Bilaga 2. Tillgång och efterfrågan på specialistläkare inom samtliga specialiteter. Nationella planeringsstödet 2021

(1)

Bilaga 2. Tillgång och efterfrågan på

specialistläkare inom samtliga specialiteter

Nationella planeringsstödet 2021

(2)

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till al- ternativaformat@socialstyrelsen.se

(3)

Innehåll

Bilagans innehåll ... 5

Tillgång ... 5

Efterfrågan ... 6

Barn- och ungdomsmedicinska specialiteter ... 7

Barn- och ungdomsmedicin ... 7

Barn- och ungdomsallergologi ... 9

Barn- och ungdomshematologi och onkologi ...11

Barn- och ungdomskardiologi ...13

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering ...15

Neonatologi ...17

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter ... 19

Klinisk fysiologi ...19

Radiologi ...21

Neuroradiologi ...23

Enskilda basspecialiteter ... 25

Akutsjukvård ...25

Allmänmedicin ...27

Arbets- och miljömedicin ...29

Hud- och könssjukdomar ...31

Infektionssjukdomar ...33

Klinisk farmakologi ...35

Klinisk genetik ...37

Onkologi ...39

Reumatologi ...41

Rättsmedicin ...43

Socialmedicin ...45

Invärtesmedicinska specialiteter ... 47

Endokrinologi och diabetologi ...47

Geriatrik ...49

Hematologi ...51

Internmedicin ...53

Kardiologi ...55

Lungsjukdomar ...57

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi ...59

Njurmedicin...61

Kirurgiska specialiteter ... 63

Anestesi- och intensivvård ...63

(4)

Barn- och ungdomskirurgi... 65

Handkirurgi... 67

Kirurgi ... 69

Kärlkirurgi ... 71

Obstetrik och gynekologi ... 73

Ortopedi ... 75

Plastikkirurgi ... 77

Thoraxkirurgi ... 79

Urologi... 81

Ögonsjukdomar ... 83

Öron-, näs- och halssjukdomar ... 85

Hörsel- och balansrubbningar ... 87

Röst- och talrubbningar ... 89

Laboratoriemedicinska specialiteter ... 91

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin ... 91

Klinisk kemi ... 93

Klinisk mikrobiologi ... 95

Klinisk patologi ... 97

Neurologiska specialiteter ... 99

Klinisk neurofysiologi ... 99

Neurologi ... 101

Neurokirurgi ... 103

Rehabiliteringsmedicin ... 105

Psykiatriska specialiteter ... 107

Barn- och ungdomspsykiatri ... 107

Psykiatri ... 109

Rättspsykiatri ... 112

Tilläggsspecialiteter ... 114

Allergologi ... 114

Arbetsmedicin... 116

Beroendemedicin ... 118

Gynekologisk onkologi ... 119

Nuklearmedicin ... 121

Palliativ medicin ... 123

Skolhälsovård ... 125

Smärtlindring... 127

Vårdhygien ... 129

Äldrepsykiatri ... 129

Referenser ... 130

(5)

Bilagans innehåll

I den här bilagan presenteras data över tillgång och efterfrågan på specialist- läkare inom samtliga specialiteter enligt SOSFS 2015:8 Socialstyrelsens fö- reskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring [1]. Till- gångsdata baseras på samma datakällor som för övriga legitimationsyrken i rapporten (se avsnittet Underlag för bedömning av tillgång och efterfrågan i huvudrapporten).

Resultaten presenteras i sammanfattande rutor samt med figurer. För varje specialitet presenteras:

Tillgång

2018

• Antalet sysselsatta specialistläkare nationellt, oavsett bransch.

• Andelen av de sysselsatta specialistläkarna som var verksamma inom hälso- och sjukvården¹ och andelen av dessa som var män respektive kvinnor och som arbetade i offentlig respektive privat sektor.

• Åldersfördelningen nationellt för specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården.

