• No results found

08.2. Bilaga 1. Förslag till Budget med verksamhetsplan och ekonomisk plan 2018 - 2020 rev 2017-06-08

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "08.2. Bilaga 1. Förslag till Budget med verksamhetsplan och ekonomisk plan 2018 - 2020 rev 2017-06-08"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga 1

BUDGET 2018 MED PLAN 2019–2020

Sollentuna kommun

Inför kommunfullmäktige 2017-06-14

(2)

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1 Politisk inriktning för budgetåret ... 1

1.1 Inledning ... 1

1.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 1

1.3 Utbildning... 2

1.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 3

1.5 Miljö och samhällsutveckling ... 3

1.6 Kommunikation ... 4

2 Ekonomiska förutsättningar ... 5

3 Bostadsbyggande och befolkning ... 7

3.1 Bostadsbyggande ... 7

3.2 Befolkningsutveckling ... 7

4 Vision och övergripande mål ... 9

4.1 Sveriges mest attraktiva kommun ... 9

4.2 Trygghet och välfärd genom livet ... 9

4.3 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 10

4.4 Attraktiv och effektiv organisation ... 12

5 Budget Sollentuna kommun ... 14

6 Resultatbudget ... 14

6.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning ... 15

6.2 Finansiella poster ... 16

7 Balansbudget ... 17

8 Kassaflödesanalys ... 18

9 Finansiering ... 19

9.1 Skattesats ... 19

10 Utdelning från kommunala bolag ... 19

(3)

Bilaga 1

11 Finansiella mål ... 19

12 Driftbudget ... 20

12.1 Kommunstyrelsens oförutsedda ... 20

13 Investeringsbudget ... 21

14 Nämnderna ... 22

14.1 Kommunstyrelsen ... 23

14.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 25

14.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 27

14.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 30

14.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 33

14.6 Socialnämnden ... 36

14.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 38

14.8 Miljö- och byggnadsnämnden ... 40

14.9 Trafik- och fastighetsnämnden ... 42

14.10 Överförmyndarnämnden ... 46

(4)

1 Politisk inriktning för budgetåret 1.1 Inledning

Sollentuna är en välmående kommun där invånarna har möjlighet att utvecklas efter sin egen vilja och förmåga. Genom flera genomförda mätningar vet vi att Sollentunaborna är nöjda och trivs i kommunen.

Samtidigt kommer vi aldrig luta oss tillbaka och vara nöjda. Vi ska alltid sträva efter att kontinuerligt höja servicen och kvaliteten i våra verksamheter och ge Sollentunaborna möjlighet att välja de alternativ som passar just deras önskemål och livssituation. Genom att ta ansvar för ekonomin kan vi både erbjuda god service och behålla en av de lägsta skattesatserna i landet. Vi känner stolthet över alla engagerade medarbetare som bidrar till att Sollentuna är en attraktiv kommun.

Sollentunas attraktivitet och kommunens geografiska placering i den snabbt växande

Stockholmsregionen är positiv, men innebär också utmaningar. När kommunen växer behövs stora investeringar i byggnationer av nya skolor, idrottshallar och vård- och omsorgsboenden, samt i bostäder för att fler ska få möjlighet att flytta till Sollentuna. Mot bakgrund av att investeringarna är såväl långsiktiga som omfattande beslutade kommunfullmäktige i december 2016 om att bilda en koncern med moderbolaget Sollentuna Stadshus AB. Dessutom bildades Sollentuna kommunfastigheter AB som ska ansvara för kommunens verksamhetsfastigheter. I och med denna förändring får också kommunens bostadsbolag AB Sollentunahem ett uppdrag med tydligare fokus på byggnation och uthyrning av hyresrätter och ska fram till 2024 färdigställa 1500 lägenheter.

Det är en självklarhet att förvalta skattebetalarnas pengar på ett ansvarfullt sätt och där de gör mest nytta. Ökade kostnader till följd av förändringarna i skatteutjämningssystemet och de stora

investeringarna understryker vikten av en ansvarsfull ekonomisk politik. Målet är att höja kvaliteten för varje använd skattekrona som Sollentunaborna bidrar med. För att lyckas höja kvaliteten i kommunens verksamheter och i samarbetet med de kommunala bolagen, samtidigt som vi är ansvarsfulla med ekonomin, behöver vi både effektivisera och samordna arbetet.

Vidare är det viktigt med kvalitativa omvärldsanalyser för att dra lärdom från vår omgivning och att vi i större omfattning hittar goda samverkansformer med jämförbara kommuner i vår region. Detta kan leda till såväl ny kunskap som viktiga samordningsvinster. För att upphandlingar och inköp ska ge rätt kvalitet till rätt pris kommer vi genom den nya inköpsorganisationen att förstärka detta arbete framöver samt ta ytterligare ett steg genom att införa elektroniska beställningar.

För den politiska majoriteten är det en självklarhet att alla Sollentunabor ska kunna känna sig trygga, överallt i kommunen och alla tider på dygnet. Arbetet med den trygghetsplan för Edsberg och Tureberg som antogs 2016 och som omfattar allt från förebyggande arbete till stadsplanering ska fortsätta. Stärkt samverkan med polisen samt kommunens satsningar för att öka tryggheten och förbättra det

brottsförebyggande arbetet är såväl långsiktigt som högt prioriterat. I budgeten för 2018 och framåt satsar vi resurser för att göra om den tidigare lovbilen med väktare till en permanent bil som ska vara ute i kommunen alla dagar i veckan.

1.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Alla Sollentunabor som kan arbeta ska ha ett jobb. Att ha någonstans att gå när klockan ringer på morgonen innebär att man kan försörja sig själv, men också att man känner sig behövd och är med och bidrar till vår gemensamma välfärd. Fler Sollentunabor i arbete är också det viktigaste verktyget i

(5)

kampen mot otrygghet och kriminalitet. De Sollentunabor som saknar tillräcklig utbildning eller av andra skäl inte har ett arbete ska därför få stöd för att kunna nå egen försörjning.

För att uppnå detta lade den politiska majoriteten redan under slutet av 2016 ett långsiktigt uppdrag för fler Sollentunabor i arbete. Bland annat handlar det om att i samverkan med näringslivet och andra aktörer ta fram individuellt anpassade aktiviteter för personer med försörjningsstöd i syfte att öka deras anställningsbarhet. Sollentuna startar tillsammans med Sigtuna och Upplands Väsby även upp ett samordningsförbund, Finsam, som riktar sig mot dem som står allra längst från arbetsmarknaden.

För att det ska bli ännu mer attraktivt för företagare att vilja etablera sig och verka i Sollentuna ska vi fortsätta arbeta aktivt för att förbättra servicen till näringslivet. Företagen spelar en avgörande roll för ökad tillväxt, fler jobb och god välfärd i Sollentuna och därför ska de ges bästa möjliga förutsättningar.

Vårt mål är att Sollentuna ska nå förstaplatsen när Svenskt Näringsliv rankar Sveriges företagsvänligaste kommuner.

