Social- och hälsovårdsutskottets betänkande nr 34 om regering- ens proposition med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utövning av yrken inom hälso- och sjukvården
Riksdagen remitterade den l september 1992 regeringens proposition nr 107 med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utövning av yrken inom hälso- och sjukvården till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
Utskottet har begärt ett utlåtande av kulturut- skottet om propositionen. Kulturutskottets ut- låtande nr 4 ingår som bilaga till betänkandet.
Med anledning av ärendet har utskottet hört lagstiftningsrådet Marja-Liisa Partanen vid so- cial- och hälsovårdsministeriet, högskolerådet Leena Pirilä och specialplaneraren Marja-Liisa Niemi vid undervisningsministeriet, biträdande avdelningschefen Antti Marttila vid social- och hälsostyrelsen, biträdande avdelningschefen Rolf Eriksson vid Finlands stadsförbund sam- tidigt som representant också för Suomen Kunnallisliitto, sektionschefen Erik Nylund vid Finlands svenska kommunförbund, biträdande verksamhetsledaren Santero Kujala vid Finlands Läkarförbund, verksamhetsledaren Atilla Sam- aletdin vid Finlands Tandläkarförbund, juristen Malja Mäkisalo vid Hälsovårdens fackorgani- sation, farmaceutiska direktören Eeva Teräsalmi vid Finlands Apotekarförbund, informations- chefen Kirsti BUlt vid Finlands Farmaciförbund, ordföranden Bero Lång vid Finlands Ögonop- tikerförbund, verksamhetsledaren Maarit Hele- nius vid Suomen Optikkojen Ammattiliitto och styrelseledamoten Vesa Valkeala vid Suomen Rammasteknikkojen Seura.
I propositionen föreslås att lagarna om ut- övning av yrken inom hälso- och sjukvården skall ändras i enlighet med avtalet om Europe- iska ekonomiska samarbetsområdet De före- slagna stadgandena motsvarar EG-bestämmel- serna om erkännande av examensbevis och samordning av villkoren för yrkesutövning.
Avsikten med bestämmelserna är att främja personers fria rörlighet genom att de stadganden som gäller utövning av yrken inom hälso- och sjukvården samordnas och att berättiga med-
220495T
borgare i en stat som hör till Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet att utöva verksam- het som överensstämmer med hans utbildning och erfarenheter i den stat dit han flyttar för att vara verksam som arbetstagare eller självständig yrkesutövare.
Lagarna avses träda i kraft samtidigt med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbets- området Avsikten är att stadga närmare genom förordning om ikraftträdandet.
Social- och hälsovårdsutskottet ägnar upp- märksamhet åt kraven på språkkunskaper för dem som utövar yrken inom hälso- och sjuk- vården. Med tanke på tryggheten inom hälso- och sjukvården är det viktigt att yrkesutövaren kan tala patientens språk. Därför poängterar utskottet att i synnerhet kommunerna och kommunalförbunden, men också övriga arbets- givare inom hälso- och sjukvården bör säker- ställa att arbetstagarna har språkkunskaper som garanterar patientsäkerheten.
Det finns vissa beaktansvärda skillnader mellan yrkesutövning i Finland och det ömsesi- diga erkännande som förutsätts i EES-avtalet.
Kravet att tandläkare bör ha genomgått ett orienterande skede bör också ställas på tandlä- kare som kommer till Finland från andra länder.
De som avlagt farmaceutexamen bör efter ut- redningar ges en ställning som motsvarar be- stämmelserna i EES-avtalet så att farmaceutexa- men jämställs med en högskolexamen. Proble- men med det orienterande skedet i den speciali- serade utbildningen för allmänpraktiserande lä- kare bör utredas. Utskottet hänvisar till kultur- utskottets utlåtande. Analogt bör finländska yrkesutövare genom en revidering av hälsovår- dar-, barnmorske- och optikerexamina beredas möjligheter till yrkesutövning på basis av öm- sesidighet i de övriga EES-länderna.
Europeiska gemenskapernas direktiv om ömsesidigt erkännande av läkar- och tandlä- karexamina och om reciprocitet i fråga om
examensbevis för utövande av andra i proposi- tionen angivna yrken inom hälso- och sjukvår- den skiljer sig däri att ansökningar av optiker, tandtekniker och utövare av sjukvårdsyrken kan behandlas inom fyra månader. Eftersom det enligt uppgift är skäl för de finska myndighe- terna att reservera hela den till buds stående tiden för att utreda hur examensbevisen mot- svarar varandra föreslår utskottet att dessa stadganden skall ändras.