• Medelåldern bland specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården.

• Andelen av de sysselsatta specialistläkarna inom hälso- och sjukvården som var 67 år eller äldre.²

• Det relativa antalet sysselsatta specialistläkare (antalet sysselsatta per 100 000 invånare) inom hälso- och sjukvården per län.³

2014−2018

• Utvecklingen av antalet sysselsatta specialistläkare per 100 000 invånare (det relativa antalet) inom hälso- och sjukvården över tid.³

• Det relativa antalet sysselsatta specialistläkare inom hälso- och sjukvården i offentlig respektive privat sektor nationellt.

Specialistbevis och läkare under specialiseringstjänstgöring (ST-läkare)

⁴

• Antalet utfärdade specialistbevis 2019.

1 För en definition av hälso- och sjukvård se huvudrapportens bilaga 3.

2 Enligt 32 a § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) hade en arbetstagare rätt att kvarstå i anställning till ut- gången av den månad då han eller hon fyller 67 år, fram till 1 januari 2020, då åldern höjdes till 68 år. Fr o m 1 januari 2023 höjs åldern till 69 år. Eftersom föreliggande rapport använder data om sysselsättning för 2018 utgår den från la- gen som gällde fram till 1 januari 2019, alltså 67 års ålder.

3 För majoriteten av specialiteterna (40 stycken) redovisas antalet sysselsatta per 100 000 invånare. För övriga relate- ras antalet sysselsatta till relevant patientgrupp, med avseende på ålder och, i vissa fall, kön. Exempelvis antalet sysselsatta geriatriker per 100 000 invånare som var 65 år eller äldre.

4 Läkare med svensk läkarlegitimation som är under handledning och har ett individuellt utbildningsprogram inom en

(6)

• Uppskattat antal ST-läkare inom varje specialitet enligt utbildningsansva- riga inom Sveriges Läkarförbunds specialitetsföreningar och Svenska Lä- karesällskapets sektioner inom ramen för en enkät från Socialstyrelsen som var öppen mellan 20 september och 16 december 2020. Om uppgift saknas för 2020 redovisas senast inhämtade uppgifter från 2018 eller 2019 från regioner, specialitetsföreningar eller sektioner (se avsnittet Efterfrågan nedan för närmare beskrivningar av underlagen).

Efterfrågan

För att undersöka efterfrågan på specialistläkare har behovsbedömningar av regionerna, Sveriges läkarförbunds (SLF) specialitetsföreningar och Svenska Läkaresällskapets sektioner använts. Socialstyrelsen ställde i juli 2020 följande frågor:

1. Hur ser arbetsmarknaden ut för läkare? Vilka utmaningar finns?

2. Hur ser balansen ut mellan tillgång och efterfrågan idag och på sikt, exempelvis inom 5 år? Skiljer det sig mellan olika delar av landet?

3. Vilka frågor är viktiga för läkare som yrkesgrupp?

4. Vilka data finns tillgängliga genom ert förbund?

SLF valde att be samtliga specialitetsföreningar besvara de fyra frågorna och inkluderade ytterligare fyra delfrågor till fråga 4 ovan:

• Antal specialistläkare

• Antal ST-läkare

• Medelålder på specialistläkarna

• Genomsnittlig sysselsättningsgrad

För specialiteter vars föreningar inte inkom med underlag hösten 2020 redovisas tidigare bedömningar:

• Regionernas bedömningar av tillgång och efterfrågan på specialistläkare inom samtliga specialiteter som gjordes inom en enkät från Socialstyrelsen hösten 2018 samt underlag med bedömningar av tillgång och efterfrågan på specialistläkare från specialitetsföreningar inom SLF 2018 som presenterades i rapporten till det nationella planeringsstödet 2019 [2].

• Bedömningar av specialitetsföreningar inom SLF 2019 som presenterades i rapporten till det nationella planeringsstödet 2020 [3].