Vi ska även kontinuerligt utveckla förutsättningarna för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare i kommunens verksamheter och i våra kommunalägda bolag. Majoriteten kommer i budgeten för 2018 därför att satsa på en generell förstärkning för samtliga nämnder för att ge utrymme till högre löner för medarbetarna. För att kommunen ska spegla de invånare vi representerar ska vi även fortsätta arbetet för att uppnå en ökad mångfald och bibehålla den höga jämställdheten bland de som arbetar i våra verksamheter.

1.3 Utbildning

Vårt mål är att Sollentunas skolor ska vara de bästa i Sverige eftersom att en framgångsrik skolgång är avgörande för ett fortsatt gott liv. De utbildningsverksamheter som erbjuds i kommunen håller hög kvalitet och vi är redan idag en av Sveriges bästa skolkommuner. Sollentunas skolor är och ska fortsatt vara konkurrenskraftiga arbetsgivare som erbjuder bra arbetsmiljö och individuellt anpassade löner samt karriär- och utvecklingsmöjligheter.

Förskolans och skolans lokaler är elevernas och personalens arbetsplats. De ska präglas av en god arbetsmiljö. Sollentuna har de senaste åren gjort stora investeringar för att förbättra skollokalerna. Det arbetet ska fortsätta samtidigt som vi planerar byggnation av nya förskolor och grundskolor.

I Sollentuna ska varje elev kunna utvecklas efter egen förmåga och därför måste skillnaderna mellan pojkar och flickor, och mellan skolor, minska. Det är särskilt viktigt att Sollentuna fortsätter arbetet med att säkra en god skolgång för de placerade barn och unga som samhället har tagit över ansvaret för.

Fritidsverksamheten fyller en viktig funktion och arbetet med att se över den fortgår under 2018.

Alla elever ska ges möjlighet till största möjliga utveckling under sin skoltid. De bästa förutsättningarna skapas i en stimulerande, trygg och hälsosam skolmiljö. Sambandet mellan hälsa och lärande är väl etablerat. Elevhälsan har till uppgift att hjälpa de elever som behöver stöd och det arbetet får en högre prioritet genom en specifik satsning från 2018. Alla barn och ungdomar förtjänar att må bra. Mobbning ska inte förekomma i Sollentunas skolor.

Tillförda resurser har möjliggjort en förstärkning av deltidschecken till förskolan. Vidare satsningar genom höjd förskolecheck stärker verksamheterna i kommunen ytterligare från 2018. Tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid är central och omsorgen måste vara anpassad efter föräldrars olika behov och förutsättningar.

Arbetet med digitala verktyg är en naturlig del av det moderna samhället och det är viktigt att även utbildningsverksamheterna är en del av den utvecklingen.

Alla kommunens elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg och den som, av olika anledningar, inte lyckas med det ska ges möjlighet att läsa upp sina betyg. Ungdomar ska även kunna komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet. Det ska också vara möjligt att efter gymnasiet genomgå en yrkesutbildning för den som är arbetslös. Målet ska alltid vara att insatserna ska leda till att personen i fråga får ett arbete.

(6)

1.4 Förebyggande insatser och omsorg

Den politiska majoriteten prioriterar den förebyggande verksamheten. Därför förstärks socialnämndens budget från 2018 för att kunna utveckla sina insatser. Kontinuerliga utvärderingar ska göras för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten i metoderna.

Kommunens samtliga verksamheter ska ha ett arbetssätt som gör att personer i behov av stöd fångas upp i ett tidigt skede. Förskolan och skolan fyller en central funktion i detta arbete. Det är viktigt att

missförhållanden uppmärksammas och att anmälningar görs. Detta är särskilt angeläget när det gäller anmälningar angående misstankar om brott mot barn. Kommunen har en skyldighet att snabbt hantera anmälningar för att kunna garantera att de som har behov får stöd och hjälp.

Satsningar på mobila fritidsledare och fritidsfältare ska gagna det trygghetsskapande och

brottsförebyggande arbetet. Antagen handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism utgör ett naturligt inslag i kommunens verksamheter.

Genom bildandet av Sollentuna kommunfastigheter AB frigörs resurser som av vård- och

omsorgsnämnden kommer att användas för att stärka välfärden. Utvecklingen inom LOV (lagen om valfrihet) fortsätter. Detta är en viktig utveckling för att Sollentunas äldre ska kunna leva sina liv som de vill oavsett omsorgsbehov. Omsorgsarbetet ska bli ännu bättre genom att utveckla upphandlingsarbetet, skärpa uppföljningen, samt att stärka samverkan med kommunens utförare och andra aktörer.

Välfärdstekniken skapar nya möjligheter inom verksamheterna vilket ska tas tillvara i kommunen även fortsättningsvis.

Vi fortsätter att planera och bygga spontanidrottsplatser och idrottshallar för skolan och föreningslivet.

Inte minst för personer med funktionsnedsättningar är det angeläget att hitta former för att stödja deras fritidssysselsättning, gärna i samverkan med andra kommuner i regionen. Ambitionen är att de med mest behov ska kunna ta del av resurserna. Utbudet ska även anpassas till den demografiska utvecklingen.

Frivilliginsatser är viktiga som ett komplement till den kommunala verksamheten.

1.5 Miljö och samhällsutveckling

Sollentuna är en attraktiv kommun som förenar det bästa av två världar: Stadens utbud för en urban livsstil med möjligheten att ta del av naturens alla fördelar och vinster. Ambitionen ligger fast att förena bevarande med utveckling.

Antalet färdigställda bostäder varierar från ett år till annat men sammantaget har det har byggts mycket i Sollentuna under flera år. För de kommande åren är det angeläget att antalet nya bostäder höjs till ännu högre nivåer. Planberedskapen är god och det finns ett starkt fokus på genomförande. Det finns också behov av skolor, förskolor och andra lokaler. Trafik- och fastighetsnämnden förstärks inom området byggprojektledning för att möta detta.

Det är runt pendeltågsstationerna och i Väsjöområdet de stora tillskotten av bostäder, verksamheter och service nu tillkommer. En fortsatt förtätning till ett mer stadsliknande landskap är en naturlig utveckling och något som kommer att vässa Sollentunas attraktionskraft än mer.

Sollentuna har ett delansvar för regionens utveckling. Att bygga och möjliggöra för fler människor att få kalla Sollentuna för ”hemma” är en självklarhet. De nya bostäderna bör ha en blandning av

upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter, och storlekar på bostäderna. Det är önskvärt att se fler aktörer på hyresrättsmarknaden, både när det gäller byggande respektive förvaltning. Det handlar inte bara om bostäder utan också att de ska ta ansvar för social hållbarhet och hjälpa till att bygga ett gott samhälle. Besluten om förändringen av Sollentunahem ska ses i ljuset av detta.

Målet är att Sollentuna ska vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. I det arbetet är en god dialog med kommunens invånare nödvändigt. Samarbetet med andra aktörer är även fortsättningsvis viktigt.

Miljö- och byggnadsnämnden får en förstärkning för att fler inspektörer ska kunna anställas och upprätthålla en god kvalitet på myndighetsarbetet.

