LITTERATURLISTA LSK230 Gäller fr.o.m. vt 10
LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng
=
Obligatorisk litteratur
Läs‐ och skrivinlärning och läs‐ och skrivutveckling (15 hp).
Allard, Birgitta & Margret Rudqvist & Bo Sundblad (2001). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier utbildning. 175 s.
Bjar, Louise (red.) 2006. Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur. 439 s.
Björk, Maj & Caroline Liberg (1999). Vägar in i skriftspråket, tillsammans och på egen hand.
Stockholm: Natur och kultur. 166 s.
Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur. 253 s.
Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm:
Natur och Kultur. 112 s.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur. 80 s.
Lyngfelt, Anna 2006. ”Skönlitterära texter som pedagogisk fostran. Om skönlitterära texter i läromedel med critical literacy‐begreppet som utgångspunkt.” I: Ellwin, Madeleine (red.) Ord och bild ger mening. S. 105–122. 14 s. Stockholm: Natur och kultur http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/18834
Längsjö, Eva & Ingegärd Nilsson (2005). Att möta och erövra skriftspråket. Om läs‐ och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur. 143 s.
Nya språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1‐5. Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/646/a/8747 83 s.
Skolverket. Grundskolan: kursplan och betygskriterier för ämnet svenska (2000).
Hämtas från www.skolverket.se
Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning.
Sidan N av R
Göteborg: Daidalos. 160 s.
Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisningar, dock högst 100 sidor.
Aktualiseras från tidigare kurser:
Andersson, Anders‐Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning.
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. 25 s.
Att läsa och skriva. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
http://www.skolverket.se
Referenslitteratur
Att läsa och skriva. Skolverket 2003. (Tillgänglig på
http://www.multimedia.skolverket.se/data/object/5318/531824.pdf). Enligt anvisningar.
Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk, ojämställd. Om barn, familj och omvärld i
grundskolans läseböcker 1962–2007. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (Malmö Studies in Educational Sciences, 38)
http://dspace.mah.se/bitstream/2043/5588/3/avhandling–eilard
Ewald, Annette (2007). Läskulture.:Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (Malmö Studies in Educational Scences., 63)
Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitas Upsaliensis. (Uppsala Studies in Education,115)
Josephson, Olle & Melin, Lars & Tomas Oliv (1990). Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, Cecilia (2005). Mellan fakticitet och projekt.Läs‐ och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem. Göteborg: Acta Universitas Gothoburgensis. (Göteborg Studies in Educational sciences, 234) gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/8472
Sandqvist, Carin &Teleman, Ulf (red.)(1989). Språkutveckling under skoltiden. Lund:
Studentlitteratur.
Strömquist, Siv (red.)(1992). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur.
Strömquist, Siv (2000). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö:
Gleerups.
Sagor och skönlitteratur, myter och medier (15 hp).
Sidan O av R
Edelfeldt, Inger. Skönheten och odjuret. I 4 x Edelfeldt. S. 349‐366. Kopia Euripides. Medea.
Gripe, Maria. Glasblåsarens barn
Homeros. Ur Odyssén. (Ett par sånger i olika översättningar.) Kopia.
Lagerlöf, Selma. En herrgårdssägen.
Lysander, Per & Suzanne Osten. Medeas barn. I Ingvar Holm & Ulla‐Britt. Janzon (red).
Pjäser för skola och scen. Teaterantologi Del 2. Malmö: Liber Läromedel eller Bengt Lewan & Birthe Sjöberg (red). Världsdramatik. Del 4. Lund: Studentlitteratur.
Rowling, Joanne. K. Harry Potter och de vises sten (Harry Potter and the philosopher´s stone) Sinbad Sjöfararen. I Tusen och en natt.
Sofokles. Kung Oidipus (Dessa båda Denna och Medea finns t ex i: Litteraturens klassiker:
Grekisk litteratur. Dramatik. Red L.Breitholtz. Stockholm: PAN/Norstedt.) Stiessel, Lena (1995). Skapelsemyter från hela världen. Almqvist & Wiksell/Liber.
En bok (utgiven för barn) med Grekiska guda‐ och hjältesagor. Exempelvis: Lena Stiessel (1992/1999), Grekernas gudar och hjältar. Almqvist & Wiksell; Leon Garfield (1993), Guden under havsytan: sagor från Olympen. R&S; Eva Hedén, Grekiska Sagor; Claes Lindskog, Grekiska myter och sagor (Den sista är inte specifikt utgiven för barn men lättillgänglig).
En bok (utgiven för barn) med Nordiska guda‐ och hjältesagor. Exempelvis: Nordiska guda‐ och hjältesagor. Samlade och berättade av Åke Ohlmarks (1986 och tidigare).