4.
Hänvisande till det ovan anförda och propo- sitionens motivering föreslår social- och hälso- vårdsutskottet
att det f ö r s t a, a n d r a och t r e d j e lagförslaget skall godkännas utan ändringar och
att det fjärde, femte och s j ä t t e lagförslaget skall godkännas sålydande:
Lag
om ändring av 2 § lagen om utövande av optikeryrket I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 11 november 1960 om utövande av optikeryrket (429/60) 2 § 3 mom., sådant det lyder i lag av den 17 januari 1991 (70/91), samt
fogas till2 §,sådan den lyder i nämnda lag av den 17 januari 1991, nya 4 och 5 mom. som följer:
2§
Utöver vad som stadgas i l mom. beviljar social- och hälsostyrelsen på ansökan den som är medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som på grundval av den utbildning han har genomgått i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området i denna stat har tilldelats, eller som på grundval av den utbildning han har genomgått någon annanstans har ett av en stat inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet godkänt sådant utbildnings- eller examensbevis eller an- nat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att som självständig yrkesutö- vare utöva optikeryrket och har en sådan yrkes- erfarenhet eller har slutfört en sådan prövotid eller genomgått ett sådant lämplighetsprov som
social- och hälsostyrelsen eventuellt föreskriver eller bestämmer, rätt att vara verksam som legitimerad optiker. Sökanden skall tillställa so- cial- och hälsostyrelsen de utredningar som be- hövs för behandlingen av ansökan. Ett beslut som gäller en sådan ansökan skall meddelas senast inomfyra månader från det den utredning som gäller ansökan har inkommit. För lämplig- hetsprovet uppbärs avgift enligt lagen om grun- derna för avgifter till staten. Om yrkeserfaren- het, prövotid och lämplighetsprov stadgas när- mare genom förordning.
( 4 och 5 mom. såsom i regeringens proposi- tion)
Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition)
5.
Lag
om ändring av l a § lagen om utövning av tandteknikeryrket I enlighet med riksdagens beslut
ändras l a§ lagen den 30 april 1964 om utövning av tandteknikeryrket (220/64), sådant detta lagrum lyder i lag av den 17 januari 1991 (67/91), som följer:
l a§
Utöver vad som stadgas i l § beviljar social- och hälsostyrelsen på ansökan den som är med- borgare i en stat som hör till Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet och som på grund- val av den utbildning han har genomgått någon annanstans har ett av en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet godkänt sådant utbildnings- eller examensbevis eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att som självständig yrkesutö- vare utöva tandteknikeryrket och har en sådan yrkeserfarenhet eller har slutfört en sådan prövotid eller genomgått ett sådant lämplighets- prov som social- och hälsostyrelsen eventuellt föreskriver eller bestämmer, rätt att vara verk- sam som sådan legitimerad tandtekniker som
6.
har införts i registret över legitimerade tand- tekniker. Sökanden skall tillställa social- och hälsostyrelsen de utredningar som behövs för behandlingen av ansökan. Ett beslut som gäller en sådan ansökan skall meddelas senast inom fyra månader från det den utredning som gäller ansökan har inkommit. För lämplighetsprovet uppbärs avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten. Om yrkeserfarenhet, prövotid och lämplighetsprov stadgas närmare genom förordning.