För vissa specialiteter saknas bedömningar både för hösten 2020 och tidigare.

(7)

Barn- och ungdomsmedicinska specialiteter

Barn- och ungdomsmedicin

Barn- och ungdomsmedicin är basspecialitet till grenspecialiteterna

• barn- och ungdomsallergologi,

• barn- och ungdomshematologi och onkologi,

• barn- och ungdomskardiologi,

• barn- och ungdomsneurologi med habilitering, och

• neonatologi.

TILLGÅNG 2018

• Drygt 1 170 sysselsatta specialistläkare.

• Knappt 1 100 inom hälso- och sjukvården, varav 62 % kvinnor och 38 % män, 89 % i offentlig sektor och 11 % i privat sektor.

• Medelåldern bland de sysselsatta var 50 år.

• 11,1 % av de sysselsatta i hälso- och sjukvården var 67 år eller äldre.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen under 18 år hade Gotlands län (se figur 1).

2014−2018

• Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården minskade med 1 % i förhållande till befolkningen under 18 år (se figur 3).

• Det relativa antalet sysselsatta minskade med 3 % i offentlig sektor men ökade med 28 % i privat sektor (se figur 3).

Specialistbevis och ST-läkare

• 2019 utfärdades 98 specialistbevis; 69 till kvinnor och 29 till män.

• 2018 fanns omkring 450 ST-läkare enligt regioner och specialitets- förening.

EFTERFRÅGAN

2018 bedömde 10 regioner att de hade brist, 8 hade balans och 1 hade ett överskott av specialister i barn- och ungdomsmedicin. Svensk barn- läkarförening bedömde att det inte rådde generell brist men att efterfrå- gan var större än tillgången inom neonatologi, barn- och ungdomsneurologi, barnöppenvård, barnkardiologi och barnonkologi.

(8)

3435 35373940

454647 484849

494950 515556

575761

92

0 20 40 60 80 100

Gävleborg NorrbottenKronoberg VästmanlandVärmlandBlekingeHalland Örebro SödermanlandSkåne Kalmar ÖstergötlandVästerbotten VästernorrlandJönköpingRiket Uppsala Stockholm Västra Götaland Dalarna JämtlandGotland

Antal per 100 000 invånare <18 år Sysselsatta inom hälso- och sjukvården i riket och per län

Figur 1. Specialister i barn- och ungdomsmedicin 2018

Källa: Socialstyrelsen

25

167

201

183

137

115 101

82 71

0 50 100 150 200 250

30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-w år Antal

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 2. Specialister i barn- och ungdomsmedicin 2018

(9)

51 52 50 52

51

47 47 45 46 45

4 5 5 6 6

0 10 20 30 40 50 60

2014 2015 2016 2017 2018

Antal per 100 000 invånare <18 år

Offentlig och privat regi Offentlig regi

Privat regi Källa: Socialstyrelsen

Sysselsatta inom hälso- och sjukvården

Figur 3. Specialister i barn- och ungdomsmedicin 2014−2018

Barn- och ungdomsallergologi

TILLGÅNG 2018

• Omkring 130 sysselsatta specialistläkare.

• Omkring 115 inom hälso- och sjukvården, varav 55 % kvinnor och 45 % män, 84 % i offentlig sektor och 16 % i privat sektor.

• Medelåldern bland de sysselsatta var 56 år.

• 20 % av de sysselsatta i hälso- och sjukvården var 67 år eller äldre.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen under 18 år hade Hallands län (se figur 4).

2014−2018

• 2019 utfärdades 7 specialistbevis, majoriteten till kvinnor.

• 2020 fanns omkring 28 ST-läkare enligt specialitetsförening.

(10)

4,48 5,27

5,36 5,38

6,95 7,06

7,38 7,47

7,62 8,48

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Skåne Östergötland Västra Götaland Riket Dalarna Stockholm Värmland Västerbotten Uppsala Halland

Figur 4. Specialister i barn- och ungdomsallergologi 2018*

* Län som saknas i figuren hade färre än totalt 3 specialister eller saknar data.

