Plan mot
diskriminering och kränkande
behandling i förskolan
Kristinebergs förskola
Upprättad Januari 2021
Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Kristinebergs förskola
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan vilar på demokratisk grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. För alla som arbetar i
förskolan är arbetet med värdegrunden ett övergripande uppdrag som ska genomsyra hela verksamheten – organisation, undervisning, alla möten och aktiviteter.
Skollagen 6 kap. 9 § Huvudman eller personal inte utsätta ett barn för kränkande behandling.
Kränkande behandling innebär att ett barns värdighet kränks. Har kränkningarna samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier.
Diskrimineringslagen 2 kap. 5 § Den som bedriver verksamhet får inte diskriminera något barn som deltar i verksamheten. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening
Läroplan för förskolan Lpfö-98 rev. 2016 alla som arbetar i förskolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper.
Vår vision
På Kristinebergs förskola ska barn och vuxna känna glädje och trygghet, ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vår förskola ska präglas av en varm och positiv atmosfär med respekt för människors olikheter och behov.
Vi strävar efter ett meningsskapande och demokratiskt arbetssätt som präglas av en gemensam värdegrund och en samspelande pedagogisk atmosfär där barnen har inflytande över sin vardag, är delaktiga och tar ansvar i små och stora frågor. Vi utvecklar stimulerande, lockande och kreativa lärmiljöer utformade för barnens lärande där barnens röster, tankar och lärprocesser synliggörs.
Planen gäller från 20210101
Planen gäller till 20211231
Ansvariga för planen
Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Kristinebergs förskola Förskolechef: Anette Sjöholm
Barnens delaktighet
I den dagliga verksamheten samtalar vi om allas vårt bemötande mot varandra.
Barnen på förskolan involveras i det förebyggande arbetet genom att vi tar med oss barnens tankar och reflektioner kring samspel, diskriminering och kränkande behandling i vårt arbete. Barnen är delaktiga genom att varje år besvara enkät som följer upp bl.a. trygghet och trivsel.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna informeras om planen vid inskolning, då finns möjlighet att diskutera och lämna synpunkter. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolan och på förskolans hemsida. Föräldrarna har under åren varit delaktiga i utvärdering av planen genom att kunna lämna synpunkter, vi har ett forum för samråd där förskolans arbete
presenteras och föräldrarna lämnar synpunkter. Föräldrarna är delaktiga genom att varje år besvara enkät som följer upp bl.a. trygghet och trivsel.
Personalens delaktighet
Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och
förskolechef. Vårt arbete med värdegrunden är en ständigt pågående process som ligger till grund för planen. Pedagogerna genomför varje år en kartläggning och analys samt formulerar insatser. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med uppföljning av planen genom observationer och reflektioner. I vårt arbete med värdegrunden har vi använt oss av litteratur och stödmaterial samt deltar i Skolverkets webbutbildning
” Identitet, jämställdhet och digitalisering”.
• Förskolans läroplan
• Förskolans och skolans värdegrund, skolverkets allmänna råd.
• Husmodellen, ett material DO, diskrimineringsombudsmannen.
• FNs barnkonvention
• Föreläsningar
• Handlingsplan
• Litteratur
Förankring av planen
. Föräldrarna informeras om den vid inskolning och på föräldramöten. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolan och på förskolans hemsida. Den kommer att läggas in på Unikum. Alla som arbetar på förskolan ska ta del av planen. Arbetet med planen finns med i förskolans årscykel. I förskolans dagliga verksamhet arbetar vi med hur vi bemöter varandra och hur vi blir bemötta.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Pedagogerna arbetar kontinuerligt med uppföljning av planen genom observationer och reflektioner, vilket ligger som grund för utvärderingen. Vi genomför årliga barn- och föräldraenkäter som bl.a. följer upp barnens trygghet och trivsel. Resultaten av enkäterna visar hur barnen mår och synliggör behov av åtgärder. Planen har utvärderats i arbetslagen vid avdelningsplanering och i olika tvärgrupper vid reflektionstid.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Pedagoger och barn vid Kristinebergs förskola samt förskolechef.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi har arbetat med åtgärder för främjande och förebyggande insatser och känner oss nöjda men det är ett pågående arbete som vi arbetar vidare med. Vi har arbetat med de åtgärder vi formulerade utifrån förra årets kartläggning. Vi agerar mot all
kränkande behandling, vi har en utarbetad rutin för anmälan i SMILLA och till huvudman.
