• No results found

HITTA MATRÄTTEN! SÅ ATT ALLA FÅR ÄTA SIG MÄTTA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "HITTA MATRÄTTEN! SÅ ATT ALLA FÅR ÄTA SIG MÄTTA"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HITTA MATRÄTTEN!

SÅ ATT ALLA FÅR ÄTA SIG MÄTTA

(2)
(3)

ag brukar fundera på var all mat kommer ifrån.

Varje vecka kommer mina föräldrar hem med kassar från mataffären med olika saker i.

Där har de gått och valt mellan olika varor och sedan kommer de hem och lagar goda måltider till mig. Jag tycker det är väldigt gott med mat och jag har många favoriträtter. Men var kommer allt ifrån?

Och hur får alla andra människor i världen sin mat?

Det är ju inte matbutiken som uppfinner all mat.

Och även fast det är snö på vintern och det är för kallt för att odla någonting här i Sverige så får vi ändå lika mycket mat. Då måste den ju komma från något annat ställe där det inte är snö. Fast hur fungerar det? De som bor där måste ju också äta!

Jag ska ge mig ut på en upptäcktsfärd och lära mig mer om vad jag äter.

Det här kommer att bli spännande!

J

Åh, var ska jag börja? I skolmatsalen kanske?

Kan du gissa...

... namnen på de här frukterna? Fortsätt läsa berättelsen så får du snart veta, och dessutom i vilka länder de växer!

(4)
(5)

h titta, alla i matsalen på den här skolan får efterrätt i dag.

– Hej på dig, vad heter du? Vilken god kokoskaka det ser ut att vara. Får ni efterrätt varje dag?

– Hej! Jag heter Amid. Nej vi får bara efterrätt när vi varit duktiga och inte slängt så mycket mat som de andra dagarna.

– Brukar ni slänga mat?

– Ja, en del barn tar ibland för mycket mat och slänger det som de inte orkar äta upp. Eller så tar de mat som de inte ens tycker om och slänger istället för att äta.

– Vad dumt. Vi borde vara mer rädda om maten!

Det är synd att slänga mat som går att äta.

– Ja, det var så de som jobbar i köket också tänkte.

Så de startade en tävling. Om vi inte slänger så mycket mat får vi efterrätt på fredagarna.

– Vilken bra ide! Har det blivit någon skillnad?

– Ja nu slänger vi mycket mindre mat. Eftersom nästan alla gillar efterrätt så vill vi ju ha det varje fredag. Innan slängde jag ofta mat för att jag tog för mycket mat utan att tänka efter hur hungrig jag var.

Men nu tänker jag till varje gång jag tar mat så att jag inte tar för mycket. Jag vill ju inte förstöra för alla andra så att vi inte får efterrätt.

– Vilken är din favoritefterrätt?

– Chokladglass med chokladsås.

Å

Vet du var choklad kommer från?

Sverige – Avfall

I Sverige slängs ungefär en femtedel av all mat vi köper hem. Det är som att du skulle köpa fem kassar mat och sen bara lämna en utav dem på väg ut från affären. Det är på tok för mycket!

Vad kan jag göra?

- Lita på dina sinnen: Lukta och smaka på maten så du vet om den går att spara innan du slänger!

- Frys in eller spara maten till senare.

- Säg till den som handlar maten hemma att bara köpa mat som ni kommer äta upp.

-Gör en meny för veckan!

(6)
(7)

ad många stora träd det är här i Nicaragua.

Och vad konstiga frukter det är på dem, undrar vad det är för något? Jag frågar pojken där borta.

– Hej, vet du vad detta är för konstiga frukter som växer på de här träden?

– Hej, jag heter Matteo och det kan jag absolut berätta för dig! Det är kakaoträd och detta är en stor kakaoodling som min pappa jobbar på.

– Menar du kakao som man gör choklad av?

– Ja precis. Och detta är extra bra kakao för den är nämligen Fairtrade.

– Åh Fairtrade, det har vi pratat om i barngruppen i kyrkan. Det betyder ”rättvis handel”.

– Ja! Innan jobbade min pappa på ett annat ställe och det var inte alls lika bra. Men sedan han började på den här odlingen har vår familj fått det mycket bättre.

Pappa får mer pengar i lön och några dagars semester ibland. Och så används inga gifter på frukterna, och

ingen som jobbar här behöver vara rädd för chefen för alla har skrivit på avtal och har rättigheter.

