relffytera till SFAM Medlemmar

(1)

(2)

Medlemmar

relffytera till SFAM

Al,la speciatisteT el,l,er blivande speciatister har sin speciallsfföreiring.

ATlmänlöpa,rnas speciatistförering är SFAM.

Svensk F örening för All,mån M edicin.

De senaste åren har SFAM expanderat kraftigt och har nu mer än 1.000 medlemmar. Föreningen har varit och är v-erksam inom Vidare- och Efterutbild- ning, Utvecklingsarbete, Forskning, Avgränsning mot andra specialiteter, Internationella kontakter. Föreningen utger SFAM-NYTT - en tidskrift som med ett brett perspektiv tar upp såväl ldiniska som organisatoriska frågor, aktuella inom allmänmedicin, allmänläkarvård och primärvård. SFAM arangerar ärligen ett flertal efterutbildningskurser och möten.

Fortfarande är emellertid många allmänläkare eller blivande allmän- läkare inte medlemmar i SFAM. Det är vår övertygelse att även de skulle ha nytta och glädje av att vara medlemmar i föreningen. Vi vill i detta samman- hang presentera vad som skrevs i Distr.läk.föreningens informationsblad efter höstmötet 1980 i Malmö:

''Programmet var av hög kvalitet och uppskattades av deltagarna. Svensk Förening för Allmän Medicin, som är allmänläkarnas vetenskapliga förening, har emellertid ett alltför lågt deltagarantal av distriktsläkare. Det känns därför angeläget för undertecknad att rekommendera lokalavdelningarna att skaffa information om resp. göra reklam för medlemskap i SFAM." - 8. Grcz77, sO;- rel,sel,edamot DLF. +

För att således nå alla de allmänläkare eller blivande allmänläkare, som ännu inte är medlemmar i SFAM, vill vi uppmana alla föreningens nuvarande mcdlemmar att vidtala sina kolleger. Information om föreningen kan ges på arbetsplatsen eller i samband med möten, t.ex. lokala "faclmöten" för distriktsläkare eller praktiker. Anmälan om medlemskap kan insändas på nedanstående talong. Om fler vill anmäla sig samtidigt kan listor med namn insändas till samma adress.

Vi vill slutligen speciellt påtala vikten av att vi intresserar och engagerar blivande allmänläkare för SFAM.

Anmälan om medlemskap i SFAM.

Namn:

Adress:

Postnr:

Postadress:

SFAM

Box 5610

11486 Stockholm

122 SFAM-NYIT . ÅRGÅNG 3 . 1982

(3)

4-5/82

Ledare:

Primärvård och hälsovård inför 90-talet

±BSo+°HC#-°mr &det ``* | 24

Eåkeäi:|ågosnm¥i:dskriften scandinavian | 24 ]oumal of Primary Health Care

Kurser och konferenser:

Riksstämman 1982 Dalbydagarna

DU= Tema: mmärvård i Stockholm:

Forsknings- och utvecklingsarbete i

primärvård i Stockholms län - redovisning

•fii,,#j#g#;o:sF£dår,så#n¢ggz-,..-`--h27

\ _`\-)136

•"?,,,|:a;;.g¢ååv,s#H3y#e#¥#nadochorgamt*|39

f;.i,,|får::cs;an:,:aef#coEsominFffhMatt.9`T-s\-"ä5

¢,Q:`,|,äi;t;r:;l!!tep,e;cå:nvgå:åei#;,sjti.-`-..}|48

Svårt med sa`riarbete i storstadsdj studie av remisser ffån en vårdcei Göran Jonsson, Görah Sjöheu 4,,!.,

4,:]åå:h#S¢¥#,åiGn#a:#ggs##Esl*?::~a|53

Information om en nyöppnad vårdcentral, iiiformationsteknik -]utvärder±n8. \ $ |57 Göran Sjönell

`J 160

SFAM.NYTT . ÅRGÅNG 3 . 1982

Att använda hälsodagbok - något för primärvården?

-BHoedtl:tn%:S#,så::t:.:.erd Matmberg `\` : |62

Hel,en Hamsagi o.aL.

Attjobbaivårdlag-detendavett£ga.```}i64

Reportage av A7777cz Kcz7'z.7e Asp.

Pilotstudie av distriktssköterskors verk-

samhetiTyresöprimärvårdsområde.\`i66 Mau Kriisa

Ny hälsovårdsorganisation - skall möta

80-talets behov. `

Laila ljmergren, Leif Svanström, Per Ttllgren

Friskvård inom en kommun med primär- vården som bas.

s#yjoNrod%t?yEJe:hTS#tseonnol:ae.rstinpet.s-s.o-:5_|69

Nyjordet, Per TiTlgren o.a.

Häisouppiysningmedvårdlags°mbaå.`.-di7|

Mariame de Loös.

Distriktssköterskeledd kost- o ch motionskurs - en utvärdering.

Ma,rgareta Blomqvist, Briti-Gerd Malmberg

RRö#knae-#d#i,.Praktlke" `.ä |77

#å#sikBe;,?;Sgö,kistockho|m. ` -d |8o

#hi%toKråtr?n4fuhr#o#detgå? `.`.182

Aft skriva och publicera vetenskapli.ga artiklar, 3

Hu skall resultat och diskussion presenteras?

Bo Haglund \: 184

:ådTc#Eåäoe?f%::sfg-i|#gEä. 186

'~"t]`Omslagsbild:KonstnärÅsaEkenstiema

'p.rT;:

!'?':

•,,`t,f:

•+#?'zT'

/1':'

123

(4)

Primärvård och hälsovård ^±SJS€?89 inför 80-talet i Stocltiolmsområdet

Genom den nya hälso-och sjulwårdslagen som träder i kaft den 1 januari 1983 kommer vi för första gången att ha en hälso- och sjulwårdspolitisk målsättning fomulerad i lag. I den andra paragrafen fastsläs att målet för hälso-och sjulwår- denärengodhälsaochvårdpålikavillkorförhelabefollmingen.Förattnådessa mål hävs en förändring av hälso-och sjulwårdens inriktning mot en lmftig för- stärlming av områden som hälsovård och primärvård.

Inom ramen för Socialdepartementets HS 90-arbete har man diskuterat vad den nya hälso-och sjulwårdslagen får för pralstiska konselwenser på landstings- och primärvårdsområdesnivå. De nya målfomuleringarna för hälso- och sjuk- vården käver att planering och uppföljning av verksamhet baseras på uppgifter om dels befollmingens hälsotillstånd, dels vårdens tillgänglighet och lwalitet (SOU 1981: 1-4). Brister härvidlag måste kartläggas och följas upp och sådana kartläggningarmåstefortlöpandeutgöradenväsentligasteutgångspunktenipla- neringsprocessen. Vid planeringen av hälso- och sjulwården krävs en försljut- ning från en resursorienterad till en behovsorienterad planering. Denna diskussion har förts inom många landstingsområden och i Stocldiolms län omsatts i en ny hälso- och sjulwårdsplan ffån november 1981.

För att kuma nå till de målfomuleringar som hävs måste inom primärvården fiamför allt tre områden utvecldas. Det första gäller z!£ZJz.Zd7gz.7zg, det andra /orsk- 7tz.72gocJ2ztfzJec%Zz.72gsczrz}e£eochdettredjehavpågenomgripandeorgcz7tz.sczforz.s- kcz /ö.rä.7cczrz.77gczr i hälso- och sjulwårdssystemet.

Samhällsmedicinska inslag måste få större utrymme både inom läkares och sköterskors utbildning. I det av UHÄ nyligen presenterade förslaget till reforme- ring av läkarutbildningen betonas utöver befintlig utbildning i t ex socialmedicin ochhygien,ävenutbildningiallmänmedicin,långvårdsmedicin,"socialtinnehålli sjulwården",medicinskantropologi,medicinskrehabilitering,medicinskpsykolo- gi,invandrarkunskapmm.Häråterstårmycketattutvecldaunder1980-90-talen.

Detta temanummer avser att presentera akuella allmänmedicinska frågor och

Årnoiålrcairiåtf#ooi#i;rgeeg|ibounneååavuitdbai;å:!::lsds:1:gnåråeiäfå:r#-fäpkarreedågw:::SL£:

flera primärvårdsområden.

De samhällsmedicinska institutionerna kommer att ha ett stort ansvar på efter- utbildningsnivåochettembryotillregelbundenverksamhetifomavforslmings- och utvecldingsseminarier har växt fram vid institutionen för socialmedicin på vårdcentralenKronan.MåletfördessaFoU-seminarierharvaritattolikaprojelst i primärvården systematiskt skall möta konstrumiv lritik.

Inventeringen av aktuell forslming och utvecldingsarbete inom primärvården i Stocldiolms län visar att det förekommer en rad projekt i primärvården, men att dessa är koncentrerade till "utvecldingscentraler" som Dalen, Hallunda, Kronan, Matteus, Sollentuna, Storvreten, Tumba etc. Inventeringen visar också att det framför allt är samhällsmedicinska ffågeställningar som är föremål för forslming och utvecldingsarbete. Med samhällsmedicin menas då projekt som hämtar sin metodkunskap från ''ämnen" som epidemiologi, prevention, administration och organisationsutveclding.

