomför den uppgjorda planen och utför givna

arbetsuppgifter

diskuterar verksamheten med gruppen efter att ha fått instruktioner

planerar en verksamhets- helhet tillsammans med ungdomar

instruerar självständigt en ungdomsgrupp i

kulturverksamhet

diskuterar erfarenheter och sin egen arbets- prestation med gruppen

beaktar ungdoms- kulturens nuläge och olika metoder vid planering av verksamhet motiverar och inspirerar ungdomar att delta i olika kulturevenemang

deltar i projektmöten och arbetar

mångprofessionellt med de centrala aktörerna Behärskande av

arbetsuppgiften Att behärska det kulturella ungdomsarbetet Att förstå ungdomars bakgrund

instruerar unga i de vanligaste

kulturaktiviteterna

tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål

väljer lämplig information för målgruppen om kulturverksamhet

handleder ungdomar att välja kulturhobby med beaktande av deras

presenterar ett

kulturevenemang eller en fritidssysselsättning som motiverar ungdomar stöder ungdomar att använda kulturtjänster med beaktande av

(19)

Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor

Att behärska metoden

deltar i en arbetsgrupp med att förbättra

ungdomars levnadsvillkor

behärskar grundteknik i den metod som han eller hon har valt för

instruktionssituationen

psykiska och fysiska beredskap

ordnar verksamhet för ungdomar, som utvecklar deras levnadsvillkor via konst och kultur

tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som man valt för instruktionssituationen väljer metoder som stöder samhörighet

individuella faktorer

tar initiativ till att förbättra ungdomars levnadsvillkor

tillsammans med dem beaktar centrala juridiska rättigheter och

skyldigheter för barn och ungdomar

tillämpar grundteknik för en instruktionssituation, enligt individuella kunskapsnivåer hos dem som instrueras

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkunskap om verksamhetsmiljön

Kännedom om redskap och teknik

Kännedom om konst och kultur

känner till vilka

kultursysselsättningar och ungdomskulturer som finns i verksamhetsmiljön

känner till de viktigaste redskapen och teknikerna som används inom den kulturinstruktion som han eller hon valt berättar om kulturens och konstens betydelse för ungdomar

använder

verksamhetsmiljön och dess möjligheter i verksamheten

förmedlar information till ungdomar om

kulturverksamhet väljer redskap och teknik som lämpar sig för verksamheten samt instruerar ungdomarna i att använda dem

motiverar ungdomar att diskutera om kulturens samhälleliga betydelse

bedömer kultur- sysselsättningar och ungdomskulturer samt uppmuntrar ungdomar att bekanta sig med dem

tillämpar sin kännedom om redskap och teknik i förhållanden som förändras

diskuterar och motiverar konstens och kulturens inverkan på individens och gemenskapens välmående för ungdomar Behärskande av

arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten

använder själv och instruerar med

handledning ungdomar i att använda anordningar, utrustning och redskap på ett säkert sätt

väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga med tanke på säkerheten samt testar före användning

analyserar säkerhetsrisker i verksamheten och ger ungdomar råd för att välja och använda ansvarsfullt nya anordningar Baskompetens

Problemlösningsförmåga gör med handledning en reservplan att användas, ifall det blir ändringar i

gör självständigt upp en reservplan och utvärderar den

bedömer sin förmåga att handla i svåra och föränderliga situationer

(20)

omständigheterna samt bedömer sina egna utvecklingsbehov Gemensamma

betoningar Att sörja för

arbetarskyddet och hälsan

vet hur organisationen verkar i arbetarskydds- situationer

känner till fysiska och psykiska belastnings- faktorerna i arbetet samt upprätthåller och främjar egen arbetsförmåga

främjar arbetsförmågan i arbetsgemenskapen som gruppmedlem

Exempel på yrkesprov Exempel 1:

Den studerande arbetar på en ungdomsgård och instruerar en barn- eller ungdomsgrupp i regelbunden klubbverksamhet inom en kultursysselsättning som de själva valt, t.ex. musik, hantverk eller dans. Den studeranden sätter mål för fostran och definierar målgrupp samt väljer arbetsformer som är lämpliga för gruppens utvecklingsnivå. Den studerande utvärderar

gruppens verksamhet på basis av erhållen respons samt bedömer betydelsen av

kultursysselsättningar för dem som instrueras och för hela gemenskapen. Han eller hon utvärderar sin egen inlärning.