– Det låter ju jättebra, synd att det inte är så överallt.

– Ja. Nu kan pappa skicka både mig och mina tre syskon till skolan. Tyvärr kan inte alla barn gå i skolan här i Nicaragua för en del måste jobba för att deras föräldrar inte har så mycket pengar. Men min pappa jobbar för Fairtrade och de vill att alla ska ha det bra.

– Heja Fairtrade! Jag ska alltid se till att alltid handla rättvist i affären hemma.

– Det är bra! På sådana odlingar får inga barn jobba heller. Det tycker jag är viktigt!

– Ja det är superviktigt. Barn ska inte behöva jobba, barn ska ju vara barn.

– Det tycker jag också. Nu ropar min mamma att maten är klar så jag måste springa. Hon har lagat min favoritmat, ris och stekt banan. Det är jättegott. Om du vill kan du följa med och smaka lite.

V

Vet du något mer land i världen där ris är en viktig del av maten?

Nicaragua – Fairtrade

Fairtrade är en märkning på varor som du handlar, det kallas för produktmärkning. Fairtrade är ett engelskt ord och betyder rättvis handel. När du köper varor med märkningen Fairtrade tjänar odlare i fattiga länder tillräckligt

med pengar för att köpa mat till sin familj och för att barnen ska kunna gå i skolan.

Vad kan jag göra?

- Undersök hemma. Hur många Fairtrade-märkta varor hittar du?

- Berätta för en kompis eller en

vuxen om Fairtrade.

- Undersök om det finns Fairtrade i skolmatsalen eller skolcaféterian.

- Rita Fairtrade-märket och sätt upp på kylskåpet hemma.

- Undersök om din församling kan bli en Kyrka för Fairtrade!

(8)
(9)

j, vattnet på det här fältet når nästan upp till mina knän! Där står en flicka, vad är det för rund boll hon har i handen där..?

– Hej på dig! Vad blött det är här!

– Hej! Jag heter Rakhi. Det här är ett risfält, det är därför det är så blött. Riset behöver mycket vatten för att kunna växa.

– Då måste det ju växa jättesnabbt nu!

– Fast riset vill inte ha för mycket vatten heller. Nu regnar det oftare, och då kan riset spolas bort. Förut visste alla när och hur mycket det skulle regna, det har min farfar berättat. Då var det lätt att odla mat, men de senaste åren har det blivit svårare eftersom att vädret inte beter sig som vanligt. Tycker du om att äta ris?

– Ja, det gör jag! Speciellt ris med stekt ba- nan. Det fick jag smaka på i Nicaragua.

– Det låter gott! Min nya favoritmat är den som min mamma odlar själv. Hon har gått i skolan och fått lära sig vilka grönsaker man kan odla även när det är väldigt blött ute.

– Va? Jag trodde bara barn gick i skolan.

– Nej, ibland måste vuxna lära sig nya saker också! Det är jättebra att min mamma fått lära sig hur vi kan

anpassa oss till det nya vädret. Hoppas bara att det inte förändrar sig mer.

– Ja, det hoppas jag också! Det är dags att vi stoppar klimatförändringarna nu! Vad är det du har i handen förresten?

– Det är en kokosnöt! Den är lite svår att öppna, men väldigt god. Vill du smaka? Om vi hjälps åt kan vi säkert få upp den!

O

Jordens temperatur stiger och orsakar värmeböljor och översvämningar. De som drabbast hårdest av klimatför- ändringarna är människor som bor i fattiga länder. Vi i den rika delen av världen lever på ett sätt som skadar klimatet och miljön och hindrar människor både i Sverige och i andra länder att leva goda liv.

Boktips: Cykla, panta och rädda en isbjörn; Jörn Spolander

Kolla Naturskyddsföreningens Grön Guide tillsammans med en vuxen för massa enkla tips på hur man kan göra val som är snälla mot miljön i vardagen.

naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide

Kan du gissa något annat land i världen där det växer kokosnötter?

Bangladesh – klimatförändringar

(10)
(11)

är var det väldigt mycket folk och massor av olika frukter, det måste vara en marknad.

– Hej! Jag heter Asiimwe. Vad kul att få besök! Var kommer du ifrån?

– Hej! Jag kommer från Sverige och funderar på var all mat kommer ifrån, jag åt nyss kokos i Bangladesh.