Erfarenhetema från hittillsvarande utvecldingsprojekt inom primärvården i Stocldiolm visar att det lffävs genomgripande organisatoriska förändringar. En decentralisering inom primärvårdsledningen kommer att äga rum under de när- maste åren. Samtidigt kommer man att införa sk basområdesplanering vilket innebär att man kommer att få möjligheter till prioriteringsdiskussioner mellan olika sektorer av hälso-och sjulwårdssystemet inom specifika geografiska områ- den.

Inom det /Ö.rez}yggcz7cde området har man redan infört en ny organisation be- stående av en administrativ hälsoavdelning och ett verkställande organ för utveclding, utbildning och utvärdering i form av en hälsovårdsenhet i nordvästra förvaltningsområdet. Dessutom pågår diskussion och planering av ytterligare hälsovårdsenheter i andra förvaltningsområden. BO HAGLUND

Ansvarig uttivare: Ingvar Krakau Huvudredaktör:

Bo Haglund, Karolinska institutet, Social- medicinska institutionen, vårdcentralen tsi:og37;81.33gg.sundbyberg,

Redaktör:

Magnus Eriksson, Centralvägen 7, 15157 Södertälje. Tfn: 0755/86001.

Adress:

SFAM-nytt, Karo]inska institutet, socialmedicinska institutionen, värd- centralen Kronan,17283 Sundbyberg, tel: 08/989100.

124

Annonser:

M] Annonsförmedling

Ahlströmergatan 18, nb 11247 Stockholm, tel. 08/512113, 5167 60

PrenumerationsavSft:

100 kr per år, för studei.ande 50 kr per år (prenumerationsavgiften ingår i medlems- avgiften till Svensk Förening för Allmän Medicin).

Tidningen utkommer med 4-6 nummer per år. Prenumerationsavgiften inbetalas till postgiro 375440-5 till

:FeAnTineyrtatiiånn.geattavgiftenavser Tryck: Strol(irks l982. ISSN 0349-4772

Enkäten om tid- slffiften Scandina-

FraEå:yurHnåi|#Care

Vi har hitintills fått in relativt få svar på uppropet till SFAM:s medlemmar i SFAM-nytt nr 5. |ag har svårt att tolka detta som ointresse med tanke på den aktivitet som för närvarande finns inom primärvården runt om i landet.

Visergärnaattnigårtillbakatillnr3 och sänder in enkäten före den 15 om.

Hitintills har ett 40-tal enkäter inkom- mit. 25 distriktsläkare vill prenumerera och ytterligare ett 60-tal vill försöka få sina respektive vårdcentraler att prenumerera på tidskriften.

En sammanställning av några av kommentarerna redovisas nedan.

"Kämpa vida,re med era plcmer",

"Jag är m:yckst amgelågen om cLt± ul~

givrtingen av Scanänavian ]oumal of Primary Heqllh Cc[re kommer igånl', "I.ycha till:', "Det fims säker- tigen eti myckst stori behov av tid- skrifteTäreklrik±adetillnoräskadL mänl,äka:re. SFAM -nyti har för under- teckmad gett stärk± allmänläkarsj älu-

kf:åldait#a;f"t:#ras#iuoraftarti%%#

ten blir en reatitet", "Ev egen prenu- meration beror titl stor del på 1"r pro- duk±ionen kommer att bti i färäg±

skicl{', "SFAM i nuva,rande sklck fyl- 1,er behovet t{IlscLmmams med Läkar- tidningen", "Kila på!", "Gör ALlf för ati journalen ska homma ul!", "Myc- ket angelåget projek±!", "BRA!",

"Heja, det bör gå!", "Vi ger oss }nte!",

"DstärMp4ychstvikligl_atitidskriften blir verklighet",

"|ag tycker alll skal,1 göras för a;tt

t:%_:r%imd!_ff_fa:#_

dentächanågonkostnad?Skul,lein±e al;lmänl,äka;rna kuima ge eti startbid- rag med något loo-tal kronor per mam?„,

"Inom Halmstad kommun finns fr o m j an -83 3 st vårdcentraler (4 resp 2 distr{klsl.ök och 2 AT och/ elleT FV- läk på vardera stöllet, dessutom 1 vårdcentral med 3 ästriklsltikare) sa,m± 3 sl 2-läk stationer (på den ena åven 1 At- eller FV-läk). På dessa tre vårdcenftaler och 3 lökarstationer, bör finnas va;rsitt ex av ovannämnda tidskrtft, om den nu utkommer!",

"Omjagvoreyngre,sku{1esvaretbti - ja!".

Förhandlingarna kommer att föras vidare under hösten. Vår förhoppning är att både Almqvist och Wiksell samt Nordiska Ministerrådet skall ställa sig positiva. Om så skulle vara fallet hop- pas vi komma igång med utgivningen av tidningen under början av våren 1983. BO HAGLUND

(5)

Riksstämman 1982

Svensk förerring iör al,lmämedici.n vil,1e vid årets Rihsstämma cmordna tre egna symposier. Tt)å ci:v dessa god- kändesavLöha,resöllskn;petipriorite- ringsäskussioner; Lumbal smärta och Kliniska laborationer i öppen

Vpå##%#¢tr%da!net;%ae%o#tnDg;eatbgeet#ö:.

-Som en lj,ten hompensctiion har vi ett irirtisymposium vid fredagens fiia föredragssession.

Lihsom fö"a året sa;manangeras fiiaföredragmedsektionenförsociaL medicin.Ti{lflödetavbidragharbåde kvan±j,tativt och kvaltiativt varit i:m- ponerande trots att både SFAM och Svenskföreiringförsocialmediänny- tigen ha;ft höstmöten. Vi tol,ka;r detta som att aktivtieten i,nom f orksring ochtiveclclingsa;rbeteiprimä"årdär stor.

Program för allmän och socialmedicinsk sekion Onsdagen den 1 december Sal A2

08.30-10.30

SYMPOSIUM:Hurkanmanmätahäl- soläget bland barn i Sverige?

Moderator: Claes Sundelin.

Sal A 1 11.00-13.00

SYMPOSIUM: Lumbal smärta.

Moderator: Bengt ]ohansson.

Törsdagen den 2 december Sal A 1

16.00-18.30

SYMPOSIUM: Kliniska laborationer i öppen vård.

Moderator: Sven Kullman.

Fredagen 3 december Sal 243

08.00-09.50

Årsmötesförhandlingar Svensk för- ening för allmän medicin.

09.30-10.45

Årsmötesförhandlingar Svensk för- ening för social medicin.

Sal A3 11.00-15.30

Gemensamma £öredrag; sektionerna för allmänmedicin och socialmedicin.

Moderator: Bo Haglund, Urban ]an- lert.

Diabetes i primärvård

11.00-11.10

1. Regionala sldlnader i diabetesmor- talitet, en registerstudie. E Strååt, U Rosenqvist.

11.10-11.20

2. Diabetesundervisning - Kisamodel- len. Melker Falkenberg.

11.20-11.30

3. Diabetesutbildning av distriktsläka- re, mottagningsskötersskor och di- striktssköterskor i lahdstingets regi i Norrbotten. Ulf Måwe, Gunnel Berg-

hard, Richard Rorrest, U]f Hedlund, Sigrid Holm, Nils Lindgren, Marie- Louise Lindström, Marie Nyberg och Birger Pettersson.

11.30-11.40 Diskussion.

Primärvårdens varda gspramik

11.40-11.55

4. Utbildning i ortopedisk medicin för allmänläkare. ]ern Hamberg.

11.55-12.05

5. Tidig rehabilitering i hemmet av äld- re med höftfraktur. Resultat och re- susåtgång. Gun-Britt ]arnlo, distr- sjukgymnast, Leif Ceder och Karl- Göran Thorngren.

12.05-12.15

6. Otitkontroller i primärvården.

Georg Larsson.

12.15-12.25

7. Sjulwårdskonsumtion och social si- tuation för personer som sökt allmän- läkare för ''icke-ulcus-dyspepsi".

]ohan Hallqvist och Björn Smedby.

12.25-12.35

8. MVC-barninorskors kunskaper om;

attityder till och handlingsberedskap gentemot AFP-provtagning. Sociolog Marie-Louise ]ohansson.

12.35-12.45

9. Hu fungerar blodtrycl#övervak- ningiettmedelstortsvensktsamhälle?

Christer Gunnarsson, Karin Wilman.

En rad

FOU-pr

påg

Sollentuna primärvårdsl

område[

1 "Nytt från utvecklingsenheten för allmänmedicin i Sollentuna"

redovisas dessa fortlöpande.

Tidningen

NHAfMån

kan man erhålla genom att ta kontakt med

Sollentuna sjukhus och vårdcentral

Box 164 . 19123 Sollentuna.

Tel: 07/96 8100

Organisationsstudier 13.00-13.10

10. Hemsjulwårdens arbetsmiljö.

Alvar Björverud.