Exempel 2:

Den studerande ordnar i sin verksamhetsomgivning teaterverksamhet och -övningar för en grupp ungdomar. Gruppen består av ungdomar som är intresserade av drama- och

teateruppförande. Den studerande gör tillsammans med ungdomarna ett program omfattande fem träffar. Gruppen gör drama- och teaterövningar, som stöder ungdomarnas egna styrkor och förbättrar deras uttrycksförmåga.

Vid sista träffen gör gruppen upp en plan för framtida verksamhet. Den studerande bedömer vilken betydelse i ungdomsarbetet drama- och teateruppförande har för ungdomarnas växande.

Han eller hon gör en självbedömning av sin egen instruktionsprocess samt säkerställer att verksamheten fortsätter även efter yrkesprovet.

Exempel 3:

Den studerande arbetar på ett verksamhetsställe som har specialiserat sig på kulturverksamhet för ungdomar. Den studerande kartlägger grupperna som arbetar där och beskriver deras verksamhet. Han eller hon tar reda på vilka ungdomskulturella företeelser som finns på verksamhetsstället och på området samt vilka eventuella kulturgrupper för ungdomar som verkar utanför verksamhetsstället. Den studerande bedömer vilken betydelse

kulturverksamheten och ungdomskulturen har för individen, gemenskapen och ungdomsarbetet.

Den studerande presenterar resultaten av kartläggningen för verksamhetsställets

arbetsgemenskap och föreslår förbättringar i arbetet på verksamhetsstället och ger förslag till hur man kan få med nya ungdomsgrupper i verksamheten.

Exempel 4:

Den studerande deltar i en kulturell evenemangsproduktion som den organisation som de valt ordnar. Han eller hon kommer överens med arbetsgemenskapen om de konkreta

arbetsuppgifterna i anslutning till evenemangsproduktionen. Den studerande följer med och skapar sig själv en helhetsbild av produktionsprocessen genom att delta i

(21)

evenemangsproduktionens möten samt genom att intervjua arbetstagare som deltar i produktionen.

Den studerande observerar ungdomarnas deltagande och roll i produktionens olika skeden.

Han eller hon gör upp en rapport över helheten, intervjuerna, observationerna samt utvecklingsidéerna. Den studerande utvärderar på basis av erhållen respons sin egen arbetsuppgift i evenemangsproduktionen samt sina egna utvecklingsbehov.

Exempel 5:

Den studerande använder audiovisuell media i ungdomsarbetets kulturella uppgifter. Han eller hon arbetar tillsammans med en arbetsgemenskap och en ungdomsgrupp och väljer som redskap enligt ungdomarnas intresse t.ex. video, mediespel, tidning (en tryckt tidning eller en nättidning), radio eller nätet.

I sitt arbete använder han eller hon en arbetsform som främjar deltagande och interaktion och i vilken man tillsammans med ungdomarna bygger upp ett innehåll som intresserar dem. Ämnet kan till exempel vara olika konstformer, populärkultur, ungdomskultur eller ungdomarnas liv.

Den studerande genomför planen tillsammans med ungdomarna.

Han eller hon utvärderar produktionsprocessen och själva produkten tillsammans med ungdomarna. Den studerande gör upp en processbeskrivning över hela projektet och utvärderar sin egen roll i projektets olika skeden.

b) Idrottsinstruktion Beskrivning av yrkesprovet

I yrkesprovet planerar, genomför och utvärderar de studerande en idrottsinstruktionssituation för en grupp med barn eller ungdomar eller ett evenemang, t.ex. en idrottsdag eller turnering. De studerande använder några grundfärdigheter i idrottsinstruktion samt grenspecifika instruktionsfärdigheter. De använder,

underhåller och förvarar utrustning och redskap och ger handledning i att använda dem även för den grupp som de instruerar.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovsmiljön kan vara olika motions- och idrottsorganisationer, kommunernas idrottsverk, den privata sektorn eller läroanstalter. Områdeskommittéer eller boendeföreningar samt mångkulturella eller

internationella aktörer kan även fungera som yrkesprovsmiljö eller lämpliga samarbetspartners .

