2011
Årsredovisning
Innehåll
VD har ordet 2
Årsredovisning för
Verksamhetsåret 2011 4
Fem år i sammandrag 6
Resultat- och balansräkning 8
Kassaflödesanalys 13
Noter 14
Revisionsberättelse 55
Bolagsstyrning 56
Huvudmän 58
Personalen 59
Styrelsen 60
VD har ordet !
Högsby Sparbank är den lokala banken i Högsby. Vi driver inte kontor, vi driver bank. Vår övertygelse är att det är av ytter- sta vikt att ha en bank på orten, som dess- utom styrs av lokala beslutsfattare. Vi för- står den lokala marknaden. Vi vill fortsätta att verka för en sund ekonomisk utveckling i vårt verksamhetsområde. Att driva bank på en mindre ort innebär att man är en naturlig del av det samhälle där man verkar.
En viktig del i detta är att vara välinforme- rade om den lokala ekonomiska utveckling- en.
2011 blev ett omtumlande år på många sätt för Högsby Sparbank. Runt om i värl- den drabbades stater av stora ekonomiska problem. På Högsby Sparbank drabbas man av en stor förlust i och med att tidigare VD
Per-Gunnar Sandberg tragisk avled under sommaren. En förlust för banken och där- med även för personalen. Jag känner stor beundran för att man klarat av situationen så väl som man gjort och känner vidare en stor utmaning i att ha fått förtroendet att ersätta P-G Sandberg.
Det är med stolthet jag kan konstatera att rörelseresultatet 2011 slutar på 16,6 miljoner, att jämföra med 9,6 milj år 2010. Den stora skillnaden handlar dels om att räntenettot ökat till följd av marknadsräntorna. Men också att banken erhållit utdelning under året på sitt aktieinnehav i Swedbank. Ett gott resultat i Högsby Sparbank gynnar bygden på så vis att banken även i fortsätt- ningen kan medverka till investeringar och annan verksamhet i bygden. Högsby Sparbank har under året bidragit till ett stort antal projekt i samhället, men kanske framför allt medverkat till att innevånare och företag kan verka på orten.
Min vision när det gäller bankverksamhet handlar mycket om att bygga förtroende.
Banken skall vara en naturlig plats att komma till. Det förtroende som byggs skall vara ömsesidigt. Våra kunder skall känna förtroende för oss, men vi som bank skall också känna förtroende för våra kunder.
Den framtid som vi tillsammans skall bygga i Högsby med omnejd kräver förtroende och lojalitet. Det är därför med nöje jag kan konstatera att vår kundstock och affärs- volym ständigt ökar. Vi känner att vi har det förtroende som man kan önska, men det gäller att förtroendet vårdas. Då kan vi medverka till samhällsutvecklingen, vilket ligger helt i linje med Sparbankens grund- idé. Det som kommer från samhället ska också tillbaka dit.
Jag ser med tillförsikt på framtiden. En framtid som kommer att präglas av sväng- ningar på marknaden till följd av den oro som är på de finansiella marknaderna.
Framtiden vi går till mötes kommer också att innehålla en mängd regelförändringar inom bankvärlden. Regelförändringar som kommer i kölvattnet av bankkrisen som startade 2008. Då känns det tryggt att verka i en bank som står på en stabil grund med en stark ekonomi.
Global konjunktur
Återhämtningen i den globala ekonomin tappade fart under hösten 2011 och då fram- för allt i euroområdet. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten under hösten efter ett svagt första halvår. Världsekonomin växte med ca 4% 2011, en dryg procent lägre än 2010. Det är framför allt industrin som tappat men också handeln har visat en mycket svagare utveckling.
Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMU-länderna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli dju- pare än vad man först trott. Det har skapat stor oro på finansmarknaderna med stora börsfall som följd. Samtidigt är det en poli- tisk kris. Det krävs förändringar på många håll i den ekonomiska politiken, vilket kan vara svårt att genomföra. Ett missförtro- ende uppstår och det leder oftast till högre räntor, vilket inte är hållbart i längden.
