Grap 16264
Dagvattenutredning – Länna äng, del av fastigheten Byringe 7:41, Strängnäs kommun
Geosigma AB
Januari 2017
SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING
Uppdragsledare Uppdragsnr Grap nr Version Antal sidor
Tommy Lundberg 604535 16264 1.0
Beställare Beställares referens Antal bilagor
NAI Svefa AB Oskar Pihl 1
Rapporttitel
Dagvattenutredning – Länna äng, del av fastigheten Byringe 7:41, Strängnäs kommun
Författad av Datum
Frida Hammar 2017- 01-30
Granskad av Datum
Tommy Lundberg 2017-01-27
GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735
Uppsala
Postadress Box 894, 751 08 Uppsala
Besöksadress S:t Persgatan 6, Uppsala
Tel: 010-482 88 00
Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00
Göteborg
Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00
Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
Sammanfattning
Geosigma AB har på uppdrag av NAI Svefa AB genomfört en dagvattenutredning inom Länna äng (del av fastigheten Byringe 7:41) i Strängnäs kommun.
Befintlig mark inom utredningsområdet utgörs av åkermark med relativt tjocka lerlager vilket gör att förutsättningarna för naturlig infiltration är begränsade. Exploateringen kommer att innebära att en del av den befintliga marken hårdgörs och omvandlas till bland annat villatomter, flerfamiljshus och vägar.
Exploateringen av åkermarken kommer innebära att föroreningsbelastningen ökar jämfört med befintlig markanvändning. För att rena och fördröja dagvattnet från den planerade
markanvändningen rekommenderas att en dagvattenlösning i form av en dagvattendamm anläggs i utredningsområdets sydöstra hörn, i anslutning till den planerade pumpstationen. En damm är lämplig då det både skapar ett rekreationsvärde för området samtidigt som det fördröjer och renar dagvattnet innan det leds vidare till recipienten Lännasjön. Reningen i dagvattendammen beräknas innebära en minskning av näringsämnen som går ut till recipienten Lännasjön vilket är positivt eftersom sjön i dag har problem med övergödning.
Innehåll
1 Inledning ...6
1.1 Allmänt om dagvatten ...6
1.2 Förutsättningar för dagvattenhanteringen ...7
2 Genomförande ...8
2.1 Material...8
2.2 Platsbesök ...8
2.3 Flödesberäkning ... 10
2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym ... 11
2.5 Föroreningsberäkning ... 11
3 Områdesbeskrivning ... 12
3.1 Befintlig markanvändning ... 12
3.2 Planerad markanvändning ... 12
3.3 Hydrogeologi och hydrologi ... 13
3.3.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi ... 14
3.3.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering ... 16
3.4 Recipient ... 17
3.5 Markavvattningsföretag ... 19
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning... 20
4.1 Flödesberäkningar ... 20
4.2 Dimensionerande utjämningsvolym ... 21
4.3 Föroreningsbelastning ... 21
4.4 100-årsregn och översvämningsrisk ... 23
5 Lösningförslag för dagvattenhantering ... 24
5.1 Rekommendationer för allmän mark inom utredningsområdet ... 24
5.1.1 Dagvattendamm ... 24
5.2 Rekommendationer för tomtmark ... 26
5.2.1 Gröna tak ... 28
5.2.2 Regnbäddar ... 29
6 Rekommendationer för fortsatt planprocess ... 31
7 Referenser ... 32
BILAGA 1 ... 33
1 Inledning
Geosigma AB har på uppdrag av NAI Svefa AB genomfört en dagvattenutredning inom Länna äng (del av fastigheten Byringe 7:41) i Strängnäs kommun. Utredningsområdet utgör en del av ett större planområde söder om Merlänna, se Figur 1-1. Enligt planförslaget ska området exploateras för bostadsändamål.
Figur 1-1. Översiktskarta där utredningsområdets ungefärliga läge markerats med blå, streckad linje Föreliggande dagvattenutredning är av översiktlig karaktär och har utformats i syftet att ligga till grund för det fortsatta detaljplanearbetet. Dagvattenutredningen har utförts i samband med övriga tekniska utredningar avseende geoteknik samt förprojektering för VA och gata. Bakgrund
1.1 Allmänt om dagvatten
Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är dagvattnets flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller
det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen.
Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, istället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet.
1.2 Förutsättningar för dagvattenhanteringen
Dagvattenutredningen har följt Strängnäs kommuns Dagvattenpolicy och följer även rekommendationer och riktlinjer från Svenskt vattens publikationer P104, P105 och P110.
Dagvattenutredningen har gjorts utifrån aktuellt planförslag. Ändringar av planförslaget kan påverka såväl föroreningsbelastning som det dimensionerande dagvattenflöden och dagvattenutredningen kan då behöva justeras.
2 Genomförande
2.1 Material
Följande bakgrundsmaterial har legat till grund för dagvattenutredningen:
• Grundkarta som erhållits av beställaren
• Förprojektering VA och gata (inkl. höjddata)
• Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator (SGU, 2016)
• Markteknisk undersökningsrapport (Geosigma, 2017)
• Miljökonsekvensbeskrivning Söderlänna 7:1 och Byringe 7:41 (Strängnäs kommun)
2.2 Platsbesök
Ett platsbesök genomfördes den 14 november 2016 då bland annat utredningsområdets topografi och avrinningsförhållanden undersöktes. Vid platsbesöket togs ett antal fotografier från olika platser inom utredningsområdet varav några utvalda fotografier redovisas i Figur 2-1. Fotograferingsplats och fotograferingsriktning redovisas i Figur 2-2.
Figur 2-1. I kartan redovisas plats och riktning för de fotografier som har tagits över utredningsområdet och som redovisas i figur 2-2.
Figur 2-2. Fotografierna A till F redovisar vyer från olika platser inom utredningsområdet för att ge en översiktlig bild över dess karaktär.
2.3 Flödesberäkning
Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:
∙ ∙ ∙ (Ekvation 1)
där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning.
i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid.
φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110.
A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format.
f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1,25.
2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym
Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs enligt sambandet (Larm & Alm, 2014):
60 ∙ ∙ − /1000) (Ekvation 2)
där Vdmax är den dimensionerande utjämningsvolymen (m3) och Qout är den maximala avtappningen från området.
Vdmax beräknas som en maxfunktion av olika Qdim och tr och sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten, som behöver fördröjas eller utjämnas.
2.5 Föroreningsberäkning
Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet har utförts med modellverktyget StormTac v.16.4.1. StormTac använder sig av schablonhalter framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden.
3 Områdesbeskrivning
3.1 Befintlig markanvändning
I dagsläget utgörs marken i utredningsområdet av jordbruks-, skogs- och ängsmark (Figur 3-1). Åkern ligger i en dalgång som löper i nord-sydlig riktning med skogsbeklädda höjder i öster och väster där berg i dagen förekommer.
Figur 3-1. Befintlig markanvändning utgörs av jordbruks-, skogs- och ängsmark.
3.2 Planerad markanvändning
Den planerade markanvändningen utgörs av bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshusområde, villaområde och lokalgator. Utöver bebyggelsen har grönområdena inom utredningsområdet uppskattas till samma som för befintlig markanvändning. Länna Ringväg som är en befintlig väg väster om utredningsområdet planeras att förlängas och anslutas till utredningsområdet i norr. Inom utredningsområdet förbinds de planerade fastigheterna med asfalterade lokalgator. Figur 3-2 visar
den planerade markanvändningen schematiskt utifrån den senaste skissen över den planerade bebyggelsen.
Figur 3-2. Planerad markanvändning enligt det senaste förslaget (2016-10-02).
3.3 Hydrogeologi och hydrologi
Tre grundvattenrör installerades under den geotekniska undersökningen i december 2016.
Grundvattennivån mättes vid tre olika mättillfällen i de tre grundvattenrören där den högsta nivån uppmättes till ca 60 centimeter under markytan. De uppmätta grundvattennivåerna visar på att grundvattenytan ligger ytligt inom utredningsområdet.
I jordbruksmarken finns täckdiken som går igenom utredningsområdet med huvudledningen i nord- sydlig riktning, se Figur 3-3. Täckdiken tycks leda vatten till en grävd brunn som ligger på
grannfastigheten söder om utredningsområdet. Täckdikena bidrar till att sänka av grundvattenytan och i samband med exploatering kommer täckdikena sannolikt behöva tas bort vilket kommer innebära en höjning av grundvattennivåerna inom utredningsområdet.