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Att planera idrottshelheter

verkar med handledning i en grupp som planerar tjänstehelheter för idrott

planerar en idrottshelhet

med ungdomarna beaktar ungdoms- kulturens nuläge och olika metoder vid planering av verksamhet

(22)

Metodtillämpning

Att gå igenom

verksamhetshelheten i slutet av instruktionen

följer den uppgjorda idrottsplanen

diskuterar verksamhets- situationen med gruppen

instruerar självständigt en idrottsgrupp för

ungdomar

diskuterar gemensamma erfarenheter och den egna arbetsprestationen med gruppen

motiverar och inspirerar ungdomar att delta i och utöva idrott och motion.

deltar i möten för att utveckla idrottsprojekt och arbetar

mångprofessionellt med de centrala aktörerna Behärskande av

arbetsuppgiften Att behärska idrottsligt ungdomsarbete

Att förstå ungdomars bakgrund

Att tekniskt behärska metoden

Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor

instruerar unga i de vanligaste

idrottsaktiviteterna

tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål

behärskar grundtekniken i den metod som

han/hon valt i

instruktionssituationen

deltar i en arbetsgrupp med att förbättra

ungdomars levnadsvillkor

väljer idrottsgrenar som främjar gemenskap

instruerar ungdomar i att välja idrottsintresse med beaktande av deras psykiska och fysiska beredskap

tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som han/hon valt i instruktionssituationen

väljer verksamhetsformer som stöder gemenskap

ordnar idrottsverksamhet för ungdomar, som utvecklar deras

levnadsvillkor och hälsa

presenterar och motiverar en idrottsgren eller ett idrottssätt som motiverar ungdomarna

stöder ungdomars tillväxt i fråga om användning av idrottstjänster och beaktar individuella faktorer

tillämpar metodens grundteknik i

instruktionssituationen, enligt individuella kunskapsnivåer hos dem som instrueras

tar initiativ att förbättra ungdomars levnadsvillkor tillsammans med dem beaktar de centrala juridiska rättigheterna och skyldigheterna för barn och ungdomar Behärskande av den

kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkunskap om verksamhetsmiljön

Kännedom om redskap

känner till hur pass lämplig verksamhets- miljön är för

idrottsinstruktion

känner till de viktigaste redskapen som används i idrottsverksamhet

använder verksamhets- miljön och de möjligheter som den erbjuder i verksamheten ger ungdomarna information om idrott väljer redskap som är lämpliga för

verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem

utvärderar vilka idrotts- grenar som är populära bland ungdomarna samt uppmuntrar dem att bekanta sig med nya

tillämpar sin kunskap om redskap i förhållanden som förändras

(23)

Motionens betydelse föregår med gott exempel i fråga om motion och har en hälsosam livsföring

förklarar i den praktiska verksamheten motionens betydelse för hälsan

analyserar och förklarar motionens betydelse både för individen och för samhället

Behärskande av arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten

använder själv och instruerar ungdomar med handledning i att tryggt använda anordningar, motionsformer,

utrustningen och redskap

väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga och säkra, samt testar dem före användning

analyserar motions- verksamheten och idrottens säkerhetsrisker

Baskompetens

Problemlösningsförmåga gör med handledning upp en reservplan ifall det blir ändringar i

omständigheterna

gör självständigt upp en reservplan och utvärderar den

bedömer sina färdigheter att handla i svåra

situationer och i förhållanden som förändras samt bedömer sina egna

utvecklingsbehov Gemensamma

betoningar Att sörja för

arbetarskyddet och hälsan

känner till

organisationens sätt att fungera i arbetarskydds- situationer

vet vilka de fysiska och psykiska belastnings- faktorerna i arbetet är samt upprätthåller och främjar sin egen arbetsförmåga

främjar arbetsförmågan i arbetsgemenskapen som gruppmedlem

Exempel på yrkesprov Exempel 1:

Den studerande planerar för barn och ungdomar en idrottsklubb med vilken ändamålet är att uppmuntra ungdomar att delta i motionsidrott och att främja ungdomarnas sunda

levnadsvanor. Han eller hon väljer tillsammans med ungdomarna lämpliga motionsformer för gruppen och planerar verksamheten i detalj på förhand. Den studerande definierar

fostringsmålen för verksamheten och utvärderar till slut hur de uppnåddes.