(7)

Vid sidan av ambitiösa byggplaner finns samtidigt höga ambitioner att vårda de fyra naturreservaten och övriga mindre grönområden. I takt med att delar av kommunen förtätas ökar betydelsen av återstående gröna ytor för rekreation och ekosystemtjänster. Trafik- och fastighetsnämnden har en nyckelroll i detta och får förstärkta resurser för att möta behovet av parkskötsel. Välskötta, välstädade och vackra parker och grönområden skapar trygghet och attraherar besök, vilket i sin tur skapar en positiv spiral av liv och rörelse som ökar den upplevda tryggheten för alla.

Vattenvården är fortsatt i fokus för kommunen. Sedan början av innevarande år är Sollentuna partner i ett LIFE – projekt som ska leda till att ett omfattande åtgärdsprogram för vatten genomförs. Detta är ett åtagande med flera års horisont.

1.6 Kommunikation

För att delaktigheten bland alla invånare i Sollentuna ska vara hög är det nödvändigt att kunskapen om vad som händer, och varför det händer, är god. Därför är det mycket viktigt att fortsätta utvecklingen av dialogen som arbetsform. Dialog ska föras med uthållighet och tydlighet och är ett sätt att öka graden av inkludering.

Alla Sollentunabor, oavsett ålder, ska uppleva att de blir hörda och respekterade. Ett särskilt fokus ska finnas för att säkerställa att barn och unga i Sollentuna har möjlighet att framföra sina åsikter.

Det ska vara lätt att komma i kontakt med kommunen vilket ärende det än gäller om man som invånare har en fråga, synpunkt eller behov av hjälp. Kontaktcenter är ett viktigt instrument för att lyckas med detta. Tillgängligheten ska stärkas genom fortsatt utveckling av den digitala servicen.

För att man ska kunna känna delaktighet och inflytande är den interna kommunikationen väsentlig.

Kommunen är Sollentunas största arbetsgivare och varje medarbetare ska betraktas som en ambassadör för sin arbetsplats.

Välinformerade anställda blir en kanal för att kommunicera beslut och mål som fattats av

kommunledningen. Det ställs därför höga krav på ledarskapet inom kommunens alla verksamheter för att detta ska förverkligas. Kommunikationsfunktionen har samlats som en strategisk enhet på

kommunledningskontoret under det gångna året vilket ökar effektiviteten och slagkraften.

För alla som bor, studerar, arbetar eller vistas här tillfälligt av något skäl, ska kommunen uppfattas som välkomnande och inkluderande oavsett vilken bakgrund man har.

Henrik Thunes (M) Anna-Lena Johansson (L) Magnus Ramstrand (KD)

(8)

2 Ekonomiska förutsättningar

Den globala tillväxten i BNP steg under 2016 med 3,5 procent och prognosen för 2017 och 2018 är positiv med en ökningstakt på 3,2 procent för respektive år. Den globala ekonomin återhämtar sig till viss del fortfarande från finanskrisen och det finns ett uppdämt investeringsbehov vilket ger en ökning i investeringstillväxten. Givetvis finns osäkerhetsfaktorer i prognosen och om tillväxten i omvärlden blir lägre än prognos så påverkas den svenska exporten vilket påverkar den svenska tillväxten negativt.

Svenska företag och hushåll är fortfarande optimistiska om utvecklingen av den svenska ekonomin.

Tillväxttakten fortsatte att vara god och under 2016 ökade BNP med 3,2 procent och även 2017 förväntas bli ett högkonjunktursår med en ökningstakt om 2,8 procent. Drivande faktorer bakom tillväxttakten är investeringar såsom bostadsbyggande och näringslivets övriga investeringar. I perioden därefter förväntas en avmattning av tillväxttakten i den svenska ekonomin. Åren 2018-2020 speglas av en långsammare utveckling av produktion och sysselsättning och svensk ekonomi förväntas att återgå till konjunkturell balans.

Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin har inneburit att läget på arbetsmarknaden har varit gynnsamt. Arbetslösheten var 6,9 procent för 2016 (avser åldersgruppen 15-74 år) och förväntas sjunka till 6,5 procent under 2017. Under åren 2018-2020 förväntas arbetslösheten ligga mellan 6,4 - 6,7 procent vilket är i närheten av 6,5 procent som brukar benämnas som en nivå där arbetsmarknaden är i jämvikt. Tillväxten i antal arbetande timmar har stigit med 1,9 procent under 2016 men förväntas avta under de närmaste åren. Högkonjunkturen och den stora efterfrågan på arbetskraft har dock även inneburit negativa konsekvenser då näringsliv och offentliga sektorn har problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Bristen på arbetskraft med rätt kompentens bidrar något till att dämpa tillväxten i sysselsättningen 2017 och 2018.

Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antal arbetade timmar, har gett positiv effekt på skatteunderlaget de senaste åren. Men den utvecklingen börjar avta 2017 när

konjunkturen går in i en lugnare fas med mindre sysselsättningsökning. För perioden 2018-2020 blir skatteunderlagets reala tillväxt lägre när konjunkturen saktar ned mot ett normalläge vilket innebär att sysselsättningsutvecklingen försvagas.

Trots den underliggande positiva bilden av arbetsmarknaden och skatteunderlag tecknar SKL en oroande bild av kommunernas ekonomi de närmaste åren.

Samhällsekonomiska förutsättningar

Förklaringen är försvagat skatteunderlag samtidigt som demografin ställer allt högre krav. Demografiskt så ökar både de yngsta och äldsta åldersgrupperna i befolkningen samtidigt som arbetskraften inte ökar i någon större utstäckning. För kommunerna innebär det ökade satsningar av bland annat vård, skola och omsorg. Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget, vilket skiljer sig markant mot utvecklingen perioden 2006-2016. För att kommunerna ska klara välfärden de kommande åren så krävs effektiviseringar.

Sollentuna kommun har under de senaste åren uppvisat en stabil ekonomi och uppfyllt de resultatmål som beslutats av kommunfullmäktige. Den avtagande konjunkturen kommer givetvis att påverka Sollentuna kommuns intäkter och kostnader. På intäktssidan genomgår kommunen en ekonomisk anpassning till det förändrade systemet för kommunalekonomisk utjämning vilket försämrar

förutsättningarna. Kommunen förlorade stora belopp i förändringarna som genomfördes 2014 och 2016.

Kommunen erhåller ett så kallat införandebidrag som trappas av med cirka 37 miljoner kronor årligen

2016 2017 2018 2019 2020

BNP 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5

Sysselsättning, timmar 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0

Relativ arbetslöshet, nivå 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7

Timlön 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4

Konsumentpris 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8

Skatteunderlag 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6

(9)

fram till 2019. Dessa belopp måste kommunen få fram genom effektiviseringar/prioriteringar. Utöver detta effektiviseringsbehov måste Sollentuna hantera urholkningen av statens bidrag. Urholkningen motsvarar 21 miljoner årligen för Sollentuna. På kostnadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner – ökade volymer inom barn och utbildning samt äldre och

flyktingsituationen. Detta kommer skapa ansträngningar på kommunens driftsbudget. Förutom detta är kommunen på väg in i en period av mycket stora investeringar. Kommunen har tidigare år kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom sitt eget kassaflöde. De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till.

Kommunalekonomisk utjämning

Grundprincipen för systemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socio-ekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för

kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.

Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS- utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och 2009.

Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna skatteunderlaget är av underordnad betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Ökar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet får kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen.