Figur 3-3. En dräneringsledning som går i nordsydlig riktning och som grenar ut sig mot öst och väst avvattnar åkermarken.
Inför exploateringen projekteras även ett Va-ledningsnät fram för utredningsområdet.
Ledningsgravarna för dessa kommer i viss mån överta täckdikenas funktion för att avvattna området.
3.3.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi
Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS.
I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens
infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 anges exempel på generella
infiltrationskapaciteter för svenska jordar.
Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för svenska jordar (Svenska Vatten- och Avloppsföreningen, 1983)
Jordtyp Infiltrationskapacitet (mm/h)
Morän 47
Sand 68
Silt 27
Lera 4
Matjord 25
Enligt SGUs jordartskarta består marken inom utredningsområdet av lera, sandig morän,
isälvssediment och ytligt berg, se Figur 3-4. Jorddjupet varierar enligt SGUs jorddjupskarta mellan 0- 10 meter, se Figur 3-5.
Figur 3-4. Jordartskarta (SGU, 2016a) där utredningsområdets ungefärliga läge markerats med svart, streckad linje.
Figur 3-5. Jorddjupskarta (SGU, 2016b) där utredningsområdets ungefärliga läge markerats med svart, streckad linje.
I den geotekniska fältundersökningen som utfördes i december 2016 av Geosigma utfördes fältundersökningar i 18 punkter fördelade över utredningsområdet. Undersökningen visade att jordlagerföljden i dalgången består av 1- 2 meter torrskorpelera ovan 2-5 meter fast varvig lera eller silt. Leran/silten underlagras av ett tunt lager av friktionsjord på berg.
I skogsområdena i öster och väster utgörs marken av blockrik morän. Berg i dagen förekommer både på östra och västra sidan om dalgången.
Den geotekniska undersökningen visade även att bergnivån varierar över området mellan 0 till cirka 7 meter.
Fältundersökningen visar på att marken består av större andel lera än vad som anges i SGUs jordartskarta. Utifrån information från den geotekniska undersökningen och den översiktliga informationen från SGU visar att förutsättningarna för naturlig infiltration är ogynnsamma.
3.3.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering
Utredningsområdet sluttar svagt mot lågpunkten i den södra delen av utredningsområdet, se Figur 3-6. Ytavrinningen sker från de höglänta området runt utredningsområdet och in mot
utredningsområdet.
Figur 3-6. De befintliga marknivåernas med höglänta området i norr och låglänta områden i södra delen av utredningsområdet bidrar till ytavrinning i nordsydlig riktning.
Eftersom utredningsområdet är oexploaterat finns det i nuläget inga befintliga dagvattenledningar inom utredningsområdet.
3.4 Recipient
Utredningsområdet ingår i ett avrinningsområde som har Lännaån som recipient, se Figur 3-7.
Öster om utredningsområdet ligger Lännasjön som är tänkt recipient för dagvattnet inom utredningsområdet genom att vattnet leds i befintliga, öppna diken från utredningsområdet till Lännasjön. Lännasjön har en yta på cirka 1,5 km2 och är en näringsrik, grund sjö med ett maximalt djup på mindre än 5 meter.
Figur 3-7. En ytvattendelare går går i nordsydlig riktnig strax öster om utredningsområdet.
Enligt en bedömning gjord år 2015 har den ekologiska statusen i Lännasjön bedömts som
otillfredsställande främst med avseende på växtplankton och näringsämnen vilket visar att det finns risk för en övergödningsproblematik för sjön (VISS, 2017).
Den senaste, fastställda kemiska klassningen för Lännasjön är gjort för år 2009 då den kemiska statusen bedömdes som god med undantag av kvicksilver. Kvicksilver är undantaget för miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i Sverige då förhöjda halter förekommer i princip alla svenska vatten och de främsta utsläppskällorna av kvicksilver kommer från
internationella luftnedfall (VISS, 2017). I en bedömning från år 2015 för den kemiska statusen för Lännasjön tas även polybromerade difenyletrar (PBDE) upp som ett ämne som generellt överskrids i svenska vatten. Miljökvalitetsnormerna redovisas även i Tabell 3-2.