25

21

12

17 16

12

0 5 10 15 20 25 30

45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-w år

Antal

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården

Figur 5. Specialister i barn- och ungdomsallergologi 2018

5,45 5,19 5,07 5,05 5,38

4,68 4,49 4,34 4,33 4,54

0,76 0,70 0,73 0,71 0,84

0 1 2 3 4 5 6

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 6. Specialister i barn- och ungdomsallergologi 2014−2018

(11)

Barn- och ungdomshematologi och onkologi

TILLGÅNG 2018

• Drygt 125 sysselsatta specialistläkare.

• Knappt 120 inom hälso- och sjukvården, varav 51 % kvinnor och 49 % män, 92 % i offentlig sektor och 8 % i privat sektor.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen under 18 år hade Uppsala län (se figur 7).

2014−2018

• Det relativa antalet sysselsatta minskade med 3 % i offentlig sektor och 48 % i privat sektor (se figur 9).

• 2019 utfärdades 4 specialistbevis.

• 2018 fanns omkring 5 ST-läkare enligt regionerna och omkring 10 ST-läkare enligt specialitetsförening.

EFTERFRÅGAN

Föreningen för pediatrisk onkologi och hematologi bedömde 2019 att det var brist på specialister och att ungefär 25 % av specialisterna var nära pensionsåldern.

6 6

7 7

9

11

19

0 5 10 15 20

Riket Halland Västra Götaland Stockholm Skåne Västerbotten Uppsala

Figur 7. Specialister i barn- och ungdomshematologi och onkologi 2018*

(12)

13 11

21

25

28

11

0 5 10 15 20 25 30

40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år

Antal

Figur 8. Specialister i barn- och ungdomshematologi och onkologi 2018

6,06 6,04 5,71 5,67

5,53

5,24 5,29 5,17 5,29 5,10

0,81 0,75 0,54 0,38 0,42

0 1 2 3 4 5 6 7

2014 2015 2016 2017 2018

Offentlig och privat regi Offentlig regi Privat regi Källa: Socialstyrelsen

Figur 9. Specialister i barn- och ungdomshematologi och onkologi 2014−2018

(13)

Barn- och ungdomskardiologi

TILLGÅNG 2018

• Knappt 50 sysselsatta specialistläkare.

• Drygt 40 inom hälso- och sjukvården, varav 49 % kvinnor och 51 % män, 95 % i offentlig sektor.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen under 18 år hade Skåne län (se figur 10).

2014−2018

EFTERFRÅGAN

Svensk barnläkarförening bedömde 2018 att det var brist på barnkardiologer.

2,01

2,55

3,10

3,79

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

Riket Stockholm Västra Götaland Skåne

Figur 10. Specialister i barn- och ungdomskardiologi 2018*

(14)

5

8

4

9

6 6

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år

Antal

Figur 11. Specialister i barn- och ungdomskardiologi 2018

2,19 2,25 2,20

2,00 2,01

0 0,5 1 1,5 2 2,5

2014 2015 2016 2017 2018

Offentlig och privat regi

Figur 12. Specialister i barn- och ungdomskardiologi 2014−2018*

* Data saknas eller så var antalet mindre än totalt 3 för flera års redovisning av offentlig och privat sektor. Därför redovisas sektorerna tillsammans.

(15)

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

TILLGÅNG 2018

• Drygt 140 inom hälso- och sjukvården, varav 65 % kvinnor och 35 % män, 89 % i offentlig sektor och 11 % i privat sektor.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen under 18 år hade Jämtlands län (se figur 13).

2014−2018

• 2020 fanns omkring 60−70 ST-läkare enligt specialitetsförening.

