1
Förord
Miljöredovisningen redovisar miljö- situationen under 2016 i Sollentuna.
Kommunfullmäktige i Sollentuna beslu- tade 1993 att miljösituationen i kommunen ska redovisas årligen. Sedan 1995 har mil- jösituationen presenterats i en miljöredo- visning. Miljöredovisningen för 2016 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under 2017. Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Mil- jöinstitutet AB, Sollentuna Miljö & Energi (SEOM), trafik- och fastighetskontoret samt kommunledningskontoret.
Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökva- litetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 28 etappmål.
Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvali- tetsmålen på uppdrag av regeringen. Läns- styrelsen har valt att prioritera sex av miljökvalitetsmålen.
I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel.
Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år 2020. För målet ”Be- gränsad klimatpåverkan” gäller år 2050.
I tabellerna för ” Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet” finns rubriken
”Trend”. Under den rubriken visas om trenden förbättras, är oförändrad, försäm- ras eller om uppgifter saknas. Detta illu- streras med följande markeringar:
Förbättrad trend Oförändrad trend Försämrad trend Vet inte/ uppgift saknas
?
3
Innehåll
Förord ... 2
Innehåll ... 3
Sammanfattning ... 5
1. Begränsad klimatpåverkan ... 7
2. Frisk luft ... 9
3. Bara naturlig försurning ... 15
4. Giftfri miljö ... 16
5. Skyddande ozonskikt ... 18
6. Säker strålmiljö ... 19
8. Levande sjöar och vattendrag ... 22
9. Grundvatten av god kvalitet ... 24
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård ... 26
11. Myllrande våtmarker ... 27
12. Levande skogar ... 28
13. Ett rikt odlingslandskap ... 29
15. God bebyggd miljö... 31
16. Ett rikt växt- och djurliv ... 36
Referenser ... 38
Bilaga 1 – Halter av kvävedioxid, dygnsmedelvärde ... 39
Bilaga 2 – Halter av PM10, dygnsmedelvärde ... 39 Bilaga 3 ... 40
Sammanfattning 16 nationella miljömål
De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020. Det gäller dock inte det första målet, ”Begränsad klimat- påverkan”, som ska nås till år 2050. Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen i länet finns ett miljö- och samhällsbyggnadsråd. Rådet är hjärtat i miljö- och samhällsbyggnadsdialogen där alla länets kommuner, Storstockholm, landstinget, Trafikverket och länsstyrelsen arbetar tillsammans för att nå miljömålen. Sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 har valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen har fastställt regionala strategier för det fortsatta arbetet med miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Strategierna bidrar med gemensam inriktning och pekar på insatsområden där regionen behöver kraftsamla.
För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet.
Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen.
Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu ”Sollentunas precisering av miljökvali- tetsmål” i miljöredovisningen.
Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år 2016.
Miljökvalitetsmålen
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte i Sollentuna) 15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Koldioxidutsläpp
Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.
Luftföroreningar
Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sollentuna kommun mäter kontinuer- ligt kvävedioxid på sju platser i kommunen, ozon på två platser och partiklar på fyra platser.
Försurning
Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svavel- dioxidutsläppen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning.
Markföroreningar
I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken.
Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas till exempel vid nybyggnation.
Radon
Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Därför byggs all bebyggelse radonsäkert i kommunen.
Övergödning
De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda. Göd- ande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten och hästgårdar. Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.
Badvatten
Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska badvattenprover sommartid för att säkerställa att badvattenkvaliteten är god och för att förebygga olägenheter för människors hälsa. Även algblom- ning kontrolleras. Fyra av åtta provsvar visade
”tjänligt med anmärkning”: två vid Edsviken Strandvägen, ett vid Edsviken Badberget och ett vid Edsviken Sjöberg. Exceptionellt stora algmattor av gulgröna slangalger bildades i Ravalen under bad- säsongen. Miljö- och byggnadskontoret avrådde från bad bland alger i Ravalen. På övriga badplatser var badvattenkvaliteten god.
Rening av vatten
Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark.
Dricksvatten
Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2016. I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Sö- dersättra och Norrsättra 2017 kommer de flesta enskilda brunnarna tas ur bruk.
Våtmark
Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våt- mark och cirka 10 hektar tillkom under 2000-talet.
Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån.
Naturmark
Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark.