Tabell 3-2. Sammanställning över miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten Lännasjön
Vattenförekomst
Ekologisk status och potential Kemisk ytvattenstatus Status eller
potential 2015
Kvalitetskrav
och tidpunkt Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt
Lännasjön Otillfredsställande ekologisk status
God ekologisk status 2027
Uppnår god kemisk
ytvatten-status1
God kemiska ytvattenstatus 20151
3.5 Markavvattningsföretag
Enligt information från Länsstyrelsen i Södermanlands län, åtkomlig genom Länsstyrelsens WebbGIS (Länsstyrelsen i Södermanland, 2017), finns det inga aktiva markavvattningsföretag i närheten av eller inom utredningsområdet som skulle kunna påverkas av exploateringen.
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning
4.1 Flödesberäkningar
I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts.
Planområdet består av flera olika typer av markanvändning och därför har en avvägd avrinningskoefficient beräknats enligt sambandet:
∙ + ∙ + ∙ … . / (Ekvation 3)
Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i dagvattenflöde så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden.
Den totala avrinningskoefficienten har beräknats öka från cirka 0,07 till 0,32 till följd av att jordbruksmark och grönytor hårdgörs och omvandlas till bostadsområden, se Tabell 4-1.
Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt beräknade, totala avrinningskoefficienter för befintlig och planerad markanvändning
Markanvändning φ (-)
Area befintlig markanvändning
(ha)
Area planerad markanvändning
(ha)
φAtot (-) befintlig markanvändnin
g
φAtot (-) planerad markanvändni
ng
Skogsmark 0,05 4,02 1,95
0,07 0,31
Jordbruksmark 0,10 3,33 0
Ängsmark 0,05 1,62 0,31
Flerfamiljshusområde 0,40 0 1,24
Villaområde 0,35 0 4,79
Lokalgata med kantsten 0,80 0 0,68
∑ 8,97 8,97
I utredningen har ett återkommande 10-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden.
Dagvattenflöden från fastigheten vid ett återkommande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, för befintlig och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4-2. I tabellen visas även förändringen i dimensionerande flöde och årsmedelflöde. Vid beräkningar av dagvattenflöden har en klimatfaktor på 1,25 multiplicerats för att ta höjd för ett förändrat klimat med ökade nederbördsmängder. Enligt beräkningar utförda enligt Svenskt Vatten P104 och
Dahlström (2010) motsvarar ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet en regnintensitet på 228 liter/sekund·hektar. Årsnederbörden har satts till 632 millimeter, vilket är årsmedelnederbörden för delavrinningsområdet för utloppet till Lännasjön beräknat utifrån information från SMHI för
årsmedelnederbörden mellan år 1999 och 2014.
Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden för befintlig och planerad markanvändning, samt den procentuella ökningen av dagvatten som den planerade markanvändningen innebär vid ett dimensionerande flöde för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet (228 liter/sekund·hektar) samt årsmedelflöden (årsnederbörd 632 millimeter)
Dimensionerande flöde för ett 10- årsregn med 10 minuters varaktighet
(liter/sekund)
Årsmedelflöde (liter/sekund)
Dagvatten som bildas vid nuvarande markanvändning
180 0,24
Dagvatten som bildas vid planerad markanvändning
800 0,49
Ökad dagvattenbildning: +344 % +104 %
Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flöden och därför ska de redovisade flödena främst ses som indikatorer på hur flödena kan förändras vid den nya
markanvändningen. Exploatering av utredningsområdet enligt föreslagen planskiss skulle medföra ökade dagvattenflöden med cirka 344 % för ett dimensionerande 10-årsregn.
4.2 Dimensionerande utjämningsvolym
Den dimensionerande utjämningsvolymen har beräknats enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.4.
Exploateringen av utredningsområdet med den planerade markanvändningen kan innebära en liten ökning av dagvattenflöden. För att få ner utsläppet av dagvattenflöde vid planerad markanvändning (800 liter/sekund) till samma flöde om befintlig markanvändning (180 liter/sekund) krävs en
erforderlig utjämningsvolym på cirka 370 m3.
4.3 Föroreningsbelastning
För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v.16.4.1 använts, se Tabell 4-3. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.