Resultaten av föräldraenkäten vt-20 visar att 100 % av förskolans föräldrar instämmer helt/till stor del att; Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling
Resultatet av barnenkäten vt-20 visar att
• 95 % av barnen tycker om att vara på förskolan.
• 100 % av barnen upplever att de är en bra kompis
• 95 % av barnen uppger att de har någon att leka med på förskolan
• 100 % av barnen har roligt när de leker med de andra barnen på förskolan.
Vi behöver förbättra arbetet med att följa upp planen under året så att det sker mer systematiskt och reflektera mer över de olika diskrimineringsgrunderna. Vi fortsätter att arbeta mer med att uppmärksamma olika kulturer och religioner, barns kulturella bakgrund.
Vi har ett arbetsverktyg i Unikum som underlättar för att göra vårdnadshavarna delaktiga. En gång per termin har vi forum för samråd där vårdnadshavarna är inbjudna. Under våren fortsätter vi med barn och föräldraenkäter där de ges möjlighet för reflektion kring vårt arbete med plan mot diskriminering.
Årets plan ska utvärderas senast 20211231
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärderingarna kommer att ske gemensamt i arbetslagen både på avdelning och hela förskolan gemensamt. Planen utvärderas genom att pedagogerna analyserar resultatet av årets arbete. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Vi genomför årliga barn- och föräldraenkäter för att följa upp barnens trygghet och trivsel. Vi ska fortsätta arbetet med att göra barn och föräldrar mer delaktiga.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Kristinebergs förskola Förskolechef: Anette Sjöberg
Hur barnen har involveras i utvärderingen
Intervjuer med de äldre barnen samt samtal med de yngre barnen. Barn från 3 år har besvarat enkäter från Qualis om trygghet och trivsel.
Hur personalen har involveras i utvärderingen
Personalen involveras i utvärderingen genom diskussioner på avdelningsplanering och på arbetsplatsträffar. Genom observationer i barngruppen sedan på reflektion tillsammans med en från varje avdelning.
Främjande åtgärder
Främjande handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där barn känner sig trygga och utvecklas.
Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem.
Namn
Kränkande behandling: Jag stärkande Psykisk kränkning: Empati
Verbal kränkning: Språk
Fysisk kränkning: Våldsförebyggande Kön: Verksamhet på lika villkor
Etnisk tillhörighet: Stolt för mitt ursprung
Religion eller annan trosuppfattning: Religion i världen Sexuell läggning: Familjekonstellationer
Funktionsnedsättning: Allas lika värde
Könsidentitet eller könsuttryck: Motverka traditionella könsmönster och könsroller
Ålder: Mina förmågor
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Kränkande behandling: Nolltolerans
Psykisk kränkning: Alla barn ska utveckla förmåga till att visa empati och respekt för andra, samt ges redskap till att lösa konflikter. Pedagogerna ska vara goda förebilder. Observationer i barngrupp, reflektioner i arbetslag och i samtal med barnen.
Verbal kränkning: Vi ska tilltala varandra på ett respektfullt sätt. Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och i samtal med barnen.
Fysisk kränkning: Inget barn eller vuxen, ska använda fysiskt våld mot någon annan. Observationer i barngrupp, reflektioner i arbetslag och i samtal med barnen.
Diskrimineringsgrunder
Kön: Alla ska ges lika möjligheter oavsett kön. Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och med barnen
Etnisk tillhörighet: Alla barn ska ha möjlighet att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet, mångfald är en tillgång. Vi ska föra en kontinuerlig diskussion i hela arbetslaget. Observera och dokumentera för att lära tillsammans, barn och pedagoger.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjen. Vi ska alltid göra en förfrågan till berörda barns vårdnadshavare innan besök i kyrkan vid t ex högtider. Vi följer upp vid utvecklingssamtal och vid verksamhetens planering av traditionskopplade aktiviteter.
Sexuell läggning: Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer. Pedagoger bevakar att böcker som berör ämnet finns på förskolan.
Funktionsnedsättning: Vår verksamhet är tillgänglig för alla. Vid behov anpassar vi verksamheten och miljön.
Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjen.
Ålder: Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen med utgångspunkt i deras mognad, utveckling och förutsättningar. Följs upp genom diskussioner, observationer, dokumentationer och reflektioner.
Åtgärd Kränkningar
Psykisk kränkning: Vi använder oss av känslokort och genomför barnintervjuer. Vi jobbar med drama och genomför barnobservationer. Vi delar in oss i mindre grupper
och kopplar vardagliga händelser till litteratur för att synliggöra för barnen. Vid utevistelse ser vi till att pedagogerna är vid olika ställen på förskolegården.
Verbal kränkning: Vi samtalar alltid med barnen om hur de känner sig när de är ledsen- glad och vad som händer med kroppen vid de olika tillfällena. För att lättare kunna sätt ord på händelserna använder vi känslokort. Vi arbetar med
Kompisböckerna “Kanin och Igelkott” som bygger på FNs barnkonvention. Vi använder även litteraturen “Snick och Snack” i Kungaskogen.
Fysisk kränkning: Alla ska känna sig trygga på förskolan. Vi gör insatser direkt vid kränkningar, alla ska vara en bra kompis och visa respekt för varandra. För att förtydliga arbetet jobbar vi med litteratur om känslor och förstärker arbetet genom att jobba med bilder om hur det känns att vara ledsen kontra glad.
Diskrimineringsgrunder
Kön:Vi delar in barnen i mindre grupper. Vi utbildar och utvecklar oss kontinuerligt för att på bästa sätt kunna jobba vidare för att motverka traditionella könsmönster.
Könsidentitet eller könsuttryck:
Vi ska erbjuda lärmiljöer som ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller/mönster. Vi ska vara lyhörda och öppna för att det finns många sätt att definiera kön på.
Etnisk tillhörighet: Alla ska känna sig stolta över sin bakgrund och etniska tillhörighet, vi ser mångfald som en tillgång och uppmuntrar till nyfikenhet om varandras olikheter genom litteratur, diskussion och dokumentation. Vi jobbar utifrån FNs barnkonvention.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi visar respekt genom att skaffa oss kunskap om olika religioner. Vid inskolning använder vi oss av Språkdomäner för att få information om varje familjs situation.
Sexuell läggning. Vi synliggör olika familjekonstellationer genom litteratur och diskussion, vi bejakar och uppmärksammar barnens frågor.Vi ger förutsättningar och skapar miljöer med barnens bästa som utgångspunkt. Vi stärker barnens tillit och
ser det entreprenöriella barnet genom att vara närvarande och lyhörd så att vi kan uppmuntra och utmana deras lust till lärande och nyfikenhet.
Ansvarig
Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Kristinebergs förskola Förskolechef: Anette Sjöholm
Datum när det ska vara klart
Arbetet bedrivs kontinuerligt i den vardagliga verksamheten. Hur vi lyckas i vårt arbete utvärderas i slutet av 2021.
Hur barnen har involveras i de främjande åtgärderna
Barnen är med i diskussioner och kommer överens om vissa saker som vi sedan jobbar vidare med. Litteratur som handlar om det aktuella (kompisböckerna och Snick och Snack.) Genom barnmöten.
Hur personalen har involveras i de främjande åtgärderna
Pedagogerna observerar och planerar utefter vad ser utifrån observationerna.
Pedagogerna diskuterar kring värdegrundsfrågor på arbetsplatsträffar. De uppdaterar sig med aktuell information, forskning m,m.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Personal, barn- och. föräldraenkäter görs för att följa upp barnens trygghet och trivsel och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ett systematiskt kvalitetsarbete genom Qualis kvalitetsverktyg, utvecklingssamtal och observationer.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Hur barn involveras i kartläggningen
Barn och föräldrar involveras genom att svara på enkät som bl.a. följer upp barnens trygghet och trivsel. Barn och föräldrar är involverade genom utvecklingssamtalen och genom Unikum.
Hur personalen involveras i kartläggningen
Personalen involveras genom att besvara enkät som följer upp barnens trygghet och trivsel, samt genom ett systematiskt kvalitetsarbete genom Qualis kvalitetsverktyg.
• Vi fortsätter att dagligen fokusera på genus och traditionella könsmönster och involvera barnen i att reflektera tillsammans med dem.
• Vi arbetar med att uppmärksamma olika kulturer, religioner och barns kulturella bakgrund.
• Vi fortsätter reflektera i arbetslagen över vårt förhållningssätt och bemötande.
Vi reflekterar över hur det påverkas utifrån barnets kön/könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
• Vi pedagoger fortsätter vara närvarande i leken och ställa frågor och motverka de normstyrda könsroller som kan förekomma. Vi dramatiserar med dockor.
• När det gäller lärmiljöerna fortsätter vi att erbjuda alla barn material som inbjuder flickor och pojkar till en mer könsneutral lek.
• För barnens trygghet fortsätter arbetet med att utveckla de miljöer där
kränkningar kan förekomma eller upplevs vara läskiga och där barn känner sig rädda. Det kan vara att se över belysningen och att vi pedagoger alltid finns där barnen befinner sig.
• Vi fortsätter att systematiskt arbeta med värdegrund och etiska frågor och involvera barnen genom dagliga observationer i barngruppen. Vi fortsätter att dramatisera händelser. Vi lyfter frågor under “Barnmöten” då även barnen själva tar upp egna frågor till diskussion utifrån deras perspektiv. Intervjuer med barnen och litteratur som tex “kompisböcker” och “Snick och Snack” arbetar vi vidare med.
• Vi fortsätter i vardagen arbetet med genus genom att motverka traditionella könsmönster och involvera barnen genom att reflektera över dessa frågor.
• Vi fortsätter att arbeta med att uppmärksamma olikheter, olika kulturer, religioner och barns kulturella bakgrund.
Förebyggande åtgärder
Namn
Kränkande behandling: Nolltolerans Psykisk kränkning: God kamrat Verbal kränkning: Kommunikation Fysisk kränkning: Observation Kön: Utrymme
Etnisk tillhörighet: Stolthet
Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Hänsyn
Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Familjekonstellationer Ålder: Trygghet
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning
Kränkande behandling: Ingen kränkande behandling ska förekomma på vår förskola. Nolltolerans råder.
Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter och lika värde.
Psykisk kränkning: Ge barnen ramar för acceptabelt beteende. Följs upp genom observationer.
Verbal kränkning: Nolltolerans. Följs upp kontinuerligt i arbetslagen Fysisk kränkning: Observera kontinuerligt. Följs upp i årscykel.
Diskrimineringsgrunder
Kön: Alla ska ges lika stort utrymme oavsett kön. Uppföljning genom kartläggningar och utvärderingar.
Könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning: Alla barn och familjer oavsett föräldrars könsidentitet och sexuell läggning är välkomna till vår förskola.
Uppföljning sker i utvärderingar.
Etnisk tillhörighet: Alla barn ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och acceptans för att vi har olika religioner och trosuppfattningar. Följs upp i utvecklingssamtal och genom språkdomäner.
Funktionsnedsättning: Miljön ska vara anpassad så alla kan delta i förskolans aktiviteter. Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av funktionsnedsättning.
Ålder: Alla ska känna sig trygga i förskolan, både stora och små. Följs upp i kvalitetsenkät och utvärderingar.
Alla som arbetar på förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Förskolans pedagoger har ett medvetet arbetssätt. Vi har kunskap och ökad förståelse för hur traditionella normer styr barnens lekar.
Alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön och könsidentitet.
Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller.
Åtgärd
Kränkande behandling: Observera kontinuerligt för att upptäcka eventuell
förekomst av kränkningar. Följs upp i arbetslagen kontinuerligt. Vi pedagoger arbetar utifrån ett empatiskt och lyhört förhållningssätt.
Psykisk kränkning: Vi ska aktivt arbeta med t.ex. Kompisböckerna, Snick och Snack, boksamtal, lekar och drama.
Verbal kränkning: Vi ska kontinuerligt observera vilket språk barnen använder i sin kommunikation med andra, och sedan följa upp i vårt dagliga arbete.
Fysisk kränkning: Vi ska observera kontinuerligt under året, för att fånga upp klimatet mellan barnen, och sedan följa upp i vårt dagliga arbete.
Vi återkopplar och diskuterar alla typer av åtgärder kontinuerligt tillsammans i hela arbetslaget. Detta finns inplanerat i vår årscykel.
Diskrimineringsgrunder
Kön:Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper. Vi ska erbjuda material och lärande miljöer som lockar till lek oavsett kön.
Etnisk tillhörighet: Pedagogerna lyfter fram och uppmärksammar barns och vuxnas etniska tillhörighet på ett positivt sätt.
Religion eller annan trosuppfattning: Pedagogerna ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjens religion och
trosuppfattning så långt det är möjligt.
Funktionsnedsättning: Pedagogerna ska anpassa verksamheten med hänsyn till alla barns förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta i verksamheten.
Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Pedagogerna synliggör och bejakar olika familjekonstellationer genom vårt jämställdhetsarbete.
Ålder: Pedagogerna ska vara närvarande och delaktiga för att kunna ge stöd och vägledning oavsett ålder.
Motivera åtgärd
Kränkande behandling: Arbetet sker för att undvika risken att barn blir utsatt för kränkande behandling.
Psykisk kränkning: Arbetet sker för att förebygga risken att barn blir utsatt för psykisk kränkning.
Verbal kränkning: Arbetet sker för att undvika risken att barn blir utsatt för verbala kränkningar
Fysisk kränkning: Arbetet sker för att undvika risken att barn blir utsatt för fysisk kränkningar.
Genom att ha en årscykel för åtgärder finns en röd tråd och arbetet hålls levande i den dagliga verksamheten.
Diskrimineringsgrunder
Kön: Pedagogerna ska se varje barn som en egen individ oavsett kön. Alla barn äger samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Etnisk tillhörighet: Pedagogerna ska på bästa sätt lyfta fram att mångfald är en tillgång, och utifrån de grunderna ska alla barn känner sig trygga på förskolan.
Religion eller annan trosuppfattning: Pedagogerna ska arbeta för alla människors lika värde oavsett religion eller trosuppfattning.
Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges möjlighet att delta utifrån sina förmågor och förutsättningar.
Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Alla barn ska känna stolthet över sin egen könsidentitet.
Ålder: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan.
Ansvarig
Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Kristinebergs förskola Förskolechef: Anette Sjöberg
Datum när det ska vara klart
Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året.
Hur barnen har involveras i de förebyggande åtgärderna
Samtal om värdegrund utifrån litteratur, tex Snick och Snack och Kompisböckerna,.
Vi använder i vardagen, böcker, storbild. Dokumentation och reflektion har gjorts av barnen med hjälp av bild och text. Vi har anpassat vår lärmiljö utifrån barnens tankar, ideér och önskemål för att skapa en trygg miljö tillsammans.
Hur personalen har involveras i de förebyggande åtgärderna
Samtal på avd.möte, reflektionstid, APT, kvalitetsdagar utifrån de observationer vi gjort.
Rutiner
Policy
Allas lika värde och nolltolerans mot trakasserier eller annan kränkande behandling.
Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen.
Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling.
Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap 6 § 10.
Förskolans personal är närvarande och lyhörda vuxna som delar upp sig bland barnen för att hålla god uppsikt över situationer där kränkningar kan förekomma.
Pedagogerna har en aktiv kommunikation för att kunna förutse risker där kränkningar kan ske.
Förskolan har rutiner för tillsyn och uppsikt över barnen på förskolan. Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Föräldrar och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan.
Barnet eller föräldern väljer själv vem de vänder sig till.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akut situation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende.
Personal meddelar vårdnadshavare. Förskolechef informeras.
Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt.
Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade.
Ett åtgärdsprogram upprättas.
Ansvarig för dokumentation är förskolechef.
Utredning görs av personalen. Personalen gör anmälan i SMILLA, berörda vårdnadshavare informeras.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
När personal, hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska hen så fort som möjligt avbryta detta.
Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas.
Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef.
Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Anmälan görs i LISA.
Rutiner för uppföljning
Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs.
Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen.
Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen.
Vårdnadshavare informeras om ev kompletteringar.
Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört.
Rutiner för dokumentation
Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen – barn, då görs den av förskolechef
Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare, där förskolechef dokumenterar.
Tillbud/Skada/Trakasserier skrivs in i Arbetsskadeanmälan på Hint
Förskolechef rapporterar till förskolan för vidare rapportering till Lärandenämnden.
Ansvarsförhållande
Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Kristinebergs förskola
Förskolechef: Anette Sjöholm