När det kommer till demografi möter varje kommun sin unika utveckling. Via kostnadsutjämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning. En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet får hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.

(10)

3 Bostadsbyggande och befolkning

3.1 Bostadsbyggande

För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för

befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.

Stadsbyggnadsavdelningen tar årligen fram ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.

2017 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott under en tioårsperiod på drygt 11 500 nya bostäder i Sollentuna kommun, vilket är betydligt fler än tidigare års antaganden. Större delen av tillskottet är bostäder i flerbostadshus.

3.2 Befolkningsutveckling

Under år 2016 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 772 personer från 70 251 till 71 023 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,1 procent.

Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den

samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.

Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens

kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.

För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antaganden om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.

Bostadstyp 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Totalt Flerbostadshus 383 570 1 433 1 250 1 816 1 285 1 139 1 055 900 792 10 623

Småhus 105 85 108 51 20 35 20 10 10 8 452

Kategoribostäder 6 172 62 220 12 6 0 0 0 0 478

Totalt 494 827 1 603 1 521 1 848 1 326 1 159 1 065 910 800 11 553 Antagande om antal inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun år 2017-2026

(11)

Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med drygt 14 000 personer under den närmaste tioårsperioden vilket är en ökning med 20 procent. År 2026 beräknas antalet invånare vara drygt 85 000. Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2020 bedöms

befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.

0 500 1000 1500 2000

Årlig befolkningsförändring i antal personer i Sollentuna kommun år 1990-2016 samt enligt prognos för år 2017-2026

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder

Befolkningens åldersstruktur i Sollentuna kommun år 2016 och prognos för år 2026

2016 2026

(12)

4 Vision och övergripande mål

Från och med 2018 arbetar Sollentuna kommun efter en målstyrningsmodell där vi tillsammans långsiktigt strävar efter en vision via mål på olika nivåer i organisationen, vilka följs med utvalda indikatorer.

Vision

4.1 Sveriges mest attraktiva kommun

Vår vision är att vara Sveriges mest attraktiva kommun. Visionen sammanfattar vad vi vill uppnå och den beskriver på ett enkelt sätt vad vi arbetar för - att göra det bästa vi kan för alla invånare och företag utifrån de förutsättningar vi har. Vi vill bli lite bättre varje dag.

I Sollentuna ska alla känna sig trygga och nöjda, utifrån sina behov, och alla ska ges möjlighet att styra över sina val. Sollentuna är en kommun som växer och vi vill växa med kvalitet och stå för en hållbar tillväxt - socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För oss som arbetsgivare innebär visionen att vi lockar till oss, behåller och utvecklar våra medarbetare. Hos oss ska medarbetare trivas och känna att de bidrar till att utveckla verksamheten och höjer kvaliteten på kommunens service och tjänster.

För att hela organisationen tillsammans ska sträva för att Sollentuna ska bli Sveriges mest attraktiva kommun har vi satt tre gemensamma övergripande mål:

- Ett övergripande mål ur invånarperspektiv: Trygghet och välfärd genom hela livet

- Ett övergripande mål ur samhällsutvecklingsperspektiv: Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt - Ett övergripande mål ur ett internt perspektiv: Attraktiv och effektiv organisation

Övergripande mål

4.2 Trygghet och välfärd genom livet

Sollentuna kommun vill ge alla invånare de bästa förutsättningarna i livet.

Alla ska känna sig trygga och nöjda med det kommunen erbjuder och det ska finnas möjlighet att leva ett gott liv i Sollentuna utifrån varje individs behov.

Kommunens invånare ska ges möjlighet att själva styra över sina val och kunna utvecklas efter egen vilja och förmåga.

Servicen ska utvecklas så den är i samklang med det invånarna efterfrågar, både idag och i framtiden.

Målbilder för Trygghet och välfärd genom livet

Sollentunas skolor och utbildningsinsatser ska fortsätta utvecklas, skolresultaten är i topp och elever känner sig trygga och engagerade.

Det ska synas och kännas att kommunen satsar på tryggheten i ens närområde, genom förebyggande arbete, samverkan med polisen och andra parter samt rena och snygga utemiljöer.

Alla brukare och kunder är nöjda med den service vi erbjuder – en tillgänglig kommun för alla som behöver få kontakt med oss, nöjda brukare, god service, bemötande och återkoppling i kontakten med kommunens myndighetsutövning och en tydlig känsla av att Sollentuna kommun finns till för invånarna.

En god kommunikation, genom olika varianter av dialoger och återkoppling är förutsättningar för invånarna ska känna sig delaktiga och engagerade i det som händer i kommunen, och en nyckel till demokratiskt inflytande.

Sollentuna kommun bidrar till en meningsfull och berikande fritid för invånare och besökare, genom ett brett och tillgängligt kultur- och fritidsutbud för många målgrupper och mötesplatser i vardagen samt att det finns trivsamma utemiljöer genom välskötta parker och offentliga miljöer.

(13)

Vi arbetar för en välutvecklad integration och ett bra stöd i vardagen till alla som behöver. Kommunens invånare berikar och delar det gemensamma samhället via utbildning, arbete, goda bostäder och möten med många olika människor.

Uppföljning

Utvecklingen inom målet bedöms årligen utifrån nämndernas arbete med målet och de indikatorer vi valt för att följa utvecklingen. Nämnderna arbetar med målet genom att planera och följa upp egna mål och aktiviteter som bidrar till det övergripande målet, samt genom att arbeta med de prioriterade

styrdokument som är kopplade till målet. Analysen av resultaten för indikatorerna baseras både på Sollentunas egen ambition (målvärde), trend och på jämförelser med riket.

Indikatorer till Trygghet och välfärd genom livet (ansvarig för rapporteringen inom parentes) Övergripande

Nöjd Medborgarindex (NMI). Mäts via SCB:s medborgarundersökning. (Övergripande)

Webbesökarnas nöjdhet med kommunens webbplats, Web Service Index (WSI) - Totalt. (Övergripande)

Tillgänglighet e-post. Mäts via KKiK, Kommunens Kvalitet i Korthet. (Övergripande) Utbildning/resultat

Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, lägeskommun, genomsnitt (17 ämnen). (BUN)

Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, lägeskommun, %. (BUN)

Gymnasieelever på Rudbeck med examen inom 3 år, andel (%).(UAN) Trygghet

Nöjd Region Index – Trygghet. Mäts via SCB:s medborgarundersökning. (Övergripande)

Andel elever som upplever sig mobbade i grundskolan (%), samtliga skolor. Mäts via Olweusenkäten för elever i årskurs 3-9. (BUN)

Andel elever på Rudbeck som känner sig trygga (%). Mäts via elevenkät inom gymnasiesamarbetet i Stockholms län. (UAN)

Vård, omsorg och socialt arbete

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg, helhetssyn, andel, %. (VON)

Brukarbedömning särskilt boende, äldreomsorg, helhetssyn, andel, %. (VON)

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, %. (SN)

Styrdokument för särskild uppföljning inom målet 2018

 Trygghets- och säkerhetsstrategin

 Integrationsplanen

Övergripande mål

4.3 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Sollentuna förenar det bästa av två världar – stadens utbud och närheten till naturen.