13.10-13.20

11. Forslming och utvecldingsarbete i primärvård inom Stocldiolms län - en inventering. Fil kand Gunnel Boström.

13.20-13.30

12. Varför kommer patienten tillbaka till akutmottagningen?

Kerstin Genöll-Andr6~n, socionom, Urban Rosenqvist.

13.30-13.40

13. Vårdlagsarbete inom svensk pri- märvård - en enkätundersölming.

Filkand8engtOlsson,filkandGunnel Boström.

13.40-13.50

14. Varför är det så stora sldllnader i resurser och vårdutnyttjande inom psy- ldatrin mellan olika sjulwårdsområ- gånt:o-r:,Tåkeåeomd:;1l.iåa:;llATbpnnsisnogn:v

EpidemioloSska studier 14.05-14.15

15. Screening av äldre lwinnor i pri- märvården för hypo- och hypertyreo- dism. Melcher Falkenberg, Bertil Kågedal, Civing Anders Norr.

14.15-14.25

16. Frågeformulärsrapporterad heridi- tet för hypertoni i en populationsun- dersölming av medelålders män. Erik Trell, Nils-Christian Henningsen, Ing- rid Mattiasson.

14.25-14.35

17. Om ölmingen av hjärtinfarktsjuk- ligheten i Stocldiolm under perioden 1974-1980. Lars Alffedsson fil kand, Anders Ahlbom docent.

14.35-14.45

18. Utvärdering av sjultiånvarostatis- tiken, en studie i två glesbygdskommu- ner. Forskass Lennart Nyström, forskass Lena Mustonen.

14.45-15.00

19. Yrkesrelaterad dödlighet hos äldre män i Sverige. Dan Mellström, Leif To-

å:,nÅsnodneril6`åå#|ngaorcE#årugnå:

8ren.

15.00-15.30 Dislmssion.

Posterutställning 15.45-16.00

20P Tredimensionell undervisnings- modell för diabetiker. Melker Falken- berg.

Sal A 1 16.00-18.00

SYMPOSIUM: Arbetsmarlmadspen- sionering.Moderator:Sven-Oloflsacs- Son.

125

(6)

Värdcentralen i Dalby arrangerar den 28-29 oktober

1982 års Dalby-dagar

Lokal,: Nyvångskolams aula.

Torsdag 28 oktober

08.15

Inledning:UnoKvist,BengtScherst6n.

Fria föredrag

Moderator: Per-Olof Bitz6n.

08.30

Staffan Gyllerup: Läkarbesök vid en vårdcentral i ett stadsdistrikt.

08.50

B engt Littorin: Läkarkontinuitet i pri- märvården inom Landslffona ko.m- mun 1975-1979.

09.10

Gun-Britt }arnlo: Tidig rehabilitering i hemmet av äldre personer med höft- fraktur.

10.00

Symposium: Bedömning av - arbetsfömåga

Moderator: Inge Dahn.

Deltagare: Håkan Westling, Bo Hag- berg, Carl-Gustav Oxelius, Göran Låfthag, Margit Rask, Lotta Wester- häll-Gisselsson.

126

13.15

Symposium: Hemsjukrård Moderator: Ove Dehlin.

Deltagare: Viveka Elm6r, Ulla Wester- Thelaus, ]an Sterngren, Svante Nils- son, Lars Norgren, Gillis Samuelsson.

Fria föredrag

Moderator: Göran Ejlertsson. ` 15.35

Lars Edgren: Vad vet hushållen om di- striktssköterskan och vilka av dem an- 1itar heme?

15.55

sq{eörttråFedveerrs|åoanihAe:åiy;Eå:iE;icis;

1äkardistrikt.

16.15

Leopold Recht: Telefonrådgivning på vårdcentral.

Fredag 29 olstober

Fria £öredrag

Moderator: Arne Wiinberg.

08.30

Barbro Hagander: Orsak till almt diar- r6 hos barn.

08.50

Siv Olsson: Behandling av luftvägsin- felstioner med Erymax.

09.10

Lars Lindholm: Primär hyperparåthy- reoidism i pensionärsundersökningen.

10.00

Symposium: Handläggning av övre luftvägsinfektioner i primärvården.

Moderator: Birgitta Hovelius.

Deltagare: Ann-Kristin ]ansson, Ingrid Svenstam, Folke Nordbring, Karin Prellner, Poul Christensen.

Fria föredrag

Moderator: Gun Hellsvik.

13.15

EriThor6n:"Medverkanisamhällspla- neringen" - en aktiv utmaning för so- cialtjänsten,

13.15

Liselotte Donaldson: Samverkan mel- lari sociallörvaltningen i Lund och mödra- och barnhälsovården.

13.55

Åke lsacsson: Ny lagstiftning om miss- bruksvård - avsilst och effelst.

14.15

Birthe Vang: Social fostran och hälso- fostran i ett helhetsperspelstiv.

14.35

Bodil Rasmusson: Samarbete i det fö- rebyggande arbetet bland barn och ungdomar.

AnmälantillkamrerKarinSvenninger, vårdcentralen, 24010 Dalby,

tel 046-20 92 00, senast den 12 oktober.

fimnsdoe±gem

u ?J1

detieefterfflåBade

böckerma3

• Vår hälsa -igår, idag och imorgon. . Hälsorisker. SOU 1981:1

• Ohälsa och vårdutnyttjande SOU 19:81:2

Hälso- och sjukvården inför 90-talet (HS 90) är en .parlamentarisk utredning, som syftar till atttaframunderlagförhälso-ochsjukvårdensplTering.

BÖckerna kan köpas i bokhandeln eller beställas från Liber distribution, Förlagsorder, 162 89 Stockholm.

HELiber

AlhännaFörlqget

SFAM.NYIT . ÅFiGÅNG 3 . 1982

(7)

f*S&f!__f._fo`:=ä

FORSKNING OCH UTTVECKLINGSARBETE - ÖVERSIKT

Forslming och utvecldingsarbete

i primärvård inom Stocltiolms län - redovisning av en enkätundersölming

GUNNEL BOSTRÖM . 80 HAGLUND . LEIF SVANSTRÖM

I a,riikel,n redovi,sas en imeriering av avstutade, pågående sam± planerade forskrings- o ch utveckling- sa;rbsten i primärvård i Stockhol,ms l,än. Redovis~

ringen bygger på en enkät genomförd våren 1982. Den har utiörts vid lristtiutio- nen för soäalmedicin, Karolinska institutet, vård-

centralen Kronan, Sundby-

berg.

Imen±eringen vi,sar atl det pågå;r en mångfald av pro- jek± i Stockhotms-Tegionen

men atl huvuddelen fims

samlade vid Zamdstimgels utveckängsvårdcentrazer.

Den visc[r också ati den övervågande delen av pro- jek±en har tyngdpunk±en i sa,mhöl;1sm edj,cimska mer

än i kliriska frågestölL rtingm. Eriarenhsten fiån iiw en±eringen under stryker behovet av utveckllngsvård- cenftaler med särskj,lda re- surser, l,iksom behovel av länsövergripande samhöl,ls- medicinska enhster, t ex hölsovårdsenhster.

Nyckelord: Forskning och utvecklingsarbete, översilst, primärvård, storstad, enkätundersökning, S to clholm.

Bakgmnd

Under våren 1982 har en inventering av avslutade pågående och planerade forslmings- och utvecldingsarbeten i primärvärd inom Stocldolms län ge- åodmfgägi.ain:å.pctienrsi£g.ening,ai:u,T:nö:å;

värdcentralen Kronan i Sundbyberg.

SFAM-NYIT . ÅRGÅNG 3 . 1982

Artikeln baserar sig på en rapport om forslmings- och utvecldingsarbete i primärvården i Stocldolms län.

Socialmedicinska institutionen vid vårdcentralen Kronan i Sundbyberg bedriver undervisning och forslming inom området socialmedicin och dä med speciell tonvilst på primärvårdens samhällsmedicinskaproblemställning- ar. Vi har på ett konlffet plan lmutit ett flertal kontakter med inom primärvår- den aktiva distrilstsläkare och di- strilstssköterskor. Den kontakten har visat att det inte bara vid utvecldings- enheterna utan även vid i stort sett alla vårdcentralerochläkarstationerpågår någon fom av stora eller små utveck- 1ingsprojelst.

Primärvården har på grund av den geografiska spridningen speciella in- formationsproblem. Därför har önske- mål framförts om att projekten skulle samlas i "katalogform" för att alla inom primärvården och utanför skall kunna få ett ömsesidigt erfarenhetsut- byte av vad som pågår och vem man

:ceatn=äådåesign:i|:f3;i#:i¥a:ioT;:s¥:

nings- och utvecldingsarbete är att ställa samman en sådan katalog, som sedan kontinuerligt skall förnyas.

Material och metod

En enkät skickades ut till 280 vård- centra-1er, 1äkarstationer och distrilsts- mottagningar. Vi hade från början fär- digställtettprojelstblad,somskullefyl- las i, med rubrikerna vårdcentral, pro- jektansvarig, kontaktperson, projekt- benämning, syfte, lägez dolmmenta- tion, sammanfattning och resultat.

