Ny standard - Nytt resultat

Full text

(1)

Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

Kandidatuppsats 15 hp VT 2008

Ny standard - Nytt resultat

- IAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter”

Handledare: Thomas Carrington Författare:

Micaela Kristianson Karolina Lenander

Jelena Tolo

(2)

Sammandrag

Sedan 2005 har tillämpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden ändringar och tillägg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter”.

Den nya versionen innebär att även de transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte är hänförliga till ägarna, nu ska redovisas över resultaträkningen.

Detta innebär bland annat att fler orealiserade värdeförändringar kommer att inkluderas i resultaträkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer ser på införandet av IAS 1 och ställa det i relation till IASB:s officiellt uttalade grundintentioner. För att besvara vår forskningsfråga har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua kvalificerade revisorer på tre av Sveriges större revisionsbyråer. I empirin redovisar vi resultaten av den genomförda undersökningen. Vår slutsats är att revisorernas synpunkter skiljer sig i en del frågor från IASB:s officiella uttalanden, samt att syftet med den nya resultaträkningen inte till fullo har tillfredställt den generella användargruppens behov.

Däribland märks särskilt de mindre företagen som mest upplever reglerna som omständliga och svåra att tillämpa. Det återstår att se i framtiden, om de potentiella positiva effekterna av den nya standarden även kommer att bli märkbara för företagen.

Nyckelord i uppsatsen: IAS 1, den nya resultaträkningen, comprehensive income, OCI poster, transparens och orealiserade värdeförändringar.

(3)

Abstract

Since 2005 the international IFRS/IAS standards have been applied, and they are required for all Swedish public companies in their consolidated financial statements. The introduction of the new standards is still relatively new, but there are constant changes and amendments to them. In January of 2009 a new and revised version of IAS 1 will come into force. This new version means that transactions, that before were reported in the balance sheet but not applicable to the owners, now will be reported in the statement of income and expense. One of the effects that will come from this change is that more unrealized value changes will be included in the statement of income and expense. The purpose of this paper is to investigate the accountants view on the changes of IAS 1 and put that in relation to the published statements made by the IASB concerning their intentions of the changes. To answer our research question we have chosen to use a qualitative strategy and interview accountants from three of the larger accounting firms in Sweden. The results of the interviews will be presented in the empirical chapter. Our conclusion is that the accountants’ views are different from the published statements made by the IASB, in some areas of their intention. The new statement of comprehensive income have not fully satisfied the needs of general users, among which especially for smaller companies that mostly find the rules as being difficult and hard to apply. The future will show whether the potential positive effects of the new standards will be noticeable for the Swedish companies.

Key words: IAS 1, statement of comprehensive income, other comprehensive income, transparency and unrealized value changes.

(4)

Förord

Vi vill härmed framföra ett stort tack till alla som hjälpt oss att genomföra denna studie.

Ett speciellt stort tack till revisorerna som varit väldigt generösa med sin tid och kunskap. Utan Er hade uppsatsen inte kunnat genomföras.

Vi vill även tacka vår handledare Thomas Carrington för bra kommentarer och kritik.

Micaela Kristianson Karolina Lenander Jelena Tolo

Uppsala 4 juni, 2008

(5)

Definitioner

IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board

IASCF International Accounting Standards Committee Foundation IFRS International Financial Reporting Standards

FASB Financial Accounting Standards Board OCI Other comprehensive income

SFAS Statements of Financial Accounting Standards (U.S) SORIE Statement of other recognised income and expence US GAAP Generally Accepted Accounting Principles

US SEC US Securities and Exchange Commission

Other comprehensive income (AE.) = Övriga icke-ägarrelaterade transaktioner

Other recognised income and expense (BE.) = Övriga icke-ägarrelaterade transaktioner Statement of comprehensive income (BE.) = Nya resultaträkningen

Statement of other recognised income and expence (BE.) = Övriga icke-ägarrelaterade transaktioner

Statement of stockholders’ equity (AE.) = Alternativ till resultaträkningen i USA

(6)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 8

1.1 Bakgrund... 8

1.2 Problemdiskussion... 9

1.3 Syfte och problemfrågor ... 10

2. Den nya resultaträkningen ... 10

2.1 Den reviderade IAS 1 ... 12

2.2 SFAS 130... 14

3. Effekter av den nya resultaträkningen ... 14

3.1 Ägar- och enhetsteorin ... 14

3.2 IASB:s syfte – ökad jämförbarhet... 15

3.3 Transparens... 16

3.3.1 Transparens tolkat av IASB ... 16

3.3.2 Signalteori ... 17

3.3.3 Sänkta kapitalkostnader... 17

3.4 Orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen ... 18

3.4.1 Varför två olika resultaträkningar... 18

3.4.2 Effekter av orealiserade värdeförändringar... 19

3.5 Tillförlitlighet och relevans – påverkan på resultaträkningen... 21

4. Studiens genomförande... 22

4.1 Forskningsstrategi... 22

4.2 Urval av respondenter... 22

4.3 Utformning av intervjuhandledning... 22

4.4 Genomförande av intervjuer ... 22

4.5 Bearbetning och analys av intervjuer... 23

5. Revisorernas syn på den nya resultaträkningen... 23

5.1 Syftet med IAS 1... 24

5.2 Transparens, företagets signaler och sänkta kapitalkostnader ... 27

5.3 Orealiserade värdeförändringar och två val av resultaträkning ... 30

5.4 Tillförlitlighet och relevans... 32

6. Diskussion kring effekterna och revisorernas syn ... 33

6.1 Syftet med IAS 1... 34

6.2 Transparens, företagets signaler och sänkta kapitalkostnader ... 35

6.3 Orealiserade värdeförändringar och två val av resultaträkning ... 37

6.4 Tillförlitlighet och relevans... 38

7. Slutsatser... 38

7.1 Förslag till vidare forskning ... 40

(7)

Referenslista... 41

Bilaga 1... 43

Bilaga 2... 46

Bilaga 3... 50

(8)

1. Inledning 1.1 Bakgrund

Redovisning kännetecknas historiskt av två olika traditioner, den kontinentala respektive den anglosaxiska. Under de senaste decennierna har en del länder, som tillhör den kontinentala traditionen, börjat ta efter den anglosaxiska redovisningen. Detta har medfört att två olika varianter av den anglosaxiska traditionen har utvecklats. Dels den amerikanska som företräds av FASB, normgivaren i USA, dels den europeiska som företräds av motsvarande normgivare i Europa, IASB. Detta är ett steg på vägen mot en harmonisering av redovisningen när en ökad globalisering med fler internationella företag ökar behovet av mer synkroniserade redovisningssystem (Smith, 2006).

År 2002 utvecklades redovisningsstandarderna IFRS/IAS, som innebar en förändring för alla noterade bolag vid upprättandet av ett företags koncernredovisning. Från år 2005 är reglerna obligatoriska för noterade företag, men även onoterade har möjlighet att redovisa enligt gällande IFRS/IAS regler (Smith, 2006). Efter införandet har det dock framkommit ytterligare synpunkter på hur innehållet i företagens finansiella rapporter ska se ut. IASB har därför utfärdat nya krav på upplysningar när det gäller företagens redovisning av kapital. En ny reviderad version av IAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter”, utgavs i september 2007 och kommer att träda i kraft den 1 januari 2009. Innebörden av den reviderade standarden är bland annat att alla intäkter och kostnader ska redovisas separat från förändringar i det egna kapitalet som beror på transaktioner med ägarna. Exempel på den sorts transaktioner som berörs är värdeförändringar av finansiella tillgångar som kan säljas och omvärderingar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar. Den nya redovisningen innebär att företagen i framtiden ska redovisa värdeförändringar av alla icke-ägarrelaterade transaktioner över resultaträkningen (Deloitte, 2008a). Detta överensstämmer med kongruensprincipen men konsekvensen blir att de påverkar resultatet oavsett om värdeförändringarna är realiserade eller inte (Smith, 2006). Företagen kan välja mellan att redovisa i en ny utökad resultaträkning, en så kallad statement of comprehensive income, eller två stycken som består av en traditionell resultaträkning tillsammans med en statement of comprehensive income (Deloitte, 2008a).