Sollentuna kommun äger cirka 95 procent av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturre- servaten följer reservatens skötselplan. Ambitions- nivån är hög när det gäller att förstärka den biolo- giska mångfalden.
Odlingslandskap
Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i na- turreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlings- landskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande na- turområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att utveckla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.
Buller
Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtra- fiken, men även järnvägen och flyget påverkar.
Avfallsplan
Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m.
2020. Den har bland annat som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinning- en. Till exempel samlas matavfallet in och behand- las så att det blir till biogas.
Klimatstrategi
Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimat- strategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sol- lentuna.
1. Begränsad klimatpåverkan
Nationellt miljökvalitetsmål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatföränd- ringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden be- varas, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Växthusgaser
Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växt- husverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växt- huseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.
Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen.
Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kom- munstyrelsen. Energi- och klimatrådgivningen bedriver projekt för att minska koldioxidutsläppen.
Kommunfullmäktige antog 2016 mål-och hand- lingsplan för miljö-och klimatarbetet i Sollentuna som gäller till år 2020. Av den framgår att Sollen- tuna har som ambition att vara den första kommu- nen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser
Koldioxidutsläpp i Sollentuna
Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var ca 157 000 ton under 2015. Den största delen, 97 procent, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bland annat energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. 1
Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,2 ton 2015 (värden för 2016 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fos- sila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxid- utsläpp per person.
I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samti- digt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor
den verkliga klimatpåverkan per person i Sollen- tuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbör- jades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbe- lastning för hela Sverige ur ett konsumtionsper- spektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige.
Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder männi- skor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050. Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars kli- matpåverkan till stor del av matkonsumtion, resor med flyg och bilkörning.3
Från 2009 används en ny gemensam beräkningsme- tod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken.
Den visar på genomsnittligt 30 procent högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1.
Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning.
Energiproduktion
98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna är anslutna till fjärrvärme.
Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan ute- slutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga.31
Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstall- ationer under det året. 2016 anmälde 65 fastighets- ägare installation och totalt finns idag 2941 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.
Diagram 1
Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sollentuna (ton/år)
Utsläppen av koldioxid var 157 000 ton under 2015
För 2009 har beräkningsme- toden för utsläppen från vägtra- fiken förändrats. I genomsnitt är utsläppen 30 % högre.
De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket)
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år.
År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av koldioxid 2015 var i Sollentuna 2,2 ton/person. (3,0 ton/person 2010).7
2. Antal installerade solceller och solfångare i Sollentuna. Under 2016 installerades solceller på 32 tak.
Totalt finns 66 stycken solcellsanläggningar i Sollentuna.
Solfångare är inte uppkopplade mot elnätet och därför är antalet svårt att bedöma. Troligen finns det ca 30-50 stycken i drift idag, de flesta hos poolägare.35
3. Antal installerade ladd-platser/uttag i Sollentuna Under 2016 installerades 11 stycken publika-ladd- platser/uttag i Sollentuna.
Totalt finns 13stycken publika ladd-platser/uttag i Sollentuna. 35
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Koldioxid utsläpp i ton/år
?
2. Frisk luft
Nationellt miljökvalitetsmål
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljökvalitetsnormer och miljökvali- tetsmål
Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller stör- ningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belas- tas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sve- rige finns det idag miljökvalitetsnormer för kväve- dioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (ÖLVF). Beräk- nade luftföroreningshalter framtagna av ÖLVF för år 2015 visar att miljökvalitetsnormen för dygns- medelvärdet för Partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) överskrids längs väg E4 genom Sollentuna, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärds- program för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökva- litetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020.
Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka bland annat astma, hjärtsjukdomar och inflammat- ion i kroppen. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftförore- ningar och ökad risk att utveckla demens och psy- kisk ohälsa.
Kvävedioxid och kväveoxid
Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedi- oxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljö- kvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sol- lentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstat- ioner (Lummervägen vid Eriksbergsskolan).
De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.
Partiklar (PM10)
Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn för- sämra lungfunktionen och påverka lungornas nor- mala utveckling.
Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och totalt finns fyra partikelmätare. Mätresultat för Ekmans- väg 11 och Eriksbergsskolan saknar mätvärde för maj och juni månad och visar ett årsmedelvärde på 12,1 g/m3 på båda platserna. Övriga resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi.2 Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökvalitetsnormen anger att dygns- medelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-percentil). Partikelhalten överskred 50 g/m3 9 dygn vid E4 Häggvik, 0 dygn vid Eriksbergssko- lan, 1 dygn vid Töjnaskolan och 2 dygn vid Ek- mansväg 11 under 2016.