– Åh vad gott med kokos, det finns mycket kokos- nötter på kusten här i Tanzania, vi brukar köpa på marknaden ibland efter att vi har sålt mjölk.

– Var får ni mjölken ifrån?

– Vi har kor som mamma fick när vi var med i ko och-

kalvprojektet. Vi mjölkar dem varje dag.

– Vad är ko- och kalvprojektet?

– Mamma fick en ko som var dräktig, den hade en kalv i magen. Sedan fick hon behålla kon och betala tillbaka med kalvar. Nu har vi flera kor eftersom den fått fler kalvar och vi får 16 liter mjölk varje dag som vi både kan dricka av och kan sälja i byn.

– Så då får ni både mjölk själva och kan sälja mjölk för att få pengar att köpa annan mat med?

– Ja, precis så! Kokosnötter ibland, mango ibland.

Men vi har också råd att kunna åka till sjukhuset när det behövs, och betala mina skolkläder och skolböcker.

– Hur gjorde ni innan?

– Vi hade mycket mindre pengar och hade inte råd med så mycket. Vi odlade vår egen mat, men hade inget över för att sälja så vi hade inte råd att gå till doktorn eller för att köpa pennor och skolböcker.

– Åh, men ni odlar mat också alltså?

– Ja, vi odlar både banan, majs, ananas och bönor.

– Åh, banan. Det är min favoritfrukt!

H

Tanzania – Kvinnors rätt och jordbruk

I alla delar av världen har kvinnor inte samma rättigheter som män att odla jorden. Om kvinnor kunde få chansen att odla skulle det bli fler skördar i världen och många färre skulle gå hungriga. Det skulle bli bättre mat för bar- nen och familjerna skulle få mer pengar till sjukvård och ha råd att skicka barnen till skolan. När jämställdheten ökar, minskar fattigdomen!

Se Svenska kyrkans film M står för Mat på Youtube!

Vet du vilket land i världen där invånarna äter jättemycket bananer?

(12)
(13)

Svaret är faktiskt Sverige! Nu har jag hamnat på en annan marknad, här är det mycket kallare…

– Hallå! Vad kallt det är här! Var är vi?

– Hej! Ja, men det är väl inget konstigt, du får klä på dig varmt. Jag heter Marja och vi är i norra Sverige. Det är helg och många passar på att köpa lokalproducerad mat här på marknaden.

– Vad betyder lokalproducerad mat?

– Det betyder att de sakerna vi säljer här har vi odlat

själva. Det kan bli ganska kallt i Sverige, så det är inte alla växter som kan odlas hela året. Nu säljer vi till exempel morötter, potatis och lök. Och ägg från våra hönor som har det riktigt bra hemma. De får gå utomhus i en stor hönsbur, och vi barn brukar till och med ge kycklingarna namn och busa med dem.

– Är det alltid så mycket folk här?

– Ja, det är många som tycker det är trevligare att handla här på marknaden, och då har man full koll på vart

maten kommer från. Bonden vet massa om allt som odlas och sina djur.

– Vad bra att såna marknader finns! Jag

tycker alla borde veta mer om vart deras mat kommer från.

– Jag med, och dessutom är det väldigt bra för byn att det kan finnas så många gårdar där bönderna kan sälja mat både på marknad och i affären. Många bönder ger en levande

landsbygd!

– Precis! Och titta bara på de här fantastiska äggen, det är ju nästan lika stort som ett strutsägg!

S

En fågel som är släkt med strutsen är emu-fågeln.

Vet du var den bor någonstans?

Sverige – Lokalproducerat och säsong

Försök att följa den svenska säsongen för grönsaker och frukt. Under sommaren och hösten kan man bland annat njuta svensk färskpotatis, tomater, sparris, gurka, sallad, purjolök, bär och sockerärtor. Under vintern är det bra att välja grönsaker som vitkål, rödkål och morot.

I ledarhandledningen finns en säsong-matcirkel som du kan printa ut och färglägga.

Hitta din lokala marknad eller torghandel och se vad som finns där. Vilka frukter och grönsaker finns det?

Finns de med på säsong-matcirkeln?

(14)
(15)

varet är Australien! Och där har jag hamnat nu, på en strand. Någon kommer springande mot mig i badkläder, undrar vem det kan vara?

– Hallå där, vem är du?

– Hej! Jag heter Kim och jag har en häftig grej att berätta för dig!

– Vaddå?

– Jo det är så att jag har fått höra i skolan att kött inte är bra för klimatet. Min lärare berättade att för att få fram kött så behöver djuren ha stora marker att beta på och det krävs mycket vatten och energi till det.

Om bönderna i stället använder markerna för att odla grönsaker och annat så blir det mer mat. Då sparar vi på både energi och vatten och fler kan bli mätta!

– Det visste jag inte, men det låter ju jättebra! Vad kan vi barn göra för att det ska bli så?

– Vi kan få de vuxna att förstå att de inte kan fortsätta att äta så mycket kött.

– Men var ska man börja? Det finns ju så många

vuxna i världen.

– Det är sant men du kan göra som jag gjorde. Jag har fått min mamma att äta mer vegetariskt. När jag fick höra om allt detta i skolan så bestämde jag mig för att inte äta så mycket kött längre. Och när jag berättade för mamma om detta så utmanade jag henne med en tävling: den av oss som äter kött först måste diska alla tallrikar och grytor i en månad. Och jag avskyr verkligen att diska och jag tycker inte om att förlora heller!

– Vilken bra idé! Jag tror att jag också jag ska utmana vuxna med den tävlingen när jag kommer hem. Tänk om alla kunde göra detta, då skulle vi kunna hjälpas åt så att hela världen äter mindre kött och på så sätt spara på vatten, energi och så kan klimatet bli bättre!

– Låt oss berätta för alla om vår tävling! Vi borde äta något gott för att fira, jag har en jättestor mango som vi kan dela på, varsågod!

S

Kan du gissa något annat land där mangon växer?

Australien – Kött

Att odla mat till djuren kräver mycket vatten, energi och mark.

Dessutom kommer en femtedel av alla växthusgasar i världen från köttproduktion. Om vi använder marken och vattnet till att odla

mat till oss själva istället kan vi få mycket mer mat och dessutom minskar vi på växthusgaserna.

Så om vi äter lite mindre kött så räcker maten åt fler människor.

Visst är det bra!

Svenska Kyrkans Unga har gjort en Kristen Vegetarisk Kokbok!

Där hittar du goda recept helt utan kött. I den finns också tankar kring tro och livsstil. Ladda ner den på: bit.do/kristenkokbok

(16)
(17)

u är jag i Brasilien! Jag går och pratar med den pojken där borta.

– Hej! Vem är du och vad gör du?

– Hej, jag heter Nicolai. Jag matar min papegoja Ro- sita. Hon fyller år idag, det firar vi med mango för det är hennes favoritmat näst efter solrosfrön.

– Hon är verkligen jättefin. När jag gick hit såg jag många andra fina fåglar.

– Du skulle ha sett hur det var när jag var fem år. Då fanns det en stor skog här bredvid med många olika fåglar och andra häftiga djur.

– Vad hände med den skogen?

– Det var ett stort företag som kom. De högg ner allt, tog marken som min familj och våra grannar hade.

Nu har de en stor odling av socker där istället.

– Det var ju inte så kul.

– Nej, vi blev väldigt ledsna. När mamma och pappa inte hade någonstans att odla var det svårt att få mat.

– Hur gjorde ni då?

– Jo, vi bildade en förening tillsammans med våra grannar. Tillsammans kunde vi prata med företaget och säga vad vi tyckte.

– Hjälpte det?

– Ja, lite i alla fall. Alla fick tillbaka lite mark så nu kan alla odla mat till sina familjer, och även kan sälja lite och få pengar till annat som vi behöver. Men före- taget och deras odling av socker är fortfarande kvar.

– Det är dumt att någon bara kan komma och ta någons mark bara sådär. Min familj skulle blivit jättearg om någon kom och tog vårt jordgubbsland.

– Därför är det bra när man kan gå ihop i en grupp och tillsammans kämpa för sina rättigheter. Vår granne Flavia till exempel, kan odla kaffebönor nu igen.

– Kaffe! Det tycker jag smakar blä. Men min farfar, han är helt galen i kaffe.

N

Vet du ett land där många är helt galna i kaffe?

Brasilien – Land Grabbing I många utvecklingsländer köper stora företag mark på olagligt vis för att odla det de vill och tjäna pengar. De som bor där eller odlar marken får inte vara med och be- stämma och kan bli utslängda från sina hem. Även om det inte finns

tillräckligt med mat i landet så odlar företagen inte för att de som bor där ska få äta sig mätta. Istäl- let säljer de maten till rika länder där de kan tjäna mer pengar.

I samband med en kampanj som Oxfam satte igång 2014 lovade

Nestlé och Coca Cola, som är två av världens största företag, att ingen av de som producerar något för dem får ta mark från fattiga människor. De måste också se till att alla de som bor eller odlar på marken får pengar och får vara med och bestämma.

(18)
(19)

varet är Sverige! Här dricker invånarna i genomsnitt 3,5 koppar kaffe per person varje dag.

När jag kommer hem efter min spännande världsresa är det dags att äta kvällsmat, maten har precis ställts fram på bordet och min mage kurrar. Jag är hungrig efter alla äventyr jag varit med om. När jag ser vilken mat vi ska äta blir jag jätteglad, på min tallrik ligger det ris och en gryta med cocos och banan. Och till efterrätt får jag chokladkaka och mangoglass. Direkt vill jag berätta för mina föräldrar om alla spännande barn jag träffat i alla länder jag besökt. Jag frågar:

– Vet ni var all den här maten kommer ifrån?

– Ja, vi har köpt den i affären.

– Fel! Det finns många människor runt om i välden som odlar vår mat. Utan dem skulle vi inte ha någon mat.

– Ja, det stämmer bra. Var har du lärt dig allt detta?

– Jag har varit ute på en äventyrsresa och träffat nya kompisar! De har lärt mig massa nya saker. Vet du hur ett kakaoträd ser ut?

– Nej, det har jag ingen aning om. Växer kakao på träd?

– Ja det gör det. Har ni ingen koll? Jag trodde ni vuxna visste sånt.

– Nej, vi vuxna kan inte allt. Ibland vet ni barn bättre än oss och då måste vi lyssna på er.

– Då har jag massa saker att berätta för er. Först ska jag bara äta upp.

S

Minns du...

...namnet på frukterna?

Kan du kanske också para ihop dem med vilket land de växer i, om du tänker tillbaka på berättelsen?

Vad vill du berätta om för vuxna från det här äventyret?

(20)
(21)

ilken fantastisk resa jag fått vara med om! Tänk att varje gång jag äter är jag i kontakt med människor från hela världen. Vilken tur att det finns de som odlar mat varje dag så att vi kan äta oss mätta.

Utan dem skulle jag inte kunna äta god frukt, dricka varm choklad när det är kallt ute eller äta mat som bonden på landet har odlat.

Hur skulle jag klara mig utan alla dessa människor runt om i världen? Efter denna resa kommer jag alltid tänka på mina nya vänner när jag sitter och äter.

Det spelar nästan ingen roll vilken mat jag väljer, det kommer alltid vara någon av mina vänner som har en koppling till den.

V Bordsbön

Gud, tack för att vi får mat och att vi kan äta oss mätta.

Nu ber vi för alla på jorden som får för lite, att de ska få det de behöver.

Hjälp oss att göra vad vi kan för att dela det vi har med andra.

Välsigna denna måltid och alla som har gjort den.

Amen

Skriv din egen bordsbön här:

--- --- --- --- --- --- --- --- --- ---

Det tycker jag är häftigt, hela världen kring ett och samma middagsbord.

Gud,

Amen

(22)

Vi är en rörelse av barn och unga i Svenska kyrkan.

Vi tror att alla människor är skapade av Gud, med samma värde, och behöver kärlek och respekt. Därför är det viktigt att alla är välkomna till oss precis som de är.

Vi tror att alla människor är viktiga och har röster som är värda att lyssna på. Därför vill vi att barn och ungdomar ska vara med och bestämma.

Vi vill göra världen bättre, och världen börjar här hemma, i köket, i klassrummet och på gatan. Om vi inte förändrar vårt sätt att leva kan vi inte bygga en bättre värld för alla.

Du kan vara med och hjälpa till genom de val du gör

när du handlar varor i affären. Vi har tips på hur du blir en schysst konsument! Vi har också tagit fram en hel del material till att jobba med globala frågor;

Kristen Vegetarisk Kokbok, Hållbarhetslådan, och tidningen Under Samma Himmel.