Beräknad föroreningsbelastning från schablonhalterna jämförs med riktvärden för direktutsläpp till recipient, Nivå 1M, enligt RTK:s riktvärdesindelning (Region- och trafikplanekontoret, 2009).
Föroreningsbelastningen för den planerade markanvändningen, utan rening, blir högre jämfört med befintliga förhållanden för samtliga ämnen förutom suspenderad substans och kväve.
Efter planerad rening i en dagvattendamm minskar halterna för fosfor, kväve, bly, koppar,
suspenderad substans och olja. Föroreningsbelastningen för zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver.
PAH och benso(a)pyren blir dock, trots rening, något högre än befintliga förhållanden vilket förklaras med att det är naturmark som hårdgörs och exploateras.
Kadmium är en tungmetall som kan hamna i dagvattnet genom till exempel partikelutsläpp från trafik, men kan även komma från tak av förzinkad plåt som kan ge ifrån sig både zink och kadmium
(Stockholm stad 2002). Risken för utsläpp av kadmium vid den planerade markanvändningen kan minskas genom att välja ett tak av ett annat material än förzinkad plåt.
Då dagvattnet leds i öppna diken under en sträcka på cirka 500 meter mellan utredningsområdet och recipienten kommer det ske ytterligare nedbrytning/fastläggning av föroreningar där. Den faktiska föroreningsbelastningen som når recipienten kommer därför vara mindre än den som presenteras i tabell 4-3 och tabell 4-4- som endast visar den uppskattade, beräknande föroreningsbelastningen från utredningsområdet.
Tabell 4-3. Föroreningsbelastning i dagvatten från utredningsområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt föroreningsbelastning efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden, nivå 1M (Region- och
trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger nuvarande halt, Grön = halten understiger nuvarande halt
Ämne Riktvärde
Föroreningsbelastning [µg/l]
Befintlig Planerad Efter föreslagen rening
Fosfor 160 150 160 76
Kväve 2000 3200 1300 930
Bly 8,0 5,8 8,2 2,6
Koppar 18 11 18 8,4
Zink 75 18 62 20
Kadmium 0,40 0,096 0,33 0,16
Krom 10 0,92 3,7 1,3
Nickel 15 0,55 4,4 1,9
Kvicksilver 0,030 0,0047 0,021 0,010
Suspenderad
substans 40 000 59 000 40 000 12 000
Olja 400 130 300 45
PAH Saknas 0 0,32 0,089
Benso(a)pyren 0,030 0 0,027 0,0068
Föroreningsmängden beräknas minska för fosfor, kväve, koppar, suspenderad substans och olja. Då jordbruksmark ofta innebär läckage av näringsämnen kommer exploateringen och den planerade markanvändningen innebära en positiv utveckling med avseende på minskade föroreningsmängder i kg/år för framför allt kväve, fosfor och suspenderad substans. Eftersom recipienten i dagsläget har problem med för höga halter av näringsämnen kan detta innebära en positiv effekt med avseende på
Tabell 4-4. Föroreningsbelastning i dagvatten på årsbasis från utredningsområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt föroreningsbelastning efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Grön = föroreningsmängden understiger befintlig mängd och Orange = föroreningsmängd överstiger befintlig mängd
Ämne
Föroreningsmängder [kg/år]
Befintlig Planerad Efter föreslagen rening Reningseffekt [%]
Fosfor 2,4 3,6 1,7 53
Kväve 49 29 22 24
Bly 0,090 0,19 0,060 68
Koppar 0,16 0,41 0,19 54
Zink 0,27 1,4 0,46 86
Kadmium 0,0015 0,0075 0,0036 53
Krom 0,014 0,083 0,030 64
Nickel 0,0084 0,10 0,042 58
Kvicksilver 0,000072 0,00047 0,00024 49
Suspenderad
substans 900 900 280 69
Olja 2,0 6,8 1,0 85
PAH 0 0,0077 0,0020 74
Benso(a)pyren 0 0,00062 0,00015 76
4.4 100-årsregn och översvämningsrisk
Vid ett 100-årsregn skapas ett maximalt dagvattenflöde på 150 liter/sekund, vilket innebär en hård belastning på dagvattenätet och dagvattenlösningar. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att vattnet kan avrinna efter sekundära avrinningsvägar såsom längs med lokalgatorna inom utredningsområdet. Den planerade dagvattenlösningen bör även kunna bräddas ut mot Gillesvägen öster om utredningsområdet för att förhindra att vattnet rinner mot kvartersytorna.
