Södra skolan Slottsbrons skola Skruvstads skola
2017 - 2018
Grums kommuns
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
för grundskolan åk F-3
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Innehåll
Skolans värdegrund ... 3
Varför denna plan? ... 4
Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ... 5
Att förebygga trakasserier och kränkande behandling ... 6
Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling ... 7
Om det händer ... 7
Att upptäcka, utreda och åtgärda ... 7
Rutiner vid misstanke om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling: Elev - Elev ... 8
Rutiner vid misstanke om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling: Vuxen - Elev ... 9
Att uppmärksamma signaler på kränkande behandling ... 10
Ordlista ... 11
Anmälan till rektor om kränkande behandling ... 12
”Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och vuxenutbildningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning.”
SKOLFS 2012:10
Skolans värdegrund
Skolans värdegrund handlar om
grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som:
Människolivets okränkbarhet
Individens frihet och integritet
Alla människors lika värde
Jämställdhet
Solidaritet mellan människor
1 kap. 5 § skollagen
Varför denna plan?
Alla elever ska komma till skolan och känna sig respekterade och trygga. Detta styrs bland annat av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagens 6 kapitel 2010:800. I den plan du nu läser preciserar vi varje år de mål och åtgärder vi satt upp utifrån rådande behov. För att möjliggöra detta arbetar vi medvetet på flera nivåer och detta kan åskådliggöras i en modell med tre delar.
FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Huvudmannen eller personalen får aldrig utsätta ett barn eller en elev för diskriminering eller kränkande behandling.
Det främjande arbetet Det förebyggande arbetet Det åtgärdande arbetet
syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde,
omfattar diskriminerings-grunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt
riktas mot alla och bedrivs
kontinuerligt och utan förekommen anledning.
EXEMPEL
Elever får återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär.
Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.
Personalen planerar utflykter eller friluftsdagar så att alla barn och elever ges förutsättningar att delta.
syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier ellerkränkande behandling;
omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
EXEMPEL
Utifrån identifierade behov:
Ha rastvakter som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga.
Analysera kartläggningar av elevernas trygghet och planera insatser tillsammans med dem.
Ta fram ordningsregler tillsammans med eleverna.
kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling;
ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad; trakasserad eller kränkt,
innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
EXEMPEL
Utse antimobbningsteam som består av undervisande lärare och personal från elevhälsan.
Öka observationer på rasterna.
Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Det främjande arbetet ska vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete och alltid pågå utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat.Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria tid som eleverna
tillbringar på skolan. Det handlar bland annat om att lärare har samma positiva förväntningar på alla klasser och på alla enskilda elever, hur grupper organiseras så att alla elever kommer till sin rätt och hur lärare och elever bemöter varandra. Det handlar också om att organisera undervisningen så att alla elever utmanas och utvecklas, att eleverna får samtala om vilka värderingar som är viktiga att vårda och att de görs delaktiga i skolans verksamheter.
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som ska prägla arbetet i verksamheterna och ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. För att arbetet ska bli systematiskt är det viktigt att sätta upp
utvärderingsbara mål för det främjande arbetet.
Det främjande arbetet bör
1. bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en del i det vardagliga arbetet,
2. baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn och elever blir respekterade som de är,
3. omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka
medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,
4. innebära att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten, samt
5. omfatta möjligheter för barn och elever att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer an vårdas.
Att förebygga trakasserier och kränkande behandling
Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla.
För att ha effekt är det viktigt att det förebyggande arbetet bedrivs systematiskt. I det förebyggande arbetet är det även viktigt att kartlägga hur eleverna uppfattar sin situation. Kartläggningen ska leda till att verksamheten får förståelse för problemen, dvs. varför och i vilka sammanhang kränkningarna uppstår samt hur de tar sig uttryck, så att verksamheten kan sätta in relevanta insatser.
Det är viktigt att föra en dialog med eleverna om hur kartläggningen bör utformas för att ge en rättvisande bild av verksamheten.
I det förebyggande arbetet bör ingå att:
regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,
analysera kartläggningen för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,
i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling,
utifrån de identifierade riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet,
planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och hur dessa ska följas upp och bestämma vem som ansvarar för respektive insats, samt
se till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser som ska sättas in
Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling
Enligt 6 kap. 10§ skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med
verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Enligt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska läraren uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling.
Ett framgångsrikt upptäckande arbete är nära kopplat till det främjande arbetet med att skapa tillitsfulla relationer mellan skolans personal och skolans elever. Känner sig elever trygga och säkra på att bemötas med respekt, så vågar de berätta om sin skolsituation. När eleverna på så sätt får
möjlighet att berätta om sin skolsituation underlättas upptäckandet av problem på struktur-, organisations-, grupp- och individnivå.