Det är en av anledningarna till att kommunen växer tillsammans med både invånare och företag.

Hållbar tillväxt ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv gäller när vi planerar och bygger Sollentunas framtid.

(14)

För att hitta den balans som efterfrågas tar vi hand om naturområden och tar ansvar för att vara en klimatsmart kommun.

Målbilder för Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Sollentuna växer i takt med regionen och bidrar till hela Stockholmsområdets utveckling. Vi möjliggör inkluderande bostadsbyggande och nyetableringar för stora och små företag. En fortsatt förtätning till ett mer stadsliknande landskap är en naturlig utveckling och något som kommer att stärka Sollentunas attraktionskraft ytterligare.

Med fler invånare i kommunen ställs även krav på bra och hållbar infrastruktur. Vi fortsätter arbetet med att bli Sveriges bästa cykelkommun samt arbeta för framtidens kollektivtrafik.

Vi satsar på att Sollentuna ska ha Sveriges bästa lokala företagsklimat och en attraktiv arbetsmarknad.

Genom digitalisering, utveckling av välfärdsteknik, e-tjänster och moderna mötesplatser möts behoven hos nuvarande invånare men även hos dem som flyttar till oss eller växer upp i Sollentuna.

Sollentuna ska vara den första kommun i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. För att vårda kommunens attraktivitet är miljö- och klimatfrågor centrala. Kommunen vårdar naturreservat och grönområden. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning när bebyggelsen växer och därför prioriteras vattenvårdsfrågor.

Uppföljning

Utvecklingen inom målet bedöms årligen utifrån nämndernas arbete med målet och de indikatorer vi valt för att följa utvecklingen. Nämnderna arbetar med målet genom att planera och följa upp egna mål och aktiviteter som bidrar till det övergripande målet, samt genom att arbeta med de prioriterade

styrdokument som är kopplade till målet. Analysen av resultaten för indikatorerna baseras både på Sollentunas egen ambition (målvärde), trend och på jämförelser med riket.

Indikatorer till Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt (ansvarig för rapporteringen inom parentes) Näringsliv och övergripande

Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet, placering. (Övergripande)

Nöjd Kund Index (NKI). Mäts via Stockholm Business Alliance servicemätning. (Övergripande)

Nöjd Region Index (NRI). Mäts via SCBs medborgarundersökning. (Övergripande) Bostadsbyggande

Antal inflyttningsklara bostäder per år. (STBN) Miljö och klimat

Direkta utsläpp växthusgaser*. (Övergripande)

Kommunvelometern, cykelfrämjandets ranking av kommunerna ur cykelperspektiv, placering. (TFN) Digitalisering

SKLs ranking via självskattningsverktyg för utvärdering av digital service och verksamhetsutveckling, E- blomlådan, placering. (Övergripande)

* De direkta utsläppen av koldioxid från uppvärmning och elanvändning i kommunala bostäder och lokaler samt utsläppen från de personbilsresor som görs i tjänsten. Måttet omfattar kommunens nämnder, förvaltningar och helägda bolag. De direkta utsläppen motsvarar endast ca 20 % av kommunens totala klimatpåverkan från till exempel inköp och byggnation.

Styrdokument för särskild uppföljning inom målet 2018

 Näringslivsstrategin

(15)

Övergripande mål

4.4 Attraktiv och effektiv organisation

Verksamheterna i Sollentuna kommun utvecklas ständigt för att höja kvaliteten på kommunens service och tjänster.

I en tid av utveckling och utmaningar behöver vi en aktiv, ansvarsfull ekonomisk politik och smarta, effektiva lösningar i alla verksamheter.

Att vara en attraktiv arbetsgivare som kontinuerligt utvecklar medarbetare och ledare är avgörande för att kunna leverera den service som invånarna efterfrågar.

Målbilder för Attraktiv och effektiv organisation

Sollentuna kommun har en stark ekonomi. Genom utvecklad intern struktur, styrning och uppföljning håller vi fokus på kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse.

Ett strategiskt och långsiktigt arbete med inköp och upphandling säkerställer rätt kvalitet till rätt pris för de produkter och tjänster vi köper, samt de verksamheter som bedrivs av externa utförare.

Vi utvecklar och förbättrar ständigt vår interna service, IT-stöd, administration och den interna kommunikationen för att verksamheterna ska kunna lägga fokus där den ska vara – på välfärd och service till invånarna.

Sollentuna är en attraktiv arbetsgivare som kontinuerligt utvecklar förutsättningarna för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Medarbetarnas delaktighet och engagemang är vår viktigaste resurs för att utvecklas och förbättras som organisation. Jämställdhet och mångfald i både ledarskap och organisation är en självklarhet och en styrka hos oss.

Vi satsar på att kontinuerligt utveckla ledarskapet och vi är stolta över våra kompetenta och drivna ledare.

Uppföljning

Utvecklingen inom målet bedöms årligen utifrån nämndernas arbete med målet och de indikatorer vi valt för att följa utvecklingen. Nämnderna arbetar med målet genom att planera och följa upp egna mål och aktiviteter som bidrar till det övergripande målet, samt genom att arbeta med de prioriterade

styrdokument som är kopplade till målet. Analysen av resultaten för indikatorerna baseras både på Sollentunas egen ambition (målvärde), trend och på jämförelser med riket.

Indikatorer till Attraktiv och effektiv organisation (ansvarig för rapporteringen inom parentes) Medarbetare och arbetsgivare

HME (hållbart medarbetarengagemang), index. Mäts vartannat år via medarbetarenkäten. (Övergripande)

JÄMIX (Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex). Mäts årligen. (Övergripande)

Sjukfrånvaro, %. (Övergripande)

Personalomsättning, extern, %. (Övergripande) Finansiell status

Soliditet, %. (Övergripande)

Årets resultat, % av skatteintäkter (exkl reavinster). (Övergripande)

Upplåning för egen räkning, mdkr. (Övergripande) Effektivitet och styrning

(16)

 Prognossäkerhet. (Övergripande)

Styrdokument för särskild uppföljning inom målet 2018

 Personalpolicyn

(17)

5 Budget Sollentuna kommun

Budgeten för Sollentuna kommun bygger till stor del på den struktur och det upplägg som är gällande när arbetet med budgeten utförs och vid tidpunkten för denna sammanställning. Det finns beslut tagna av kommunfullmäktige att omstrukturera fastighetsägandet inom kommunens koncern. Således har bolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB bildats som har till ändamål att tillhandahålla lokaler för Sollentuna kommun. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Sollentuna kommun äga, förvärva, förvalta, försälja, bebygga eller med tomträtt uppföra och tillhandahålla kommersiella lokaler, lokaler för kommunala verksamheter såsom administration förskolor, skolor, särskilda boenden, idrotts- och kulturanläggningar samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Det innebär att de verksamhetsfastigheter som ägs av Sollentunahem AB samt kommunen kommer att överföras till Sollentuna kommunfastigheter AB. När överföringen av fastigheter är verkställd innebär det framför allt att delar av den budgeterade balansräkningen och stora delar av investeringsbudgeten kommer att flyttas till Sollentuna

Kommunfastigheter AB.

6 Resultatbudget

Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för Sollentuna kommuns samtliga nämnder.

Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Summan av samtliga poster summerar till årets resultat.

Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå. Sollentuna eftersträvar en högre resultatnivå som en följd av höga investeringsnivåer. Ett högre resultat skapar förutsättningar för en hög grad av självfinansiering av investeringarna. Den valda nivån räcker dock inte till full självfinansiering varför kompletterade finansiering måste till.

Resultatbudget exklusive reavinster 2018–2020, miljoner kronor

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Verksamhetens intäkter 867,0 884,3 902,0

Verksamhetens kostnader -4.394,0 -4.475,3 -4.596,8

Avskrivningar -147,0 -157,2 -193,4

Verksamhetens nettokostnader -3.674,0 -3.748,2 -3.888,1

Skatteintäkter 3.771,0 3.891,0 4.018,0

Generella statsbidrag och utjämning -65,0 -72,0 -49,0

Finansiella intäkter 33,7 36,8 35,1

Finansiella kostnader -9,5 -13,6 -18,3

Årets resultat 56,2 94,0 97,7

Andel 1,5% 2,5% 2,5%

(18)

6.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning

I tabellen nedan avseende skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning är

skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,12 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2017-04-27.

Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via inkomst- utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet. Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen.

Över tid ökar kommunens avgift i samma takt som skatteintäkterna. I beräkningen har antagits en oförändrad relativ skattekraft.

Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi. I Budget för 2018 ingår ingen prognostiserad kompensation för s.k. eftersläpningseffekt.

Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden.

Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 71 855 invånare per 2017-11-01 vilket motsvarar en ökning på 967 personer jämfört med 2016-11-01 vilket i sin tur skulle innebär en

eftersläpningseffekt på 5,4 mkr. Anledningen till att inte inkludera eftersläpningseffekten är den svaga befolkningsutvecklingen under perioden 2016-11-01 till 2017-03-31, preliminärt cirka +200 personer.

Vidare anpassas kommunens utfall till den förändrade kommunalekonomiska utjämningen via ett införandebidrag. Införandebidraget minskar med cirka 35 miljoner årligen. Staten har inte aviserat några stora generella tillskott för perioden 2018-2020. Detta tillsammans med kostnaden för systemet för kommunalekonomisk utjämning växer i takt med skatteunderlag och demografi genererar en ökad regleringspost under perioden.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2018–2020, miljoner kronor

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Kommunalskatt 3.748,7 3.874,7 4.009,7

Del av välfärdsmiljarder 22,4 16,0 9,6

Summa skatteintäkter 3.771,1 3.890,7 4.019,3

Kommunal fastighetsavgift 112,1 115,0 118,1

Inkomstutjämning -360,4 -343,3 -319,5

Kostnadsutjämning 221,1 208,3 212,4

varav eftersläpning 0,0 14,2 16,0

Regleringsbidrag/-avgift -13,2 -19,7 -27,7

Införandebidrag 6,9 0,0 0,0

LSS-utjämning -31,4 -32,0 -32,7

Summa statsbidrag och utjämning -177,0 -186,7 -167,5

Summa skatter, statsbidrag och utjämning 3.706,2 3.819,0 3.969,9

(19)

6.1.1 Statsbidrag för flyktingmottagning

Regeringen beslutade våren 2016 om en preliminär fördelning mellan kommuner och landsting av de aviserade miljarderna utifrån flyktingsituationen. Statsbidraget fördels dels efter invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. Medlen ingår som en del i skatteintäkterna. I Skatte- och bidragsmodellen från SKL ingår de medel som fördelas enligt

invånarantal och den del som fördelas enligt flyktingvariabler ligger på raden ”Del av välfärdsmiljarder”

i tabellen på föregående sida. Den preliminära fördelningen för Sollentuna kommun innebär 37,3 mkr år 2018. För åren 2019 och 2020 uppgår beloppen till 40,9 mkr respektive 44,4 mkr.

6.2 Finansiella poster

De finansiella posterna avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet, borgensavgifter och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer upplåning att genomföras. Tidigare år har kommunen klarat

investeringarna genom självfinansiering. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten under perioden.

Den finansiella budgeten bygger på den framtida koncernstrukturen där Sollentunahems och

kommunens verksamhetsfastigheter flyttats till bolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB. Således ges aktieutdelning från koncernmodern Stadshus AB.

Finansiella intäkter och kostnader 2018–2020, miljoner kronor

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Ränteintäkter och andra utdelningar 1,0 1,0 1,0

Borgensavgifter 0,8 0,8 0,8

Ränteintäkter koncern 7,0 7,1 7,3

Aktieutdelning 25,0 28,0 26,0

varav

Stadshus AB 25,0 28,0 26,0

Summa finansiella intäkter 33,7 36,8 35,1

Räntekostnader 6,0 10,1 14,8

Ränta pensionsskuld 3,0 3,0 3,0

Övriga kostnader 0,5 0,5 0,5

Summa finansiella kostnader 9,5 13,6 18,3

(20)

7 Balansbudget

Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på

bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.

Tillgångar ökar i takt med att kommunen investerar i lokaler, anläggningar och infrastruktur samt minskar i takt med avskrivningarna. Det egna kapitalet ökar med årets resultat. Upplåning ökar de långfristiga skulderna.

Balansbudget 2018–2020, miljoner kronor

I balansbudgeten har ingen hänsyn tagits till att betydande delar av anläggningstillgångarna, d.v.s.

verksamhetsfastigheter, i och med omstruktureringen av fastighetsägandet, flyttas över till bolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB. Det i sin tur får till följd att investeringar i fastigheter kommer att utföras av Sollentuna Kommunfastigheter AB och således kommer delar av de långfristiga skulderna uppstå i bolaget.

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Tillgångar

Anläggningstillgångar 5.947 6.773 7.384

Omsättningstillgångar 850 700 731

Summa tillgångar 6.797 7.473 8.115

Eget kapital avsättningar och skulder

Eget kapital 4.522 4.616 4.714

Avsättningar 326 346 359

Långfristiga skulder 1.211 1.773 2.305

Kortfristiga skulder 738 738 738

Summa eget kapital, avsättningar och eget kapital 6.797 7.473 8.115

(21)

8 Kassaflödesanalys

Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.

Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,

investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.

Enligt budgeten kommer medlen från den löpande verksamheten understiga investeringsutgifterna.

Kvarstående finansiering antas ske genom markförsäljning inom exploateringsverksamheten, försäljning av skolor och genom upplåning.

Kassaflödesanalys 2018–2020, miljoner kronor

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Den löpande verksamheten 203 251 291

Investeringsverksamhet -918 -1.005 -796

Exploatering mark netto -85 192 -27

Försäljning anläggningstillgångar 357 0 0

Nettoupplåning 443 561 532

Årets kassaflöde 0 0 0

Likvida medel vid årets början 200 200 200

Likvida medel vid årets slut 200 200 200

(22)

9 Finansiering 9.1 Skattesats

Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2017 till 18,12 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,49 respektive 20,75.

För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 20 miljoner kronor.

Kommunal skattesats 2017, kronor

10 Utdelning från kommunala bolag

Från och med räkenskapsår 2018 kommer utdelningen från de kommunala bolagen ske via Stadshus AB vilket är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. För år 2018 budgeteras en utdelning på 25 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. De två kommande åren 2019 och 2020 beräknas utdelningen till 28 respektive 26 miljoner kronor. Den föreslagna utdelningen ingår i de budgeterade finansiella intäkterna.