(2 och 3 mom. såsom i regeringens proposi- tion)
Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition)
Lag
om ändring av lagen om utövning av sjukvårdsyrke I enlighet med riksdagens beslut
ändras l§ lagen den 31 oktober 1962 om utövning av sjukvårdsyrke (554/62), sådant detta lagrum lyder delvis ändrat genom lagar av den30mars 1979 och den 17 januari 1991 (375/79 och 68/91), samt
fogas till lagen en ny l a § som följer:
l§
(l mom. såsom i regeringens proposition) Utöver vad som stadgas i l mom. beviljar social- och hälsostyrelsen på ansökan den som är medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som på grundval av den utbildning han har genomgått i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området i denna stat har tilldelats ett sådant utbildnings- eller examensbevis eller annat kom- petensbevis som i staten i fråga krävs för erhål- lande av rätt att som självständig yrkesutövare utöva bammorske- eller sjukskötaryrket, rätt
att, antingen i annans tjänst eller som privat yrkesutövare, vara verksam som sådan utövare av sjukvårdsyrke som har införts i social- och hälsostyrelsens matrikel över utövare av sjuk- vårdsyrke. Den som är medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområ- det och som på grundval av den utbildning han har genomgått i en stat inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet i denna stat har till- delats, eller som på grundval av den utbildning han har genomgått någon annanstans har ett av en stat inom Europeiska ekonomiska samar- betsområdet godkänt sådant utbildnings- eller
examensbevis eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva genom förordning stadgade andra sjuk- vårdsyrken, och har en sådan yrkeserfarenhet eller har slutfört en sådan prövotid eller ge- nomgått ett sådant lämplighetsprov som social- och hälsostyrelsen eventuellt föreskriver eller bestämmer, beviljas på motsvarande sätt av social- och hälsostyrelsen rätt att vara verksam som annan utövare av sjukvårdsyrket Sökanden skall tillställa social- och hälsostyrelsen de ut- redningar som behövs för behandlingen av an- sökan. Ett beslut som gäller en sådan ansökan skall meddelas senast inom fyra månader från
Helsingfors den 8 oktober 1992
I den avgörande behandlingen deltog ordfö- randen Skinnari, vice ordföranden Taina, med- lemmarna Ala-Harja, Hurskainen, Kauppinen, Kuittinen, Muttilainen, Nordman, Puhakka och
det den utredning som gäller ansökan har in- kommit. För lämplighetsprovet uppbärs avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten.
Om yrkeserfarenhet, prövotid och lämplighets- prov stadgas närmare genom förordning.
(3 och 4 room. såsom i regeringens proposi- tion)
la§
(Såsom i regeringens proposition) Ikraftträdelsestadgandet (Såsom i regeringens proposition)
Stenius-Kaukonen samt suppleanterna Koisti- nen, Mäkipää, Saari (delvis), Takala (delvis) och Vehkaoja.
RIKSDAGENS KULTURUTSKOTI
Helsingfors den 2 oktober 1992
Utlåtande nr 4
Bilaga
Till Social- och hälsovårdsutskottet Social- och hälsovårdsutskottet har genom en
skrivelse av den 11 september 1992 begärt utlå- tande av kulturutskottet om regeringens propo- sition nr 107 med förslag tilllagar om ändring av vissa lagar om utövning av yrken inom hälso- och sjukvården. Utlåtandet skall särskilt ta hänsyn till behövliga ändringar i stadgandena om utbildning.
Utskottet har med anledning av ärendet hört lagstiftningsrådet Matja-Liisa Partanen vid so- cial- och hälsovårdsministeriet, högskolerådet Leena Pirilä och tf. planeraren Matja-Liisa Niemi vid undervisningsministeriet, direktören Leena Nederström vid utbildningsstyrelsen, bi- trädande avdelningschefen Antti Marttila vid social- och hälsostyrelsen, professom Olli Mä- kelä vid Helsingfors universitet, tf. professom Helena Leino-Kilpi vid Åbo universitet, profes- som Pekka Peura vid Kuopio universitet, sekre- teraren för utbildningsfrågor Tuula Pitkänen vid Hälsovårdens fackorganisation TEHY rf., rek- tom Ulla Järvelä vid Helsingfors stads hälso- vårdsläroanstalt, lektom Eeva Pasanen vid Bammorskeinstitutet, informationschefen Kirsti Bult vid Finlands Farmaciförbund, styrelseleda- moten Vesa Valkealahti vid Suomen Rammas- teknikkojen Seura, biträdande ombudsmannen Santero Kujala vid Finlands Läkarförbund, även som representant för Finlands Medicinar- förbund och verkställande direktören Eero Lång vid Finlands Ögonoptikerförbund.
Regeringens proposition
Regeringen föreslår att en del lagar om ut- övning av vissa yrken inom hälso- och sjuk- vården skall samordnas med avtalet om Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet Försla- get överensstämmer med EG-bestämmelsema om ömsesidigt erkännande av examensbevis och
samordning av villkoren för utövande av för- värvsverksamhet. De går ut på att främja fri rörlighet för personer.
Utskottets ställningstaganden
Hälso- och sjukvårdsutbildningen i Finland är allmänt taget högklassig och ligger i många fall på en högre nivå än i EG-ländema. Utskottet anser att kravet på ömsesidigt erkännande av examensbevis i EES-avtalet inte får leda till att utbildningen i Finland försämras. För att de som fått sin utbildning i Finland inte skallligga sämre till i jämförelse med dem som utbildat sig i andra EES-länder, till exempel på grund av längre studietid, bör Finland utreda om utbildningen här kan komprimeras utan att nivån sjunker.