5 Lösningförslag för dagvattenhantering
5.1 Rekommendationer för allmän mark inom utredningsområdet
5.1.1 Dagvattendamm
Dagvattendammar kan användas både för att fördröja och rena dagvatten. Dammarna kan antingen anläggas med permanent vattenyta eller som en torr dagvattendamm som får torka ut mellan regnen. En våt damm med permanent vattenspegel är ett lämpligt alternativ för utredningsområdet på grund av sitt rekreationsvärde för de boende i utredningsområdet och på grund av de låga förutsättningarna för naturlig infiltration. Figur 5-1 visar ett exempel på hur en dagvattendamm med permanent vattenyta kan utformas.
Figur 5-1. Exempel på dagvattendamm med permanent vattenyta, här i Hedvigslund, Älta (Bildkälla:
Novamark).
Projektering av våta dagvattendammar ställer krav på kunskap om hydraulik, biologisk balans och dammars reningseffekt. För att säkerställa en permanent vattenyta krävs det att dammens botten och väggar tätas med, till exempel, en gummiduk för att förhindra att vattnet infiltrerar ner i marken.
Eftersom marken inom utredningsområdet består av lera kommer en betydande infiltration genom dammens botten troligtvis inte att ske.
Det är viktigt att behålla en god vattenkvalitet i dagvattendammen så att den inte täcks av alger eller föroreningar som kan bidra till dålig lukt och ett oattraktivt intryck. En pump kan installeras i mitten av dammen för att hjälpa till att syresätta vattnet. Vattendjupet i dammen bör vara minst 1 meter för
sommarmånaderna, vilket gynnar algtillväxten i dammen. Det bör finnas möjlighet att fylla på dammen med dricksvatten vid behov.
En dagvattendamm är en lämplig lösning för utredningsområdet då det både skulle bli ett estetiskt trevligt inslag i kvartersområdet, samt ett bra sätt att fördröja och rena dagvattenflödena för den planerade markanvändningen. Dagvattendammar kräver dock mer markyta än en lösning som ligger under markytan, vilket innebär att en del av marken utanför kvartersmarken måste kunna avsättas till dagvattendammen. För att kunna ta emot och rena flödena från utredningsområdet krävs en dagvattendamm med en permanent vattenyta på cirka 490 m2 som har ett permanent vattendjup på cirka 1,1 meter. Räknat med reglerytan blir den totala ytan för dammen cirka 770 m2. Se Bilaga 1 för en principskiss av dagvattendammen.
Föreslagen placering av dagvattendammen redovisas i Figur 5-2 där denna placeras i anslutning till den planerade pumpstationen. Dagvattnet leds sedan vidare från dagvattendammen ut till befintliga öppna diken som leder vidare dagvattnet till recipienten Lännasjön.
Söder om utredningsområdet finns ett område som eventuellt är tillgänglig mark för att placera en dagvattendamm vid. Området behöver först genomgå en arkeologisk utredningar för att se om det finns några skyddsvärda fornlämningar där. Om utredningen visar att området inte är av arkeologiskt intresse skulle denna plats även kunna vara lämpligt, sett ur ett dagvattenperspektiv, att placera en dagvattendamm inom.
Figur 5-2. Föreslagen placering av dagvattendammen är i den nya, planerade lågpunkten i utredningsområdet sydvästra hörn.
5.2 Rekommendationer för tomtmark
Eftersom förutsättningarna för naturlig infiltration är ogynnsamma inom utredningsområdet är det extra viktigt att minimera mängden dagvatten som bildas lokalt. Detta kan göras genom att hålla nere andelen hårdgjorda ytor varifrån direkt avrinning sker. Det dagvatten som ändå bildas behöver tas om hand på flera olika platser och därmed spridas ut på en så stor area som möjligt eftersom varje areaenhet har en begränsad möjlighet att ta emot vatten. Detta kan göras genom att implementera och sprida ut mindre dagvattenlösningar som tar hand om dagvattnet inom
utredningsområdet. Tillsammans kan dessa mindre lösningar bidra med en betydande minskning av dagvattenavrinningen inom utredningsområdet. Nedan följer ett antal sådana mindre lösningar som kan implementeras på olika platser inom utredningsområdet.