Om det händer
Även om arbetet i huvudsak handlar om att främja och förebygga, så är det av stor vikt att skolan har tydliga rutiner för hur man agerar då ”det” väl händer. Var och en som får signaler om att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har en skyldighet att omedelbart agera och vidta åtgärder enligt vad som vidare beskrivs i denna plan.
Att upptäcka, utreda och åtgärda
Att så tidigt som möjligt upptäcka förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling underlättar arbetet med att förhindra en fortsättning. All personal rapporterar till berörd klassföreståndare/mentor eller skolledning om iakttagelser som gjorts vid lektioner eller på raster.
Så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna.
Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Det man får reda på utgör sedan grund för de åtgärder man vidtar för att få kränkningarna att upphöra.
Vi arbetar med två huvudsakliga rutiner beroende på om den som utsätter/kränker är elev/barn eller vuxen. Dessa rutiner åskådliggörs i två olika grafiska modeller på nästkommande sidor i denna plan.
Rutiner vid misstanke om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling: Elev - Elev
Vid indikation på att elev/elever utsätter annan elev/elever för trakasseri, mobbning eller kränkande behandling kontaktas klasslärare/mentor.
Först sker ett enskilt samtal med den utsatta där man tydligt visar att skolan aktivt ska arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt trakasseri/mobbning/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda:
- Vad har hänt?
- Vem/vilka har utfört?
- Var har det ägt rum?
- Hur länge har det pågått?
- Vem/vilka har bevittnat?
Klasslärare/mentor tar hjälp av arbetslagets personal om det behövs för att utreda det inträffade. Även skolans elevhälsoteam kan komma att kontaktas vid behov.
Klasslärare/mentor informerar vårdnadshavare till den utsatte och den som utsatt när trakasseri/mobbning/kränkning konstaterats.
Även rektor informeras om det inträffade och delges dokumentationen.
Enskilda samtal med den/de som utsatt för trakasseri, mobbning eller kränkande behandling. Klasslärare/mentor leder samtalet och eventuellt deltar även personal från elevhälsoteamet. Vid konfrontationen av framkomna uppgifter är det viktigt att lyssna aktivt. Finns det möjlighet till flera tolkningar av händelserna? Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal.
Om trakasseri, mobbning eller kränkande behandling konstateras:
- Vad kan du göra för att sluta med beteendet?
- När tänker du börja?
- Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske.
Klasslärare/mentor utreder händelsen, rapporten eller indikationen.
Utredningens samtal syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till överenskommelse. Samtalen skall alltid dokumenteras. Därför bör en annan vuxen vara närvarande under samtalen för att föra anteckningar.
Enskilda samtal med eventuella vittnen för att styrka det inträffade.
Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överens- kommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den.
Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på om trakasserier/den kränkande behandlingen upphört.
Vårdnadshavarna ges återkoppling.
Vid svårare fall eller upprepning vänder sig klasslärare/mentor till elevhälsoteamet. Om elevhälsoteamet bedömer att det inte kan lösa problemet anmäler de till rektor för vidare utredning och åtgärder.
Vid allvarligare händelser bedöms om rektor ska göra en polisanmälan.
Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Likaså gäller incidenter med våld och hot om våld.
Måste disciplinära åtgärder vidtas beslutas dessa av rektor och styrs av Grundskoleförordningen: 6 Kap, 9 -10 §
Rutiner vid misstanke om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling: Vuxen - Elev
Vid indikation på att vuxen i skolan utsätter elev/elever för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling kontaktas alltid rektor.
Först sker enskilda samtal med eventuella vuxna som kan intyga det inträffade samt med den utsatta där man tydligt visar att skolan aktivt ska arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt diskriminering/
trakasseri/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnads- havarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda:
- Vad har hänt?
- Vem/vilka har utfört?
- Var har det ägt rum?
- Hur länge har det pågått?
Om det inträffade av rektor bedöms som mycket allvarligt kan denna redan från början be såväl den kränkandes fackliga företrädare som kommunens personalchef att delta i utredningen.
Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Elev och vårdnadshavare informeras om Barn- och elevombudsmannen roll och eventuellt rätt till skadestånd
Enskilda samtal med den/de vuxna som utsatt elev/elever för
diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Rektor leder samtalet och är tydlig med att skolan inte accepterar någon form av kränkningar. Alla eventuella kränkningar måste omedelbart upphöra. Den vuxna som kränkt meddelas att kontroller kommer att ske för att rektor ska vara försäkrad om att kränkningarna verkligen upphört.
Om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling konstateras:
- Vad kan du göra för att sluta med beteendet?
- Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske.
Rektor utreder händelsen, rapporten eller indikationen. Utredningens syftar främst till att få slut på kränkningarna och förhindra att liknande situation uppstår igen. Samtalen skall alltid dokumenteras.
Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överens- kommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den.
Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på om diskriminering/trakasserier/kränkande behandlingen upphört.
Vårdnadshavarna ges återkoppling.
Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att rektor går vidare utan dröjsmål.
De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till kommunens verksamhetschef och/eller anmälan till socialtjänsten och/eller Polismyndigheten.
Vid allvarligare händelser bedöms om rektor ska göra en polisanmälan.
Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Likaså gäller incidenter med våld och hot om våld.
Utifrån det enskilda fallet bedömer rektor om någon/några av parterna ska erbjudas alternativt beordras samtalsstöd.
Att uppmärksamma signaler på kränkande behandling
För vuxna är mobbning i skolan en företeelse som det är svårt att se tydliga uttryck för. Det ligger i mobbningens natur att den sker i det fördolda. Man kan dock vara uppmärksam på elever som visar någon/några av dessa signaler i skolan:
Går ensam, ”vill” vara ensam eller drar sig undan
Försöker vara nära en vuxen i ”fria” situationer
Man driver med och förlöjligar en elev – inte sällan med dennes godkännande
Ont i magen, ont i huvudet, ströfrånvaro
Uteblir från fester och utflykter
Uteblir ofta från idrottslektioner
Bråk och stoj som upplöses när vuxen kommer i närheten
Går ofta hem på raster, går till syster eller personalrum med bagateller
Tar lång tid på sig för att komma ut på rast
Har ofta förstörda böcker, teckningar, kläder
Blickar och ögonkast inom elevgruppen
Svårigheter att tala högt på lektionerna
Verkar ledsen och olycklig – gråter lätt
Koncentrationssvårigheter
Saknar vänner i skolan och på fritiden
Som förälder önskar man alltid sitt barn en trygg och god uppväxt. Skolan delar denna önskan och arbetar aktivt för att skolan skall vara en plats där alla ska kunna känna sig trygga. Trots detta arbete händer det ändå ibland, att barn blir utsatta för mobbning.
Dessa signaler skall inte tolkas som ett klart uttryck för att barnet är mobbat. Det kan finnas flera skäl till varför eleven inte trivs med sin tillvaro. Vi vill dela med oss av dessa iakttagelser för att du som förälder skall kunna samtala med ditt barn och diskutera om ett av skälen kan vara mobbning eller kränkande behandling i skolan.
Verkar ledsen, deprimerad och har humörsvängningar
Sover dåligt, mardrömmar, gråter i sömnen
Ofta ont i magen eller huvudet
Motvillig att gå till skolan
Träffar sällan eller aldrig klasskamrater
Tar en omväg till och från skolan
Saknar vänner
Kommer ofta hem med smutsiga eller trasiga kläder
Ger krystade förklaringar angående förstörda saker
Skråmor och blåmärken utan naturlig förklaring
Blir sällan eller aldrig bjuden på partyn
Väljer omvägar till och från skolan
Tappar intresset för skolan
Ber om eller stjäl pengar (för att muta)
Barn och ungdomar som är mobbade, kan känna en stor skam över att vara mobbade. De försöker ibland att dölja eller förneka det – även inför sina föräldrar. De kan förringa eller förneka att de är utsatta för kränkande behandling och mobbning.
Om barnet i samtal med föräldrarna säger att han/hon är mobbad, kan de också säga, att föräldrarna absolut inte får ta kontakt med skolan. Vårt råd är emellertid, att alltid kontakta skolan för att diskutera barnets uppgifter och skolans möjlighet att påverka situationen.
Ordlista
Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen och skollagen.
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Exempel på sexuella trakasserier kan vara:
”Runda ord", pornografiska bilder
Ovälkomna sexuella anspelningar, gester, tilltalsord
Ovälkomna kommentarer om utseende, klädsel, privatliv
Tafsande eller annan ovälkommen medveten kroppsberöring
Ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster eller ett sexuellt förhållande
Nedsättande skämt med anspelning på det kön man tillhör
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en annan skada eller obehag. Mobbning kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld. Det psykiska våldet kan ta sig aktiva uttryck som tråkningar och tillmälen. Det kan även vara aktivt passivt, som vid utfrysning.
Datum:________________
Anmälan till rektor om kränkande behandling
Skola Klass
Elevens namn
Indikationer på att barnet blivit eller blir kränkt
Gör en kortfattad beskrivning av orsaken till anmälan
Underskrift
Ort och datum Befattning
Underskrift
Namnförtydligande