Hittills har cirka 100 projelst inom Stockholms läns primärvård samlats in.Detärdockmångaprojektsominte kommit med i denna inventering. Un- der hösten ska projektkatalogen kompletteras så att den blir mer repre- sentativförprimärvärdenistockholm.

Mer än hälften av pågående eller avslutadeprojektbedrivsviddesk"ut- vecldingsvårdcentralerna", nämligen Dalen, Kronan, Matteus, Sollentuna, Storvreten, Tumba etc.

I denna artikel kan av utrymmesskäl bara ett mindre antal av projekten pre-

senteras. Om någon t5p av projektdo- kumentation finns tillgänglig anges detta inom parentes.

För att nå systematik och överblick har materialet indelats efter forsk- ningsområden och forslmingstemata i enlighet med Foldspang (1976). Syste- met har beskivits av Haglund (1980).

Väsentliga forslmingsområden uti- från primärvårdens uppgifter är att se påbefollmingensproblemochsjulwår- dens och att analysera:

1. Förhållanden bland befolkningen.

2. Primärvårdens arbetssätt.

3. Hu primärvården tillgodoser befollmingens behov. .

Resultat

1. Undersökningar om befolkningens förhållanden

aL. Kartiäggrtingar av bakgrundsbe- fo{kringens och kortiakfbefo{k rtingens hölsof örh¢Ila;nden.

Primärvårdsområdena i Stocldiolms kommun kommer att åläggas att göra verl#amhetsplaner inför 1983 (Hyd6n 1982).

Dessa verl#amhetsplaner skall för- hoppningsvis vara ett led i förändring- en av den nuvarande resursoriente- rade planeringsprocessen mot en mer behovsorienterad. Inom ett tiotal pri- märvårdsområden har det ffamtagits beslrivningaravbefollmingen(älders- fördelning, inkomst, socialhjälp, ar- betslöshet, invandrare etc) som kan ge underlag för bedömning av befolk- ningenshälsoläge.InomTumbaprojek- tets ram har en speciell studie pågått med syfte att ta fram en områdesbe- skrivning som kan användas pralstiskt vid vårdcentralen (1). Inom Tumba- projektet har också en epidemiologisk undersökning - hypertoni i en stor- stadsförort - genomförts (2). Syftet har varit att studera förekomst av högt blodtryck i 50-54-årsåldern och jäm- föra med en referenspopulation. D ess- utom syftar studien till att studera värdnivåer och hälsotillstånd för patienter med känd hypertoni. Inom Tumbaproj eket har också en registerstudie - epidemiologiska undersök- ningar i ett primärvårdsområde - ge-

127

(8)

nomförts (3). 0lika befintliga register har studerats i syfte att undersöka huruvida sjuldigheten i Tumba och Grö- dinge församling sldljer sig från sjuk- ligheten i Stocldiolms läns landsting.

Vid Sollentuna vårdcentral har ett av vårdlagen genomfört en screening med avseende på hypertoni av den manliga befollmingen mellan 40-60 år i Helenelund (4) . Ett annat vårdlag i Sollentuna genomför för närvarande en äldrescreening i Tureberg västra.

Syftet med denna. är att erbjuda personer över 65 år en enkel hälsokontroll utförd av distriltissköterska, att genom hembesök etablera kontakt mellan de äldre inom distriktet och hälsovården, att söka spåra medicinska, sociala, psy- kologiska problem och att lämna häl- soupplysning m m.

Vid socialmedicinska institutionen, vårdcentralenKronan,startarihöstett projelst, hälso- och samhällsprofil i Stocldiolms län (5). Inom projektets ram skall befintliga registerdata av betydelse för hälso- och sjulwärdens arbete analyseras. Dessa data skall bearbetas så att de blir användbara i det praktiska vårdlagsarbetet inom pri- märvården.

Ett stort antal studier av vårdkon- sumtionsmönsterinomöppenvårdhar genomförts i Stoclriolm. I dessa studier har via en enkel enkät vårdkon- sumtionsmönstret under ett år kart- lagts. Dylika studier har genomförts i Matteus, Storvreten, Sollentuna, Sigtu- na, Katarina och Enskede-Skarpnäck (6-9). Vid värdcentralerna i Matteus, Sollentuna och Storvreten har dessa enkäter använts i syfte att studera för- ändringarivårdkonsumtionsmönsteri samband med primärvårdens utbyggnad (10).

Ovan nämnda studier belyser enbart vårdkonsumtionsmönster och tar allt- så inte upp hu många besök som gjorts. Vid Matteus vårdcentral pågär en studie av Matteusbornas konsum- tion av öppen hälso-och sjulwård före och efter utbyggnaden av Matteus vårdcentral (11,12). Studien syftar till att beskiva hur en befollming föränd- rar sin sjulwårdskonsumtion när sats- ning sker på en utbyggnad av primär- vården.

b. Klassiftkationsstudler

Den ldassifikation av sjukdomar och andra oönskade tillstånd som används för närvarande är otillräcldig för arbete i primärvården. Ett förslag till ldassifikation av kontaktorsaker i primär- vårdenharutarbetatsinomTumbapro- jeket (13, 14). Syftet har varit att utveclda ett ldassifikationssystem för pa- tientkontaktorsaker som kan använ- das för bla patientmottagare i utbildning och i den diagnostiska processen.

c. KaTtiåggning av orsakstörhöllande titlvanligasjuhdomarochoönsha- de til,1,ståmd.

Endast ett av hittills inkomna projekt hamnar under denna rubrik nämligen i: Finska invandrare, sociala-medicins- 128

ka risldndikatorer för hjärtinfarlst -en jämförelsemedsvenskarisammaålder och bostadsområde. Syftet med projektet är att besvara frågan -beror den finländska överdödligheten i hjärtin- farkt på arv eller miljö (15-17).

2. Primärvårdens organisation Primärvårdens organisation är för när- varande under kaftig utveclding. Den nyligen genomförda ledningsorganisa- tionen är under vidareutveclding i bl a Enskede-Skarpnäck där försök pågår attinomvarjebetjäningsområdeutfor- ma lämplig vårdnära ansvarsfunktion som tar hänsyn till pågående utveckling av z/c3rdJczg. Primärvården skall enligt HSU (1979) .inneha hälsoansvar för befollmingen vilket ställer kav på förändring av primärvårdens arbetsor- ganisation. Utveclding av vårdlag på- går redan vid ett flertal vårdcentraler.

Vid socialmedicinska institutionen, vårdcentralen Kronan planeras ett projekt -vårdlagsarbete inom svensk primärvård. Proj ektet syftar till att ut- värdera om vårdlaget är den arbetsor- ganisation inom primärvården som kan ge - en bättre samverkan mellan primärvärden och den primärkommu- nala socialtjänsten samt - en basorga- nisation som systematiskt kan arbeta med preventiv hälsovård och inte enbart med sjulwård. (Enkät om vård- lagsarbete inom svensk primärvård är under bearbetning).

Vid vårdcentialerna med s k väl utbyggd primärvård (Enskede-Skarp- näck, Matteus, Sollentuna, Storvreten) pågår regz.sf7`erz.7eg av flera olika perso- nalkategoriers czrbefsz.7z77e#c3ZZ. Läkar-

besökenregistrerasviaenvårdbeslriv- ningsblankettsomfi/llsiavläkare(18).

För aLtt beslH±vaL distrihtssköteiL skans arbetsinnehåll heLr spec±ellaL vårdb eskrivningsblanketter framtagits (19-23). En av distriktssköterskor- na vid Matteus vårdcentral utför en studie i syfte att beshiva distriktsskö- terskans arbetsuppgifter i Matteus för- samling fiån år 1977 till 1982. Under denna period har stora förändringar - både organisatoriska och resursmässi- ga-ägtrum.Distriktssköterskansrolli vårdlagsarbeteärettprojeltisompågår vid Storvretens vårdcentral. Syftet med proj ektet är att utifrån vårdlagets arbetssätt beslffiva distriktssköter- skornas arbete som förutom sedvanli- ga distriktssköterskeuppgifter inldusi- ve BVC även omfattar telefonrådgiv- ning.

Distrik±ssjukgymnasternas veri-

scz772#ef kartläggs också vid Dalens och Storvretens vårdcentral.

Primärvårdens arbetssätt präglas i stor utsträclming av samarbete dels mellan olika personalkategorier inom primärvården och dels med andra sektorer såsom sluten vård, socialvård, ar- betsvård, skola, daghem mm.

Hemsjulwården är ett bra. exempel där samarbetet är ett medel £ör att nå goda resultat. Vid Ektorps vårdcentral pågår försöksverksamhet med hem-

sjulwård enligt Ljusdalsmodellen med syfte att förbättra samarbetet mellan långvård, kommunens hemsjulwård och primärvården (24). Vid Dalens vårdcentral pågår också försöksverk- samhet med hemsjulwård vars syfte är att skapa möjligheter för äldre och sju- ka människor att bo lwar i sina hem så länge det är önslwärt samt att genom olika åtgärder fördröja en intagning på institution och att underlätta ett åter- vändande till eget boende efter sjuk- husvistelse (25). Inom projekets ram skall kommun och landsting gemen- samt organisera samverkansfomer som syftar till att underlätta samarbete. Vid Väsby vårdcentral pågår för- söksverksamhet med sjuldiusansluten hemsjukvård (26). Projektet syftar till att utifrån till största delen befintliga resurser inom äldreomsorg, primär- vård och långvård i samverkansform bedriva s k lasarettsansluten hemsjuk- vård.

Ett flertal projeld syftar till att för- bättra samverkan med sjulriusldini- kerna.Isyfteattförbättrakommunika- tionema mellan akutmottagning och primärvård pågår försöksverkamhet med distriktsskötersketjänstgöring vid a,kutmottagningenvidsödersjulriuset.

Ansvarig för proj ektet är primärvårds- chefen i Enskede-Skarpnäck En studie av ivägsända remisser från vård- centraler samt av deras svarsfrelwens har utförts vid Matteus vårdcentral (27). Syftet med studien har varit att förbättrasamarbetetmedspecialistldi- nikema genom att dolmmentera pri- märvårdens samarbetsbehov lwantita- tivt och lwalitativt.

Missbruksproblem är ett annat om- råde som lffäver samarbete mellan olika seldorer. Vid Brandbergens vård- central har sedan 1978 pågått en alko- holpolildinisk verksamhet (28). I Nac- ka planeras ett projekt i syfte att öka samverkan mellan primärkommun, primärvård och psyldatri beträffande personer med alkoholproblem (29).

3. Samspelet befollming - primärvård Beslrivning av verksamheten vid vårdcentralen är en viktig uppgift. Om en verksamhet skall lmnna utvecldas är det nödvändigt att veta hur den ser ut. Vid vårdcentralerna i Sollentuna, Ma.tteus, Storvreten och Dalen regi- streras läkarbesöken med hjälp av ett besöksfomulär (19, 30-32).

Av de registrerade besöken data- bearbetas ca 10 procent. Inom Tumba- projektet har också basdata registre- rats via ett speciellt besöksfomulär (33). Registreringen har genomförts undersex2-veckorsperioderochsyftet har varit att ta fram relevanta basdata som kan användas i den diagnostiska processen.

Projekt som berör samspelet mellan befollmingen och primärvården kan indelas enligt följande:

aL) Befolkningens hälsonormeT och dess häl,so- och sjukvårdsbeteen- den.

(9)

Inom detta område finns mycket lite gjort.Detfinnsdoclmågrastörreenkä- ter angående befollmingens attityder till och kunskap om hälso- och sjuk- vård som utförts i Brunkeberg, Mat- teus och Storvreten.

Vid socialmedicinska institutionen, vårdcentralen Kronan pågår ett projekt -the efficiency of primary health care - i samarbete med socialdeparte- mentet, socialstyrelsen och SPRI (34).

Inom projektet skall en metod utveck- las för kontinuerlig utvärdering av pri- märvårdens effelster - sett ur befolkningens synvinkel - i fom av "§ocial acceptans". I vilken utsträclming mot- svarar primärvården befollmingens behov? Projelstet syftar även till att få en uppfattning om hur sociala, ekono- miska och miljömässiga förhållanden hos befollmingen betingar beteenden och attityder i hälsofrågor och sjuk- vårdskonsumtion. Vad som händer när befollming och primärvård möts skall ockå beslrivas.

TJn Befo{kringens hor3ta_k± och utnyti- j ande ci:v primärvård.

Beshivningaravhurprimärvårdenut- nyttjas har förändrats från besöks- orienterade till allt mer befollmings- orienterade. Genom enkätstudier har vårdkonsumtionsmönster för en defi- nierad befollming kunnat göras i bla Enskede-Skarpnäck, M atteus, S igtuna, Sollentuna och Storvreten (6-10). Vid Hallunda vårdcentral har en studie av v`årdkonsumtionsmönster och diag- nospanorama studerats bla med hjälp av retroalriv genomgång av j ournaler

(35, 36).

Vårdplaneringsfunkionen i fom av tele£onrådgivning (patientmottagare) är av väsentlig betydelse för befolkningens kontakt och utnyttjande av primärvården. Denna funktion har också varit föremål för ett antal studier vid vårdcentraler i Stoclriolms län.

Inom Tumbaprojelstet har tre rapporter tagits fram som berör telefonråd- givningen vid en vårdcentral (37-39).

Vid Sollentuna vårdcentral pågår en studie av sjulwårdskonsumtion hos k`rinnor behandlade för mammarcan-

Cer.

Hur kan man genom infomation förändra befollmingens attityder till och utnyttjande av primärvårdens?

Projelst kring infomation har genom- förts bla vid Ma.tteus, Sollentuna och Tumba (40-43).

c) Forskring och försökmed hölso_be- . fiämjande och sjukdomsförebyg-

gamde aktivitster.

Enavdevilstigasteuppgifternaförpri- märvården är att ta sig an domineran- de hälsoproblem i lokalsamhället. För- sök med hälsobefrämjande och sjuk- domsförebyggande alstiviteter blir allt vanligare inom primärvården. Ut- gångspunlst i detta hälsoarbete kan vara de undersölmingar som beskrivits under punkt 1 a.

Vid socialmedicinska institutionen, vårdcentralen Kronan päbörjas i höst

ett projelst -registrering och förebyg- gande av olycksfall i Stocldolms län (44). Första skedet av projeket inne- bär att undersöka möjligheterna för en kontinuerlig registrering av inträffade olycksfall och inledningsvis arbeta med förebyggande av barn- och äldre- olycksfall.

Vid ovan nämnda institution planeras också ett projekt -möjligheter till tidigare kontakt med riskgrupper för ohälsa. (45). Projelstet har till syfte att skapa, en sådan organisation och såda- na samverkansfomer för primärvår- den att den på ett adelwat sätt kan nå de riskgrupper för ohälsa som finns i samhället.

Ett vårdlag vid Sollentuna vårdcent- ral genomför en äldrescreening i sitt område. Verksamheten ingår som ett led i de dagliga distriktssköterskeupp- gifterna.

Vid Sollentuna har också bedrivits försök med hälsoupplysning med pri- märvårdensombas(46).Dettaprojekt har syftat till att med värdlag som bas utveclda arbetet med förebyggande åt- gärder.

Iväxholmharettprojektpågåttmed syfte att tillsammans med kommunen skaparutinerförkommandeplanering av frislwård och att öka hälsan inom omrädet (47).

Vid Matteus vårdcentral har ett för- slag till handläggning av hälsoproblem i förskolor tagits fram (48).

Vid Dalens vårdcentral planeras ett antal projekt med förebyggande verksamhet ffämst bland äldre. En studie av dödsfall vid Enskededalens bostadshotell pågår då antalet dödsfall vid aktuella bostadshotell varit mycket hög.

Syftet med studien är att undersöka huruvida antalet dödsfall varit `''nor- malt" för den aktuella boendegruppen eller om det har funnits predisponera- de fakorer.

Vid ett flertal vårdcentraler inom Stoclholms län pågår gruppverksam- het med rökawänjning och kost- och motion, erfarenheter finns redovisade från Tumba och Sollentuna (49-53).

d) Behandlingseffekl fi_amför al,ti med kvalltativ utvärdering Erfarenheter från detta område har framför allt erhållits från forslming vid Sjuldius.

Sjukdomar som behandlas inom pri- märvården ses ofta i ett tidigare sta- dium jämfört med vid sjulhus. Detta är bl a bakgrunden till de vårdprogram som är under utveclding. Utiflån de centralt ffamtagna vårdprogrammen harlokalavårdprogramutvecldatsvad gäller bla diabetes, hypertoni och bröstcancer. Vårdprogram för bröst- cancer kräver, liksom alla vårdpro- gram, att nära samarbete etableras mellan vårdcentral och sjulhus vilket ockå skett vid ett flertal vårdcentraler i fom av onkologkonsult. Verksamhe- tenmedonkologkonsultskallutvärde- ras med start hösten -82 vad avser pa- tientströmmar, vilka patienter som efter behandling kan få sin medicinska

servi,ceinomprimärvården,patienttill- fredsställelse, onkologkonsultens ar- betssätt, konsultens funktion vid vård av kroniskt och terminalt ca,ncersjuka och var gränsen går för primärvårdens kompetensområde. Ansvarig för projektet är socialmedicinska institutionen vid vårdcentralen Kronan i samarbete med onkologiskt centrum och SPRI. (54).

Lokala vårdprogram i syfte att ge en- hetliga riktlinjer och att utveclda be- handlingsrutinernavidvanligasjukdo- mar (urinvägsinfektioner, 1]ensår, barnsjukdomar etc) börjar också växa fram. Dessa lokala vårdprogram syftar till att förbättra vården och behand- lingsresultatet följs upp.