11 Finansiella mål

Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har tre finansiella mål för budget 2018, plan 2019-2020, som beskriver den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt.

Kommunen har i utgångsläget en stark finansiell ställning. Ett antal år med goda resultat har möjliggjort en stabil utveckling av soliditeten.

Kommunen planerar nu för stora investeringar för att klara kommunens framtida åtaganden till följd av kommunens planerade tillväxt. Finansieringsbehovet för dessa investeringar överstiger vad kommunen själv genererar utifrån den löpande verksamheten.

De finansiella målen beskrivs nedan.

1. Kommunens soliditet ska inte understiga 60 procent.

2. Kommunens resultatmål ska långsiktigt i driftbudgeten, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella statliga bidrag samt

fastighetsavgift.

För budget 2018 är resultatmålet 1,5 %. Från 2019 är resultatmålet 2,5 %.

3. För att inte räntekostnaderna ska ta allt för stort utrymme från verksamheten ska kommunens upplåning för egen räkning inte överstiga 2 miljarder kronor.

Riket Länet Sollentuna

Kommun 20,75 18,49 18,12

Landsting 11,36 12,08 12,08

Summa 32,11 30,57 30,20

(23)

12 Driftbudget

Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2018 avser budget medan hela

treårsperioden utgör en plan. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar. Internräntan uppgår oförändrat till 2,0 procent.

Driftbudget per nämnd 2018-2020, miljoner kronor

12.1 Kommunstyrelsens oförutsedda

Under benämningen kommunstyrelsens oförutsedda har medel för perioden 2018-2020 avsatts i en kategori, ospecificerade. De bundna oförutsedda medlen har återförts till budgetramen för respektive nämnd. Endast de ospecificerade medlen ligger kvar och är således inte avsedda för specifika nämnder.

Medlen kan löpande fördelas av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret.

Kommunstyrelsens oförutsedda 2018-2020, miljoner kronor

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Kommunstyrelsen -182,8 -183,3 -173,8

Barn- och ungdomsnämnden -1.623,1 -1.639,0 -1.647,6

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -360,5 -377,1 -394,7

Vård- och omsorgsnämnden -934,8 -949,0 -975,4

Socialnämnden -273,1 -268,1 -268,1

Kultur- och fritidsnämnden -145,2 -147,6 -147,6

Miljö- och byggnadsnämnden -23,5 -23,5 -23,5

Trafik- och fastighetsnämnden -60,1 -68,7 -100,0

Överförmyndarnämnden -5,9 -5,9 -5,9

Summa -3.609,1 -3.662,2 -3.736,6

Pensionskostnader -99,5 -101,5 -103,5

Avgår internränta 50,0 57,0 60,0

Kommungemensamma poster* -15,5 -41,5 -108,0

Totalt -3.674,1 -3.748,2 -3.888,1

*) Specifikation av kommungemensamma poster

Pris- och lönereserv 0,0 -31,5 -88,0

KS oförutsedda, ospecificerade medel/osäkerhetsfaktorer -15,5 -10,0 -20,0

KS-oförutsedda Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Ospecificerade medel -15,5 -10,0 -20,0

Summa KS-oförutsedda -15,5 -10,0 -20,0

(24)

13 Investeringsbudget

Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget och plan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras.

Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter.

Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.

Utöver detta bedriver kommunen en omfattande exploateringsverksamhet – vilken avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, grönområden, anläggningar med mera.

En fördröjningsfaktor har lagts till för åren 2018 och 2019 motsvarande 15 respektive 5 procent.

Investeringsbudget per nämnd 2018–2020, miljoner kronor

Budget Plan Plan

2018 2019 2020

Kommunstyrelsen -2,2 -2,2 -2,2

Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -8,0 -8,0

Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden -1,4 -1,4 -1,4

Vård- och omsorgsnämnden -3,7 -3,7 -3,7

Socialnämnden -0,5 -0,5 -0,5

Kultur- och fritidsnämnden -1,7 -1,7 -1,7

Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0 -2,0

Trafik- och fastighetsnämnden -847,0 -1.013,5 -651,5

Delsumma -866,5 -1.033,0 -671,0

Exploatering exklusive markförsäljning -213,8 -24,4 -125,2

Summa -1.080,3 -1.057,4 -796,2

Avgår fördröjning investeringar 162,0 52,9 0,0

TOTALT -918,2 -1.004,6 -796,2

(25)

14 Nämnderna

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag för 2018-2020 samt de förändringar av 2017 års budgetram som föreslås. I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag. Uppdragen ska redovisas i samband med nämndernas inlämning av verksamhetsplaner i november 2017.

Budgetförslaget följer samma struktur för samtliga nämnder och förändringarna jämfört med budget 2017 har gjorts i sex olika kategorier (se rubriker i tabellen nedan).

Tidigare fattade beslut för perioden innebär att nämndens ram förändrats efter fullmäktiges budgetbeslut för 2017 (KF 2016-06-20). Förändringsbeloppen ska därför utgöra ingående värden i budgeten för 2018.

Omflyttningar internt innebär omfördelning av ramutrymme mellan nämnderna t ex på grund av omflyttningar av tjänster. Budgeten förändras för berörda nämnder men kommunens totala ram förblir opåverkad.

Summa volymer är den ramförändring som utgörs av förändringar enligt befolkningsprognosen. De nämnder som omfattas av volymmodellen; barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden justeras under den här rubriken.

Summa pris- och lönekompensation 1 %. Den enprocentiga ökningen beräknas på 2017 års ram inklusive volymförändring för 2018.

Summa effektiviseringar utgörs av effektivisering inköpshantering. I budget 2016 togs beslut om effektivisering av inköpshanteringen som fram till och med 2018 ska ge en sammantagen effektivisering med 18 miljoner kronor. Effektiviseringseffekten är nivåpåverkande och reducerar nämndernas ramar med totalt 6 miljoner kronor per år med start i budget 2016. 2016 och 2017 års effektivisering (6 mkr/år) ligger i budgetramen för 2017. 2018 års effektivisering om ytterligare 6 miljoner kronor finns under rubriken Summa effektiviseringar

Summa Tillägg/avdrag avser de av den politiska majoriteten tillförda medlen i budgeten.

Förändring av nämndernas budgetramar efter budgetbeslut för 2017 (mkr)

2018 2019 2020

Tidigare fattade beslut för perioden -37,2 -27,2 -27,2

Ombudgeteringar 2017 mm -37,2 -27,2 -27,2

Omflyttingar internt 0,0 0,0 0,0

Summa volymer -28,0 -84,7 -147,3

Summa pris- och lönekompensation 1% -32,2 -32,2 -32,2

Summa effektiviseringar 6,0 6,0 6,0

Effektivisering inköpshanteringen 6,0 6,0 6,0

Summa Tillägg/avdrag -39,0 -45,5 -67,3

Nivåpåverkande förändringar -30,0 -41,0 -72,3

Tillfälliga satsningar -9,0 -4,5 5,0

Summa -130,4 -183,6 -268,0

(26)

14.1 Kommunstyrelsen

14.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av kommunägda bolag. En särskild uppgift för styrelsen är att bereda ärenden till fullmäktige samt ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen svarar bland annat för kommunens ekonomiska förvaltning, centrala upphandlingsfunktion, kontaktcenter, kommunövergripande

utvecklingsarbete inom olika områden. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och krisledningsnämnd. I kommunstyrelsens budget hanteras också fullmäktige och kommunens revisorer samt valnämnden.