Utskottet påpekar att de som anlitar hälso- och sjukvårdsservice bör ha rätt att få service på sitt modersmål.
Läkarutbildning. Direktivet om särskild ut- bildning för allmänpraktiserande läkare gäller utbildningen efter genomgången sexårig grund- utbildning. Enligt direktivet skall den särskilda utbildningen omfatta två års studier och ha en praktisk inriktning. Från och med den l januari 1995 kommer den särskilda utbildningen att krävas av allmänpraktiserande läkare inom pri- märvården vars patienter får ersättning eller åtnjuter andra förmåner inom ramen för landets socialförsäkringssystem.
Enligt planerna skall den tvååriga särskilda utbildningen i Finland byggas upp så att det så kallade orienterande skedet efter den ettåriga grundutbildningen tas bort och den samman- tagna utbildningstiden för den allmänna delen av specialistutbildningen blir två år igen. Den prak- tiska utbildningen skall enligt direktivet äga rum dels i minst sex månader på ett godkänt sjukhus, dels i minst sex månader hos en godkänd allmän- praktiserande läkare eller på en godkänd institu-
tion inom primärvården och under högst sex månader på andra godkända vårdinrättningar eller motsvarande organ med inriktning mot primärvård.
Den mest avgörande ändringen för Finland är frågan om vilka grupper av läkare direktivet kommer att gälla. I direktivet sägs att det inte gäller sjukhusläkare, specialister eller läkare som genomgår specialistutbildning.
Ett problem i sammanhanget är att det kan dra ut på tiden innan läkarna blir färdiga med sin examen, eftersom också det nuvarande oriente- rande skedet enligt vad utskottet har erfarit vållar problem i det rådande ekonomiska läget då det inte finns tillräckligt med praktikplatser.
Utskottet anser att det absolut måste finnas tillräckligt många arbetsplatser för den praktiska läkarutbildningen.
Specialistutbildningen i Finland omfattar 32 specialiteter och sammanlagt 58 grenspecialite- ter. EG-systemet har inga grenspecialiteter. Ut- skottet anser att Finland bör utreda om antalet specialiteter är ändamålsenligt med tanke på våra nationella behov.
Barnmorskeutbildning. Direktivet om barn- morskeexamen innehåller miniroibestämmelser för uppbyggnaden av utbildningen och en de- taljerad utbildningsplan. Direktivet nämner två alternativ, en treårig barnmorskeutbildning eller barnmorskeutbildning för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård. Den finländska barnmorskeutbildningen uppfyller inte minimikraven i EG-direktivet vad gäller
I den avgörande behandlingen deltog ordfö- randen Jouppila, vice ordföranden Astala, med- lemmarna Ala-Haija, Aula, von Bell, Gustafs-
utbildningstiden och vissa enskilda åtgärder i samband med bammorskearbetet. Därför måste barnmorskeutbildningen i Finland ändras an- tingen så att den nuvarande utbildningen kom- pletteras med en ettårig praktiktid, och den som utövar yrket har då utbildning som sjuksköter- ska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård och den skicklighet och behörighet som krävs av en barnmorska, eller så att barnmorskeutbild- ningen blir treårig. Utskottet snabbar på beslut om en samordning av barnmorskeutbildningen med EG-direktivet och fmner det angeläget att existerande brister i utbildningen avhjälps.
Farmaciutbildning. Utskottet finner det viktigt att det nordiska samarbetet inom farmaciutbild- ningen alltjämt värnas.
Behörighetsprov. Utskottet uppmärksammar att bland annat optikerutbildningen i Finland omfattar 3,5 år för studerande med gymnasie- utbildning och 4,5 år för studerande med mellan- stadieutbildning. EG-direktivet kräver treårig utbildning. Också inom andra hälso- och sjuk- vårdssektorer förekommer liknande avvikelser från utbildningen i EES-länderna. Utskottet anser att det vid behov kan krävas att de som har examensbevis från andra EES-länder måste ge- nomgå ett behörighetsprov.
På grundval av det ovan sagda anför kultur- utskottet vördsamt
att social- och hälsovårdsutskottet bör beakta det som sägs i detta utlåtande när det utarbetar sitt betänkande.
son, Lehtinen, Räty, Suhola, Toivonen, Tykky- läinen och Virrankoski samt suppleanten Sei- västö.