EFTERFRÅGAN

Svensk barnläkarförening bedömde 2018 att det var brist på specialister inom barn- och ungdomsneurologi.

5 6 6 7 7

7 8

10

13

15

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Skåne Örebro Jönköping Riket Dalarna Västmanland Stockholm Västra Götaland Uppsala Jämtland

Figur 13. Specialister i barn- och ungdomsneurologi med habilitering 2018*

(16)

7

11

29

26 25 24

14

8

0 5 10 15 20 25 30 35

35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-w år Antal

Figur 14. Specialister i barn- och ungdomsneurologi med habilitering 2018

6,97 6,89 6,78 6,57 6,74

6,46 6,49 6,34 6,05 5,99

0,51 0,40 0,44 0,52 0,75

0 1 2 3 4 5 6 7 8

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 15. Specialister i barn- och ungdomsneurologi med habilitering 2014−2018

(17)

Neonatologi

TILLGÅNG 2018

• Knappt 200 sysselsatta specialistläkare.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen under 1 år hade Västerbottens län (se figur 16).

2014−2018

• Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården ökade med 9 % i förhållande till befolkningen under 1 år (se figur 18).

• Det relativa antalet sysselsatta ökade med 8 % i offentlig sektor och 32 % i privat sektor (se figur 18).

EFTERFRÅGAN

Svensk barnläkarförening bedömde 2018 att det var brist på specialistläkare inom neonatologi.

137

184 200

201 209

212 235

252

301 320

0 50 100 150 200 250 300 350

Jönköping Riket Örebro Västra Götaland Östergötland Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Västerbotten

Figur 16. Specialister i neonatologi 2018*

(18)

5

36

43

32

20 19 18

11

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 17. Specialister neonatologi 2018

168 171 177 179 184

156 158 164 164 168

12 13 13 14 16

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 18. Specialister i neonatologi 2014−2018

(19)

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Klinisk fysiologi

TILLGÅNG 2018

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen hade Östergötlands län (se figur 19).

2014−2018

• Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården ökade med 3 % i förhållande till befolkningen (se figur 21).

• Det relativa antalet sysselsatta ökade med 6 % i offentlig sektor men minskade med 8 % i privat sektor (se figur 21).

EFTERFRÅGAN

Svensk förening för klinisk fysiologi bedömer att det är brist på specialister i hela landet, främst i glesbygd, och många uppges gå i pension. Föreningen bedömer dock att en ökad rekrytering av ST-läkare talar för en högre tillgång på specialister om fem år.

Det bedöms dock vara svårt att rekrytera till Norrlandsregionerna.

(20)

1,03 1,46

1,52 1,55 1,60

1,64 1,75

2,01 2,13 2,14

2,65

3,69

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

Skåne Västmanland Västra Götaland Riket Norrbotten Kalmar Gävleborg Kronoberg Uppsala Stockholm Örebro Östergötland

Antal per 100 000 invånare Sysselsatta inom hälso- och sjukvården i riket och per län

Figur 19. Specialister i klinisk fysiologi 2018*

11

25 23

32

26

22

11

8

0 5 10 15 20 25 30 35

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 20. Specialister i klinisk fysiologi 2018

1,50 1,47 1,45 1,47 1,55

1,22 1,19 1,16 1,20 1,29

0,28 0,28 0,29 0,28 0,25

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8

2014 2015 2016 2017 2018

Antal per 100 000 invånare

Figur 21. Specialister i klinisk fysiologi 2014−2018

(21)

Radiologi

TILLGÅNG 2018

• Omkring 1 310 sysselsatta specialistläkare.

• Omkring 1 270 inom hälso- och sjukvården, varav 41 % kvinnor och 59 % män, 82 % i offentlig sektor och 18 % i privat sektor.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen i Kalmar län (se figur 22).