Kommunstyrelsens tjänstemannaförvaltning är kommunledningskontoret.

14.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Budgetförslaget för kommunstyrelsen följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På sidan 24 finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av kommunstyrelsens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent.

Kommunstyrelsens budgetram för 2018 ökas med 11,4 miljoner kronor netto. Tillförda medel brutto uppgår till 21,5 miljoner kronor. Nivåhöjande förändringar är en tjänst som e-handelscontroller för att starta arbetet med införande av e-handel i kommunen (0,7 mkr), en permanent dagbil alla dagar under skollovsveckorna i kommunen (0,7 mkr). Tillfälliga satsningar är IT-upphandling (5,0 mkr) och allmänna val 2018 (4,0 mkr). Nettoramen blir lägre p.g.a. effektivisering inköpshantering (0,8 mkr), funktion flyttas till KFN (0,6 mkr), medel till digitalisering av detaljplaner tas bort (0,7 mkr) samt sänkning av hyra i och med det nya fastighetsbolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB (8,0 mkr).

14.1.3 Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

 Utvärdera kommunens nuvarande och de i budget 2018 tillkommande trygghetsåtgärderna avseende effektivitet och resultat.

 Utred klottersanerings framtida organisatoriska hemvist i syfte att öka samordning och effektivitet.

Åtgärder avser 2018.

Kommunstyrelsen Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Nettoanslag, mkr -171,5 -182,8 -183,3 -173,8

Investeringslimit, mkr -5,2 -2,2 -2,2 -2,2

(27)

14.1.4 Budget 2018 och plan 2019-2020 (förändringslista)

Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2017 års budgetram.

Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020

2017 års budgetram -171,5 -171,5 -171,5 -171,5

Tidigare fattade beslut för perioden -7,5 -7,5 -7,5

Centralisering Kommunikationsfunk. -4,1 -4,1 -4,1

Lokalstrateger -3,4 -3,4 -3,4

Förändrad budgetram år 2017 -179,0 -179,0 -179,0

Förändringar jämfört med 2017

Omflyttningar internt -0,1 -0,1 -0,1

Funktion flyttas till KFN 0,6 0,6 0,6

Brottsförebyggande rådet SN -0,1 -0,1 -0,1

Upphandlare KLK för TFN -0,6 -0,6 -0,6

Volym 0,0 0,0 0,0

Pris- och lönek ompensation -1,7 -1,7 -1,7

Generell kompensation 1% -1,7 -1,7 -1,7

Effek tivisering 0,8 0,8 0,8

Effektivisering inköpshantering 2018 0,8 0,8 0,8

Nivåpåverkande förändringar (+/-) 6,1 6,1 6,1

E-handels controller -0,7 -0,7 -0,7

Digitalisering av detaljplaner 0,7 0,7 0,7

Attunda, SKL, KSL m. fl. -1,2 -1,2 -1,2

Sänkning hyra 8,0 8,0 8,0

Permanent Dagbil -0,7 -0,7 -0,7

Tillfälliga satsningar (+/-) -9,0 -9,5 0,0

Allmänna val 2018, EU val 2019 -4,0 -2,0 0,0

IT-upphandling -5,0 -7,5 0,0

Nettoanslag -171,5 -182,8 -183,3 -173,8

Årlig förändring, mkr -11,4 -0,5 9,5

Från 2017, mkr -11,4 -11,9 -2,4

Årlig förändring, % 6,6% 0,3% -5,2%

Från 2017, % 6,6% 6,9% 1,4%

(28)

14.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet

14.2.1 Allmänt

Stadsbyggnadsavdelningen arbetar med den fysiska planeringen i kommunen och med större exploateringsprojekt. Exploatering innebär en förändring eller förädling av markanvändning, från obebyggd till bebyggd eller genom omvandling i områden där pågående verksamhet har blivit otidsenlig eller där starka samhällsintressen tar över. En nyexploatering föregås normalt av planläggning och följs sedan av ett genomförande.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter.

För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.

Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.

14.2.2 Budget 2018 samt investeringsplan 2018–2019

Exploateringsbudgeten indelas i mark och övrigt. Med mark avses sådan mark där syftet är att förädla och därefter sälja den vidare. Med övrigt avses främst gator och parker där kommunen efter

färdigställande behåller investeringen.

I budget 2018 har tagits höjd för Väsjö-projektets planer att bygga ut allmänna anläggningar, framför allt inom etappen för Väsjö Torg och Frestavägen. Restaureringen av Väsjön (sjön) påbörjades under 2017 och fortsätter under 2018. Markförsäljningar inom etappen Södersätra kommer att generera inkomster under 2018, etappen Norr om Ribbingsväg under 2019 och etappen Väsjön Södra under 2019.

Under 2018 fortsätter program och förstudier för Västra Tureberg inklusive Mässområdet, Rotebro samt för Helenelunds centrum med anledning av planerna att dra Tvärbanan dit.

Stora genomföranden som planeras till 2018 är till exempel kvarteret Tabellen, och Helenelunds

centrum. För kvarteret Tabellen planeras för upprustning av cykelvägar och parken. Markinkomster som prognosticeras till 2018 avser främst Tårpilen och Staven.

14.2.3 Förändringar

Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Målsättningen för Väsjö-projektet är att budgeten ska balansera över tid.

Exploateringsverksamhet Budget Budget Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Inkomster, mkr 264,0 356,6 707,4 425,0

Utgifter, mkr -338,8 -655,0 -539,5 -577,5

Netto, mkr -74,7 -298,4 167,9 -152,5

Indelas i:

Övriga inkomster 122,3 221,4 348,1 184,0

Övriga utgifter -9,4 -435,2 -372,5 -309,2

Netto, mkr 113,0 -213,8 -24,4 -125,2

Mark inkomster 141,7 135,2 359,3 241,0

Mark utgifter -329,4 -219,8 -167,0 -268,3

Netto, mkr -187,7 -84,6 192,4 -27,3

References

Related documents

finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. De tre målen beskrivs nedan. • Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2020 utgörs av en uppräkning av 2019 års budgetram med 2 procent. Vård- och omsorgsnämndens budgetram 2020 har räknats

Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Utgångsläget för framräkning av utbildningsnämndens budgetram för 2020 utgörs av en uppräkning av 2019

13.8.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för natur- och tekniknämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2019 utgörs av en uppräkning av 2018 års budgetram (inklusive volymförändring) med 2 procent. Barn- och

I ramberäkningen för 2017 ingår även en effektivisering på 1 procent av 2016 års budgetram. Kommunstyrelsens budgetram för 2017 minskas med 2,2 miljoner

finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. De tre målen beskrivs nedan.  Årets resultat före extraordinära poster ska vara

finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. De tre målen beskrivs nedan. • Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara