• No results found

Förskolan Gunghästen s informationsbrev februari 2014

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förskolan Gunghästen s informationsbrev februari 2014"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Viktiga datum:

APT, vi ber er hämta era barn senast kl:16:00 så alla

pedagoger har möjlighet att gå.

- Måndagen 17 mars - Måndagen 28 april - Måndagen 19 maj - Måndagen 9 juni Planeringsdag, förskolan stängd

- Fredagen 23 maj

Telefonnummer

Hästen

Hästen 1: 070-169 83 23 Hästen 2: 070-169 83 21 Gungan

Utforskarna: 070-169 83 24 Äventyrarna: 070-169 83 22 Bitr. förskolechef

Yvonne Haldrup 08-5782 9682 Arbetsplatsledare Ida Alexis

070-169 87 21

--- Vi ber er ringa eller sms:a innan kl:8:00 om ert barn är

sjukt eller ledigt så vi kan planera dagen och verksamheten. Ring även och

berätta när ert barn kommer tillbaka.

Förskolan Gunghästen´s informationsbrev februari 2014

Hejsan!

Terminen rullar på och vi börjar närma oss våren. Vi ser alla fram emot att kunna flytta ut verksamheten mer och mer och se vad våren har att erbjuda oss.

Brukarenkäten

Vi har nu fått reda på att vi fick en svarskvot på 78% på brukarenkäten, vilket vi är väldigt glada för. Vi tackar er för era svar och återkommer med resultaten när vi får dem senare under terminen.

Semesterveckor

Det kommer vara semesterstängt på våra förskolor v. 28-31. En av våra fyra förskolor i enheten kommer då att vara öppen men vi vet i nuläget inte vilken, vilket vi återkommer med så fort vi vet.

Gårdsfest

Vi kommer ha en gårdsfest onsdagen den 21 maj kl. 15:00- 17:00. Mer information kommer närmare festen.

(2)

Gungan Utforskarna

Nu känns det i luften att våren är på väg! Dagarna blir längre och vi är ute mer. Barnen har skapat en gemenskap och lärt känna varandra och de nya kompisarna har hittat en plats i gruppen. Fokus är fortfarande trygghet och gemenskap för alla och att vi arbetar vidare med våra projekt i smågrupperna.

Barnen är i full gång med att upptäcka och utforska miljön. Många har hittat sin favoritvrå och några har fler favoriter som de undersöker och utforskar.

Vi undrade i förra brevet om ni föräldrar har någon pärm till ert barn som kan tas med till förskolan? Barnen målar och ritar mycket och de teckningar och andra skapelser som skapas kan sparas i dessa pärmar.

Intressen och lärande

Vi fortsätter att fokusera på språkutveckling och naturvetenskap. Några barn har experimenterat med vatten, där vi lyfter begrepp som ösa i, ösa ur, flyta och sjunka.

– Vilka material är det som sjunker och vilka flyter?

Vi har varit i skogen och tittat om myrorna har vaknat, men det var helt stilla i myrstacken.

– De sover nog fortfarande, vi får komma tillbaka snart igen och titta om de har vaknat.

När vi var i skogen hittade vi en massa skräp som låg utspritt i skogen. Som tur var hade vi soppåsar med oss så att vi kunde plocka upp skräpet och lägga i soptunnan. Vi pratade om djuren som bor i skogen och om djuren åt av skräpet på marken så kunde de bli sjuka. Det såg så tråkigt ut med en massa skräp liggandes på marken.

Till vissa konkreta sagor så använder vi stödtecken då vi sjunger eller berättar och vi ser att många av barnen har tagit dessa tecken till sig. Fler använder de stödtecken som de kan i olika situationer, till exempel de olika färgerna som vi har arbetat med: röd, grön, gul och blå.

Blå Gul Grön Röd

(3)

Andra stödtecken kan vara några olika frukter: banan, äpple, päron och apelsin.

Äpple Apelsin Banan Päron

I fordonsvrån händer det mycket under en dag – Babblarna – Doddo, Bibbi, Diddi, Dadda, Bobbo och Babba får åka med i bussen, sopbilen, flygplanen och de andra fordonen på upptäcksfärd. Babblarna bor vid fordonsvrån och snart ska de få flytta in i sina hus som barnen skapar.