Vid Matteus vårdcentral pågår en vaxproppstudie som skall kartlägga fö- rekomst, tidåtgång, symptom och be- handlingseffekter. I Upplands Väsby prövas om diagnostiken av strepto- koclrinfektioner i öppen vård kan för- bättras genom att odling utförs vid vårdcentralen.

Dislmssion:

Inventeringenavaktuellaprojektvisar att det förekommer en rad forslmings- ochutvecldingsprojektiprimärvården men att dessa är koncentrerade till "ut- vecldingsvårdcentraler" som Dalen, Kronan, Matteus, Sollentuna, Storvre- ten, Tumba etc.

Inventeringen visar också att det framföralltärsamhällsmedicinskafiå- geställningar som är föremål för forskning och utvecldingsarbete. Med sam- hällsmedicin menar vi då projekt som hämtar sin metodkunskap från ''äm- nen" som epidemiologi, prevention, administration och organisationsutveclding. Enbart ett fåtal projekt har rent ldiniska frågeställningar. Att sam- hällsmedicinska frågeställningar varit sådominerandeiprojelstenkanförlda- ras av att primärvården i dag är i den utvecldingsfas där dessa problemom- råden dominerar.

En rad stora sjukdomsgrupper lffä- ver dock en mera primärvårdsanpas- sadhandläggningvarförvikanförvän- ta oss att ldiniska problemställningar omkring ''vardagssjulwård" kommer att öka i antal.

Att så många projelst koncentreras till utvecldingsvårdcentraler stryker under de lffav som framförts i Lands- tingsförbundets slffift om "forslming och utvecldingsarbete i primärvården"

där det lffävs en extra §atsning på såda- na vårdcentraler. Det går ej att enbart förlita sig på ensldlda entusiaster när primärvårdsutvecldingen skall drivas framåt. Om både en djup och bred kunskap skall kunna byggas upp be- hövs utvecldingsvårdcentraler och även forslmingsinstitutioner på re- gionnivå.

I enkäten framkommer också ett stort behov av utbildning i forslming och utvecldingsarbete. Här har de all- män- och socialmedicinska institutionerna ett stort ansvar att tillgodose detta behov.

129

(10)

Behoven av inventering av pågåen- de arbete i primärvården inte bara i Stocldiolms län utan över hela landet framstår också som centralt. Detta är en vilstig uppgift för institutionerna.

I nuvarande läge går det inte att dra :ntvålc`|adripnggsraäriset¥.e#aaTo:?trestlFni:.gporcot jek kanske kan beskrivas som utveck- lingsprojektmedanandrakankarakte- riseras som forslmingsarbete. Rent or- ganisatoriskt bör det på sikt vara en kantring mot samordning av utveck- lingsprojektvidlandstingenssamhälls- medicinska enheter medan forslming- en kan koncentreras till universitetens samhällsmedicinska institutioner. Det ärdockvimigtattintehaalltförstrilsta gränser mellan forslming och utvecklingsarbete och att även utvecldingsarbete kan bedrivas vid institutionerna utan att för den skull ge avkall på forslmingsarbetet. På samma sätt bör självfallet forslmingsarbete bedrivas ute i primärvården.

LitteratuiTeferenser:

1. FoldspangA: Dansk forslmingsarbejde i den primaere sundhetstjaeneste 1950- 74. En annonterad bibliografi udarbej- g:tiideennåi{ba:t|E;:pFP.er:|Fndiårg::ååe,Pasntå:;

1976, Statens Trylmingskontor Köpen- hamn 1976, ISBN 87-503-1934-5.

2. Haglund 8, Krakau 1: Forslming och utvecklingsarbete i primärvården. Del I SFAM-nytt 1980;1: 16-18.

3.Feacgi#sgfbl:::kfupljiåoärrs;`åid:gåceT#

Stockholm: Soc Med lnst, Vårdcentra- len Kronan, 1981. (Stencil)

4. SOU 1979:78 Hälso- och sjulwårdens mål och medel. HSU 1979.

5. Hyd6n E: Primärvärdens organisation i Stockholmslän.SFAM-nytt1982;3:159.

Projekdokumentation

1. E|ån|fae:åö:¥ngar om befollmingens för- 1. Elman 8, Malmberg B-G: Områdesbe-

skrivningar. Stockholm: Tumbaprojek- tet, 1982. (Rappo,rt 13)

2. Ahlbom A, Hansagi H, Malmberg B-G:

Hypertoni i en storstadsförort - en epidemiologisk undersölming. Stockholm:

Tumbaprojektet, 1982. (Rapport 10) 3a Ahlbom A, MalmbergB-G: Epidemiolo-

giska under§ölmingar i ett primärvärds- område. Stockholm: Tumbaprojektet, 1982. (Rapport 12)

3b Ahlbom A, Malmberg B-G: Epidemiolo- giska undersölmingar i ett primärvårds- område. SFAM-nytt 1982; 3:132.

4. Helenelunds vårdlag: Hypertoniunder- sölming i Helenelund. Nytt - från Ut- vecklingsenheten för allmänmedicin i Sollentuna 1981; nr 4:9-12.

5. 0lssonB, Svanström L: Hälso-och sam- hällsprofil AB-län. Stockholm: Lands- tingets hälsovärd, 1981. (Projektplan, svart serie nr 1)

6. Boström G, MartinsenE, Sjönell G: En- kät om sjulwärdskonsumtion i Matteus och Adolf Fredriks församling. Stock- holm: Matteus värdcentral,1980. (Preli- minär redovisning)

130

7. Boström G, Olsson E, Pettersson S: En- kät om sjulwårdskonsumtion i Storvre- ten och Tumba. Stocldiolm: Storvretens vårdcentral, 1980. (Preliminär redovisning)

8. Krakau 1: Hur fungerar sjulwården i Sollentuna? Nytt -från Utvecldingsen- heten för allmänmedicin i Sollentuna 1980, nr 2:4-17.

9. Krakau 1, Roth Y: Sjulwårdskonsum- tionsmönster i Sigtuna och i Sollentuna - jämförelse mellan två kommuner.

Nytt - från Utvecldingsenheten för all- mänmedicin i Sollentuna 1982; nr 5:5 0- 37.

10. Krakau 1: Hur fungerar sjulwården i Sollentuna -ett år senare? Nytt -från Utvecldingsenheten för allmänmedi- cin i Sollentuna 1981; nr 3:23-35.

11. Sjönell G: Ur rapport från Matteus vårdcentral veckoma 9-32 1980. Nytt - från Utvecldingsenheten för allmän- medicin i Sollentuna 1981; nr 3: 28-32.

12. Lindeberg A, Sjönell G: Dokumenta- tion av planeringen för en studie av

#äå:åe.uos:#rsTå;{t{åoråsFÖT:£gåha:ftöeprp:tn.

byggnaden av Matteus värdcentral.

Stockholm: Socialmedicinska institutionen, Vårdcentralen Kronan, 1981.

(Stencil)

13. Dahlin 8, Malmberg B-G: Kontakt- orsaker i primärvården - dags för nya grepp? Stockholm 1981. (Rapport, stencil).

14. Malmberg B-G: Förslag till ldassifikation av kontaktor§aker i primärvår- den. Stocldiolm: Tumbaprojektet, 1982. (Rapport 8).

15. Theorell T, Vigborg A, Kallner A, Dah- 16n G, Wållinder 0: A comparison between Finnish immigrants and na- tive Swedes in the greater Stockholm region - social and medical risk in- dicators of ischemic heart disease.

Scand ] Soc Med 1980; 8: 105-115.

16. Alfredsson L, Theorell T, Vigborg A:

Beror den finländska överdödligheten i hjärtinfarkt på arv eller miljö?

Nordisk Medicin 1981; 96:80-81.

17. Theorell T, Vigborg A: Finska in- vandrares sociala och medicinska risldndikatorer för hjärtinfarkt - en jämförelse med svenska i samma ålder och bostadsområde. Socialmedicinsk tidskrift 1981; nr 2: 111-114.

2. Primärvårdens orgaiiisation 18. Krakau 1, Tibblin G: Läkarbesök - en

vårdbeskrivning. Nytt - frän Utveck- lingsenheten för allmänedicin i Sol- lentuna 1980; nr 1: 14-25.

19. Hodell C: Vårdbeskrivningsblankett för distriktssköterskor - metodut- veclding och vårdbeskrivningsförsök.

Nytt - från Utvecldingsenheten för allmänmedicin i Sollentuna 1981; nr 4: 5-7.

20. Märtensson L: Utbyggd primärvård - distriktssköterskornas verksamhet i Matteusförsöket. Stockholm: Stock- holms universitet, Institutionen för samhällskunskap, 1982.

21. Hodell C: Distriktssköterskornas ar- betsinnehåll. Nytt - från Utvecldings- enheten för allmänmedicin i Sollen- tuna 1982; nr 5: 21-25.

22. Kriisa M: Studie av telefon- och be- söksstatistik 31/10-6/11 1978 vid di- striktsläkar- och distriktssköterske- mottagningarna i Tyresö primärvårds- omräde. Stockholm: Södra förvalt- valtningsområdet, primärvårdsbloc- ket,1979. (Promemoria).