Vatten som rinner av från taken kan ledas från stuprör ut till planteringar belägna en bit ifrån fasaderna. Flödet från taken bör huvudsakligen släppas på den sida av huset som vetter ner mot en lågpunkt så att det vid kraftiga regn inte rinner vatten in mot husens grund. Utkastare och rännor ser
exempelvis ledas ner mot en stenkista med makadam från vilket dagvattnet sedan leds vidare till dagvattendammen i området sydöstra del, se exempel i Figur 5-3. Då husen byggs längs med asfalterade vägar är det viktigt att spara en gräsyta mellan huset och vägen för att möjliggöra infiltration av vattnet från hustaken. Annars kan vägar bli översvämmade vid kraftiga regn och möjlighet till att lokalt infiltrera vattnet försvinner.
Figur 5-3. Utkastare och rännor hjälper dagvatten från taken att transporteras vidare mot dagvattenlösningen.
Planteringar runt parkeringsplatser bör också nyttjas för infiltration av dagvattnet. Träd i anslutning till vägar och parkeringar kan vara en bra resurs för upptagande av dagvatten under
vegetationsperioden både genom infiltration i marken ner till rotsystemet samt fördröjning i lövverket. Lämpliga trädarter är exempelvis oxel och naverlönn för medelstora träd samt silveroxel och körsbärsplommon för mindre träd.
Genomsläppliga ytor vid parkeringsplatser möjliggör naturlig infiltration av dagvatten och följden blir en lägre ytavrinning från dessa ytor, se Figur 5-4.
Figur 5-4. Den vänstra bilden visar ett exempel på genomsläpplig yta vid parkeringsplats.
5.2.1 Gröna tak
Gröna tak har potential att reducera dagvattenflöden inom utredningsområdet.
För gröna tak varierar avrinningskoefficienten beroende på utformning och växttyp. Ofta nämns två olika typer av gröna tak; semi-intensiva och extensiva tak. Kategorierna baseras på hur
arbetsintensiva de är, men de har också olika egenskaper gällande vattenhållande förmåga.
Semi-intensiva tak behöver ett visst mått av skötsel som klippning och bevattning vid torka, och växterna är ofta fetbladsväxter, mossor samt olika typer av grässorter. För semi-intensiva tak (med gräs, örter, sedum, mossa och eventuellt även buskar) anges i tekniska beskrivningar
avrinningskoefficienter mellan 0,1 – 0,4.
Sedumtak är en typ av extensiva tak som behöver minimal skötsel, växterna är ofta fetbladsväxter som fetknopp, kärleksört och taklök. Sedumtak (extensiva tak med endast tunn vegetation av sedum och mossa) som är lättare att sköta har avrinningskoefficienter på 0,5 – 0,6.
För att få ut den största fördröjningseffekten föreslås att semi-intensiva gröna tak anläggs, vilka kan ta emot en större volym vatten innan de blir mättade.
Oavsett vilken typ av gröna tak man väljer kommer de bara att kunna fördröja ett regn upp till en viss storlek. Enligt Svenskt Vattens P105 (Svenskt Vatten, 2011) brukar man normalt anta att regn upp till 5 millimeter kan fördröjas nästan helt och vid regn med större regnmängder sker ingen fördröjning utöver de första 5 millimeter. Detta beror på att vegetationstäcket blir mättat och
fördröjningseffekten reduceras för att till sist upphöra.
Om gröna tak inte önskas på huvudbyggnaderna inom utredningsområdet kan istället mindre
komplementbyggnader såsom sophus eller garage anläggas med gröna takytor, se exempel Figur 5-5.
Figur 5-5. Exempel på grönt tak över ett sopsorteringshus i Östberga, Stockholm.