Obalanser och otillräckliga ekonomisk- politiska åtgärder leder till att kreditvärdig- heten sänks. Farhågor för betalningsinställ- lelser med risk för kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europe- iska banker, vilket i sin tur får kreditåt- stramningar till följd. Detta får en negativ effekt även på östeuropeiska länder när inflödet från utländska banker sinar.
Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa under 2011.
Både exporten och investeringarna ökade.
Hushållens konsumtion steg något i och med det förbättrade arbetsmarknadsläget. Slutet av året visar däremot på en sämre framtid och den närmaste utvecklingen kommer att bli betydligt svagare. Vi ser högre varsel och allt lägre planer på nyanställningar. Hushållens skuldsättning och osäkerheten kring huspri- ser och arbetsmarknad håller tillbaka hushåll- lens konsumtion. En risk för en lägre export finns, eftersom åtstramningar i Europa kommer att leda till en lägre efterfrågan.
Arbetslösheten stiger och inflationstrycket sjunker. Då sänker Riksbanken styrräntan.
Det kommer troligen att fortsätta ske under 2012.
Framtiden
Tillsammans med styrelse och personal känner jag trots en liten orolig omvärld en stark framtidstro. Nyckel till framgång är kompetenta och engagerade medarbetare.
Att alltid ha kunden i centrum och visa respekt för både kunder och kollegor är starka framgångsfaktorer. Jag vill tacka sty- relse och personal för det arbete som utförts under 2011. Jag vill också tacka våra kunder för det förtroende vi känner från Er. Tillsammans bygger vi framtiden så att vi kan fortsätta att stärka varumärket Högsby Sparbank.
Ewa Andersen, VD
Styrelsen för Högsby
Sparbank (532800-6217) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet under 2011, sparbankens 117:e verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
Högsby Sparbank är en självständig bank. Sparbankens verksamhet syftar till att ge kvalificerad bankservice till hus- håll, småföretag samt jord- och skogs- bruk. Företrädesvis inom Högsby kom- mun.
Sparbankens resultat
Banken kan återigen glädjas åt ett myck- et bra verksamhetsår. Rörelseresultatet uppgick till 16 617 tkr, att jämföra med 9 580 tkr för år 2010.
Vårt räntenetto har under 2011 ökat med 28,3 % till 25 754 tkr (20 073 tkr för år 2010). Detta har vi kunnat uppnå genom en god volymutveckling +6,5%. I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel.
Utdelningen på aktieinnehavet i Swed - bank AB har erhållits med 3 284 tkr, under 2010 erhölls ingen utdelning.
Provisionsnettot uppgick till 7 919 tkr, vilket är en ökning med 6,7%. Detta har kunnat uppnås tack vare en god volymut- veckling avseende förmedlade bolånekredi- ter till Swedbank Hypotek. Dessutom har vi även under 2011 haft en provisionsökning inom försäkringsområdet.
I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealise- rade vinster och förluster på finansiella instrument och dessa uppgick till 478 tkr mot 925 tkr föregående år.
Övriga intäkter uppgick till 215 tkr, en minskning med 161 tkr mot året innan.
Rörelsekostnaderna exklusive kreditför- luster uppgick till 15 602 tkr och är en minskning med 3 141 tkr. Minskningen beror främst på att man under året har åter- fört en pensionsavsättning.
Kreditförlusterna för 2011 uppgick till 5 455 tkr ( 510 tkr).
Sparbankens ställning
Inlåningen från allmänheten ökade med 67 927 tkr och var vid årsskiftet 794 823 tkr.
Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Robur Fond AB och Robur Försäkringar AB, med ett sammanlagt marknadsvärde på 446 577 tkr, en minsk- ning med 5,5%, mest beroende på börsut- vecklingen under året.
Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 710 878 tkr, en ökning med 6,1%. Den totalt förmedlad kreditvolymen till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans uppgick vid årsskiftet till 603 349 tkr, en ökning med 21 380 tkr, eller 3,7%.
Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 2 758 285 tkr, en ökning med 4,6%.
Sparbanken har vid årsskiftet placerat 127 122 tkr i obligationer och andra räntebä- rande värdepapper och 100 918 tkr i aktier.
Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2011 uppgick till 2,64. Ytterligare informa- tion om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag - nyckeltal på sidan 6 samt Resultat- och Balans- räkning 2007 till 2011 på sidan 8.
Personal
Medeltalet anställda är 13 st. Varje medar- betare har en särskild yrkesroll där det även identifierats utbildning- och certifierings/
licensieringskrav, Under året har fortlö- pande uppdateringar avseende certifiering- ar och licensieringar genomförts.
En del i bankens riskhantering handlar om personalen. För att möta framtidens krav och minimera risk vid framtida pen- sioneringar kommer banken att anställa ny personal, varav en licensierad rådgivare i mars 2012.
Miljö
Miljöfrågan har fått ett allt större fokus. En översyn kommer att ske av det dagliga arbetet. Miljöanalys kommer även att ske av kundbolag vid kreditbedöming.
Årsredovisning för verksamhetsåret 2011
Risk och osäkerhetsfaktorer
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker såsom kredit-, marknads-, operativa- och likviditetsrisker.
För att begränsa och kontrollera riskta- gandet i verksamheten fastställer sparban- kens styrelse policies och instruktioner för de olika risktyperna. I de olika policies finns riktlinjer för hur sparbanken ska agera för att kontrollera och begränsa risktagan- det. Sparbanken gör kontinuerligt en bedömning av risknivån i förhållande till det egna kapitalet i den process som kallas intern kapitalutvärdering (IKU).
Styrelsens uppfattning är att kreditrisken utgör den största risken vari det även kan ligga en osäkerhet i värdering av säkerhe- ter.
En mer omfattande beskrivning om dessa risker finns i not 3.
Principer och processer för ersättning och förmåner till ledningen
Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.
Händelser av väsentlig betydelse
Under året har ett avtal mellan Sparbanken och Bankomaten AB tecknats. Avtalet gäl- ler försäljning och hantering av bankens uttagsautomat. På så sätt säkerställs auto- matens placering samt möjligheten att till- handahålla kontanter i banken, vilket är ett krav i det sammarbetsavtal som tecknats med Swedbank.
Efter balansdagen har Ewa Andersen till- trätt som ny VD.
Förväntad framtida utveckling
För år 2012 förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt med tanke på rådande kon- junktur samtidigt som konkurrensen inne- bär fortsatt press på intjäningen. Rörelse- resultatet för 2012 förväntas uppgå till ca 16 mkr före kreditförluster.
Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 2 758 2 638 2 557 2 195 2 146
förändring under året, % 4,5 3,2 16,5 2,3 6,9
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av
balansomslutningen 24,0 25,1 23,1 21,8 28,2
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2,6 2,7 2,5 3,1 3,3
Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskvägda
placeringar 30,0 31,1 29,0 32,0 33,6
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO 2,5 2,1 2,4 3,0 2,7
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,4 1,1 1,7 1,6 1,7
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig
affärsvolym 0,6 0,4 0,2 0,2 1,7
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt
eget kapital 4,9 3,1 1,8 4,5 0,7
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter 0,41 0,65 0,56 0,55 0,59
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter 0,56 0,67 0,88 0,63 0,59
Fem år i sammandrag
2011 2010 2009 2008 2007
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster
i % av osäkra fordringar brutto 41 35 67 69 35
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten
och kreditinstitut (exkl banker) 1,5 0,8 1,1 0,2 0,6
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten,
kreditinstitut (exkl banker) 0,7 0,0 1,7 0,4 0,0
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 13 14 14 15 14
Antal kontor 1 1 1 2 2
2011 2010 2009 2008 2007
Resultaträkning tkr
Räntenetto 25 754 20 073 20 886 24 989 22 575
Provisioner, netto 7 919 7 422 6 790 6 347 7 094
Nettoresultat av finansiella
transaktioner 478 925 11 666 -1 131 741
Övriga intäkter 3 523 413 282 4 917 4 527
Summa intäkter 37 674 28 833 39 624 35 122 34 937
Allmänna administrations-
kostnader -13 103 -16 140 -19 649 -16 655 -16 684
Övriga kostnader [1] -2 499 -2 603 -2 464 -2 583 3 834
Kreditförluster -5 455 -510 -12 793 -2 786 -32
Summa kostnader -21 057 -19 253 -34 906 -22 024 -20 550
Värdeförändring på
finansiella tillgångar 0 0 0 -9 563 0
Rörelseresultat 16 617 9 580 4 718 3 535 14 387
Bokslutsdispositioner -49 7 -8 -60 103
Skatter -3 111 -2 590 19 -2 696 -2 560
Årets resultat 13 457 6 997 4 729 779 11 930
Balansräkning tkr
Kassa 4 209 4 282 5 901 3 021 4 580
Utlåning till kreditinstitut 102 653 70 666 68 075 60 574 61 660
Utlåning till allmänheten 710 878 667 253 719 650 697 362 652 154
Räntebärande värdepapper 127 122 121 873 31 025 27 038 41 816
Aktier och andelar 100 918 106 090 79 923 39 013 94 325
Materiella tillgångar 4 704 4 334 4 527 4 530 4 921
Övriga tillgångar 5 556 6 031 8 127 6 779 6 710
Summa tillgångar 1 056 040 980 529 917 228 838 317 866 166
Skulder till kreditinstitut 0 0 462 1 384 8 805
Inlåning från allmänheten 794 823 726 896 695 524 639 576 600 360
Övriga skulder 7 447 5 302 4 665 13 038 7 658
Avsättningar för pensioner m m 1 014 2 948 4 546 1 910 5 365
Summa skulder och
avsättningar 803 284 735 146 705 197 655 908 622 188
Obeskattade reserver 156 107 114 106 45
Eget kapital 252 600 245 276 211 917 182 303 243 933
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 1 056 040 980 529 917 228 838 317 866 166
[1] inkl av- och nedskrivningar på materiella tillgångar
Resultat- och balansräkning 2011-2007
Förslag till disposition beträffande bankens vinst
Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. 13 457 Styrelsen föreslår att detta
belopp disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 13 457
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som mot- svarar minst summan av kapitalkraven för kre- ditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterli- gare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvär- deringspolicy. Sparbankens kapitaltäck- ningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,64 (föregåendes års kapitaltäck- ningskvot 2,65). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 146 728 tkr (134 231 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 55 515 tkr (50 456 tkr).Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparban- ken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovis- ningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställ- ning i övrigt, hänvisas till efterföljande resul- tat- och balansräkningar med tillhörande bok- slutskommentarer.