2014−2018

EFTERFRÅGAN

Svensk förening för medicinsk radiologi bedömer att det är brist på radiologer, främst i norra Sverige och särskilt inom vissa områden, exempelvis mammografi och neurointervention. Enligt föreningen beror det på att ämnesområdet har utvidgats samtidigt som många arbetar deltid. Föreningen tror att utländska specialister och utvecklingen av artificiell intelligens kan bidra till att avhjälpa bristen.

(22)

9 101010 10111111

1112121212 13 131313

1414 1515 16

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Dalarna VästernorrlandNorrbottenVärmlandGotland JämtlandÖrebro VästmanlandBlekingeSkåne Kronoberg Västra GötalandGävleborgRiket SödermanlandStockholmJönköpingHalland VästerbottenUppsala ÖstergötlandKalmar

Figur 22. Specialister i radiologi 2018

20

170

234

172 163 173 172

107

60

0 50 100 150 200 250

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 23. Specialister i radiologi 2018

12 12 12 12 12

10 10 10 10 10

2 2 2 2 2

0 2 4 6 8 10 12 14

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 24. Specialister i radiologi 2014−2018

(23)

Neuroradiologi

Neuroradiologi är en grenspecialitet till basspecialiteten radiologi

TILLGÅNG 2018

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen hade Västerbottens län (se figur 25).

2014−2018

• Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården minskade med 2 % i förhållande till befolkningen (se figur 27).

• Det relativa antalet sysselsatta minskade med 1 % i offentlig sektor och 5 % i privat sektor (se figur 27).

1,11 1,31

1,97 2,13

2,17 2,28

2,59

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

Västra Götaland Riket Stockholm Uppsala Östergötland Skåne Västerbotten

Figur 25. Specialister i neuroradiologi 2018*

(24)

8

17

23

19

24 24

14

5

0 5 10 15 20 25 30

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 26. Specialister i neuroradiologi 2018

1,34 1,32 1,30 1,33 1,31

1,11 1,08 1,08 1,08 1,10

0,23 0,24 0,22 0,25 0,22

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 27. Specialister i neuroradiologi 2014−2018

(25)

Enskilda basspecialiteter

Akutsjukvård

TILLGÅNG 2018

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen hade Östergötlands län (se figur 28).

2014−2018

• Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården ökade med 83 % relativt befolkningen (93 individer) (se figur 30).

• Det relativa antalet sysselsatta ökade med 73 % i offentlig sektor och 213 % i privat sektor (77 respektive 16 individer) (se figur 30).

EFTERFRÅGAN

Enligt Svensk förening för akutsjukvård har sjukhus med utvecklade akutläkarsystem snart tillräckligt många specialister, samtidigt som andra sjukhus saknar specialister i akutsjukvård. Föreningen uppskattar att efterfrågan är lika stor över hela landet eftersom endast enstaka sjukhus uppges ha etablerat specialister i akutsjukvård.

(26)

0,82

1,90 2,00

2,22 2,56

2,85 3,04

3,68

6,51

0 1 2 3 4 5 6 7

Västra Götaland Riket Norrbotten Västerbotten Stockholm Västernorrland Halland Skåne Östergötland

Figur 28. Specialister i akutsjukvård 2018*

24

68

46

21

12 14

0 10 20 30 40 50 60 70 80

35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år

Antal

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 29. Specialister i akutsjukvård 2018

1,04

1,22

1,41

1,63

1,90

0,97

1,12

1,30 1,44

1,67

0,07 0,10 0,11 0,19 0,23

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 30. Specialister i akutsjukvård 2014−2018

(27)

Allmänmedicin

TILLGÅNG 2018

• Omkring 7 000 sysselsatta specialistläkare.

• Knappt 6 500 inom hälso- och sjukvården, varav 50 % kvinnor och 50 % män, 53 % i offentlig sektor och 47 % i privat sektor.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen hade Jämtlands län (se figur 31).

• Enligt SKR var drygt 3 200 distriktsläkare/specialister i allmän- medicin anställda i regionerna 2018. Knappt 54 % var kvinnor.