(9)

1.2 Problemdiskussion

Syftet med IFRS/IAS har sitt ursprung i internationalisering och standardisering för ökad jämförbarhet. Enligt ett pressbrev från Deloitte kan revision verka som ett instrument för att öka jämförbarheten mellan svenska och utländska företag och underlätta för svenska företag att verka utomlands. För noterade företag är det en stor fördel om årsredovisningen och koncernredovisningen kan upprättas enligt samma principer (Deloitte, 2008b).

I USA har ett antal studier genomförts som behandlar hur övergången till den nya resultaträkningen har gått där. Ur ett svenskt redovisningsperspektiv finns däremot inte speciellt mycket material som behandlar den nya resultaträkningen och tänkbara effekter som kan uppkomma. Revisorer besitter stor kunskap om redovisningsregler och med deras hjälp kan den internationella diskussionen föras in på ett nationellt plan. Revisorer tillämpar aktuella regler och rekommendationer, vilket kräver förberedelser innan nya standarder införs (FARSRS, 2008). Tack vare tidigare erfarenheter från implementeringar av standarder, kan revisorer bidra med adekvat information om möjliga effekter av en ny resultaträkning.

Studien utformas därför utifrån revisorers synvinkel.

Eftersom IFRS/IAS är ett väldigt omfattande och komplicerat regelverk har IAS 1 ett syfte att förenkla och underlätta förståelsen av de finansiella rapporterna. IASB jämställer transparens med bland annat de kvalitativa egenskaperna tillförlitlighet och förståelse, som tillsammans ska ge en bättre kvalitet i resultaträkningens innehåll och presentationen av den, vilket kommer att garantera att syftet om bättre jämförbarhet uppnås (IASB, 2006a). Företag borde vara positivt inställda till IAS 1 och frivilligt vilja förbättra kvaliteten på redovisningen, eftersom det kan stärka deras position på marknaden samt sänka deras kapitalkostnader (Wolk et al., 2008).

En stor del av diskussionerna som förs idag rör några av de icke-ägarrelaterade transaktionernas orealiserade värdeförändringar och dess relevans eftersom de påverkar resultatet. Traditionellt lägger läsaren mest fokus på resultaträkningens sista rad och därför argumenteras det emot ett införande av ytterligare orealiserade värdeförändringar eftersom resultatet inte tillförs enbart relevant information, vilket kan skapa förvirring i resultaträkningen (Hällefors, 2006). Om en resultaträkning innehåller information som inte anses vara relevant kommer tillförlitligheten till resultatet att försämras (IASB, 2006g). Ett

(10)

annat syfte med revideringen av IAS 1, är som nämnts en standardisering för att ge en ökad internationell jämförbarhet, men att samtidigt ge företagen två olika alternativ till redovisning av resultatet går emot det syftet. Målet om en ökad jämförbarhet mellan USA och Europa kommer inte att uppnås till fullo, om inte ett beslut fattas där bara en form för redovisning av resultaträkningen tillåts (Hällefors, 2006). Resultaträkningarna kommer inte att vara jämförbara om det inte utvecklas tydliga regler för var orealiserade värdeförändringar på de icke-ägarrelaterade transaktionerna ska redovisas. Enda alternativet, till ett sådant mycket omfattande regelverk som det skulle kräva, är att bara tillåta en resultaträkning (IASB, 2006b).

1.3 Syfte och problemfrågor

Vi vill i vår studie undersöka hur revisorerna ser på införandet av IAS 1 och ställa det i relation till IASB:s officiellt uttalade grundintentioner.

För att uppfylla syftet ämnar vi besvara följande problemfrågor:

 Vad anser revisorerna om IASB:s syfte med införandet av den reviderade IAS 1?

 Anser revisorerna att utformningen av den nya resultaträkningen kommer att ge en ökad transparens?

 Vilka effekter ser revisorerna med orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen?

 Hur tror revisorerna att redovisningen av de icke-ägarrelaterade transaktionerna påverkar resultatets tillförlitlighet?

2. Den nya resultaträkningen

I skrivande stund genomför IASB tillsammans med den amerikanska normgivaren FASB projektet Reporting Comprehensive Income, som innebär en ny utformning av resultaträkningen. Den nya resultaträkningen ska även innefatta värdeförändringar på de icke- ägarrelaterade transaktioner som enligt nuvarande standarder redovisas direkt mot eget kapital, och det hela utmynnar i ett nytt resultat (Rundfelt, 2004 och Smith, 2006). Tanken bakom den nya presentationen av resultatet är att alla förmögenhetsförändringar som inte beror på transaktioner med ägarna, det vill säga samtliga intäkter och kostnader, ska samlas i en resultaträkning. Tidigare har de poster som redovisats direkt mot eget kapital och som inte berott på transaktioner med ägarna, avvikit från kongruensprincipen. Kongruensprincipen

(11)

illustrerar sambandet mellan resultat- och balansräkning samt förändringen i eget kapital. Den brukar formuleras som:

UB Eget kapital – IB Eget kapital +/- Vinst/Förlust +/- Ägarrelaterade transaktioner = förändring av Eget kapital

Nu när de poster som tidigare redovisats direkt mot eget kapital, redovisas i resultaträkningen innebär det att den sista raden i resultaträkningen uppfyller kongruensprincipen till fullo, även om det i sig inte är ett motiv till den nya utformningen (Hällefors, 2006). Den amerikanska termen för detta nya resultat är total comprehensive income medan den engelska motsvarigheten är total recognised income and expense. Vad resultatbegreppet ska heta på svenska är ännu oklart (Rundfelt, 2004 och Smith 2006). När det gäller benämningen på de ytterligare icke-ägarrelaterade transaktionerna som nu ska inkluderas i resultaträkningen skiljer sig namnen åt även här. I USA kallas dessa poster other comprehensive income (OCI) medan de i Europa går under termen other recognised income and expense. Det bör även nämnas att dessa namn inte är tvingande för företagen, vilket också anges i standarderna (Hällefors, 2006). Vi kommer hädanefter för enkelhetens skull att kalla de ytterligare icke- ägarrelaterade transaktionerna, som tidigare redovisats direkt mot eget kapital, för OCI posterna, oavsett om den amerikanska eller europeiska termen avses.

De poster som berörs är:

 Omvärderingar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar (IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar)

 Aktuariella vinster och förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner som redovisas i den period där de inträffar utanför resultaträkningen

(IAS 19 Ersättningar till anställda)

 Omräkningsdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheters finansiella rapporter (IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser)

 Vinster/förluster vid omvärdering av finansiella tillgångar som kan säljas (IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering)

 Den effektiva delen av vinster och förluster på säkringsinstrument vid kassaflödessäkring

(IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering) (Deloitte, 2008a)

(12)

2.1 Den reviderade IAS 1

Den nya versionen av IAS 1 ska börja tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009, men även en tidigare tillämpning är tillåten. Det blir inte längre tillåtet att presentera icke-ägarrelaterade värdeförändringar i separata poster i balansräkningen, utan dessa ska istället redovisas i en förlängd resultaträkning. IAS 1 ger två alternativ på hur intäkter och kostnader ska presenteras. Enligt det ena alternativet upprättas två resultaträkningar; en separat rapport med den traditionella resultaträkningen med ett tillägg av en separat resultaträkning innehållande other comprehensive income (figur 1). Enligt det andra alternativet sker presentationen genom en utökad resultaträkning, en statement of comprehensive income där other comprehensive income ingår (figur 2) (KPMG Bohlins AB, 2007 och IAS Plus, 2007).