Den studerande söker lämpliga samarbetspartners för verksamheten. Han eller hon säkerställer att verksamheten fortsätter även efter yrkesprovet. Den studerande sörjer för säkerheten i verksamheten och bereder sig på att det kan komma förändringar genom att göra upp en reservplan.

Exempel 2:

Den studerande planerar och genomför idrottsinriktad gruppverksamhet för en grupp rörelsehindrade. Han eller hon fäster uppmärksamhet vid att idrottserfarenheten skall bli positiv, att samverkan ska utvecklas och att individen skall beaktas i gruppen. Den studerande sätter även andra mål för verksamheten, t.ex. sådana som gäller att utveckla balansförmågan eller reaktionsförmågan.

Den studerande beskriver idrottsinstruktionens betydelse för ungdomarnas växande tack vare det sunda levnadssätt och den goda fysiska grundkondition som motion ger samt tack vare det välbehag och den glädje den för med sig. Studeranden använder sig även av musik i idrotten.

(24)

Exempel 3:

Den studerande arbetar i en inrättning, t.ex. i ett mottagningshem för ungdomar eller i ett ungdomshem. Han eller hon planerar och genomför för ungdomar motionsverksamhet med vilken målet är att stärka ungdomarnas sociala utveckling och öka deras självsäkerhet.

När den studerande ordnar verksamheten beaktas ungdomarnas bakgrund och deras tidigare erfarenhet av motionsverksamhet. Man väljer idrottsformer som lämpar sig för ifrågavarande ungdomsgrupp och som leder gruppens växande i sund riktning. Den studerande ser till att motionserfarenheten blir positiv.

Den studerande introducerar ungdomarna i vilka organisationer som ordnar

motionsverksamhet och uppmuntrar dem att fortsätta med sitt intresse senare på egen hand.

Han eller hon säkerställer att ungdomarna vet vart de ska vända sig om de vill ha mera information om motionsverksamhet.

Den studerande bedömer och utvecklar sitt kunnande med stöd av respons.

c) Läger- och utfärdsverksamhet Beskrivning av yrkesprovet

De studerande planerar och genomför läger- och utfärdsverksamhet under olika årstider, till exempel en vandring, en skidutfärd, ett naturläger eller en temautfärd. De studerande instruerar de unga när de rör sig i naturen. De utvärderar också verksamheten efter evenemanget.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovet kan göras på ett läger, en vandring eller en utfärd som ordnas av en kommun, en organisation eller en privat instans. Evenemanget ordnas utomhus.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Att planera en verksamhetshelhet Metodtillämpning

Att gå igenom

verksamhetshelheter i slutet av

instruktionssituationen

verkar med handledning i en grupp som planerar läger- och

utfärdsverksamhet följer den plan som uppgjorts och utför de givna arbetsuppgifterna diskuterar verksamhets- situationen med gruppen

planerar en verksamhets- helhet med ungdomar

instruerar självständigt en grupp på ett läger eller en utfärd

diskuterar erfarenheter och sin egen arbets- prestation med gruppen

bedömer planens styrkor och utvecklingsbehov samt de egna

planeringsfärdigheterna motiverar och inspirerar ungdomar att delta i utfärder och läger deltar i möten för att utveckla läger och utfärder och arbetar mångprofessionellt med

(25)

olika aktörer Behärskande av

arbetsuppgiften Att behärska läger- och utfärdsverksamhet

Att förstå ungdomars bakgrund

Att behärska metoder

Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor

väljer en läger- eller utfärdsverksamhet som är lämplig för målgruppen

tar reda på bakgrund, behov och önskemål hos dem som ska instrueras behärskar grundteknik i instruktionssituationer i den metod man valt

deltar i en grupp för att förbättra ungdomars lokala

levnadsförhållanden.