2014−2018

• Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården minskade med 1 % relativt befolkningen (se figur 33).

• 2019 utfärdades 467 specialistbevis; 255 till kvinnor och 212 till män.

• 2018 fanns omkring 2 800 ST-läkare enligt regionerna och omkring 2 500 ST-läkare enligt specialitetsförening.

EFTERFRÅGAN

Svensk förening för allmänmedicin bedömer att efterfrågan på allmän- läkare överstiger tillgången i hela landet, särskilt i glesbygd och i socioekonomiskt utsatta områden. Föreningen uppger att det är svårt att rekrytera till vårdcentraler generellt.

(28)

47 54

56 56

5759 60 60 61 61

6263 64 64 65 65 6566

66 69

71 79

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Västernorrland Södermanland Norrbotten Västmanland Örebro Kalmar Västra Götaland Dalarna VärmlandGotland Gävleborg Riket Västerbotten Blekinge KronobergUppsala Jönköping Skåne Östergötland Stockholm Halland Jämtland

Figur 31. Specialister i allmänmedicin 2018

577

828 897 878 861

1 058

806

485

0 200 400 600 800 1 000 1 200

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 32. Specialister i allmänmedicin 2018

64 64 64 63 63

36 36 35 34 34

28 29 29 29 30

0 10 20 30 40 50 60 70

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 33. Specialister i allmänmedicin 2014−2018

(29)

Arbets- och miljömedicin

0,93 1,16

1,26 1,59

1,64

2,51

3,04 3,05

3,70

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00

Stockholm Riket Västra Götaland Skåne Östergötland Örebro Uppsala Västernorrland Västerbotten

Antal per 100 000 invånare ≥18 år Sysselsatta inom hälso- och sjukvården i riket och per län

Figur 34. Specialister i arbets- och miljömedicin 2018*

TILLGÅNG 2018

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen som var 18 år eller äldre hade Västerbottens län (se figur 34).

2014−2018

• Antalet sysselsatta i hälso- och sjukvården ökade med 61 %

i förhållande till befolkningen som var 18 år eller äldre (se figur 36).

• Det relativa antalet sysselsatta ökade med 18 % i offentlig sektor och 241 % (28 individer) i privat sektor (se figur 36).

• 2020 fanns knappt 20 ST-läkare enligt specialitetsförening.

EFTERFRÅGAN

Enligt Svensk arbetsmedicinsk och arbets- och miljömedicinsk före- ning kan pensionsavgångar inom arbets- och miljömedicinska kliniker leda till brist på specialister. Enligt föreningen är det svårt att rekrytera specialister till mindre universitetssjukhus. Behovet av specialister inom företagshälsovården bedöms vara stort inom fem år.

(30)

5

13

15 17 17

12

10

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år Antal

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 35. Specialister i arbets- och miljömedicin 2018

0,72 0,75

0,88

1,05 1,16

0,58 0,59 0,64 0,64 0,68

0,14 0,17 0,24

0,41 0,48

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4

2014 2015 2016 2017 2018

Antal per 100 000 invånare ≥18 år

Figur 36. Specialister i arbets- och miljömedicin 2014−2018

(31)

Hud- och könssjukdomar

TILLGÅNG 2018

• Omkring 415 inom hälso- och sjukvården, varav 68 % kvinnor och 32 % män, 63 % i offentlig sektor och 37 % i privat sektor.

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen hade Skåne län (se figur 37).

2014−2018

EFTERFRÅGAN

2018 bedömde 7 regioner att det var brist på specialister och 3 regioner redovisade balans. 2019 uppskattade Svenska sällskapet för dermato- logi och venerologi att det fanns behov av dermatologer i samband med en ökad incidens av hudcancer, en åldrande population, nya och komplexa behandlingar av en rad inflammatoriska sjukdomar och ett ökat kunskapsläge. Föreningen menade att tillgången på specialister varierade över landet.