Kolla på svenskakyrkansunga.se/fordjupning/mate- rial/globalt/ för mer information och material.

Vill du ha tips på saker du kan göra för att göra värl- den lite bättre? På Svenska Kyrkans Ungas sida kan du lära dig mer!

Vi tror att alla kan göra något, båda stora och små!

www.svenskakyrkansunga.se/globalt

Svenska kyrkans unga

(23)

Jesus sa att vi ska älska vår nästa som oss själva och att vi ska behandla andra så som vi själva vill bli behandlade.

Det betyder att alla människor är lika mycket värda och att vi ska ta hand om varandra. Detta är såklart jätteviktigt för Svenska kyrkan. Alla människor har rätt att leva ett bra liv utan hunger och fattigdom.

Därför arbetar Svenska kyrkan med allas rätt till mat.

Tyvärr kan man inte trolla bort orättvisan, man måste göra saker för att den ska försvinna. Eftersom kyrkan är så stor och finns över hela världen så är vi många som kan hjälpas åt.

Svenska kyrkan samarbetar med många kyrkor och organisationer i alla möjliga länder. Vi samlar in pengar till människor andra länder för att de också ska få möjligheten att äta och gå i skolan.

När det gäller rätten till mat arbetar Svenska kyrkan till exempel med

- Stöd till självhjälpsgrupper där människor sparar tillsammans och sedan kan låna av gruppen för att få startkapital.

- Starthjälp för djuruppfödning som ger mat och inkomster.

- Att ge småbönder utbildning i nya odlingstekniker och kunskap om nya grödor som hjälper till att göra dem självförsörjande.

- Att stödja småbrukare att klara jordbruket trots klimatförändringarna.

Det finns en massa annat som Svenska kyrkan gör och som du kan göra för att hjälpa till. Mycket har du säkert lärt dig av Mateo, Nicolai, Rhaki och alla de andra du har mött i berättelsen. Och kom ihåg: Ingen kan fixa allt på egen hand, men tillsammans kan vi komma väldigt långt.

Svenska kyrkans Internationella arbete

(24)

Idé och innehåll: Globala Arbetsgruppen: Cissi Hage, Veronica Pålsson, Daniel Rohne, Jakob Schwarz, Sofia Strinn- holm och Malin Vermcrantz Illustrationer: Sanna Borell Formgivning: Desirée Widell Redaktör: Live Brathovde

Detta häfte handlar om rätten till mat och är en del av Fastekampanjen 2016. Rätten till mat är en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Ändå lever 795 miljoner människor utan att kunna äta tillräckligt. Det är oacceptabelt.

Med det nya temat MATRÄTTEN – för allas rätt till mat – bjuds alla församlingar, anställda och ideella krafter i Svenska kyrkan att göra en viktig insats för det inter- nationella arbetet under fastan.

Häftet vänder sig till barn mellan sju och tolv år. Använd det i barngrupperna och ta gärna stöd av den pedagogiska handledningen som kan hämtas på www.svenskakyrkan.se/

fastekampanjen eller www.svenskakyrkansunga.se/globalt

References

Related documents

Även om det också beaktas i vilken utsträckning KMV-medlen kommer allmänheten till del används inte bidraget fullt ut som ett verktyg för att göra kulturmiljöer öppna

Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra de olika aktörernas uppfattning om förutsättningarna för att kunna leva upp till begreppet ”En skola för alla” i

Om man trampar på golvet får man gå ner till väggen och göra 5-10 armhävningar, situps eller upphopp innan man får gå ut på banan igen.. Det gäller varje gång man kliver

Ja, men bara om det inte finns någon skylt som säger att man inte får det eller om det inte är eldningsförbud och om man är mycket försiktig och släcker noga efter sig.. Nej,

Personal traits that a journalist should have: (Very important / Fairly important / Neither nor / Fairly unimportant / Very unimportant / Do not

Den verksamhets- förlagda utbildningen har också gett mig insikt i hur byråkrati och ekonomiska argument många gånger hindrar att flerspråkiga elever får

2 AS – Förkortning för Aspergers syndrom (Både AS och Aspergers syndrom kommer att användas för att få flyt i språket).. klass för elever med denna diagnos. Under

Skolans styrdokument är redan tydliga, alla barn i behov av stöd i skolan skall få det, vi skulle önska att skolorna följde styrdokumenten och att det skulle vara lika för barn