deltar i ledandet av läger- eller utfärdsverksamhet och förklarar hur viktig miljön är för barn och ungdomar

instruerar ungdomar i att välja läger- eller

utfärdsverksamhet som lämpar sig

tillämpar kreativt grundteknik i

instruktionssituationen i den metod man valt

ordnar verksamhet som utvecklar ungdomars levnadsförhållanden och beaktar särskilt

verksamhetsformer som stöder gemenskapen i läger- och

utfärdsverksamhet.

presenterar läger- och utfärdsverksamhet och motiverar målgruppen att delta

stöder ungdomars tillväxt på läger och utfärder och beaktar individuella faktorer

tillämpar metodens grundteknik i

instruktionssituationer enligt deltagarnas individuella färdigheter tar initiativ till att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor

tillsammans med dem.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkännedom om verksamhetsmiljön

Kännedom om redskap och utrustning

Att sörja för tillstånd och att iaktta goda seder

känner till verksamhets- miljöns naturförhållanden och förmedlar

miljökunskap till andra

känner till redskap och utrustning som mest används i läger- och utfärdsverksamhet

iakttar och tillämpar anvisningar om att hålla rent på läger- och utfärdsverksamhet

berättar om de vanligaste växt- och djurarterna i Finlands natur samt uppmuntrar unga att bekanta sig med naturen väljer utrustning och redskap som lämpar sig för verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem

känner till allemansrätten och berättar om den för ungdomarna

använder naturtypen och miljöns möjligheter i verksamheten

tillämpar sin kännedom om redskap och

utrustning i förhållanden som förändras

förstår hur man ska uppföra sig i naturen och instruerar ungdomar i hur man rör sig i naturen Behärskande av

arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten

använder själv och instruerar med hjälp av handledning andra i att använda anordningar, utrustning och redskap på ett säkert sätt

väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga med tanke på säkerheten och testar dem före

användning

analyserar säkerhets- riskerna i verksamheten och ger ungdomar råd i att välja nya anordningar

(26)

Baskompetens

Problemlösningsförmåga gör med handledning upp en reservplan ifall det blir ändrade omständigheter

gör självständigt upp och

bedömer reservplanen bedömer sina färdigheter att handla i svåra

situationer och i

föränderliga förhållanden samt bedömer sina egna utvecklingsbehov Gemensamma

betoningar Att sörja för

arbetarskyddet och hälsan

vet hur organisationen verkar i arbetarskydds- situationer

känner till fysiska och psykiska belastnings- faktorer i arbetet samt upprätthåller och främjar sin egen arbetsförmåga

främjar som gruppmedlem arbetsförmågan i arbetsgemenskapen

Exempel på yrkesprov Exempel 1:

Den studerande planerar och genomför i samarbete med dem som verkar på platsen för inlärning i arbete ett naturläger för lågstadiebarn. Han eller hon gör dem bekanta med naturens mångfald och instruerar barnen i att klara sig i naturen. Den studerande planerar verksamhet och uppgifter som fostrar barnen att respektera naturen och att spara och skydda den.

Den studerande ser till att verksamheten är säker och att barnen är riktigt utrustade för lägerförhållandena. Han eller hon beaktar behoven hos alla barn. Till slut utvärderar de hur verksamheten lyckades med hjälp av respons av barnen, arbetskamraterna och föräldrarna.

Exempel 2:

Den studerande arbetar i en stadslik miljö. Han eller hon gör deltagarna bekanta med stadsnaturen.

Den studerande gör upp ett förslag till en stadsorientering för arbetsgemenskapen och i detta förslag ingår motiverade fostrande mål. Deltagarna får under orienteringen kunskap om naturen och förståelse för naturens betydelse. Den studerande har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att genomföra planen. Han eller hon genomför orienteringen tillsammans med

arbetsgemenskapen.

Den studerande utvärderar hur orienteringen lyckades och om deltagarnas observationsförmåga förbättrades. Han eller hon föreslår alternativa sätt att genomföra orienteringen och alternativa innehåll.

Exempel 3:

Den studerande deltar i en vandring som en organisation, en ungdomsgård eller ett

ungdomshem ordnar. Han eller hon utarbetar en plan i samarbete med arbetsgemenskapen.