Intressen

 Babblarna – språkutveckling, färger

 Fordon – bilar, bussar, tåg och flygplan

 Hemvrån – samarbete,

 Sortera – färger, storlek, antal - matematik

 Rita och måla – skapande, olika tekniker, finmotorik

 Lera – skapande, finmotorik

 Bollar - Grovmotorik

 Sång - språkutveckling

 Stödtecken – stöd i språkutvecklingen

 Intresselådor – stödtecken, språkutveckling

 Djur

 Bondgården – djuren, traktorn, samarbete

 Böcker – språkutveckling

 Teknik – utforska och undersöka hur olika saker fungerar

 Rutschkanan – grovmotorik, samarbete, vänta på sin tur

 Plocka i och ur föremål från lådor, väskor, burkar m.m.

 Samlingen – språkutveckling, delaktighet

 Skogen – utforska djur och natur i närområdet

 Utevistelse – cyklar, sandlådan, rutschkanan, klätterställningen, bollar, gunga

Lotta, Anneli och Agneta

(4)

Äventyrarna

Vi är så glada att det ser ut som att kylan försvinner mer och mer så vi kan börja ha färre plagg på oss ute, vi kan röra oss fritt och vara ute längre tid på dagarna. Cyklarna har varit framme för första gången i år och tekniken verkar sitta kvar i benen sen förra terminen.

Vi fortsätter att arbeta med projektet och intresset för de olika områdena blir bredare i samma takt som kunskaperna växer och vi längtar efter att få lära oss mer. Lärandet och utforskandet sker på olika sätt och vi använder olika material och arbetssätt i jakt på mer kunskap. Ett populärt område är just nu att titta på filmerna om kroppen, En Cell Sam historia, där avsnittet om hur en bebis utvecklas i magen är favoriten just nu.

Leksaksregler och leksaksdag

Det är många kompisar som ofta har med sig sina egna leksaker och tyvärr har det skapat både konflikter och ledsna barn när saker försvinner eller någon annan leker med dem. Därför ber vi er att inte låta era barn ta med något annat än sådant som behövs vid vila eller sovvila, exempelvis, snutte, gosedjur, docka, napp med mera. För att alla någon gång ska kunna ta med sig en leksak hemifrån tänkte vi ha en leksaksdag några gånger per termin där alla får ta med sig EN leksak var för att visa på samlingen och leka med under dagen. Mer information om den dagen kommer på barnens hyllor.

Trollet Iris

En dag kom ett troll till oss på Äventyrarna och hälsade på. Trollet var väldigt ledsen för den hade tappat bort sitt namn. Den berättade också att det bästa som fanns var att leta efter saker som trollet sedan la i sin påse. Trollet hade hittat en jättefin diamant men inget namn. Vi lovade att gå till skogen någon dag och hjälpa trollet att leta.

Några dagar senare fick vi ett brev från trollet. I brevet stod det att trollet gått till skogen för att leta efter sitt namn och undrade om

vi kunde komma för att hjälpa till. Vi gick alla till skogen och där hittade vi trollet och till vår stora förvåning låg det något i trollets samlarpåse. I påsen låg fyra bokstäver som vi satte ihop och fick då veta att trollet heter Iris. Iris frös så vi tog med henne till förskolan och skapade ett hem till henne.

Intressen och lärande

 Kroppen

 Doktorsväskan

 Ord och bokstäver (speciellt våra namn)

 Stödtecken

 Fordon

 Bockarna Bruse

 Rollekar

(5)

 Musik och dans

 Bondgården

 Lego

 Sorteringsmaterialet

 Böcker

 Skapande

 Trollet Iris

 Uteverksamhet

Projekt kroppen

Mäta kroppsdelar (hur stora händer har vi?)

Vi har haft två olika grupper där händerna varit i fokus. En grupp målade färg på sina händer för att göra handavtryck. Hur stora händer har vi? Vem har störst/minst) Varför växer händerna? En annan grupp gipsade sina händer eller delar av händerna. Några valde till och med att gipsa sin ena fot. Det var en spännande och konstig upplevelse att se när gipset stelnade medan man var tvungen att sitta alldeles stilla.

Sinnen (syn och hörsel)

Varför har vi ögon? Varför måste vissa människor ha glasögon?

Varför ha våra ögon olika färg och form? Vi har många frågor och vi tar tillsammans reda på svaren. I en grupp har vi ritat av våra ögon. Vi gjorde cirklar. Vad är en cirkel?

Varför har vi öron? När vi pratade om öron och läste om öron fick vi reda på att vi har något som heter trumhinnor. De är ömtåliga och vill inte ha för högt ljud. Vi lärde oss att trumhinnan pulserar och dunkar i örat precis som hjärtat gör i bröstet. När vi är hos doktorn tittar han oss i öronen med ett instrument, vad heter det? Vi ville veta så vi tog reda på att det heter otoskop. Tänk vad vi lär oss mycket!

Inuti kroppen (lungorna)

Vi hällde vatten och diskmedel i en låda, tog fram sugrör och sen blåste vi allt vad vi kunde med sugrören i vattnet. Oj, vad kul det var att bilda bubblor. Men hur kunde vi göra det? Vad är det som gör att vi kan blåsa luft? Vi tittade i en bok. På var sin sida om hjärtat sitter lungorna, det är de som gör att vi kan blåsa luft.

Ida, Jessica och Katarina

(6)

Hästen 1 Gruppen

Hej allihopa! Vi vill börja med att hälsa ett nytt barn välkommen till oss på Hästen 1. Nu i mars kommer också Max från 9:e klass att göra sin Prao hos oss v 12-13. Lärarkandidat Camilla kommer tillbaka för att göra VFU (verksamhetsförlagd utbildning) vecka 11-14.

Annars anar vi vår i luften och längtar ut mer och mer.

Intressen just nu:

 Utelek – fotboll – bandy – skogslek – sanden – mm

 Skapande i vår lilla ateljé

 Bilrummet

 Rit och skrivverkstaden

 Matematik

 Pärlor

 Husprojektet

 Bygg och konstruktion

 Naturvetenskap

Lärande

Ute: vi spelar fotboll eller bandy. Här övar barnen på tekniken att göra mål, samspel kring regler, turtagning och att hålla räkningen på mål.

I skogen där leks det allt möjligt. T ex Labyrint, kurragömma, höken under vingarna mm. Det övas på samspel, fantasi, motorik, allemansrätten, sinnesupplevelser, kroppsuppfattning mm.

Att göra en koja i skogen står högt på önskelistan.

I sandlådan leks det byggare och bagare och allt möjligt. Här kläcks många idéer hur man kan bygga, problemlösningar i leken och samspel mellan kamraterna. Likaså bakas det och lagas mycket mat och fantasin flödar i lekarna.

I ateljén skapas det just nu mycket på kakelplattor. Med limpistolerna limmas det olika material som blir något ut barnens tankar.

Kreativiteten flödar när barnen bygger också i olika samarbeten.

Smålegorummet: Här byggs det t ex flygplan som används i leken. Eller en flygplats med plan och kontrolltorn i en lek. ”Det kommer bara idéer

ur våra hjärnor”, är en kommentar. Och man kan ju undra hur hjärnan fungerar?

Vi har ett nytt bilrum nu eftersom det fanns intresse för det.

Vid pärlbordet görs halsband och armband. Här får barnen en utmaning i att använda ett visst antal av vissa pärlor, ett ord av

(7)

bokstavspärlor, mönster eller hur man gör för att få de speciella pärlorna i mitten av hals- eller armbandet. Alltså planering, strategi, antal, mönster mm.

Husprojektet: Nu har nästan alla ritat sina hus och reflekterat kring dem. I deras berättelser ser vi både språk och matematik som synliggörs. T ex som form, begrepp, tid, antalsuppfattning och siffror/nummer och skriftspråket. Utifrån barnens förkunskaper kan vi utmana vidare. Vi kommer att fortsätta att rita barnens egna rum framöver och se vart det leder till. Kanske bygger vi ett stort hus tillsammans eller en stad…..vi får se vad det blir.

I rit- och skrivverkstaden arbetas det mycket. Ritandet när ett stort intresse hos många barn likaså att upptäcka skriftspråket. Hur bokstäver låter, hur det låter när man sätter ihop bokstäver…som blir ord…som blir meningar. Teckningarna kan bli t ex fjärilar, hjärtan männinskor eller hockeyplaner….här finns både mönster och symmetri.

I Naturvetenskapen upptäcker vi just nu kring hur frön och kärnor utvecklas. Barnen har sått och vi följer händelseförloppet om och när de börjar växa.