Vid mätstationen E4 Häggvik i Sollentuna har års- medelvärdet minskat med ca 35 % sedan år 2008.
Minskningarna beror både på minskade bakgrunds- halter och minskat lokalt bidrag. En av orsakerna kan tillsammans med hastighetssänkningen som gjordes 2014 på väg E4 vara att dubbdäcksanvänd- ningen minskat i Stockholms län från cirka 70-75 procent till cirka 30-55 procent. 5
Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Halterna är framförallt höga på våren, se variationen per månad i diagram 6. Trafikverket i Region Stockholm dammbinder statliga vägsträckor i Stockholms län där det finns risk för höga halter av partiklar, PM10. Längs väg E4 i Sollentuna kommun utförs dammbindning i vägrenen på sträckan mellan Tureberg och Helenelund (söder- gående trafik), samt sträckan mellan södra ändan av Norrviken och trafikplats Rotebro (norrgående trafik). Under 2016 utfördes dammbindning vid ca
15 tillfällen. 5
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
NO 2
Eriksbergsskolan Krondropp Kronovägen, norr Pommern Rättviksvägen Slånbärsvägen Centrum-byggnaden
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Järva E4 Pommern Eriksbergsskolan
Miljökvalitetsmål årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde
Diagram 2
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften g/m3, årsmedel- värde.
År 2016 var värdena 17 g/m3 vid E4 Pommern och 4,6
g/m3 på Järvafältet och vid Eriksbergsskolan 26 g/m3
Diagram 3
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften g/m3, månadsmedelvärde.
Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå, månadsmedel- värden 2016. Miljökvali- tetsnorm för månadsme- delvärde finns inte.
NO 2
0 10 20 30 40 50 60 70
Järva
E4 Pommern
Ozonhalt
Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozonhalten mäts under sommar- halvåret på två platser i kommunen. På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Pommern 54 µg/m³, se diagram 4.4
Svaveldioxidhalt
Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet.5
Bensen
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.5
Bly
Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god mar- ginal i länet.5
Benso(a)pyren
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.20
Arsenik, kadmium och nickel
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.43
Diagram 4 Ozonhalter (O3) i luften, g/m3, medelvärde sommarhalvår På Järvafältet var medelvärdet 52 g/m3 och vid E4 Pommern 54 g/m3 år 2016.
Ozon
Diagram 5
Partiklar (PM10) i luften, g/m3, årsme- delvärde
År 2016 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik, 14 g/m3 vid Ekmansväg 12 g/m3, 12
g/m3 vid Eriksbergsskolan och 11,5 g/m3 vid Töj- naskolan. Miljökvalitets- normen ska inte överskrida 40 g/m3 och miljökvalitets- målet 15 g/m3.
Diagram 6
Partiklar (PM10) i luften, g/m3, månadsmedel- värde
PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsme- delvärden 2016. Miljö- kvalitetsnorm för må- nadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Eriksbergs- skolan och Ekmans- väg. Detta kan påverka resultatet.
0 5 10 15 20 25 30
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
PM10
E4 Häggvik Töjnaskolan Ekmans väg Eriksbergsskolan
0 5 10 15 20 25
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
PM10
E4 Häggvik
Eriksbergsskolan
Ekmans väg
Töjnaskolan, gatunivå
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
PM2,5
Töjnaskolan E4 Häggvik Eriksbergsskolan Ekmans väg Diagram 7
Partiklar (PM2,5) i luften, g/m3, årsme- delvärde
År 2016 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik, 5,5 g/m3 vid Ekmansväg 5,2 g/m3, 5,5 g/m3 vid Eriksbergs- skolan och 5,3 g/m3 vid Töjnaskolan . Miljökvalitets- normen ska inte överskrida 25 g/m3 och miljökvalitets- målet 10g/m3.
Diagram 8
Partiklar (PM2,5) i luften, g/m3, månadsmedel- värde
PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsme- delvärde 2016. Miljö- kvalitetsnorm för må- nadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Eriksbergs- skolan och Ekmansväg.
Detta kan påverka resultatet.