Resultaträkning och other comprehensive income

Resultaträkning Other comprehensive income

2007 2006 2007 2006

Intäkter 210 000 200 000 Årets resultat 47 124 46 577

Kostnader för sålda varor -70 000 -65 000 "Other comprehensive income":

Bruttovinst 140 000 135 000 Omräkningsdifferenser 1 900 1 200

Försäljningskostnader -34 000 -32 000 Finansiella tillgångar som kan säljas 1 600 450

Övriga intäkter -45 000 -42 000 Kassaflödessäkringar -578 560

Andra vinster/förluster netto 3 400 2 500 Omvärdering av materiella anläggningstillg 189 240 Resultatandel i intresseföretag 1 000 500 Aktuariella vinster och förluster på

Rörelseresultat 66 700 65 600 förmånsbestämda pensionsförpliktelser -1 400 1200

Finansiella intäkter 500 450 Andel av "Other comprehensive income” i

Finansiella kostnader -1 750 -1 360 intresseföretag 350 -125

Finansiella poster netto -1 250 -910 Inkomstskatt relaterad till "Other comprehensive

Resultat före skatt 65 450 64 690 income" poster -479 -1 022

Inkomstskatt -18 326 -18 113 Årets "other comprehensive income"

Årets resultat 47 124 46 577 netto efter skatt 1 582 2 503

Total "Comprehensive income" för året 48 706 49 080 Årets resultat hänförligt till

Moderföretagets aktieägare 42 412 41 919 "Comprehensive income" hänförligt till

Minoritetsintresse 4 712 4 658 Moderföretagets aktieägare 43 835 44 172

Minoritetsintresse 4 871 4 908

Figur 1. Exempel på hur alternativet med en tvådelad resultaträkning kan ställas upp.

Källa: Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2008.

(13)

Figur 2. Exempel på hur alternativet med en resultaträkning kan ställas upp.

Källa: Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2008.

En av utgångspunkterna för den reviderade IAS 1 har varit att på ett tydligt sätt åtskilja ägarrelaterade transaktioner från de icke-ägarrelaterade som ger förändringar i företagets egna Comprehensive income

2007 2006

Intäkter 210 000 200 000

Kostnader för sålda varor -70 000 -65 000

Bruttovinst 140 000 135 000

Försäljningskostnader -34 000 -32 000

Administrationskostnader -45 000 -42 000

Övriga intäkter 3 400 2 500

Andra vinster/förluster netto 2 300 2 100

Resultatandel i intresseföretag 1 000 500

Rörelseresultat 66 700 65 600

Finansiella intäkter 500 450

Finansiella kostnader -1 750 -1 360

Finansiella poster netto -1 250 -910

Resultat före skatt 65 450 64 690

Inkomstskatt -18 326 -18 113

Årets resultat 47 124 46 577

"Other comprehensive income":

Omräkningsdifferenser 1 900 1 200

Finansiella tillgångar som kan säljas 1 600 450

Kassaflödessäkringar -578 560

Omvärdering av materiella anläggningstillgångar 189 240 Aktuariella vinster och förluster på

förmånsbestämda pensionsförpliktelser -1 400 1 200 Andel av "Other comprehensive income" i

intresseföretag 350 -125

Inkomstskatt relaterad till "Other

comprehensive income" poster -479 -1022

Årets "other comprehensive income"

netto efter skatt 1 582 2 503

Total "Comprehensive income" för året 48 706 49 080

Årets resultat hänförligt till

Moderföretagets aktieägare 42 412 41 919

Minoritetsintresse 4 712 4 658

Comprehensive income hänförligt till

Moderföretagets aktieägare 43 835 44 172

Minoritetsintresse 4 871 4 908

(14)

kapital. Inga andra transaktioner än de med ägarna får redovisas direkt mot eget kapital (KPMG Bohlins AB, 2007).

2.2 SFAS 130

Den reviderade IAS 1 stämmer i princip överens med den amerikanska standarden SFAS 130

”Reporting Comprehensive Income” som utgavs av FASB i juni 1997. Syftet med SFAS 130 är att alla värdeförändringar, på poster som faller under definitionen other comprehensive income, ska redovisas i resultaträkningen för den period värdeförändringarna uppkom.

Införandet av standarden kom som ett gensvar på den kritik och diskussion som förts bland användare av de finansiella rapporterna mot att vissa värdeförändringar gick förbi resultaträkningen och istället endast fanns med i balansräkningen som förändring i eget kapital. SFAS 130 ger tre alternativa metoder för att redovisa i enlighet med den nya resultaträkningen, vilket betyder att alla icke-ägarrelaterade transaktioner förs in i resultatet.

De första två metoderna motsvarar de två alternativen som ges i IAS 1. När det gäller den tredje metoden presenteras OCI posterna i en egen räkning för förändringarna i eget kapital, som i USA kallas för statement of changes in stockholders’ equity (Pandit, 2004).

3. Effekter av den nya resultaträkningen 3.1 Ägar- och enhetsteorin

Företagsledningen har idag redan tillgång till all den finansiella information den behöver.

Därför är syftet med upprättande av finansiella rapporter inte direkt applicerat på företagsledningens informationsbehov (IASB, 2006c). I ett utkast från 2006 diskuterar IASB kring utformningen av den nya standarden och att användarnas behov har varit utgångspunkten eftersom användarna tidigare saknat möjligheter att komma åt all nödvändig information (IASB, 2006d). Även om användarnas behov har satts främst vid IASB:s utformning kommer finansiella rapporter ändå att vara lika viktiga för företagsledningen som för användarna. Rapporterna kan användas som instrument för att utvärdera företagets förmåga att generera kassaflöden och för att utvärdera företagsledningens prestationer, vilket är deras ansvar mot ägarna (IASB, 2006c).

Enligt IASB kan IFRS/IAS historiskt sett baseras på enhetsteorin, vilket varit en övergång från ägarteorin som passat små företag eftersom företagsledningen och ägaren oftast varit samma person (Falkman, 2000). IASB betonar i utkastet valmöjligheten att även om ett

(15)

företag för sina finansiella rapporter generellt utgår från enhetsteorin ska det ändå inte utesluta att de för vissa delar av redovisningen inte kan utgå helt ifrån ägarnas behov (IASB, 2006d).

Ägarteorin tar fasta på att företag och ägarna utgör samma person vilket ger upphov till ett specifikt resultatbegrepp baserat på den identifierade tydliga ägaren. Redovisningen ska tjäna ägarnas intressen och redovisat årets resultat tillfaller dem genom att resultatet förs direkt till balansräkningens eget kapital. Redovisning av intäkter kommer att öka ägarkapitalet medan kostnader medför en minskning. Det är därför viktigt att främst ge redovisningsinformation som möter deras behov. Företaget kan ses som ägarnas förlängda arm eftersom en förlust gör att insatt kapital går förlorat. Transaktionerna mellan redovisningsenheten och ägaren måste tas bort när de utgör en och samma person. Transaktionerna ses som vinstdistributioner istället för intäkter eller kostnader, till exempel är utdelningar därför inga kostnader eftersom de inte är en förmögenhetsminskning. Enligt ägarteorin kan intäkts- och kostnadskonton utgöra underkonton till egna kapitalkonton eftersom företagets överskott tillfaller ägarna i form av en ökning av det egna kapitalet (Falkman, 2000).