(32)

2,04 2,192,40

2,44 2,44 2,45 2,50 2,51 2,59

2,77 2,84

2,86 3,47 3,95

3,97 4,00 4,06

4,16

5,34 5,66

0 1 2 3 4 5 6

Södermanland Västmanland Norrbotten Dalarna Gävleborg Västernorrland Blekinge Kronoberg VästerbottenJönköping Värmland Kalmar Östergötland Halland Örebro Uppsala Riket Västra Götaland Stockholm Skåne

Figur 37. Specialister i hud- och könssjukdomar 2018*

7

44

71 66

47 45

67

45

23

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 38. Specialister i hud- och könssjukdomar 2018

3,99 4,08 4,18 4,16 4,06

2,66 2,62 2,64 2,60 2,55

1,34 1,45 1,55 1,55 1,52

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 39. Specialister i hud- och könssjukdomar 2014−2018

(33)

Infektionssjukdomar

TILLGÅNG 2018

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen hade Gotlands län (se figur 40).

2014−2018

• 2020 fanns omkring 180-200 ST-läkare enligt specialitetsförening.

EFTERFRÅGAN

Svenska infektionsläkarföreningen bedömer att tillgången på specialister är god i storstäder men sämre i glesbygd. Enligt föreningen väljer få ST-läkare att stanna kvar som specialister och det är svårt att rekrytera specialister från andra länder, eftersom infektionssjukdomar inte är en egen specialitet i många länder. Föreningen tror att efterfrågan på infektionsläkare kommer att öka i samband med pensionsavgångar, att många yngre läkare arbetar deltid och ett ökat uppdrag som

infektionskonsult.

(34)

2,44 2,45

3,14 3,193,88

4,01 4,264,32

4,344,62 4,76 4,804,91

4,93 5,485,73

5,93 6,896,92

7,62

9,33 15,22

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Gävleborg Västernorrland Dalarna Norrbotten Jönköping KronobergHalland Stockholm ÖstergötlandVärmland Södermanland Västra Götaland Kalmar Riket Västmanland Skåne VästerbottenBlekinge Jämtland Örebro Uppsala Gotland

Figur 40. Specialister i infektionssjukdomar 2018

13

58

114 105

46

38

70

48

12

0 20 40 60 80 100 120

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 41. Specialister i infektionssjukdomar 2018

(35)

4,69 4,77 4,87 4,82 4,93

4,53 4,59 4,65 4,60 4,75

0,16 0,17 0,22 0,22 0,19

0 1 2 3 4 5 6

2014 2015 2016 2017 2018

Figur 42. Specialister i infektionssjukdomar 2014−2018

Klinisk farmakologi

TILLGÅNG 2018

• Högst antal sysselsatta relativt befolkningen hade Stockholms län (se figur 43).

2014−2018

• 2019 utfärdades färre än 3 specialistbevis.

EFTERFRÅGAN

2018 bedömde 4 regioner att det var brist på specialister och 3 redovisade balans. 2019 bedömde Svensk förening för klinisk farmakologi att det var brist på specialister och att det var svårt att rekrytera till de få och små klinikerna i landet.

(36)

0,46 0,53

0,87

1,07

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

Riket Västra Götaland Östergötland Stockholm

Figur 43. Specialister i klinisk farmakologi 2018*

7 7

12

5

8

4

0 2 4 6 8 10 12 14

40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år

Antal

Antal per åldersgrupp sysselsatta inom hälso- och sjukvården Figur 44. Specialister i klinisk farmakologi 2018

0,44 0,43 0,45 0,48 0,46

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

2014 2015 2016 2017 2018

Offentlig och privat regi

Figur 45. Specialister i klinisk farmakologi 2014−2018

* Data saknas eller så var antalet mindre än totalt 3 för flera års redovisning av offentlig och privat sektor. Därför redovisas sektorerna tillsammans.