I våra tankar framåt våren finns att utmana och följa upp inom de områden där barnen är nyfikna kring. T ex matematik, skriftspråk, problemlösningar, engelska, skogen.

Vi kommer också att jobba med kortare teman som ”hjärnan”,

”fjärilar” och ”allemansrätten”.

Mia, Monica och Linda

(8)

Hästen 2

Gruppen

Nu har barnen börjat leka i nya konstellationer och funnit nya gemensamma intressen och ett stort gemensamt intresse är bygg och konstruktion vilket medfört att vi ändrat lite i den fysiska miljön.

En naturlig del i nya grupper är att det blir lite konflikter och olika tyckande om saker och ting. Detta är något som vi nu kommer att arbeta mer med genom att vi pratar mycket om vad man får göra och inte får göra, vad och hur man pratar med varandra och hur man då känner sig. Här skulle vi vilja att ni föräldrar blir delaktiga och även hemma pratar om dessa faktorer så att vi tillsammans kan fortsätta vara bra kamrater. När ni har funderingar kring samspelet ert barn har med andra barn ser vi gärna att ni lyfter det med oss. Så att vi kan ha en öppen dialog och skapa bra förutsättningar för ert barn och för barngruppen.

Utifrån barnens reflektioner om deras husbyggen kom det fram att de ville fortsätta skapa. Vi erbjuder nu lera att arbeta med och det har varit både kladdigt och roligt.

Utifrån vår miljö skapas det förutsättningar för nya små projekt utifrån barnens intressen. Vi har bland annat skapat en bilväg tillsammans eftersom våra bilar körde för fort och det saknades bilvägar.

Nu har vi också startat ett dinosauriebygge, detta eftersom dinosaurierna kom fram igen efter att ha varit borta ett tag. Dessa små projekt gör vi i små grupper. Vi eftersträvar att alla på något sätt deltar för att på så sätt skapa en vi-känsla, det här har vi gjort tillsammans. Intresset för spindlar väcktes när vi läste en bok om dessa små kryp så nu gör vi även spindlar.

Intressen och lärande

 Bygg och konstruktion

 Dinosaurier

 Bilar

 Rollekar

 Spindlar

 Läsa sagor

 Bokstäver

(9)

Sagostunden efter lunch är en uppskattad stund tillsammans. Här läser vi just nu många böcker baserade på kamratskap och vi har även gjort en egen saga utifrån en bok.

På vår morgonsamling har vi nu lagt fokus på vi-känslan i gruppen och känslor. Den första känslan vi pratar om är GLAD. Vi gör tillsammans en tankekarta på saker som gör oss glad och på detta sätt kommer vi också in på hur man är mot varandra.

Nytt material på avdelningen är dinosaurierna och Pippis hus och även båten ”Hoppetossa”. Dessa nya saker har det blivit mycket lek kring.

Nu när vädret bara blir bättre och bättre är vi mycket ute och leker.

Snälla låt barnens leksaker stanna hemma, det är svårt för oss att veta vem som äger vad och det blir lätt konflikter om sakerna.

Lena, Khadija, Jennie och Marianne

References

Related documents

En förutsättning för att ett projekt skall få bidrag är att det relativt snabbt ger resultat och kommer trafikanterna till godo.. Fonden kan även, med särskilt beslut, ge medel

Sammanställning och värdering av alternativa metoder för radikal förkortning av bromssträcka, Sweco Position

Kapacitet för cyklister i begränsade snitt, Vectura Consulting AB, Solna. Svensk hastighetsindex, Säker Trafik i Sverige

En förutsättning för att ett projekt skall få bidrag är att det relativt snabbt ger resultat och kommer trafikanterna till godo. Fonden kan även, med särskilt beslut, ge medel

Ett krav för att ett projekt skall få bidrag är att det relativt snabbt ger resultat och kommer trafikanterna till godo. Fonden kan även, med särskilt beslut, ge medel till

Ett krav för att ett projekt skall få bidrag är att det relativt snabbt ger resultat och kommer trafikanterna till godo. Fonden kan även, med särskilt beslut, ge medel till

Fler ”trafiksäkerhetsprocesser” på lokal nivå kommer att generera positiva bieffekter för andra områden än bara trafiksäkerheten. Det skapar en bättre

Tre av olyckorna var upphinnandeolyckor mellan motorfordon, där ett av fordonen stannat för att släppa fram fotgängare eller cyklist på passagen.. Dessa hade alla