4,6 4,7 4,8 4,9 5 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 5,6
2015 2016
PM2,5
E4 Häggvik
Eriksbergsskolan
Ekmans väg
Töjnaskolan
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 60 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 μg/m3 som årsmedelvärde ska inte överskridas.
Årsmedelvärdet är 4,6 -26 μg/m3 vid de sju mät- punkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2016 .4
2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.
Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 80 % totalt och med ca 96 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).6
3. Halt av benso(a)pyren
Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m3 som årsmedelvärde år 2020.
En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.20
4. Halt av partiklar
Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 50 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år.
Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m3 som dygnsme- delvärde, eller 15 µg/m3 som årsmedelvärde.
Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m3 som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m3 som årsme- delvärde och 25 µg/m3 som dygnsmedelvärde. 25 µg/m3 får överskridas högst 3 dygn per år.
Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an, Ekmansväg 11, Töjnaskolan och Eriksbergsskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 14 µg/m3. 12 µg/m3, 11,5 respektive 12 µg/m3 jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m3. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m3 uppgick till 9 dygn vid Häggvik, 2 dygn vid Ekmansväg 11, 1 dygn vid Töjnasskolan och 0 dygn vid Eriks- bergsskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.
Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m3 som årsmedelvärde, klarades också vid samtliga mät- stationer. Antal dygn över 30 µg/m3 35 stycken vid Häggvik,18 stycken vid Ekmansväg 11 och 15 stycken vid Eriksbergsskolan jämfört med tillåtna 30 dygn.2
Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till mellan 5,2-5,5 µg/m3 jämfört med normvärdet 25 µg/m3.
Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m3, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/m3 får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m3 var 2 stycken vid Hägg- vik. Samtliga mätstationer klarade dygnsmedel- värdet under 2016.2
5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillastående fordon Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparke- ring Norrviken, och parkeringshuset Sollentuna centrum.
Av totalt 827 stillastående räknade fordon hade 67,7 % dubbdäck i Sollentuna 2016. Jämfört med 60 % 2014 50
3. Bara naturlig försurning
Nationellt miljökvalitetsmål
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markför- lagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar
Försurande ämnen
Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.
I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftför- oreningar och skogsbruk förändras över tid. Ut- vecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv.
Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.9
Utsläpp av kväveoxid
Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 75 procent sedan 1995. För minsk- ningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 73 procent sedan 1995. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.
Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 95 pro- cent från vägtrafiken, 2 procent från energiprodukt- ion och 3 procent från övrigt.7
Utsläpp av svavel
Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste åren uppmätts
till under 1 μg/m3. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eld- ningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgär- der i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-talet.5
Naturligt sur sjö
Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollen- tuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns eko- logi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning.
Anpassat skogsskötsel
Vid trädfällning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med ned- brytningen av organiskt material sker en viss höj- ning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten
Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.
2. Försurning av skogsmarken
Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämt-
ning ska ha påbörjats.
?
Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar.
Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten.10 3. Utsläpp av kväveoxider
De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transport- sektorn ska minska från 1995 års nivåer.
Utsläppen har minskat i Sollentuna med 75 % totalt och 73 % för vägtrafiken sedan 1995.
1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.11 2005: totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton.
2015: totalt 480 ton, varav vägtrafik 457 ton.6
4. Giftfri miljö
Nationellt miljökvalitetsmål
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota män- niskors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt fö- rekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Förorenade områden i Sollentuna kommun
Kommunen har genomfört en identifiering av po- tentiellt förorenade områden i Sollentuna. Resulta- tet av identifieringen visar att det finns 474 fastig- heter där verksamheter som kan ha orsakat mark- föroreningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bland annat befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid till exempel schaktarbeten och nybyggnation.12
Länsstyrelsens rikstäckande inventeringar av föro- renade områden är avslutade. Uppdraget som läns- styrelsen fått från Naturvårdsverket att aktivt inven- tera nedlagda verksamheter upphörde vid årsskiftet 2015-2016. Det kan däremot fortfarande bli aktuellt att, vid behov, inventera både nedlagda och på- gående verksamheter genom länsstyrelsens och kommunernas tillsynsarbete.
Under 2016 inträffade fem mindre oljeutsläpp i Sollentuna.46
Tillsyn enligt miljöbalken
Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bland annat kemikalier och farligt avfall.
Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhan- deln.