5.2.2 Regnbäddar
Regnbäddar är planteringar som anläggs i bebyggda områden med syfte att vara både estetiskt tilltalande och en effektiv lösning för dagvattenhantering. Dagvatten fördröjs och renas i regnbäddar som är en form av biofilter. Magasinsvolymen utgörs dels av en fördröjningszon där det kan bildas en vattenspegel vid intensiva regn och dels av porvolymen i jordlagren. En fördel med regnbäddar är att de kan skapa en tilltalande boendemiljö med rik och variationsrik växtlighet. Regnbädden byggs upp av en dräneringslager i botten för att överlagras av en mineraljord och överst en jordblandning (växtbädd) som ger förutsättningar för växterna att klara sig. Ur dagvattensynpunkt är det
fördelaktigt med en hög vattengenomsläpplighet i det översta jordlagret medan för växtligheten är det i de flesta fall fördelaktigt med en jordart som kan hålla en större vattenmängd. Ett exempel på en regnbädds uppbyggnad visas i Figur 5-6.
Figur 5-6. Illustration av hur en regnbädd kan byggas upp (Illustration Åsa Wellander och foto från City of Maplewood).
Regnbäddar kan anläggas längs gator, vägar cykelbanor och trottoarer och ta hand om avrinnande vatten från dessa. De kan också som utformas som planteringar längs med husväggar för att ta hand om dagvatten från takytor som når regnbädden vi stuprör. De kan göras upphöjda eller nedsänkta.
Regnbäddens konstruktion kan anpassas för olika förutsättningar, till exempel med tät duk i botten vid risk för spridning av föroreningar till grundvattnet, och med olika tjocka makadamlager beroende vi vilken fördröjning som krävs. Regnbäddar beräknas kunna fördröja de första 20 mm av ett regn (SLU, 2015).
6 Rekommendationer för fortsatt planprocess
Eftersom det i dagsläget går täckdiken inom utredningsområdet med syfte att sänka av grundvattenytan för jordbruksmarken kommer grundvattennivåerna höjas då dessa tas bort i samband med exploateringen. Detta bidrar till en ökad risk för översvämningar och skador på byggnader och marken kommer därför behöva fortsätta dräneras både under byggskedet och efter exploatering. Bortledning av grundvatten utgör vattenverksamhet som kan vara tillståndspliktigt.
Förutsatt att man kan visa att allmänna eller enskilda intressen inte påverkas så kan dock en sådan verksamhet utföras utan tillstånd. I detta fall är det osannolikt att allmänna eller enskilda intressen riskerar att påverkas då det är frågan om små avsänkningar i täta jordar långt från befintlig
bebyggelse, infrastruktur, tekniska anläggningar eller brunnar. Avvattningen av området via täckdiken bedöms inte heller öka totalt sett eftersom området åtminstone delvis blir hårdgjort och bildat dagvatten åtminstone delvis kommer att samlas upp, avledas och fördröjas. Trots detta är det viktigt att kontrollera, under och efter byggstart, att fastigheter nedströms utredningsområdet inte tar skada eller på annat sätt påverkas av bortledningen av dagvatten eller grundvatten från
utredningsområdet.
De öppna dikena mellan utredningsområdet och recipienten bör undersökas för att säkerställa att dikenas kapacitet är tillräcklig för det dagvatten som planeras släppas på dikena efter exploateringen.
Eftersom grundvattennivåerna varierar beroende på årstid och nederbördsförhållanden så bör grundvattennivåerna mätas kontinuerligt innan byggstart för att få en mer representativ bild över grundvattenytans max -och miniminivåer.
7 Referenser
Alm, H., Banach, A., Larm, T., 2010. Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Svenskt Vatten Utveckling, rapport Nr 2010-06
Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp SGU, 2016a. Jordartskarta 1:25 000
SGU, 2016b. Jorddjupskarta 1:50 000
Stockholm stad, 2002. Dagvattenstrategi för Stockholm stad
Strängnäs kommun, 2015a. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan Söderlänna 7:1 och Byringe 7:41, del av, ”Länna strand/Söderlänna äng”, Strängnäs kommun. Samrådshandling 2015-06- 09. DNR: SBN/2015:95
Strängnäs kommun, 2015b. Planbeskrivning tillhörande detaljplan Söderlänna 7:1 och Byringe 7:41, del av, ”Länna strand/Söderlänna äng”, Strängnäs kommun. Samrådshandling 2015-08-12. DNR:
SBN/2015:95
Svenska Vatten- och Avloppsföreningen, 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD Svenskt Vatten, 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem
VISS, 2017. Vatteninformationssystem Sverige. Hämtad via:
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE657300-156866