Sagas Berömda Böcker. Norstedts; Lena Stiessel (1985/2000), Om Tors hammare och andra nordiska gudasagor. Opal; Kevin Crossley‐ Holland, Nordiska gudasagor.
Carlsen/if 1993; Kata Dahlström (1985), Nordiska gudasagor. Rediviva. Eller tidigare utgåvor annat förlag.
En bok (utgiven för barn) med sagor från utomeuropeiska kulturer. Exempelvis:
Mandelas sagobok : Nelson Mandelas favoritsagor för barn (2003). Bonnier Carlsen;
Jan Knappert (2005). Muslimska berättelser. Fondi; Sven Ek (1996).Sagor från hela världen. Mångkulturellt centrum; Janne Lundström (2004). Regnbågens fånge: 50 dilemma‐sagor från Afrika. En bok för alla.
Myter och sagor i kopia
Ett urval dikter. (Enligt lärares anvisningar)
Sammanlagt ca 2 000 ‐2500 sidor ovan, inklusive illustrationer. Men sidantalet varierar mycket mellan olika utgåvor.
Filmer, TV‐serier, dataspel (Enligt lärares anvisningar)
Andersson, Lars Gustaf & Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999/2005). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur. Sid 65‐77. 12 s.
Sidan P av R
Armstrong, Karen (2006). Myternas historia. Stockholm: Bonnier/Månpocket. Kap 1. S.
7‐16. Kopia. 10 s.
Bearne, Eve (2000). Myth, Legend, Culture and Morality. I Where Texts and Children Meet. London & N Y: Routledge. Sid 183‐197. Kopia. 15 s.
Brostrøm, Torben (1992). Folksagan och den moderna litteraturen. Göteborg: Daidalos.
Sid 7‐21. Kopia. 15 s.
Buckingham, David (1998). Re‐Constructing the Child Audience. I Marit Haldar & Ivar Frønes (red.). Digital barndom. Oslo; Ad Notam Gyldendal. Kopia. 15 s.
Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle.
Lund: Studentlitteratur. Sid 9‐140. 130 s.
Dysthe, Olga & Fröydis Herzberg & Torlaug Lökensgard Hoel (2002/2005). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Kap. 10 och 11. 30 s.
Edström, Vivi (2002). Selma Lagerlöf. Livets vågspel. Stockholm: Natur och kultur. S. 218‐
231. Kopia. 14 s.
Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 53‐
65. Kopia. 12 s.
Kemp, Peter (1991). Urberättelse, livshistoria, grundberättelse. I Divan: tidskrift för psykoanalys och kultur 1991:3. Kopia. 7 s.
Linderoth, Jonas (red) (2007). Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur.
Lund: Studentlitteratur. 250 s.
Lindmark, Elisabeth (2003). Det vidgade textbegreppet i kursplanerna. I Texter och så vidare. Svensklärarföreningens årsskrift 2003. Stockholm: Natur och kultur. Sid 7‐10.
Kopia. 4 s.
Nikolajeva, Maria (2000). Hur skapar man en succé. Fenomenet Harry Potter. I Opsis Kalopsis 2000:1. S. 32‐37. Kopia. 6 s.
Sidan Q av R
Sidan R av R
Nikolajeva, Maria (2003). Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter. I TfL (Tidskrift för litteraturvetenskap) 2003:4. S. 4‐19. 15 s.
Ong, Walter J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg:
Anthropos. Kap. 1‐3 och 6, Sid 9‐93, 160‐178. 102 s.
Persson, Magnus (red) (2000/2005). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Sid 15‐193. 178 s.
Rönnberg, Margareta (2000). Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn – man blir det. I Nordicom Information 2000 (1). Sid 59‐68. Kopia. 10 s.
Rönnberg, Margareta (2001). Herkules arla stod upp för de svaga. I Varför är Disney så populär? De tecknade långfilmerna ur ett barnperspektiv. Uppsala: Filmförlaget. Sid 169‐174. Kopia. 6 s.
Rönnberg, Margareta (2003). Reklam som dagens myter? I TV‐reklamen ‐ vår tids myter.
Men könsrollskonserverande & konsumtionsfrämjande för barn? Uppsala:
Filmförlaget. Sid 58‐69. Kopia. 12 s.
Stewart, Colin & Lavelle, Marc & Kowaltzke, Adam (2001). The Language of Film and Televison. I Media and Meaning. London: British Film Institute. Kopia. 15 s.
Zipes, Jack (1994). Fairy Tale as Myth, Myth as Fairy Tale. Lexington: UP of Kentucky.
Kopia. 15 s.
Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisningar, högst 100 sidor
=