Under 2015-2016 genomfördes ett tvåårigt tillsyns- projekt för att kunna kontrollera hur bestämmelser- na om egenkontroll följs, samt undersöka, stödja och utveckla verksamheternas förebyggande arbete för att minska barns exponering för farliga ämnen i förskolemiljön. Under tillsynprojektet Kemikalie- smarta/Giftfria förskolor inspekterades/besöktes 72 förskolor varav 19 var kommunala och 53 fri- stående. 45
Avloppsvatten till Käppalaverket
De flesta av Sollentunas hushåll och företag är an- slutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kom- muner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.
Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrö- dor. Under 2016 producerades 28 849 ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 86 procent på åkermark och 14 procent användes som växtnä- ringsskikt på deponi.14
Lag om förnybara drivmedel
Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel.15 I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dis- pens från kravet på förnyelsebart bränsle.
Kemikalieplan för ett giftfritt Sollentuna
Kommunen har under 2016 tagit fram en kemika- lieplan. Genom åtgärder i kemikalieplanen ska användning av farliga kemikalier i den kommunala verksamheten minskas. 45Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor
Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upp-
Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling).17 Vid
20 % av inköpskostnaden av totala livsmedelskost- naden under varje kalenderkvartal ska utgöras av ekologiska livsmedel.
Statistik över miljökrav för nämndernas upphand- ling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning.19
Kommunen har under 2016 tagit fram en kemika- lieplan.45
2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen
Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljö- farliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader.
Sammanställda data för Sollentuna saknas.22 Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en rivningsplan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker.
Kontrollplanen ska verifieras. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd gör tillsyn i samband med rivningar.46
De flesta byggnader i kommunen har sanerats på PCB. Innan sanering sker ska en anmälan göras till miljö- och byggnadsnämnden som utövar tillsyn 45 3. Användning av tungmetaller
Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver,
zink samt koppar ska minska.
?
Mätdata saknas.
Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller bl.a.
tandläkare, fordontvättar och konstnärsverksam- heter.
4. Förbättrad slamkvalitet
Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.
Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrö- dor.14
5. Matfisk
All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som männi- skoföda.
Fiskundersökningar (abborre) i Edsviken och Norrviken har visat förhöjda halter av miljögifter (exempelvis kvicksilver respektive perfluoroktan- sulfonat, PFOS).
Fisken (abborre) i Väsjön innehåller relativt låga föroreningshalter i förhållande till andra sjöar i regionen.46
Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk.22
6. Rena vattentäkter
Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner.
Det kommunala vattnet från Görvälnverket kon- trolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras. Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkeme- del. I Rotsunda ligger Norrvattens reservvattentäkt för dricksvatten. Vattenkvalitén under 2016 var utan anmärkning. 23
7. Förorenade områden
Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.
_ Miljö- och byggnadsnämnden har inte kännedom om några förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar bety- delsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområ- den.
8. Giftfri vardag för barn och unga
Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag (Etappmålet för 2020 är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in och trenden är neutral)
?
5. Skyddande ozonskikt
Nationellt miljökvalitetsmål
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Ozonskiktet finns i stratosfären 10-50 kilometer över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett sol- strålning, som bland annat kan orsaka hudcancer, att nå jorden.
Under de senaste decennierna har ozonskiktet tun- nats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbry- tande ämnen, som klorfluorkarboner (CFC eller
”freoner”) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bland annat använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel.
Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller re- striktioner i användningen av dem. I de fall det är
möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anlägg- ningar under lång tid framöver.
Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedö- mer att hanteringen är tillfredsställande.
Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av god- kända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC.
Sollentunas invånare och verksamheter har möjlig- het att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbry- tande ämnen. Denna hantering bedöms som till- fredsställande.24
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört
i Stockholms län.
_
Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedrivertillsyn över anläggningar i kommunen som inne- håller HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år 2016.24
6. Säker strålmiljö
Nationellt miljökvalitetsmål
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
Radon
Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Exponering för höga radonhalter under lång tid ökar risken för att få lungcancer.
I Sollentuna beror problem med radon i fastigheter dels på radonförekomst i mark, dels på om fastig- heten innehåller så kallad blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastig- hetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning. För radon ska referensnivån vara 200 Bq/ m3 (becquerel per kubikmeter luft) utryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskoncentration inom- hus. Radonhalter över riktvärdet 200 bq/m3 luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år 2020.
Ungefär 9 913 av kommunens 14 619 objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av.25
Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon.