Ägarteorin har kritiserats av den orsaken att det inte finns någon självklar koppling mellan ägare och företag och dess existens. I enhetsteorin frikopplas företaget från dess ägare och redovisningsenheten agerar till nytta för verksamhetens finansiärer genom att genera utdelning och ränta på lånat kapital. Redovisningen ska för denna teori därför innehålla relevant information om hela enheten. Transaktioner, som till exempel utdelning och ränta, ses inte som intäkter eller kostnader och redovisas därför inte i resultaträkningen. En modern tolkning av enhetsteorin är att det redovisade egna kapitalet utgörs av företagets egna kapital och kopplas bort ifrån investerarna. Enligt teorin finns det inget krav på omfördelning av resurser, det ligger dock i enhetens intresse att dela ut kapital till ägarna för att garantera framtida investeringar. Ägarna har till skillnad från i ägarteorin inte någon laglig rätt till kapitalet. Även i denna teoribildning uppstår problem, i detta fall på grund av att det inte är valfritt att betala ränta på samma sätt som att bevilja utdelning (ibid.).

3.2 IASB:s syfte – ökad jämförbarhet

En standardisering av redovisningsprinciperna möjliggör jämförelser mellan företagens likheter och skillnader. En ökad jämförbarhet kommer att ge resultaträkningen en mycket större betydelse för externa användares investeringsbeslut. Detta var grunden för IASB vid

(16)

utformandet av IAS 1. För att företagens redovisning ska nå det idealiska målet om perfekt jämförbarhet finns det ett krav på att redovisningen är konstant. Olika redovisningsmetoder tillåts inte för samma typ av transaktioner eftersom perfekt jämförbarhet skulle strida mot tillförlitligheten till och förståelsen för redovisningen. En tillfällig minskning av kravet på jämförbarhet kan enligt IASB accepteras under den tid en ny redovisningsstandard implementeras om denna efter införandet kommer öka redovisningens relevans och tillförlitlighet samt på sikt också jämförbarheten (IASB, 2006e).

3.3 Transparens

3.3.1 Transparens tolkat av IASB

De kvalitativa egenskaperna tillförlitlighet, relevans och jämförbarhet har ett gemensamt syfte, att garantera att finansiell redovisningsinformation uppnår sitt mål om att mer användbar information ska kunna urskiljas från mindre användbar information. Under senare år har standardsättare, normgivare och andra använt ordet transparens alltmer frekvent för att beskriva hög kvalitet i finansiell redovisning. FASB menar att redovisningsstandarderna är väsentliga för att ekonomin ska fungera effektivt, eftersom resursallokeringsbeslut till stor del beror på att finansiell information är trovärdig, förståelig och transparent. Konstitutionen från IASCF, det bestämmande organet över IASB, använder ordet transparens på ett liknande sätt för att beskriva redovisningsstandarderna. Revisorer, normgivare och en del andra använder transparens på varierande sätt. För till exempel FASB och IASB, är transparens en egenskap hos finansiell redovisningsinformation, medan andra använder termen för att hänvisa till en egenskap hos redovisningsstandarder. Christopher Cox, styrelsemedlem i US SEC, beskrev transparensens betydelse som redovisningsstandard i ett tal som: ”Vi letar efter rekommendationer för att göra regler och tillämpningen av dem mycket klarare, enklare och mer transparenta. Ur en investerares synpunkt är behovet av mer klarhet och transparens uppenbar” (IASB, 2006, p. 75). IASB och FASB har beslutat att inte lägga till transparens ihop med andra kvalitativa egenskaper eftersom det skulle vara överflödigt. Transparent information kan istället sägas komma av att tillämpa flera andra kvalitativa egenskaper, för information som är viktig vid beslutsfattande, till exempel tillförlitlighet, neutralitet och fullständighet. Genom att också förstärka förståelsen kommer transparensen att förbättras (IASB, 2006a).

(17)

3.3.2 Signalteori

Enligt Wolk et al. (2008) konkurrerar företag om att få tillgång till investerarnas riskkapital.

Att frivilligt ge ut finansiell information blir nödvändigt för att kunna vara med och konkurrera på marknaden. Möjligheten för ett företag att få tillgång till kapital ökar om företaget har god kvalitet i sin finansiella rapportering. Utförliga rapporter minskar företagets kapitalkostnader eftersom de anses mer tillförlitliga. När säkerheten till rapporterna ökar, minskar i sin tur risken för investerarna. Företag med goda resultat har starka incitament att förmedla det genom sina finansiella rapporter. Marknadens starka konkurrenskrafter kommer även att tvinga företag med mindre goda resultat att ändå göra samma finansiella redogörelse.

Det beror, enligt Wolk et al. (2008), på att om företagen väljer att inte förmedla finansiell information skulle investerare tolka undvikandet av rapportering som ”dåliga nyheter”.

Investerare tolkar signalen som att företaget försöker undangömma något. Det här argumentet för frivillig finansiell rapportering är utgångspunkten i signalteorin. Värdet på ett företag kan öka om företaget frivilligt ger ut finansiell information som minskar investerares osäkerhet angående företagets ekonomiska ställning och framtida betalningsförmåga (ibid.).

3.3.3 Sänkta kapitalkostnader

Det finns empiriska bevis för att kvaliteten på informationen i redovisningen kan påverka företagens kostnader för kapital, till exempel i en studie av Lambert et al. (2007).

Standardsättare hänvisar ofta till kopplingen mellan företagets redovisning och kostnaden för kapital. Lambert et al. (2007) hänvisar till Neel Foster’s uttalande “Mer information ger alltid mindre osäkerhet…folk betalar för mer säkerhet” och till Levitt som säger att ”Mer utvidgade krav på information kommer att resultera i lägre kostnader för kapital” (Lambert et al., 2007, p. 386). Kostnaden för kapital definieras enligt Lambert et al. (2007) som förväntad avkastning på företagens aktier. Den direkta effekten av krav på ökad kvalitet i resultaträkningen är att jämförelser mellan företagens kassaflöden och marknadens uppskattningar av framtiden kommer påverkas. Detta beror på att utökad information minskar osäkerheten i företagets kassaflöde. Den indirekta effekten av mer information i resultaträkningen är att företagens beslutsfattande påverkas som i sin tur kommer påverka andra företag och deras beslutsfattande för sina kassaflöden (ibid.).

(18)

3.4 Orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen

3.4.1 Varför två olika resultaträkningar

I samband med införandet av comprehensive income i USA har en omfattande debatt förts angående huruvida det nya redovisningskonceptet är positivt eller inte. Övervägande delen visar på en positiv respons bland användarna på införandet. Resultatbegreppet bemöter användarnas krav, harmoniserar med internationella standarder samt stödjer FASB:s Financial Instruments Project. Ur användarnas perspektiv är resultaträkningen den viktigaste av de ekonomiska rapporterna (Keating, 1999).

Efter införandet av SFAS 130 har ett flertal studier undersökt vilket av alternativen företagen tenderar att välja. Överlag pekar studierna på att majoriteten av företagen väljer att redovisa OCI posterna enligt det tredje alternativet, i statement of stockholders’ equity (Pandit, 2004). I en av studierna som Pandit (2004) hänvisar till, visades att företag som valde det tredje alternativet, tenderade till att göra det på grund av negativa värdeförändringar i OCI posterna.