Resultaträkning tkr
Not 2011 20101 januari - 31 december
Ränteintäkter 37 039 24 719
Räntekostnader 11 285 -4 646
Räntenetto 4 25 754 20 073
Erhållna utdelningar 5 3 308 37
Provisionsintäkter 6 10 250 9 599
Provisionskostnader 7 -2 331 -2 177
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 478 925
Övriga rörelseintäkter 9 215 376
Summa rörelseintäkter 37 674 28 833
Allmänna administrationskostnader 10 -13 103 -16 140
Avskrivningar på materiella anläggningstillångar 19 -398 -261
Övriga rörelsekostnader 11 -2 101 -2 342
Summa kostnader före kreditförluster -15 602 -18 743
Resultat före kreditförluster 22 072 10 090
Kreditförluster, netto 12 -5 455 -510
Rörelseresultat 16 617 9 580
Bokslutsdispositioner 13 -49 7
Skatt på årets resultat 14 -3 111 -2 590
Övriga skatter 0 0
Årets resultat 13 457 6 997
Rapport över totalresultat tkr
Not 2011 20101 januari - 31 december
Årets resultat 13 457 6 997
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas -6 133 26 362
Årets övrigt totalresultat -6 133 26 362
Årets totalresultat 7 324 33 359
Balansräkning tkr
Not 2011 2010Per den 31 december
Tillgångar
Kassa 4 209 4 282
Utlåning till kreditinstitut 15 102 653 70 666
Utlåning till allmänheten 16 710 878 667 253
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 127 122 121 873
Aktier och andelar 18 100 918 106 090
Materiella tillgångar 19
- Inventarier 1 068 564
- Byggnader och mark 3 636 3 770
Aktuell skattefordran 14 1 107 1 422
Övriga tillgångar 20 284 250
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 165 4 359
Summa tillgångar 1 056 040 980 529
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 0 0
Inlåning från allmänheten
- Inlåning 23 794 823 726 896
Övriga skulder 24 5 074 3 333
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 2 373 1 969
Avsättningar
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 315 2 229
- Uppskjuten skatteskuld 27 699 719
Summa skulder och avsättningar 803 284 735 146
Obeskattade reserver 28 156 107
Eget kapital 29 252 600 245 276
Reservfond 194 979 187 982
Fond för verkligt värde 44 164 50 297
Årets resultat 13 457 6 997
Summa eget kapital 252 600 245 276
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 056 040 980 529
Poster inom linjen
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser 30
- Garantier 67 091 55 636
Åtaganden 31
- Övriga Åtaganden 117 009 61 277
Rapport över förändringar i eget kapital
Reserv Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget
värde kapital
2010tkr
Ingående eget kapital 2010-01-01 183 253 23 935 4 729 211 917
Årets resultat 0 0 6 997 6 997
Årets övrigt totalresultat 0 26 362 0 26 362
Årets totalresultat 0 26 362 6 997 33 359
Vinstdisposition 4 729 0 -4 729 0
Utgående eget kapital 2010-12-31 187 982 50 297 6 997 245 276
Reserv Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget
värde kapital
2011tkr
Ingående eget kapital 2011-01-01 187 982 50 297 0 245 276
Årets resultat 0 0 13 457 13 457
Årets övrigt totalresultat 0 -6 133 0 -6 133
Årets totalresultat 0 -6 133 13 457 7 324
Vinstdisposition 6 997 0 -6 997 0
Utgående eget kapital 2011-12-31 194 979 44 164 13 457 252 600
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
2011-12-31 2010-12-311 januari - 31 december tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 16 617 9 580
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto -88 -84 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -282 -51
Avskrivningar 398 261
Kreditförluster 5 455 510
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 175 312
Betald inkomstskatt -3 111 -2 590
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital 19 164 7 938
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänhet -49 250 51 575
Ökning av inlåning från allmänhet 67 927 31 372
Minskning av skulder till kreditinstitut 0 -462
Förändring av övriga tillgångar 891 1 590
Förändring av övriga skulder -211 -960
Kassaflöde från den löpande verksamheten (Not 34) 38 521 91 053 Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar 100 008 10 083
Investering i finansiella tillgångar -105 848 -100 095
Förvärv av materiella tillgångar -767 -69
Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 607 -90 081
Årets kassaflöde 31 914 972
Likvida medel vid årets början 74 948 73 976
Likvida medel vid årets slut 106 862 74 948
2011-12-31 2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa 4 209 4 282
Utlåning till kreditinstitut 102 653 70 666
Summa enligt balansräkningen 106 862 74 948
Summa enligt kassaflödesanalysen 106 862 74 948
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Noter
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Högsby Sparbank, org. nr: 532800-6217, med säte i Högsby.
Adressen till kontoret är Storgatan 41, 579 30 Högsby.