Solarium
I Sollentuna kommun fanns år 2016 fem solarie- verksamheter öppna för allmänheten. Två inspekt- ioner har genomförts. Ett förbud har utförts 26.
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar.
Centrala myndigheter som Strålsäkerhetsmyndig- heten och Socialstyrelsen menar idag att de veten- skapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos be- folkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnet- fält över 0,4 µT. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gräns- värde ska kunna sättas.
Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnet- iska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag be- dömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras.
Nedgrävning av kraftledningar planeras för flera av kraftledningarna som går genom Sollentuna. Då minskar det elektromagnetiska fältet.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall
Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län.
Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 699 personer diagnosen malignt melanom 2015, år 2010 anmäldes 584, år 2000 anmäldes 301 nya fall.27
2. Radon i bostäder
Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m³ luft.
Antal objekt som mätt radon som finns i kommunens register.
Av kommunens 14 619 fastigheter som finns i kommunens databas har 9 913 mätt radon.25 3. Radon i enskilda brunnar
De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avse-
ende på radon ska ha tjänligt vatten.
?
Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3tjänliga <100(Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig.48
7. Ingen övergödning
Nationellt miljökvalitetsmål
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Kväve och fosfor göder
Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 – bara naturlig försur- ning.
Kommunens sjöar näringsrika
De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruks- mark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna. 28 Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 – levande sjöar och vattendrag.
De flesta anslutna till reningsverk
De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas av- loppsvattnet bland annat från 97 procent av fosforn och 81 procent av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård. Läs om slam i miljömål 4 – giftfri miljö.Få enskilda avlopp
Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag.
I Sollentuna finns cirka 170 enskilda avloppsan- läggningar. De flesta finns i Norrsättra och Söder- sättra, numera kallat Väsjöområdet. I och med ut- byggnad av kommunalt vatten och avlopp i området 2017, kommer de flesta enskilda avlopp att tas ur bruk.
Jordbruksmark
Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bland annat ar- rendeavtal och information.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp
Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.
I havsviken Edsviken är belastningen från omgiv- ningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80 % av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollen- tuna för 600-700 kg.De åtgärder som behövs är omfattande.28
2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska.
I och med utbyggnad av kommunalt VA i Söder- sättra/Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna.
Fosforutsläppenfrån enskilda avlopp kommer då kraftigt att reduceras.39
3. Fosforhalt i avloppsvatten
Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l.
Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under 2016. 44
4. Utsläpp genom bräddningar
Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets av- loppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvat- tenutsläppet.
Sollentuna Energi & Miljö ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2016 har inget avloppsvatten breddats.
5. Kväveutsläpp
Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.
Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk
2013:19). Norrviken: 89,8 µgl.(medelvärdet av augusti- värde från provpunkt 2 och 3 i Norrviken vid ytan).
28
8. Levande sjöar och vattendrag
Nationellt miljökvalitetsmål
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska beva- ras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekolo- giska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Åtta sjöar och en havsvik
I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt.
Vattenförvaltningen
Nytt åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer samt förvaltningsplan beslutades av Vattenmyndigheten under 2016 för perioden 2016-2021. Detta berör Sollentunas sjöar och vattendrag, framförallt de utpekade s.k. vattenförekomsterna och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken, Rösjön och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete.
Kommunens vattenvårdsarbete
Kommunen arbetar aktivt med att minska de för- oreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet.
Nedan anges några exempel:
Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från 2012.
Kommunen antog en dagvattenpolicy.
Under 2016 söktes och beviljades EU-medel för deltagande i projektet LIFE IP Rich Waters med syfte att förbättra vattenkvaliteten inom Norra Östersjöns vattendisstrikt.
Arbetet med att ta fram en vattenplan som un- derlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vattenkvalitet påbörjades under 2016. 49
Förberedande arbete för att behandla Norrvikens botten för att minska övergödningen har inletts 2016.
Förberedande planering för att rena dagvatten från bebyggda områden pågår, i första hand från Tureberg, Häggvik och Edsberg.
Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtagningar och uppföljningsarbeten av utförda åtgär- der. 29
Samarbete över kommungränserna
Alla kommunens sjöar utom Djupan ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mäla- ren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vatten- vårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffek- tivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemen- samma mål med prioriterade åtgärder, gemen- samma policys, samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett fram- gångsrikt arbete.Målen med vattensamverkan är att förbättra vatten- kvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag - inklu- sive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden.
I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby, Järfälla och Sollentuna.
I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och Sundby- berg. 8
Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åt- gärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna inne- bär krav på bättre vattenkvalitet till 2027, något som kan bli svårt att klara. Rösjön bedöms redan
Dagvatten stort problem
Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, till exempel gator, parkeringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föro- reningar från marken, som till exempel oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till över- gödning, igenväxning och algblomning.
Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomt- mark och om detta inte är möjligt så kan dag- vattendammar eller sedimentationsbassänger anläg- gas där föroreningarna kan brytas ned eller ansam- las.
Badvattnet oftast bra
Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Under 2016 togs totalt 20 badvattenprover, varav 5 prover i Rösjön som är kommunens EU-bad. Alla prover vid Rösjön var tjänliga. Badvattenkvaliten i Rösjöbadet är, enligt Havs- och vattenmyndighetens klassificering för 2015, tillfredställande. I Sollentunas del av Edsvi- ken finns fyra badplatser. Fyra av åtta provsvar visade ”tjänligt med anmärkning”, två vid Edsviken Strandvägen, ett vid Edsviken Badberget och ett vid Edsviken Sjöberg. Exceptionellt stora algmattor av gulgröna slangalger bildades i Ravalen under bad- säsongen. Miljö- och byggnadskontoret avrådde från bad bland alger i Ravalen. I övriga strandbad var badvattenkvaliteten god.45
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd för natur- och kulturmiljö
Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett lång- siktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd.
Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts.33
De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd.33
2. Restaurering av vattendrag
Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag.
Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrin- ningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna. 34
Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan. Restaure- ringsåtgärder har utförts i Vibyån, Landsnoraån och Edsån.28
3. Kemisk och ekologisk status i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Kemisk status:
Norrviken, Edsån, Rösjön och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status.
Ekologisk status:
Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status. Rösjön har god ekologisk status.47 .
9. Grundvatten av god kvalitet
Nationellt miljökvalitetsmål
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Grundvattenprover
För att kontrollera vattenkvaliteten, följa för- ändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning av grundvattnet gjorts under 2016. Provtagning görs vart femte år. Sammanställning av resul- tat pågår.
I 2011 års provtagning förekom:
mycket hög halt arsenik i en punkt av nio
måttlig halt bly i två punkter av nio
måttlig halt zink i två punkter av nio
pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra
klorerade kolväten i en punkt av fyra I övriga punkter påträffades mycket låga eller låga halter av arsenik, kadmium, bly och zink.
13
Få enskilda brunnar
I Sollentuna finns endast cirka 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grund- vattnet. I Södersättra och Norrsättra förekom- mer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanlägg- ningar. I och med utbyggnad av kommunalt
vatten och avlopp i området 2017, kommer de flesta enskilda brunnarna att tas ur bruk.
Dricksvatten från Mälaren
Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Görvälnverket.
Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året.45 Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rot- sunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invånare med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande föreskrifter.
I februari 2016 bildades Norra Stockholmsåsens Grund- vattenråd för att säkra ett rent och friskt grundvatten även i framtiden. Det är Sveriges andra grundvattenråd och en viktig milstolpe för de berörda kommunerna;
Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna och Solna. Kom- munalförbundet Norrvatten är samordnare och juridisk person, med ansvar för rådets gemensamma ekonomi.
Genom ett vattenråd kan vi få:
Få ett helhetsperspektiv på de olika intressen som berör åsens influensområde.
Ge möjlighet för demokratiskt inflytande tidigt i pro- cesser.
Utarbeta ett gemensamt synsätt på hur exploatering ska ske på ett säkert och hållbart sätt.
Skapa samarbeten för att förbättra åsens och grund-
vattnets kvantitet och kvalitet.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter
Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar använd- ningen av vattnet.
Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsom- råden enligt miljöbalken.
?
Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvat- tentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från 1974. Revidering pågår.2. Rent dricksvatten
Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gäl- lande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.
Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk.Vid utvidgade provtagningar 2016 fick vattnet från två av brun- narna omdömet tjänligt med anmärkning och vattnet från en tredje brunn klassades som otjänligt.
Arbetet med att förbättra vattenkvalitén fortsatte
holmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna.
Stockholmsåsen-Upplands Väsby har otillfredsstäl- lande kemisk status pga förekomst av klorid men god kvantitativ status.47