I en annan av studierna som Pandit (2004) också tar med, framkom däremot att positiva eller negativa värdeförändringar av OCI posterna inte spelade någon roll vid valet av redovisningsmetod. Anledningen till att många väljer att redovisa OCI posterna i statement of stockholders’ equity kan enligt Pandit (2004) bero på att det formatet är mest likt hur det var innan SFAS 130 infördes. Inga större förändringar har krävts eftersom värdeförändringarna redan tidigare redovisades direkt mot eget kapital. Pandit (2004) menar vidare att en ytterligare orsak kan vara att OCI posters eventuella negativa påverkan på resultatet blir mindre framträdande genom att redovisa i statement of stockholders’ equity. Förlusterna blir enklare att ”gömma undan” (ibid.).

Innan dagens slutliga utformning av IAS 1 utvecklats gav IASB ut ett förslag med ett krav på att OCI posterna skulle inkluderas och redovisas i en enda resultaträkning. Förslaget stötte på starkt motstånd, särskilt från företagsrepresentanter. IASB valde till slut att inte kräva en resultaträkning, utan tillåta ett val mellan att antingen ha en resultaträkning eller en uppdelning på två rapporter (Hällefors, 2006). Enligt Rundfelt (2003) var IASB väl medvetna om att det nya resultatbegreppet ansågs vara kontroversiellt. Ett nytt förslag gavs därför ut där resultaträkningen skulle presenteras med alla poster som har med värdeförändringar av OCI poster att göra i en egen kolumn. Kolumnen skulle innehålla alla värdeförändringar på tillgångar som redovisas till verkligt värde (ibid.). Hällefors (2006) avslutar med att påpeka

(19)

att svängningen kring förslaget om att endast tillåta en resultaträkning tycks ha uppkommit av politiska skäl. Det nya förslaget stämmer inte alls överens med vad IASB och FASB först diskuterade. En stor del av IASB:s arbete är att minska olikheter i företagens redovisning som berott på att äldre standarder tillåtit olika valmöjligheter. Hällefors (2006) tycker därför att det är något överraskande att utkastet till den reviderade IAS 1 ger ett stort utrymme för företagen att presentera de finansiella rapporterna på olika sätt. En möjlig förklaring är att IASB vill vara försiktig med att skapa stark opinion mot förändringsarbetet och hoppas på att en invänjningsperiod ska göra det lättare att införa mer avgränsade krav i ett senare skede (ibid.).

Under tiden som projektet framskridit har det rått delade meningar inom IASB för hur presentationen av resultaträkningen ska se ut. Ett utkast utgivet 2006 visar fyra styrelsemedlemmars åsikt om beslutet att ge företagen tillåtelse till att dela upp och presentera olika resultaträkningar begreppsmässigt är fel (IASB, 2006b). Mycket klara kriterier kommer att krävas för vilka vinster och förluster som ska redovisas i respektive resultaträkning, annars kommer inte kraven på jämförbarhet och neutralitet att kunna hållas. En begränsning av valen till bara en ny resultaträkning skulle eliminera risken för felaktiga eller missvisande resultaträkningar (ibid.). Ett motargument till att bara använda en resultaträkning, enligt Hällefors (2006), är att många rapportanvändare oftast fokuserar på resultaträkningens sista rad. Ett införande av OCI posterna utgör inte relevant resultatinformation utan är snarare förvirrande för användarna. Motståndare inom IASB till användandet av bara en resultaträkning påpekar också att urvalet av vilka poster som ska klassificeras som OCI just nu inte baseras på några grundläggande kriterier, utan är tämligen godtyckligt fastställda (ibid.).

3.4.2 Effekter av orealiserade värdeförändringar

Det första förslaget till revideringen av IAS 1 mötte stark kritik från dåvarande Redovisningsrådet som följde projektet i Sverige. Enligt Rundfelt (2003) berodde det inte i första hand på att företagen skulle redovisa ett nytt resultat utan att det traditionella årets resultat skulle försvinna och ett helt nytt resultatbegrepp införas. IASB motiverade förslaget om en resultaträkning med att läsare bara ska kunna referera till ett resultat som motsvarar hela förändringen i det egna kapitalet, förutom betalningar till och från ägarna. Enligt IASB fanns det ingen logisk grund till att vissa poster, som till exempel orealiserade värdeförändringar, tidigare varit exkluderade. Något som särskilt irriterade Redovisningsrådet

(20)

var att när IAS 1 väl träder i kraft och OCI posterna inkluderas kommer också de orealiserade värdeförändringarna att ingå i resultatet. Enligt dagens praxis kan en del OCI posters värdeförändringar "parkeras" i eget kapital för att undvika en felaktig matchning. En övergång till redovisning enligt den nya resultaträkningen tar bort denna möjlighet (ibid.).

I USA har kritik framkommit både för och emot det nya resultatbegreppet, sedan SFAS 130 infördes. Ett argument som enligt Keating (1999) talar för att redovisa OCI posterna i resultaträkningen är att all information om vinst och förlust bör presenteras i resultaträkningen. Informationen anses vara relevant för att den ger en bättre förståelse för resultatet. Genom att uppmärksamma OCI posterna ger resultaträkningen, enligt Keating (1999), en mer rättvisande bild av ett företags ställning och underlättar för användarna vid deras beslutsfattande. Studien syftar till att visa att orealiserade vinster och förluster i framtiden kan komma att bli realiserade och därmed öka eller minska de framtida kassaflödena (ibid.).

Frågan om relevansen av att rapportera alla värdeförändringar i tillgångarna har även diskuterats inom IASB. I ett utkast utgivet 2008 skriver de att eftersom företagen ofta strävar efter en stabilitet i resultatet skulle ett införande av osäkra och orealiserade tillgångar gå emot den strävan (IASB, 2008a).

I studien av Chambers et al. (2007) presenteras däremot ett argument som talar emot införandet av SFAS 130. OCI posterna är kortvariga och övergående och representerar därför inte företagets kärnposter för resultatet och borde därför inte vara med och påverka det. Ett införande av orealiserade värdeförändringar kommer att ge ett resultat som inte visar faktiska värden. OCI posterna består till stor del av orealiserade vinster och förluster där värderingen styrs av marknadsfaktorer som företagsledningen inte har någon kontroll över. Det gäller till exempel för aktier och obligationer och är därför inte rättvisande instrument att ta med i resultatet (ibid.). I Keatings (1999) studie presenteras samma argument som talar emot comprehensive income, på grund av osäkerheten som finns på en del marknader. Orealiserade vinster och förluster kan snabbt förändras från år till år, vilket skulle leda till att riskbedömningarna utifrån comprehensive income skulle bli sämre jämfört med det traditionella resultatbegreppet (ibid.).

(21)

3.5 Tillförlitlighet och relevans – påverkan på resultaträkningen

Enligt IASB måste användare vara medvetna om finansiella rapporters innehåll, egenskaper och begränsningar. Värderingarna består till stor del av uppskattningar och bedömningar och inte exakta mått och användarna måste nöja sig med dessa uppskattningar att utgå ifrån vid deras resursallokeringsbeslut (IASB, 2006f). Information sägs bara vara relevant om den kan hjälpa till att uppskatta effekterna av företagens transaktioner och IASB lyfter särskilt fram frasen ”förmåga att göra skillnad”. Tidigare diskussioner inom IASB har handlat om att information saknar relevans om det inte går att visa dess användbarhet eller påverkan på beslutsfattande (IASB, 2006g). Det finns olika typer av finansiella tillgångar och en del har klart varierande och osäkra framtida kassaflöden. Ett exempel är derivat, där värdet är beroende av framtida händelser och specifika förutsättningar. Det finns ett ifrågasättande mot vilken användning företagen egentligen har av information om vinster eller förluster som kanske aldrig kommer att realiseras. En del finansiella instrument blir efter en tid oanvändbara till exempel om livslängden hinner gå ut, eller blir osäljbara (IASB, 2008b).