23. Kriisa M: Pilotstudie av distriktsskö- terskors verksamhet i T}n.esö primär- vårdsområde. SFAM-nytt 1982; 3:

24. Eckerman 1: Utvidgat samarbete inom hemsjulwården i Nacka kommun.

Stockholm: Ektorps vårdcentral,1982.

(Rapport.)

25. Pettersson A, Wahlström 1, Winbladh M: delprojekt dalen 11 (Enskededalen- Kärrtorp). Stocldiolm: Dalenprojek- tet, 1982. (Promemoria)

26. ]osefsson K: Verksamhetsberättelse.

Stockholm:Sjukhusanslutenhemsjuk- vård, 1982 (Stencil)

27a!3iåseonn|:Pee=itsrsaeåi.tifi::|Eå:graarrbå:sn- i en storstad? Genomgång av remisser vid en vårdcentral. Stoclriolm:

Matteus vårdcentral, 1981. (Delredo- visning i form av föredrag på Andra nordiska kongressen i Allmänmedicin i Bergen)

27b!:gå:gniJs'tgigtnaed|:d?:nsg#g|t:ddisea=v- remisser frän en vårdcentral. SFAM- nytt 1982; 3:

27c Larsson S, Sjönell G: Kommunikation mellan sjuldusläkare i Stocldiolm.

SFAM-nytt 1982; 3:

28. Ludvig R, Nyman L, Sehlin |: Alkohol- mottagning vid en värdcentral. Läkar- tidningen 1979; 76: 4000-4004.

29..Eåi`s:äga,T||l,L{å?tuatghn6iågpi,SNcåci{baerftö'j alkoholrådgivning, ("Nacka-mottag- ningenföralkoholrådgivning").Stock- holm: 1981. (Projektförslag)

3. Samspelet befollming - primärvård

30. Krakau 1: Läkarbesök vid vårdcentral - två års vårdbeskrivning från tre värdcentraler i Sollentuna. Nytt - från Utvecldingsenheten för allmän- medicin i Sollentuna 1981 ; nr 3: 21-27.

31a Sjönell G: Ur rapport från Matteus vårdcentral veckorna 9-32 1980. Nytt - från Utvecldingsenheten för allmän- medicin i Sollentuna 1981; nr 3:

28-32.

31b sjönell G: Verksamhetsredovisning från Matteus vårdcentral, Stocldiolm.

SFAM-nytt 1982; 3:

32. Krakau 1: Besök hos allmänläkare i Sollentuna - tre års uppföljning. Nytt - från Utvecldingsenheten för allmän- medicin i Sollentuna 1982;rir 5:

10-16.

33. Malmberg B-G: Beskrivning av kontakter med sjulwården -Metoder och tillämpning. Stoclholm: Tumbapro- jektet, 1982. (Rapport 9)

34. Andersson BL, Bohlin A, Lindgren SÅ, Svanström L: Social acceptance of primary health care. Stocldolm:

Socialmedicinska institutionen, vård- centralen Kronan, 1981. (Promemo- ria).

55. Magnusson G, Vigborg A: Allmänlä- E::?iåkärt;ä{:lgnggaennåö88;t7;:of;j3u;{--

1841.

36. Vigborg A: Det muskuloskelettala sjukdomspanoramat. En specialstudie av allmänläkarbesök vid Hallunda vårdcentral. SFAM-nytt 1981; 2:

97-98.

37. Bäckström 8, Sjöblom 8: Nöjda patienter till en lägre kostnad? En studie över telefonrådgivning på en vård- central. Stocldiolm: Tumbaprojektet, 1980, (Rapport 1)

SFAM-NYTT . ÅRGÅNG 3 . 1982

(11)

38. Malmberg B-G: Telefonrådgivning vid en värdcentral. Värdsökandes attityder. Stocldiolm: Tumbaprojektet, 1981. (Rapport 2).

39. Malmberg B-G: Sammandrag av tele- fonrådgivning vid en vårdcentral.

Vårdsökandes attityder. Stockholm:

Tumbaprojektet, 1981. (Rapport 5) 40a Asp A-K: Att marknadsföra en vård-

central. Stoclholm: Hälso- och sjuk- vårdsnämndens informationsbyrå, 1981. (Rapport)

40b Sjönell G: Ihformation om en nyöpp- nad vårdcentral, informationsteknik - utvärdering. SFAM-nytt 1982; 3:

41. Krakau 1, Tibblin 8, Tibblin G: Infor- mation vid Sollentuna vårdcentral.

Nytt - från Utvecldingsenheten för allmänmedicin i Sollentuna 1980; nr 2: 31-40.

42. de Loäs M: Patientinformation vid Sollentuna vårdcentral. Nytt - från Utvecldingsenheten för allmänmedi- cin i Sollentuna 1981; nr 4: 21-25.

43. Hansagi H, Malmberg B-G, Olsson E, Wikell K: Att informera om vårdcen- tralens verksamhet. Stocldiolm: Tum- baprojektet, 1982. (Rapport 4) 44. Schelp L, Svanström L: Rebistrering

och förebyggande av olycksfall i Stocldolms län. Stoclholm: Lands- tingets hälsovård, 1981. (Projektplan, svart serie nr 2)

45. Länskommitt6n för häl.soUpplysning i Stocldiolms län: Projektplan avseende möjligheter till tidigare kontakt med

riskgrupper för ohälsa. Stockholm:

Länskommitt6n för hälsoupplysning, 1982. (Projektförslag, stencil) 46. S:imLä:;ård¥ås Täärlå?augpg:y=niäg. Rmaepd-

port från projekteringen för ett hälso- vårdprojekt på Sollentuna vårdcen- tral. Stocldiolm: Landstingets hälso- vård, 1982. (Hälsovårdsenheten NVFO , rapport).

- - Hälsoupplysning med vårdlag som bas. Från projekteringen av ett hälso- vårdsprojekt på Sollentuna vårdcen- tral. SFAM-nytt 1982; 3:171.

47. Bygren LO: 3353 hushålls syn på behovet av hälsofrämjande åtgärder.

Stocldiolm: Länskommitt6n för hälso- upplysning i Stockholms län, 1980.

(Skriftserie nr 6)

48. |;nshs;|:.5:roFbiäåagi iiå|rskåFodr!äggåiE{g holm: Matteus vårdcentral, 1980.

(Stencil)

49a Lindqvist R: Att bedriva rökawänj- ning på vårdcentral. Stocldiolm: Tum- baprojektet, 1982. (Rapport 5) 49b Lindqvist R: Rökawänjning i prak-

tiken. SEAM-nytt 1982; 3:

50. Blomquist M, Hansagi H, Larsson K, Malmberg B-G, Wikell K: Kost- och motionskurs vid Tumba vårdcentral - verksamhetsbeskrivning och enkät- studie. Stocldiolm: Tumbaprojektet, 1982. (Rapport 6)

51. Lagerstrand L, Wreje u-C: Rökawänj- ning på en allmänläkarmottagning.

Nytt - från Utvecldingsenheten för allmänmedicin i Sollentuna, 1982;

nr 4: 13-15.

52. Bornelind M, Eckerlund K: Rök- awänjning vid Sollentuna vårdcentral - vårdlag västra Tureberg. Nytt - från Utvecklingsenheten för allmänmedi- cin i Sollentuna 1981; nr 4: 16.

53. Ganesäter A: Rökawänjningsgrupper i Rotebro - rapport från vårt arbete.

Nytt - från Utvecldingsenheten för allmänmedicin i Sollentuna 1981; nr 4:

17-18.

54. Svanström L, Westerberg H: Bilaga till ansökan om anslag för medicinskt utvecklingsarbete. Stockholm: Social- medicinska institutionen,1981. (Sten- cil)

Författapresentation:

Gumez Boström* projekfledare, In- stitutionen för Socialmedicin Vård- cenftalen Kronam.

BoHaglundd,istrik±sl,äkarevidhölso- vårdsenhelen Nordvästra förvati- ningsor"ådet, Stockhol,ms läns landsting.

Leif Svanström professor, Institutio- nen för Social;medici,n och til,I,ika dlstrik±stöka,ie vid v årdcenftal,en Kro - nan.

*Postadress: Socialmedicinska lnstitutionen, Vårdcent- ralen Kronan,17283 Sundbvberg. Tel: 08/989100.

Rapporter

fr]ån Tumbaprojektet

PROJEKTPLAN

1. Nöjda kunder till en lägre kostnad?

-En studie över telefonrådgivning på en värdcentral.

2. Telefonrådgivning vid en vårdcentral -Vårdsökandes attityder

3. Sammandrag av rapport no 2

4. Att informera om värdcentralens verksamhet 5. Att bedriva rökawähj.ning på vårdcentral 6. Kost-och motioonskurs vid Tumba vårdcentral

-Verksamhetsbeskrivning och enkätstudie 7. Sjuksköterskans rådgivning vid nack-och

ryggbesvär - vid besök och per telefon

8. Förslag till klassifikation av kontaktsorsaker i primärvården

9. Beskrivning av kontakter med sjukvärden -Metoder och tillämpning

10. Hypertoni i en storstadsförori.

11. Beskrivning av hypertonibehandling i grupp på vårdcentral.

12. Epidemiologiska undersökningar i ett primär- vårdsomräde

-En registerstudie 13. Områdesbeskrivningar.