Den studerande beskriver i planen den grupp som ska delta i vandringen, gruppmedlemmarnas åldrar och bakgrunder samt nivån på deras kunskaper och färdigheter och deras erfarenheter. I planen ingår mål för vandringen samt arbetsformer som främjar gruppbildningen när

vandringen förbereds, genomförs och bedöms.

Den studerande bekantar sig med vandringsleden, förhållandena och naturen tillsammans med ungdomarna och arbetsgemenskapen. Under förberedelserna gör man upp en lista över

(27)

redskap, tillbehör och utrustning som behövs samt förutser eventuella risker, utifrån vilka man gör upp reservplaner.

Efter vandringen diskuterar man den tillsammans. I diskussionen utvärderas om gruppen fungerade och om de fysiska och psykiska resurserna var tillräckliga samt analyseras om riskerna realiserades. Den studerande utvärderar med hjälp av inlärningsdagbok sig själv som gruppmedlem samt sina egna erfarenheter under vandringen.

Exempel 4:

Den studerande arbetar i en naturorganisation eller i en naturklubb, där man förenar naturvärden med hållbar utveckling samt med människans ansvar för miljön. Han eller hon planerar och genomför en utfärd till en avfallsinsamlingsstation. Den studerande utvärderar också hur utfärden lyckades. Han eller hon förbereder utfärden tillsammans med gruppen och bekantar sig med olika sätt att spara naturen. Den studerande utnyttjar natur- och

miljöorganisationernas material vid behandling av ämnet.

Den studerande kommer överens om en sakkunnig presentation på avfallsinsamlingsstationen.

Efter förberedelsen och utförandet av utfärden gör den studerande tillsammans med gruppen upp anvisningar som sparar naturen. Anvisningarna görs för att användas av organisationen eller gruppen. Han eller hon utvärderar tillsammans med gruppen hur ämnet behandlades och själva utfärdens verkningsfullhet samt de tankar som individerna fått om naturens och miljöns betydelse samt om människans ansvar. Den studerande skriver en rapport över den

genomförda verksamheten och överlämnar den till organisationen eller klubben.

d) Äventyrsinstruktion Beskrivning av yrkesprovet

I yrkesprovet deltar de studerande i en arbetsgrupp som planerar och genomför äventyrsverksamhet eller planerar och leder självständigt enskilda äventyrsaktiviteter, som till exempel grupp- eller

problemlösningsuppgifter. De studerande använder, förvarar och underhåller utrustning och redskap. De instruerar gruppmedlemmarna i användning av utrustning och redskap.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovet kan göras under ett äventyrsevenemang som en kommun, organisation, läroanstalt eller privat aktör ordnar eller genom att ordna verksamhet som baserar sig på aktivitet. I yrkesprovsmiljön bör det finnas redskap och utrustning som lämpar sig för äventyrsverksamhet.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen Att planera en verksamhetshelhet

verkar med handledning i en grupp som planerar äventyrsverksamhet

planerar en verksamhets-

helhet med ungdomar beaktar nuläget i

äventyrsfostran och olika metoder i planering

References

Related documents

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av regeringen fått möjlighet att yttra sig över promemorian Förslag till ändringar i förordningen (2016:881) om statligt

TID: dag/kväll TERMIN: 1 Kursen ger Dig fördjupad kunskap om begrepp och metoder som ingår i tidigare kurser samt även en del nya moment.. Kursen innehåller Algebra,

Undervisningen i ämnet vård och omsorg ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Vård-

Vi tror på en Gud som är verksam och som vill välkomna alla in i sin familj där vi formas till att bli mera lika Jesus och får vara del av det Han vill göra i världen.. Vi tror

– Använd inte samma lösenord i något system utanför universitetet som det du använder för universitetets tjänster.. Om någon kommer över ditt lösenord i den

Inskaffa din biljett för bara 10 € till Stadsteaterns egna föreställningar på föreställningsdagen (må to), så länge det finns rum i salen. Biljetter kan köpas

The Strengths Model , lanserades under 80-talet i USA och användes i arbetet med individer med psykiska besvär. The Strengths modell står närmast det svenska

335 80 GNOSJÖ 0370-33 10 00 212000-0506 542-4163 www.gnosjo.se Utbetalning av resebidrag för studerande.. Kommunen betalar ut resebidrag under december och