För att redovisningen ska kunna ge en tillförlitlig bild av företagen kräver IASB att informationen ska vara verifierbar, neutral och fullständig (IASB, 2006h). En idealisk situation är att resultaträkningen innehåller all information om företaget för att ge användarna full förståelse. En sådan fullständig informationsutgivning är dock inte möjlig eftersom för mycket information skapar förvirring över vad som är relevant (IASB, 2006e).

Värdeförändringar beror till stor del på uppskattade värden och tillförlitligheten bedöms efter vilken information som fanns tillgänglig vid den tidpunkten. Även om exakta uppskattningar är optimalt menar IASB att tillförlitlighet inte kräver exakta värden eller säkerhet i utfallen (IASB, 2006i).

Den grundläggande principen från IASB är att både relevans och tillförlitlighet krävs för att information ska vara användbar vid beslutsfattande. Uppfyllande av detta krav kan variera på grund av olika syn på användandet av informationen i finansiella rapporter, vilket leder till en balansgång mellan egenskaperna relevans och tillförlitlighet. Eftersom användarna lägger olika stor vikt på egenskaperna skiljer sig deras syn på hur balansgången ska se ut. En del användare har ifrågasatt SFAS 130 på grund av att tillgångarna värderas till verkligt värde istället för till anskaffningsvärde, eftersom anskaffningsvärdet av vissa anses vara mer tillförlitligt, om än inte lika relevant (IASB, 2006j).

(22)

4. Studiens genomförande

4.1 Forskningsstrategi

För att besvara vår forskningsfråga har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi för att vi vill få en djupare förståelse för problemet vi studerar. Vid användande av en kvalitativ metod kommer vi närmare vårt forskningsobjekt än vad vi skulle ha gjort med en kvantitativ studie (Holme och Solvang, 1997). Vi har valt att göra ett färre antal intervjuer istället för det antal som krävs vid en enkätstudie, då vi anser att det kommer att ge ett bättre material att analysera. Våra frågor är ganska komplexa och kräver att revisorerna är väl insatta i ämnet för att vi ska få tillförlitliga svar på våra problemfrågor.

4.2 Urval av respondenter

Vi begränsade vårt urval till revisorer från de större revisionsbyråerna för att de har anställda med rätt kunskap och vars klienter tillämpar IFRS/IAS som vi studerar. Eftersom vi ville ha personliga intervjuer riktade vi oss till byråer i Uppsala och Stockholm. Inför urvalet av våra intervjuer var vi noga med att poängtera att respondenterna skulle vara väl insatta i IFRS standarder, framförallt den reviderade standarden IAS 1. För att få relevant information och besvara vår forskningsfråga var det väldigt viktigt att respondenterna förstod vad vi pratade om och ämnade undersöka.

4.3 Utformning av intervjuhandledning

Vi kontaktade intervjupersonerna via e-mail och telefon för att ta reda på deras intresse av att delta i en personlig intervju. När vi hade fått svar och bestämt tid för intervju skickade vi ett utkast till respondenterna med frågorna vi ämnade ställa. Vi valde att inte skicka ut alla frågor i förväg eftersom vi då skulle kunna gå miste om de mer spontana svaren. Vi gjorde även ett frågeformulär med frågorna vi planerade att ställa. Frågorna delades in i olika ämnesrubriker för att skapa en struktur. Vid formuleringen av frågorna tänkte vi på att använda oss av ett enkelt och vardagligt språk. Detta för att vi skulle undvika missuppfattningar eller risken att respondenten skulle känna sig obekväm.

4.4 Genomförande av intervjuer

Underlaget för vår empiridel består av personliga intervjuer med tre stycken kvalificerade revisorer som är väl insatta i ämnet och kan därför ge oss trovärdiga uppgifter om vad de

(23)

anser om utformningen av den nya resultaträkningen. Samtliga författare var närvarande under varje intervju och eftersom vi var tre stycken bestämde vi att två skulle ställa frågorna och den tredje skulle anteckna. Under den första halvan av intervjun ställde en av två författare frågorna, medan den andra antecknade och tvärtom under den andra halvan. Den tredje författaren antecknade under hela intervjun. Vi valde att utforma intervjuerna på detta sätt för att undvika att intervjusituationen skulle upplevas som rörig för respondenten samt för att alla tre författare skulle vara lika delaktiga under intervjun. Varje intervju varade mellan 25-50 minuter. Intervjuerna ägde rum mellan den 7 maj och 14 maj, 2008.

4.5 Bearbetning och analys av intervjuer

För att inte gå miste om något värdefullt material under intervjutillfällena genomfördes samtliga intervjuer med bandspelare. Det är viktigt för att kunna fånga respondentens egna uttryck och svar. Om vi enbart hade fört anteckningar under intervjuerna skulle risken ha varit stor att material gått förlorat och svaren hade i större grad kunnat färga våra uppfattningar vid sammanställningen av intervjuunderlaget. Med hjälp av inspelningarna samt anteckningarna transkriberades varje intervju inom 24 timmar efter genomförandet. En av respondenterna bad att vi skulle maila honom det vi refererat för att kunna korrekturläsa och se att vi tolkat hans svar rätt. Vi tillfrågade även de andra två respondenterna om de ville läsa igenom respektive svar, varav den ena tackade ja till detta medan den andra sa att vi endast behövde göra det om hans åsikter i någon fråga markant skilde sig från de övriga respondenternas svar.

5. Revisorernas syn på den nya resultaträkningen

Här nedan ges en presentation av de revisorer vi har intervjuat och sedan följer en genomgång av intervjuerna samt de svar vi fått som ska ge substans till vår forskningsfråga.

Leonard Daun är auktoriserad revisor och kontorschef på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Uppsala. Leonard arbetar med ett tiotal små och medelstora företag som tillämpar IFRS.

Han har arbetat som revisor i 18 år.

Anders Fornstedt arbetar som revisor och redovisningskonsult på SET Revision i Stockholm. Formellt ingår Anders i IFRS gruppen och delar sin tid mellan revision och redovisningskonsultation. Anders har arbetat i drygt två år med frågor inom IFRS/IAS.

(24)

Fredrik Walméus är partner på Deloitte i Stockholm. Fredrik är auktoriserad revisor. Han arbetar med rådgivning och utredningar rörande kvalificerade redovisningsfrågor, extern finansiell rapportering och aktiemarknadsfrågor. Han arbetar med att hjälpa ett flertal större företag med deras anpassning av redovisningen till IFRS. Fredrik är också medlem i FAR SRS redovisningskommitté samt medlem i Deloittes globala nätverk för IFRS specialister.