14. Epidemiologi i primärvården . S]utrapport

Kan rekvireras från:

TUMBAPROJEKTET -TUMBA VÅRDCENTRAL

Samaritvägen 2-6 . 147 00 Tumba Tfn 0753/600 00

SFAM.NYTT . ÅRGÅNG 3 . 1982 131

(12)

DU KOMMUNDIAGNOS - REGISTER ¢`Å3¢ #Z-#;`.

Epidemiologiska undersölmingar i ett primärvårdsområde

ANDERS AHLBOM . BRITT-GERD MALMBERG

Pri,märvå,rden kommer i fia,mtiden ati ha a,nsvar ej enba,rt f ör de patienler som söker vå;rd, utan för hel,a b stj äringsområdsts hölsa.

För ati kuma axla det±a a,msva,r eriordas kumskap om hälsotillståndst i, områ- dst. Ett sät± atl erhå,l;la sådan kunskap är aft ul- nyttja de register, som ut- vecklats utifrån den lå,nga skandina;viska traditionen inom foTkbokföringsområ- dst. Dema rapport beskri- ver stt försök till det±a baserat på dödsorsaks~, missbildrings- och camcer- registrel där Tumba vård- cenftals betj äringsomåde studerades. F ör cancersjuk- tighe± och dödtighel upp- visade b etj äringsor"ådet stffror som överensstämde völ med referenspopulatio- nema. F ör missbildningar f arms en tendens till över- sjuklighet. D en trotiga för- klaringen til,l detia ä;r dock slumpmässig v ariation.

Missbizdrtingsftekvensen i befoTkringen kommer dock a±t fötjas rioggrani i fiam- tiden.

Nyckelord: Epidemiologi, primärvård, storstad, kommundiagnos, register, Stocldolm.

Inledlling

Primärvårdenkommeratthaansvarej enbart för dem som söker individuell sjuk-och hälsovård, utan även för hela betjäningsområdets befollming. D etta förutsättet kunskap om betjäningsom-

rååeeissiugkadvo:psiå:åoirogg:;kinfo-a-

:irohnå|::smp.år:=¥däorofi:{::å#rbderraorekå:

pä vilka sjukdomar eller hälsotillstånd

132

som avses och på vilka resurser och förutsättningar i övrigt som föreligger.

En möjlighet är att studera befolk- ningsurvalmedhjälpavenkät-ellerin- tervjutelmik, en annan är att låta ett befollmingsurval genomgå ldiniska undersökningar.Entredjemöjlighetär att utnyttja rutinmässigt insamlade registerdata. Avsikten med denna rapport är att ge ett exempel på hur epidemiologisk information om en vård- centrals betjäningsområde kan erhål- las med hjälp av sådana registerdata.

Vi har i landet ett väl fungerande folkbold:öringssystem, som har legat tillgrundförinrättandeavenradregis- ter, där data med anlmytning till hälsa och sjukdom lagras. Dessa register er- bjuder i många fall goda möjligheter att utan stora kostnader erhålla information om sjukdomspanoramat eller förhållanden med anlmytning till detta. Det är dock vilstigt att man noga beaktar såväl de reliabilitetsproblem som de validitetsproblem som ound- vildigen firms i data av detta slag (Ahl- bom 1978).

I den här redovisade undersölming- en har vi studerat om Tumba vårdcent- rals betjäningsområde har ett avvikan- de mönster, jämfört med en referenspopulation (och i så fall på vilket sätt och i vilken utsträclming) vad gäller dödlighet, missbildningsfrelwens och cancersjuldighet

- dels för att ge underlag för planeringen av Tumba vårdcentrals verksamhet,

- dels för att påvisa användbarheten av registerdata i planeringen av vårdc entral ers verksamhet.

IWATERIAL oCH nmTODER Betjäningsområdet

Tumbavårdcentralsbetjäningsområde utgörs av Tumba och Grödinge för- samlingar i 8 otlq/rka kommun i sydvä- stra Stor-Stocldiolm. Tumba försam- ling består av blandad bebyggelse. An- tal invånare är cirka 24 000 och medel- åldern låg. Grödinge församling består framför allt av äldre villaområden och jordbruksområden. Antalet invånare är cirka 4 000 och medelåldern hög (fi- gur 1) (Malmberg mfl 1978).

Dödli8het

Dödsorsaksregistret innehåller alla dödsfall som inträffar bland personer slrivna i Sverige. För ytterligare infor-

mation hänvisas till någon årgång av publikationenDödsorsaker(texDöds- orsaker 1978, SOS). Från dödsorsalö- registret selelsterades samtliga dödsfall som inträffat under åren 1975-1978 där den avlidne var bosatt i Tumba eller Grödinge församling.

Med utgångspunkt från antal inträf- fade dödsfall och medelfollmängden i de två församlingama under perioden berälmades köns- och ålderspecifika dödstal. Dessa dödstal jämfördes med motsvarande dödstal för hela länet (Befolkningsförändringar 1975-1978 del 3, SOS).

För att erhålla ett sammanfattande mått på olildieten i dödlighet mellan å ena sidan Tumba och Grödinge och å denandrahelastocldiolmslänjämför- des det totala antalet dödsfall i Tumba och Grödinge med motsvarande för- väntade antal. Det förväntade antalet berälmades därvid utifrån de köns-och åldersspecifika dödstalen i hela länet och utifrån medelfollmiängden i olika köns- och åldersldasser i Tumba och Grödinge. Hypotesprövningen utför- des med chi-två test (Amitage 1971).

Ocksåförvissagrupperavdödsorsa- ker jämfördes det observerade antalet med ett förväntat antal. De förväntade talen berälmades på åldersgrupp för åldersgrupp på basis av totala antalet dödsfall i åldersgruppen och den pro- portion av hela rikets dödsfall som hänför sig till en viss dödsorsak, var- efter sum.mering skedde över alla äl- dersgrupper (Decoufl6 mfl 1980, Dödsorsaker 1978, SOS).

Missbildningar

Socialstyrelsen för ett missbildningsre- gisterditfallavmissbildningarrappor- teras från förlossningsldinikema.

Missbildningama ldassificeras enligt ICD-kod (Socialstyrelsen l968). På basis a.v denna kod indelar Socialstyrel- sen missbildningarna i "signifikanta"

missbildningar. och "icke signifikanta"

missbildningar. Med signifikanta missbildningar avses sådana som innebär att den kliniska betydelsen är omfat- tande och att missbildningen i stor ut- sträckning inverkar på barnet (Statis- tiska Meddelanden 1980).

Från missbildningsregistret selelde- ras alla missbildningar på barn födda åren 1975-1978 av mödrar bosatta i Tumba och Grödinge församlingar.

Det registrerade antalet missbild-

(13)

:i#EånMoecdhelå#:Tä.Tg`F,eniTumbaochGrödingeförsamlingarlg75-78

ningar i Tumba och Grödinge jämför- des med motsvarande förväntade antal. Detta berälmades genom att antal föddabarniTumbaochGrödingemul- tiplicerades med det genomsnittliga antalet missbildningar per barn bland barn födda på Huddinge sjuldus under samma period. Hypotesprövningar utfördes med chi-två test. Analyserna utfördes dels för samtliga missbildningar, dels för de signifikanta missbildningarna separat.

Cancersjuklimet

Cancerregistret registrerar alla diag- nosticerade fall av cancer (Socialsty- relsen 1980). Från cancerregistret se- lekterades alla fall där patienten var bosatt i Tumba eller Grödinge försam- ling och där diagnosåret var 1975 eller 1976 (Senast tillgängliga år). Det observeradeantaletfalljämfördesmed det förväntade antalet berälmat på samma sätt som vid dödlighetsanaly- sen. Därvid utnyttjades köns- och ål- dersspecifikacancerincidenstalförhe- la riket för år 1974 (Socialstyrelsen 1980).

RESUIH

Dödlistet

Dödligheten i absoluta tal i Tumba och Grödinge församlingar beskrives med uppdelning efter kön, ålder och dödsår i tabell 1. Under den studerade fyraårs- perioden avled sammanlagt 338 män och 259 lrimor.

I fig 2 jämföres de åldersspecifika dödstalen i Tumba och Grödinge med motsvarande tal för hela Stocldiolms län. Som en följd av det förhållandevis lågaantaletdödaiensldldaåldersgrup- per är den kurva som beskriver dödlig- heten i Tumba och Grödinge något ojämn. Det framgår trots detta att ni- vån för dödligheten i Tumba och Grö- dinge inte avviker från nivån för hela länet.

SFAM-NYll. . ÅRGÅNG 3 . 1982 133

relffytera till SFAM Medlemmar

Medlemmar