2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens före- skrifter och allmänna råd om Årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändrings- föreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporte- rings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tilläm- par därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har anta- gits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfär- dande av styrelsen den 26 mars 2012.
Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 20 april 2012.
De nedan angivna redovisningsprinci- perna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Samtliga intäkter i Högsby Sparbank är hänförliga till Sverige.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som vär-
deras till verkligt värde (se not 33).
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av deri- vatinstrument, finansiella instrument klas si- ficerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finan- siella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna pre- senteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till när- maste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i en- lighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisnings- principerna och de redovisade beloppen intäkter och av tillgångar, skulder, kostna- der. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra rådande faktorer som under för- hållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden an- vänds sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.
Verkliga utfall kan avvika från dessa upp- skattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och fram- tida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskatt- ningar som kan medföra väsentliga juste- ringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRSInga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kom- mande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de för- väntade effekterna på de finansiella rappor- terna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9.
Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet an- skaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbelopper vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tilläm- pa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls.
Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändring- ar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresul- tat. Värdeförändringar på derivat i säkrings- redovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som fri- villigt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förän- dringar i referensränta. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte har godkänts för tillämpning inom EU.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsda- gen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktio- nella valutan till den valutakurs som föreligg- ger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter inkluderar transaktions- kostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skul- der som värderas till upplupet anskaff- ningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som
klassificerats som tillgängliga för försälj- ning
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktio- nen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdig- ställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan be- räknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna vär- deras till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkts- redovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdra- gets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.Sparbankerna erhåller avgifter och provi- sioner för utförda tjänster som intäktsredovi- sas på tre olika sätt enligt nedan:
(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som pro- visionsintäkt utan som justering av effektiv- räntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgif- ter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaci- liteten kommer att utnyttjas.
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kre- ditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som spar- banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjän- sten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisio- ner och avgifter som i allmänhet är relate- rad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjän- ster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bank- giro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transak- tioner innehåller de realiserade och oreali- serade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner.
Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
- Realisationsresultat från avyttring av finan- siella tillgångar och skulder (inklusive rän- teskillnadsersättning som erhållits vid kun- ders lösen av lån i förtid)
- Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall
- Realisationsresultat från finansiella till- gångar som kan säljas
- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas
- Valutakursförändringar
Allmänna
administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvo- den, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, tele- kommunikations-, rese- och representa- tionskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transak- tion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämp- ning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balans- räkningsmetoden med utgångspunkt i tem- porära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skul- der.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattere- gler som är beslutade eller i praktiken beslu- tade per balansdagen.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapital-
instrument, obligationsfordringar och ränte- bärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leveran- törsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalin- strument, låneskulder samt derivat.
(i)Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga vill- kor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balans- räkningen när rättigheterna i avtalet realise- ras, förfaller eller sparbanken förlorar kon- trollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobe- lopp i balansräkningen endast när det före- ligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt reali- sera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella till- gångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redo- visas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsrän- tan inte täcker sparbankens upplåningskost- nader för att finansiera lånet.
(ii)Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas
till verkligt värde exklusive transaktionskost- nader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vil- ket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finan- siella instrumentet värderas efter första redo- visningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Aktieindexobligationen i sin helhet presente- ras som obligation dvs inklusive det inbädd- dade derivatet.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen
Finansiella instrument i denna kategori vär- deras löpande till verkligt värde med värde- förändringar redovisade i resultaträkningen.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassi- ficera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansi- ella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga till- gångar. Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till det belopp som lånats ut till låntagaren.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansi- ella tillgångar omfattar räntebärande värde- papper med fasta eller fastställbara betal- ningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värde- ras till upplupet anskaffningsvärde.Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säl- jas ingår finansiella tillgångar som inte klassi- ficerats i någon annan kategori eller finansi- ella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av akti- er och andelar som inte redovisas som dot- terföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med peri- odens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeför- ändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen.
Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivränteme- toden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventu- ella transaktionskostnader ingå i anskaff- ningsvärdet vid redovisningen för första till- fället och därefter ingår vid löpande värde- ring till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet för- faller eller avyttras. Vid avyttring av tillgång- en redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
(iii) Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparban- ken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betal- ningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande vär- deringen redovisas skulden för den finansi- ella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37. Avsättningar, eventu-
alförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall , för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda vill- kor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknads- räntan då lånelöftet lämnas.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparban- ken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av till- gångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observer- bara uppgifter som kommer tillgångnens innehavare till del angående följande förlust- händelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårighe- ter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för till- gången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
f ) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gång- en, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive
i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar läg- sta tillåtna månadsbelopp), eller
ii. inhemska eller lokala ekonomiska vill- kor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslöshe- ten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseen- de hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till olje- producenter, eller ogynnsamma förän- dringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av observerba- ra förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerade som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivnings- behov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonte- rade nuvärdet av förväntade framtida kassa-
flöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i an- språkstagande inte är sannolikt), diskonte- rade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultat- räkningen.
Som objektiva belägg på att nedskrivnings- behov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betal- ningar som är mer än 60 dagar försenade.
Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdekla- rationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparban- kens system och rutiner för att hantera kre- ditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värde- nedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 måna- der som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstru- ment som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidi- gare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul- taträkningen.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkning- en av det nedskrivna beloppet. En nedskriv- ning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betal- ningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redo-
visas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovi- sas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgång- ar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultat- räkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redo- visas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att ned- skrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre förelig- ger.
(iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäk- ra skrivs bort från balansräkningen när kre- ditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag anta- gits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordring- arna inte längre i balansräkningen. Återvin- ning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditför- luster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar
(i) Ägda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffnings-
värdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumule- rade avskrivningar och eventuella nedskriv- ningar med tillägg för eventuella uppskriv- ningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av till- gången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till- gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(ii) Leasade tillgångar Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres linjärt över leasingperioden.
(iii) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentav- skrivning på rörelsefastigheter,eftersom effek- ten av övergången blir marginell.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader 50 år - inventarier - 20 år
Använda avskrivningsmetoder och tillgångar- nas restvärden och nyttjandeperioder omprö- vas vid varje års slut
Nedskrivningar av materiella tillgångar
(i) NedskrivningsprövningDe redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvin- ningsvärde.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvär- det.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektiv- avtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juri- disk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.En förmånsbestämd pensionsplan definie- ras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgi- vare är tillämplig även för sparbankens pen- sionsplan hos SPK. Sparbanken saknar till- räcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redo- visar därför dessa pensionsplaner som av- giftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkning- en i den takt de intjänas genom att de an- ställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa för- säkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterli-
gare ersättning än den som den kollektivav- talade pensionsförmånen då ger.
Företaget har utfäst förmånsbaserade pen- sioner till anställda som inte har säkerställts genom tecknande av pensionsförsäkringar, så kallad. ”pensionering i egen regi”.
Företagets förpliktelser att i framtiden utbe- tala pension har i balansräkningen värderats till nuvärdet av företagets framtida förvän- tade pensionsutbetalningar (kapitalvärdet).
Beräkningen har gjorts för varje anställd och bygger på antaganden om bl.a. nuvarande lönenivå och i vilken grad som pensionen intjänats. De försäkringstekniska grunderna för beräkning av kapitalvärdet bygger på de av Finansinspektionen (FI) fastställda före- skrifterna FFFS 2007:24. Dessa föreskrifter innehåller bl.a. instruktioner om valet av diskonteringsränta säkerhets- och driftskost- nadsbelastningar samt antagande om dödlig- het och sjuklighet.
(i) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudan- det kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbju- dandet tillförlitligt kan uppskattas.
(ii) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetal- ningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betal-
ningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förplik- telsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsätt- ningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbe- dömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Ansvarsförbindelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åta- gande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operati- va risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering.
Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regel- bundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som spar- banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter)