5.1 Syftet med IAS 1

Daun, Fornstedt och Walméus har en gemensam uppfattning om att den nya resultaträkningen är en kompromisslösning mellan US GAAP och IFRS. Fornstedt har också förstått att syftet med att de ska se likadana ut är framtidsvisionen om att slå ihop US GAAP och IFRS till en och samma. Införandet av den nya resultaträkningen är ett steg mot det målet. Walméus påpekar att eftersom han har ett nära samarbete med FAR SRS är hans åsikter i linje med deras men personligen tycker han det är bra att mer fokus läggs på OCI posterna. Det är bra att man lyfter in de här kostnaderna och intäkterna som av något skäl inte tidigare har redovisats i resultaträkningen. Framförallt bra för företag som har många finansiella tillgångar som enligt nuvarande regler enbart redovisas i eget kapital. Det anser han är den bakomliggande drivkraften till varför företagen ska redovisa enligt de nya reglerna.

Respondenterna är först osäkra till frågan om den nya resultaträkningen är en förenkling för användarna, vilket är IASB:s syfte. De anser inte att de spontant kan hålla med om att det skulle bli mycket enklare, i alla fall inte i den närmaste framtiden. Fornstedt säger att det kan vara en vanesak, nu har företagen och användarna vant sig med ett sätt hur IFRS ställer upp det, och nu ändras det ganska radikalt igen. Respondenterna menar att på kort sikt kan det nog vara förvirrande och rörigt, men att man sedan säkert vänjer sig med det också. Walméus menar att det på sikt kommer ge klart ökad tydlighet i kommunikationen med de finansiella investerarna. Fornstedts och Walméus uppfattning är att det underlättar jämförelser mellan internationella företag. Den nya redovisningen är i linje med US GAAP och det blir ökad likhet mellan speciellt de största företagen. Daun säger att ju mer lika uppställningsformerna är desto lättare är det att ”knappa in material” för att göra analyser på en mer aggregerad nivå vid jämförelser inom till exempel branscher. Han tillägger att dessa positiva effekter mest gäller för analytiker och journalister. Dock är ett enhetligt format verkligen eftersträvansvärt och han tror att detta är ett steg på vägen.

(25)

Daun påpekar att om det är något som tidigare varit svårt är det införandet av IFRS och de stora förändringarna det medförde. Revisorerna hänger snabbt med i sådana förändringar medan analytiker och andra läsare nästan inte förstår någonting av IFRS som läget är nu. Om man enligt Daun deltar i ett styrelsemöte som går igenom en delårsrapport eller årsredovisning, har deltagarna ofta synpunkter fram till den första finansiella rapporten, det vill säga resultaträkningen. Den bakre delen av årsredovisningen är svår för dem, den är svår att tränga in i, förutom möjligtvis noterna.

Just nu är det enligt Walméus bara de större svenska företagen som har börjat fundera på den nya resultaträkningen och vad det kommer att innebära för dem. Det finns en del problem med det nya resultatet, eftersom frågor uppkommer om hur det kommer att uppfattas, hur alla andra företag kommer att göra och vilken resultaträkning som kommer att användas.

Walméus har märkt av ett speciellt problem som uppstått, nämligen vad man ska kalla de finansiella rapporternas olika delar, till exempel balansräkningen. Namnändringarna kommer att skapa förvirring eftersom man ändrar på något som har kallats balansräkning i evigheter.

På frågan om effekterna av en ökad harmonisering är Daun, Fornstedt och Walméus överens om att det absolut medför stora fördelar. Det nya ligger i linje med en harmonisering av regelverken. Walméus säger att ett globalt redovisningsspråk på en global kapitalmarknad kommer underlätta kapitalanskaffningen när IFRS och US GAAP slås ihop. Fornstedt påpekar att det är ett måste för att hänga med i globaliseringen och en harmoniserad redovisning skapar möjligheter för alla länder att ha samma förutsättningar till att skaffa kapital. Enligt Daun kommer fler likheter reducera transaktionskostnaderna eftersom man inte behöver konvertera och slipper osäkerheten i värderingsfrågor och så vidare. Om man som investerare planerar att köpa ett bolag i ett annat land, blir det mycket enklare om länderna har samma redovisningsstandarder. Även vid konsolidering av företag finns stora fördelar med ökad internationalisering och harmonisering. Fornstedt menar att det också kommer att öka konkurrensen.

Det finns ändå en del nackdelar. Daun påpekar att en del företag tycker att det är kostnadsdrivande därför att IFRS är krångligare och mer omfattande än de gamla svenska reglerna. Fornstedt syftar till att i vissa länder är det skattemässiga regelverket hårt kopplat till redovisningen, exempelvis har det traditionellt varit så i Sverige. Eftersom IFRS inte tar hänsyn till olika länders skatteregler kommer den civilrättsliga och den skattemässiga

(26)

redovisningen skilja sig åt i större utsträckning än tidigare för bland annat svenska företag.

Detta kan upplevas som mer administrativt betungande.

Den följande frågan om det finns en efterfrågan på mer standardiserade regler för redovisning tycker respondenterna är svår att svara på. Walméus har läst undersökningar som visar på att de globala företagen, de riktigt stora företagen, ”drakarna”, efterfrågar ett gemensamt sätt för redovisning som skulle underlätta. Mindre svenska företag efterfrågar, enligt hans kunskap, bara en förenkling av redovisningen och då är inte IFRS regelverket det bästa. Daun och Fornstedt anser att det beror på vem inom företaget som tillfrågas. Fornstedt säger att ägarna, eftersom de sitter på kapitalet och det är de som satsat pengar, använder redovisningen mer aktivt och vill ha mer standardisering. Enligt hans uppfattning har inte efterfrågan hos företagsledningen varit så stor på redovisningsfrågor överhuvudtaget. Daun gör en skillnad mellan ekonomichefen och en inköpare. Ekonomichefen, som förbereder IFRS rapporter, vill reducera reglerna och förenkla redovisningen medan inköpare tycker det är väldigt bra med standardisering. Fornstedt ger ett exempel på att en ny verkställande direktör gärna vill ta så mycket kostnader som möjligt direkt när han har tillsatts för att senare få en hävstångseffekt.

Sådana företeelser har också effekt på företagets redovisning.

Respondenterna har en del skilda tankar kring frågan om vad effekterna blir av en mer reglerad form av resultaträkningen. Daun och Walméus säger till att börja med att den nya resultaträkningen egentligen inte ändrar någonting, den lyfter bara in OCI posterna som egentligen alltid funnits men tidigare redovisats i eget kapital. Inga nya poster tillkommer, OCI posterna flyttas bara från eget kapitalrapporten till slutet av resultaträkningen. Walméus menar att den nya resultaträkningen inte tar sikte på att påverka det ”normala” resultatet och de intäkter och kostnader som ingår där. Därför ger det inte så stor effekt på den gamla resultaträkningen och har ingen större betydelse i det stora hela. Tillfrågas analytiker är det nog snarare de som hellre vill se en tydligare koppling mot de ”normala” intäkterna och kostnaderna.

Daun säger att jämförbarheten kommer att öka när det går att till exempel slå samman ett hundratal bolag i ett ”spread sheet” tack vare ett mer enhetligt format. Det blir lättare att jämföra företagen om man redovisar i ett enhetligt format och det är ju självfallet en fördel.

(27)

Daun och Fornstedt påpekar att en stor nackdel kommer med en mer reglerad redovisning, eftersom jämförbarheten kan spricka i det perspektivet att man kan värdera på olika sätt, göra olika redovisningar på grund av olika tolkningar. Enligt Fornstedt kommer fler tolkningsfrågor uppstå om hur man ska tolka det nya regelverket och de nya rekommendationerna, vad är det egentligen som gäller? De stora revisionsbyråerna ger ofta ut handböcker i hur man ska tolka regler och hur man praktiskt ska applicera principerna på företagen. Dessa kan skilja sig mycket åt även mellan de fyra största byråerna. En mer reglerad redovisning för med sig tolkningsproblem speciellt i implementeringsfasen och om redovisningen sker på olika sätt blir det inte jämförbart. Han ger ett exempel på ett företag som har sitt moderbolag i Frankrike. I Sverige har de uppfattat hur man ska redovisa finansiella instrument på ett sätt, medan de i Frankrike uppfattat det på ett annat sätt.

Den generella åsikten bland respondenterna och enligt dem bland de flesta revisorer, är att den nya resultaträkningen inte innebär någon större förändring. Det är så pass nytt att de inte diskuterat några effekter ännu. Varken Daun eller Fornstedt anser att det är någon större förändring på revisionssidan. Walméus tillägger att den nya resultaträkningen ändå är bra i det avseendet att den lyfter fram de aktuella transaktionerna. En nackdel är dock om man ska göra fler namnbyten på delarna i de olika finansiella rapporterna, eftersom de är invanda begrepp. Beroende på vad de kommer att kallas, kan det ge både bra och dåliga effekter.

5.2 Transparens, företagets signaler och sänkta kapitalkostnader

Som tidigare nämnts är ökad transparens ett syfte med införandet av IAS 1 och följande frågor kommer att behandla detta ämne. Till att börja med undrade vi om respondenterna uppfattat att företagen uttryckt något om den ökade transparansen som antas uppkomma med den nya resultaträkningen. Både Daun och Fornstedt är eniga om att just revideringen av IAS 1 är så pass ny att de företag de arbetar med inte ens har hunnit fundera över det. Walméus, som även har erfarenhet av de större företagen som redovisar enligt IFRS, säger att dessa företag har förstått att redovisningen kommer att bli tydligare i och med den nya IAS 1, men om de tycker att det är positivt eller negativt kan han inte svara på.

Walméus berättar vidare att det inte är någon stor fråga för ekonomiavdelningarna just nu, utan mer en fråga för företagsledningen. Ur företagssynpunkt, fortsätter han, är det en balansgång mellan vilken information företagen vill och inte vill ge ut. De är inte alltid villiga att avslöja sin redovisningsteknik. I de finansiella rapporterna måste företagsledningen

(28)

förklara det som avviker och vad som har positiva och negativa effekter, säger han. Det är redan jobbigt för företagen att stå till svars för detta och nu ökar kraven ytterligare i och med den nya resultaträkningen. Företagsledningen har inte alltid tid till att göra alla nödvändiga förklaringar och analyser av posterna. Walméus tror inte att företagsledningen kommer att lägga mycket energi på den här förändringen, eftersom det finns andra redovisningsförändringar som också träder i kraft 2009 som har en större påverkan på företagsledningen och de nyheterna är viktigare. Även Daun har, som revisor, mest kontakt med ekonomiavdelningarna ute hos företagen, och de tycker oftast bara IFRS är rörigt. De små och medelstora IFRS företagen, som Daun arbetar med, har fullt upp med att ligga i kapp med de förändringar som skett hittills. Daun berättar att det i början ”spretar åt olika håll”.

Folk gör olika tolkningar av standarderna, och det tar några år innan företagen börjar redovisa likadant. IFRS infördes 2005, och inte förrän ett par år senare, år 2007, har bolagen börjat redovisa rätt, säger han. Detta även om de får experthjälp eftersom det uppstår olika tolkningar av redovisningsstandarderna. Det tar sin tid innan saker sätter sig, avslutar Daun.

Även Fornstedt håller med om att företagen mest tycker att IFRS är jobbig. Angående transparensen tror inte Fornstedt att just införandet av den nya resultaträkningen skulle öka transparensen speciellt mycket eftersom OCI posterna fanns i de finansiella rapporterna redan innan. Däremot anser han att IFRS i sig ökar transparensen. Men som sagt har IFRS bara funnits sedan 2005 och det är fortfarande relativt nytt för företagen.

Även om inte företagen har några specifika tankar om transparansen, förutom då möjligtvis de större företagen som Walméus tidigare berättade om, tror Fornstedt att analytikerna troligen kommer att uppleva en ökad transparens i en större utsträckning. Men om just införandet av den nya resultaträkningen kommer påverka dem kan han inte svara på. Han menar vidare att just årsredovisningar förmodligen bara är en del av det material analytikerna använder som beslutsunderlag.

Daun påpekar även att det finns skillnader mellan amerikansk och europeisk redovisning, speciellt i fråga om transparensen. Den amerikanska redovisningen har ett standardiserat redovisningsformat på ett annat sätt jämfört med i Europa. Man vet exakt var man hittar en viss uppgift i en amerikansk årsredovisning, medan det är svårare att göra samma sak i en europeisk årsredovisning. USA har en mer transparent redovisning och kanske blir utvecklingen liknande här, att transparensen ökar och vi får mer enhetlighet även här, säger Daun.

(29)

Samtliga respondenter tycker det är viktigt med transparens i redovisningen. Både Daun och Fornstedt anser att den viktigaste anledningen är att transparensen ger effektivare kapitalmarknader. Vid hög transparens får ägare och intressenter rätt information vilket innebär att kapitalmarknaden fungerar, menar Daun. Fornstedt säger att det hittills varit svårt att jämföra exempelvis en svensk årsredovisning med en tysk årsredovisning, och då hjälper IFRS mycket. När det gäller övriga intressenter (kunder, leverantörer med flera), tror han däremot att intresset för transparens är mer begränsat. Walméus lägger in aspekten att företagen har olika möjligheter till att förklara informationen i redovisningen. Enligt honom är vissa företag väldigt duktiga på att ge förklaringar till sina finansiella rapporter gällande vad posterna betyder, hur ledningen ser på posterna och vad de innebär. Walméus berättar vidare att en del företag har påpekat att de tycker att det kan vara skadligt ur ett konkurrensperspektiv med alltför mycket information, de vill helt enkelt inte att konkurrenterna ska veta allt om företaget. Så vitt Walméus vet tycker inte IASB att den nya resultaträkningen kommer påverka frågan om konkurrensen avsevärt, men enligt Walméus uppfattning finns de synpunkterna i verkligheten.

I nästa fråga utgick vi från signalteorin. Daun anser att det är viktigt vilka signaler företagen ger ut i sin redovisning. Som exempel berättar han att en del mindre företag väljer att börja tillämpa IFRS för att ge intryck av att vara större och kraftfullare. Fornstedt kan tänka sig att företagen blottlägger sig mer med den nya resultaträkningen, visserligen fanns samma information tillgänglig redan tidigare men nu synliggörs den mer. Tidigare kunde företagen

”gömma undan” OCI posterna i eget kapital. Fornstedt betonar dock att det däremot inte har någon påverkan på bolagets ställning utan endast på själva presentationen. Walméus berättar att de större företagen, som har en mer professionell redovisning, är mer medvetna om de signaler de ger ut via sin redovisning, än vad mindre företag är. De större företagen är medvetna om att en utförlig redovisning ger effekter även på andra områden och de arbetar på ett mycket mer strukturerat sätt i sin redovisning. Små företag är oftast ägarledda, fortsätter Walméus, och har andra prioriteringar eftersom de har en annan skuldsättningsgrad.

Daun tror att företagen indirekt tänker på att bättre kvalitet i deras redovisning kan minska deras kostnader för kapital. Han menar att om ett företag tillämpar IFRS ger det ett gott intryck till tänkbara investerare eller placerare, chansen ökar att de vill köpa företagets aktier, och då sjunker indirekt företagets kostnader för kapitalanskaffning. Fornstedt ser lite

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :