Obligatorisk byrårotation och dess inverkan på revisionskvaliteten – Svenska börsnoterade företag
Jannica Palmu
Institutionen för redovisning och handelsrätt
Svenska handelshögskolan
Helsingfors 2021
<
SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN
Institution:
Institutionen för redovisning och handelsrätt
Arbetets art:
Magisteravhandling
Författare och Studerandenummer:
Jannica Palmu 156840
Datum:
27.2.2021
Avhandlingens rubrik: Obligatorisk byrårotation och dess inverkan på revisionskvaliteten – Svenska börsnoterade företag
Sammandrag: Avhandlingens syfte är att undersöka ifall obligatoriska byrårotationer, för börslistade företag på Nasdaq Stockholm under åren 2016–2019, har en inverkan på revisionskvaliteten mätt i godtyckliga periodiseringar genom AWCA värden. Godtyckliga periodiseringar kopplas ihop med resultatmanipulering och fungerar därmed som ett mått för revisionskvalitet. 17.6.2016 togs den nya lagstiftningen gällande obligatorisk byrårotation för börsnoterade företag inom Europeiska unionen i bruk. Lagstiftningen i de olika medlemsländerna kan skilja sig åt, men i regel är börsnoterade företag tvungna att rotera revisionsbyrå med vart tionde år.
Tidigare gjorda studier inom ämnet har visat väldigt tudelade resultat vilket indikerar till att det finns en kunskapslucka inom ämnet. Det finns studier som både indikerar till en ökad revisionskvalitet då obligatorisk byrårotation används samt en sänkt revisionskvalitet. Eftersom lagstiftningen i Europeiska unionen är relativt ny, bidrar denna avhandling med nytt data inom ämnet.
Undersökningens data består av 840 stycken observationer. Avhandlingen utför tre olika multipla linjära regressionsanalyser. I den första regressionen mäts de absoluta AWCA värden, i den andra mäts endast de positiva AWCA värden och i den tredje endast de negativa AWCA värden. Detta för att urskilja inkomsthöjande och inkomstsänkande resultatmanipulering. Avhandlingens beroende samt oberoende variabler har valts på basis av tidigare gjorda studier för att få ett möjligt jämförbart resultat som möjligt.
Resultatet av undersökningen visar inte ett statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk byrårotation och revisionskvalitet i någon av de tre utförda regressionsanalyserna. Däremot visar resultatet ett samband mellan andra oberoende variabler och revisionskvalitet. Man kan tänka sig att på grund av att lagstiftningen för obligatorisk byrårotation är så ny och så få obligatoriska byrårotation har hunnit ske under denna tid, har det haft en inverkan på att resultatet för rotationsvariabeln inte är signifikant.
Nyckelord: Obligatorisk byrårotation, revisionskvalitet, oberoende
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 Problemområde ... 2
1.2 Syfte och avgränsningar ... 3
1.3 Fortsatt disposition ... 4
2 TEORI ... 5
2.1 Agentteorin ... 5
2.2 Revision... 6
2.3 Revisionskvalitet ... 7
2.3.1 Oberoende ... 8
2.3.2 God revisionssed ... 9
2.3.3 AUDITQUAL modellen ... 11
2.3.4 IAASB:s definition ... 12
2.4 Obligatorisk byrårotation och partnerrotation ...14
2.4.1 Fördelar med obligatorisk revisorsrotation...16
2.4.2 Nackdelar med obligatorisk revisorsrotation ... 17
2.5 Mätning av revisionskvaliteten ... 17
3 TIDIGARE FORSKNING... 21
3.1 Studier där byrårotation lagstiftningen tillämpas ... 21
3.2 Studier där lagstiftning gällande byrårotation inte tillämpas ... 24
3.3 Sammanfattning ... 25
4 METOD ... 27
4.1 Forskningsfråga och hypoteser ... 27
4.2 Datainsamling och sampel ... 27
4.3 Den beroende variabeln ... 29
4.4 Oberoende variabler ... 30
4.5 Regressionsanalyser ... 31
5 RESULTAT ... 33
5.1 Bortfall av observationer ... 33
5.2 Deskriptiv statistik ... 33
5.2.1 Indelning av industrier ... 35
5.2.2 Samplets indelning enligt revisionsbyrå ... 36
5.2.3 Korrelation ... 38
5.3 Resultat från regressionsanalyserna ... 39
5.4 Modeller för den beroende variabeln ... 44
6 KONKLUSIONER ... 46
6.1 Diskussion ... 46
6.2 Validitet och reliabilitet ... 49
6.3 Begränsningar ... 50
6.4 Avhandlingens kontribution ... 50
6.5 Fortsatt forskning ... 51
KÄLLFÖRTECKNING ... 53
TABELLER Tabell 1 Sammanfattning av tidigare gjorda studier ... 26
Tabell 2 Observationer ... 29
Tabell 3 Oberoende variabler ... 31
Tabell 4 Slutligt sampel ... 33
Tabell 5 Deskriptiv Statistik ... 34
Tabell 6 Samplets indelning av industrier ... 36
Tabell 7 Samplets indelning enligt revisionsbyråer ... 37
Tabell 8 Pearson-Korrelationsmatris ... 38
Tabell 9 Resultat med absolut AWCA multipel regressionsanalys ... 39
Tabell 10 Resultat med positiva AWCA värden multipel regressionsanalys ....41
Tabell 11 Resultat med negativa AWCA värden multipel regressionsanalys .. 42
FIGURER Figur 1 AUDITQUAL-modellen Duff (2004) ... 12
Figur 2 Huvudaspekter för inverkan på revisionskvaliteten IAASB (2011) ... 13
Figur 3 Sambandsdiagram (scatterplot) ... 44
Figur 4 Normalt sannolikhets prov (normal plot) ... 45
1 INTRODUKTION
Revision är något som utförs för att ge en riktig samt rättvis bild av företagets ekonomiska ställning för dess intressenter. Med revision vill man försäkra att bokslutet och andra finansiella dokument företaget publicerar verkligen stämmer. Denna typ av information är väldigt relevant för företagets intressenter eftersom den fungerar som ett stödande verktyg för deras beslutfattningsprocess. Revision har därmed en mycket central och nödvändig roll för att uppehålla en pålitlig och fungerande samhällsstruktur.
Revisorerna bör agera opartiskt, vilket innebär att de måste hålla sig oberoende i relation till sina kunder. Vid slutet av revisionen publiceras en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen ger revisorerna ett utlåtande gällande kundens ekonomiska ställning och säkerställer att inga väsentliga fel uppkommer i bokslutet. Revisorerna kan aldrig ge en hundra procents garanti att bokslutet inte innehåller fel, eftersom det helt enkelt inte finns resurser för att mäta fel på en så noggrann skala. (Far, 2020)
Revisionskvaliteten är väldigt svår att undersöka på grund av dess natur.
Revisionskvaliteten går inte att mäta med absoluta mått och innehåller många subjektiva faktorer. Detta ökar problematiken och fragmenteringen av forskningsresultaten för studier som undersöker revisionskvaliteten. Trots detta har revisionskvaliteten ändå blivit brett undersökt samt definierats på flera olika sätt. (DeAngelo, 1981) Revisionskvaliteten kan ha en stor inverkan på många olika delar av revisionen och är därmed en central del av revisionsprocessen. Ifall revisionskvaliteten är dålig och låg, kan detta orsaka skada för både revisionsbyrån samt för kunden och dess intressenter.
Revisorsrotation är inte ett nytt koncept inom företagsvärlden men det har blivit allt mer aktuellt på senaste tiden då en ny lagstiftning i Europeiska unionen gjorde det obligatoriskt för börsnoterade företag från och med 17.6.2016 att rotera revisionsbyrå vart tionde år. Revisorsrotation består av både byrårotation och partnerrotation, och dessa är väldigt olikt lagstiftat i olika länder. Det spekuleras mycket även i dagens läge både om fördelar samt nackdelar som både obligatorisk byrårotation samt partnerrotation för med sig. Det diskuteras ofta ifall fördelarna med revisorsrotationen verkligen är värda kostnaderna samt de negativa faktorer som rotationerna för med sig.
Trots att Europeiska unionen har en gemensam lagstiftning för obligatorisk byrårotation, har många medlemsländer bestämt att implementera lagen strängare.
Detta leder till att lagstiftningen skiljer sig mycket redan mellan medlemsländer inom EU, för att inte nämna USA där lagstiftningen bestäms genom GAAP (”general accepted accounting pricncipals”). (EY, 2015) Eftersom lagstiftningen gällande obligatorisk
byrårotation i Europeiska unionen är rätt ny, är det av intresse att undersöka detta forskningsområde och se vilka konsekvenser lagstiftningen har haft på revisionskvaliteten. Denna avhandling kommer att fokusera på obligatorisk byrårotation snarare än obligatorisk partnerrotation.
1.1 Problemområde
Det har diskuterats mycket om revisorsrotation och dess påverkan på diverse faktorer som till exempel revisionskvaliteten eller revisorns oberoende. Ett fall som lyfte fram de möjliga negativa konsekvenserna av då revisorn utför ytterligare tjänster än revision för kunden, var fallet som involverade bolaget Enron. Enron skandalen från år 2001 hade bedrövliga konsekvenser för både ekonomin samt orsakade en enorm mängd arbetslöshet i USA. Enron var ett amerikanskt energi-bolag som under 90-talet konstaterades vara ett av de mest innovativa företagen i landet. År 2000 hade Enron en omsättning på över 100 miljarder dollar vilket ett år senare i själva verket visade sig vara baserat på väl planerat och organiserat revisionsbedrägeri. Enron samarbetade med ett av de dåvarande fem största revisionsbolagen i världen, Arthur Andersen. Det kom fram år 2001 att Arthur Andersen hade hjälpt till att uppehålla denna fasad samt missvisa Enrons verkliga finansiella ställning. Detta orsakade en sammanlagd förlust för aktieägare på nästan 11 miljarder dollar. År 2001 kom det även fram att Enron under de föregående fem åren haft en förlust på upptill 586 miljarder dollar. År 2001 gick därmed Enron i konkurs och orsakade stor ekonomisk skada i samhället. (Li 2020)
De finns flera orsaker varför en sådan skandal kunde förekomma. En av de största orsakerna är de facto att företagets revisionsbyrå Arthur Andersen även skötte andra tjänster än revisionstjänster. På grund av detta var Arthur Andersen inte mera en oberoende part som revisor då det fanns initiativ för egen vinning. Detta är ett tydligt exempel på hur viktigt det är för revisorn att hållas oberoende i relation till sina kunder.
(Li 2010) Som resultat av Enron skandalen och dess effekter på ekonomin i början på 2000-talet lyftes problematiken fram för utförande av icke-revisionstjänster för företag man som revisionsbyrå reviderar. Därmed finns det idag ett arvodestak för utförande av icke-revisionstjänster för kunder man reviderar, vars syfte är att undvika möjligheten att liknande skandaler förekommer. (Pwc, 2016)
Det har även diskuterats i samband med den nya lagstiftningen gällande byrårotation i EU, hur de långa mandatperioderna påverkar olika faktorer som till exempel revisionskvaliteten. Lloyds Banking Group Plc har exempelvis haft PwC som revisor i
över 127 år och det finns även ett flertal andra företag som har haft samma revisionsbyrå i över hundra år (Audit analytics, 2020). Ifall man jämför dessa mandatperioder med Europeiska unionens lagstiftning som accepterar 10 års mandatperioder, kan man konstatera att skillnaderna är rätt stora. Därmed uppstår frågan ifall det verkligen är möjligt för revisorerna att uppehålla en objektiv inställning vid revideringen av samma företag under en så lång tidsperiod. Det diskuteras även möjligheten att revisorerna blir mindre noggranna efter ett antal år med samma kund. Detta igen medför spekulation kring ifall revisionsbyråerna lyckas uppehålla en god revisionskvalitet då de reviderar samma företag under så många år (EY, 2015). Därmed har det ökat diskussionen kring ifall obligatorisk byrårotation medför positiva eller negativa följder då lagstiftningen implementeras. Därför har den relativt nya lagstiftningen inom EU gällande obligatorisk byrårotation gjort ämnet allt intressantare att undersöka.
Man kan konstatera att lagstiftningen gällande både obligatorisk byrårotation och partnerrotation är väldigt olik bland länder. Både negativa och positiva följder diskuteras än idag samt vilka av dessa som väger mest. På grund av att det fortfarande finns företag som har extremt långa mandatperioder med sin revisionsbyrå gör det även väldigt intressant och undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar olika faktorer inkluderat revisionskvaliteten. Denna avhandling koncentrerar på att undersöka ifall revisionskvaliteten verkligen sänks eller höjs på grund av den obligatoriska byrårotationen.
1.2 Syfte och avgränsningar
Syfte med denna avhandling är att undersöka ifall obligatorisk byrårotation har en inverkan på revisionskvaliteten i svenska börsnoterade företag. Genom undersökningen förväntas följande forskningsfråga besvaras:
”Påverkar obligatorisk byrårotation revisionskvaliteten?”
Undersökningen görs med hjälp av en kvantitativ undersökning där regressionsanalyser utförs. Avhandlingen avgränsas till svenska börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm under åren 2016–2019 där allt data har insamlats ifrån databasen Wharton Compustat Capital IQ. Nasdaq Stockholm har valts eftersom det finns betydligt mera börsnoterade företag på denna börs än på till exempel Nasdaq Helsinki (Nasdaq, 2020). Tidsperioden används eftersom det år 2016 blev obligatorisk med byrårotation i Europeiska unionen i samband med direktivet 2014/56/EU.
1.3 Fortsatt disposition
Avhandlingen fortsätter med en genomgång av den teoretiska referensramen i kapitel 2.
Kapitlet kommer att inledas med förklaring av agentteorin och fortsätta med teorin bakom själva revisionen av ett företag samt varför revision är nödvändigt för ett fungerande samhälle. Därefter förklaras revisionskvaliteten, revisorns oberoende samt olika sätt att definiera och mäta revisionskvaliteten. Till sist i den teoretiska referensramen förklaras obligatorisk byrårotation och partnerrotation samt deras för- och nackdelar.
Det tredje kapitlet kommer att presentera en litteraturgenomgång av tidigare gjorda undersökningar inom forskningsområdet. Kapitlet består av delkapitel där det första delkapitlet går igenom tidigare gjorda undersökningar där obligatorisk byrårotation är lagstiftat. Det andra delkapitlet förklarar tidigare gjorda studier där byrårotation inte är lagstiftat som obligatoriskt. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Det fjärde kapitlet går igenom avhandlingens metod för utförande av forskningsuppgiften. Kapitlet inleds med presentation av själva forskningsfrågan samt de hypoteser som ställts för avhandlingens undersökning. Därefter, förklaras insamlingen av data och val av sampel. Kapitlet fortsätter med en genomgång av den beroende variabeln, de oberoende variablerna och avslutas med en presentation av själva regressionsmodellerna.
Det femte kapitlet presenterar resultatet av undersökningen. Kapitlet inleds med en förklaring om bortfall av observationer och därefter presenteras undersökningens deskriptiva statistik. Därefter presenteras representationen av olika industrier och revisionsbyråer samt korrelationer inom samplet. Sedan presenteras resultatet från de utförda regressionsmodellerna och kapitlet avslutas med en genomgång av modeller för den beroende variabeln.
Det sjätte och sista kapitlet behandlar konklusioner och diskussion kring avhandlingens forskningsuppgift. Validitet och reliabilitet presenteras samt begränsningar av avhandlingen. Som avslutande delkapitlen presenteras avhandlingens kontribution samt förslag för fortsatt forskning.
2 TEORI
Kapitlet inleds med att förklara agentteorin varefter den grundläggande teorin för revision diskuteras. Därefter förklaras revisionskvaliteten, revisorns oberoende samt de olika måtten för revisionskvaliteten. Avslutningsvis diskuteras både partnerrotation och byrårotation samt deras för- och nackdelar.
2.1 Agentteorin
Agentteorin är en central teori vid motiveringen varför revision är nödvändigt. Revision handlar om att hålla både ledningen samt aktieägarna nöjda. Agentteorin baserar sig på kontraktet mellan principalen (ägaren) och agenten (ledningen). Ledningen är oftast den som tar mera risker och är i den ställningen i företaget där risktagandet är möjligt, på grund av deras deltagande i den operativa verksamheten. På grund av detta är principalen tvungen att lita på agenten i syfte att de agerar för allas vinstmaximering.
Eisenhardt (1989) konstaterar att det nästan är omöjligt för agenten att ta beslut och risker som inte vore kostsamma för principalen. Agentteorin beskriver därmed kontraktet mellan dessa två parter. Agentteorin behandlar därmed problematiken som uppstår vid tillfällen då agenten och principalen inte har samma information.
Principalen har svårigheter att veta och fastställa vad agenten i verkligheten gör, vilket kan innebära att attityden mot risktagande skiljer sig åt mellan principalen och agenten.
Skillnaderna i åsikter över risktagandet uppkommer relativt ofta. I många fall är det agenten som oftast strävar till ändringar samt har förbättringsidéer men detta orsakar ofta kostnader för principalen. Dessa dispyter kan därmed enligt agentteorin lösas med hjälp av revision. (Eisenhardt 1989) Revision utförs av en opartisk part och säkerställer att den finansiella informationen dvs bokslutet är rättvisande och trovärdigt samt inte innehåller några väsentliga fel (Suomen tilintarkastajat, 2020).
Agentteorin motiverar även revision som nödvändigt vid situationer där det bildas en så kallad informationsasymmetri. Detta är en situation som uppkommer då själva operativa verksamheten skiljs åt ifrån ägandet av företaget. I denna situation har principalen inte kontroll på samma sätt hur agenten i företaget styr verksamheten. Detta indikerar att agenten har ett så kallat informationsövertag över principalen eftersom agenten har en direkt koppling till den vardagliga verksamheten. Att denna situation uppkommer är väldigt vanligt. Risken som finns i dessa situationer är att beteende ändras för parten med ett informationsövertag, i en oönskad riktning för den andra parten. Begreppet
”moral hazard” indikerar därmed på hur personernas beteende ändras på grund av risk.
Eftersom den ekonomiska risken oftast ligger på ägarna, kan ändringen av beteendet hos
agenten orsaka att agenten inte handlar lika försiktig mera. Detta eftersom agenten inte mera anser sig hamna lida av konsekvenserna som risktagandet kan orsaka. (Carrington, s19-20)
2.2 Revision
Revision innebär kontroll av ett företags bokslut och bokföring. Revision av ett företag utförs av revisorer som fungerar som en utomstående part och är därmed även oberoende av företaget. Med revision vill man öka tilliten för företagets intressenter som till exempel aktieägare, arbetare, leverantörer, utomstående kreditgivare samt investerare. Eftersom revisionsberättelsen är ett oberoende utlåtande, betyder detta att dessa intressenter kan lita på att bokslutet som företaget har kommit ut med är pålitligt, och inte innehåller väsentliga fel. Med hjälp av denna information kan intressenterna sedan göra olika beslut. (Suomen tilintarkastajat, 2020) Revisorns uppgift är därmed inte att framställa bokslutet, utan att granska det samt kvalitetssäkra denna information som kunden har framställt. Därmed kan man även konstatera att revision är nödvändigt för ett fungerande samhälle. (Far, 2020)
Slutprodukten för revision är revisionsberättelsen som är ett utlåtande av revisorn. Syftet med revision är att det reviderade företagets bokslut inte innehåller väsentliga fel med rimlig säkerhet. Revisorn kan endast garantera att det inte finns väsentliga fel med rimlig säkerhet, eftersom alla fel i företagets bokslut aldrig kan garanteras vara rättade. Detta igen betyder att det finns en revisionsrisk i varje reviderat företag. Denna risk försöker dock revisorerna minimera. (Suomen tilintarkastajat, 2020) Enligt Revisionslagen 18.9.2015/1141 ska revisionsberättelsen innehålla bland annat information om att det reviderade företagets bokslut är inom lagens ramar, verksamhetsberättelsen har gjorts enligt lagen samt att både bokslutet och verksamhetsberättelsen är enhetliga. Det finns även olika former av revisionsberättelser beroende på hur mycket fel kundens bokslut samt finansiella rapporter innehåller. Syftet är att ge en ren revisionsberättelse, men ifall det finns väsentliga fel måste revisorn ge ut en oren revisionsberättelse. Detta tyder på att väsentliga fel förekommer, och detta igen kan fungera som en varningssignal för intressenterna. (FAR, 2020)
Revision fungerar som en kontroll för kvaliteten på företagets bokslut. Revisorerna följer både revisionslagen samt de internationella ISA och ISQC standarderna. För att revisionen ska kunna utföras rätt samt enligt lag är det viktigt att revisorerna är oberoende av de reviderade företagen. (Suomen tilintarkastajat, 2020) Europeiska
unionen har lagstiftat gränsvärden gällande kriterier för företag när de måste anställa en revisor (Taloushallinto, 2018). Medlemsländerna har sedan rätten att antingen implementera dessa gränser, eller alternativt sätta strängare gränsvärden. Publika aktiebolag bör alltid anställa en revisor.
Det är bolagsstämman som anställer revisorn i Sverige. Enligt revisorslagen (2001;883) är en auktoriserad revisor en person som är bosatt i Sverige som yrkesmässigt utövar revisionsverksamhet och har en grundläggande utbildning samt arbetserfarenhet. För att vara en auktoriserad revisor bör även personen inte vara i konkurs samt ha avlagt revisorsexamen hos revisionsinspektionen. (Revisorslagen 2001;883)
2.3 Revisionskvalitet
Som tidigare nämnt är revisionskvaliteten inte lätt att definiera på grund av att kvalitet kan anses vara subjektivt och en så kallad ”credence good”. Detta är en produkt/tjänst som inte går att observera efter köpandet, i detta fall revisionskvalitet. (Investopedia, 2019)
Det har satts stort fokus på att förbättra revisionskvaliteten genom regleringar och direktiv. Förbättring av revisionskvaliteten är ett av de största syftena med den nya revisionsreformen samt regleringen i EU. (Direktiv 2014/56/EU & Regleringen 537/2014). Revisionskvaliteten kan vara svår att definiera eftersom det inte finns något absoluta mått för att mäta revisionskvaliteten. Därmed har revisionskvaliteten även beskrivits och definierats på många olika sätt. Ett sätt att konstatera att revisionskvaliteten är god är då revisorn har följt god revisionssed.
En av de kändaste definitioner av revisionskvaliteten är den av DeAngelo (1981). Enligt DeAngelo (1981) kan revisionskvaliteten beskrivas som revisorernas kunskap att granska bokslut, upptäcka, avslöja samt rapportera avvikelserna. De andra faktorerna som enligt DeAngelo (1981) hänger starkt ihopkopplat med revisionskvaliteten är revisorernas oberoende. Med detta menar DeAngelo (1981) att efter upptäckten av avvikelserna rapporteras och avslöjas även dessa fel.
Problemet med att definiera revisionskvalitet på ett specifikt sätt, är att det är subjektiva faktorer som påverkar revisionskvaliteten. Revisionskvaliteten kan konstateras bildas av många olika komponenter och dessa kan även variera beroende från vilken synpunkt man mäter revisionskvaliteten. Faktorerna skiljer sig därmed beroende på ifall man kollar ifrån investerarnas perspektiv eller ifrån revisionskommitténs perspektiv. (IAASB,
2011) Ett sätt att mäta revisionskvaliteten är att kolla ifall revisorn har utfört granskningen enligt revisionsstandarderna. Revisionskvaliteten mäts därmed med måtten hög revisionskvalitet eller låg. Ett mått på minimikraven för revisionskvalitet är att de obligatoriska revisionsstandarderna uppfylls och lagarna följts, annars kan ett revisionsmisslyckande konstateras. (Francis 2004)
2.3.1 Oberoende
Oberoende av revisorn är en mycket relevant faktor som påverkar revisionen av ett bolag samt revisionskvaliteten. Att vara oberoende innebär enligt revisionslagen att man som revisor inte har något ekonomiskt intresse i det reviderade företaget. Till exempel får revisorn inte äga aktier i företaget som revideras. Närstående relationer med personer som sitter i företagets styrelse eller allmänt har en betydande roll ekonomiskt i företaget hotar även oberoende, vilket leder till att revisorn inte kan delta i revisionsuppdraget.
Revisorn får heller inte ha en beslutfattande roll i företaget som revideras eftersom detta också kan anses hota revisorns oberoende. Ifall oberoendet är hotat kan revisorn med andra ord inte ta emot uppdraget. (Revisionslagen 2015/1141)
Oberoende av revisorn har därmed under många år styrts av olika lagstiftningar för att försäkra att felaktiga och partiska revisionsberättelser inte ges ut. Med Sarbanes - Oxley akten år 2002 bestämdes det att revisionsbyrån inte får utföra andra tjänster för företaget som revideras. Syftet med akten var att försäkra att revisionsbyrån håller sig oberoende och därmed inte har intresse i företaget i form av andra tjänster. Detta eftersom tjänster som inte är revision, ofta anses vara mer ekonomiskt lönsamma för revisionsbyråerna. En annan faktor som kan hota revisorns oberoende är till exempel långvariga kundrelationer där det enkelt kan formas en mer familjär relation med kunden. Denna relation kan påverka revisorernas beslutfattande och ha en direkt inverkan på revisionskvaliteten. (Tepalagul et al. 2015)
Det finns även två olika typer av oberoende, faktiskt oberoende och synbar oberoende.
Med faktisk oberoende menar man revisorns egen ställning till oberoende dvs att hen anser sig vara och handla oberoende. Med synbar oberoende däremot menar man att även utomstående anser att revisorn de facto är oberoende och inte handlar partiskt. Det räcker därmed inte för revisorn att hen själv anser sig vara oberoende utan även att hen medvetet undviker situationer där synbara oberoende kan hotas. (Church, Jenkins, McCracken, Roush & Stanley 2015)
Tepalagul et al. (2015) lyfter fram kundföretagets storlek som en ytterligare faktor som kan påverka revisorns oberoende. Vissa kunder är ekonomiskt viktigare för revisionsbyråerna än andra på grund av deras storlek. Eftersom revisionen av ett större företag är mera komplex är det samtidigt dyrare för kundföretaget. Detta betyder att det kan bildas större press för revisionsbyrån att utföra arbetet väl, eftersom kunden väger tungt i deras kundportfolio. Som resultat av detta kan det finnas ekonomiska incentiv för revisionsbyrån att behålla dessa kunder som i sin tur kan hota deras oberoende. Trots detta kan oron över revisionsbyråns rykte ändå motverka detta hot. (Tepalagul et al.
2015)
Utförande av icke revisionsrelaterade tjänster för kunder kan också anses vara en faktor som hotar revisorns oberoende, vilket även diskuterades i problemgenomgången gällande Enron skandalen. I Enron fallet hade revisionsbyrån ett ekonomiskt incentiv för att agera partiskt, allmänt anses även icke-revisionsrelaterade tjänster vara mer ekonomiskt lönsamma för revisionsbyråerna. Trots att utförande av icke revisionsrelaterade tjänster, för kunder som man även reviderar förbjöds, anser vissa undersökningar ändå att detta kan öka kunskapen inom branschen och därmed även höja effektiviteten av revisionen. Kunden kan även konstateras ha incentiv för att köpa icke revisionsrelaterade tjänster ifrån revisionsbyråer på grund av att det kan anses vara mer kostnadseffektivt. (Tepalagul et al. 2015)
Kundrelationer är även en faktor som kan inverka på oberoendet. Imhoff (1978) definierar tre problematikområden i samband med kundrelationer. Det första problemet är då revisorn börjar anse kunden som en anställd. Det andra problemet som kan rubba oberoendet är revisorns närhet till ledningen som igen kan skapa distans mellan revisorn och aktieägarna vilka är de verkliga arbetsgivarna för revisorn. Det tredje problemet uppstår då revisorn möjligtvis har svårigheter framför tidigare kollegor att upprätthålla oberoende. I samband med dessa problem kräver Sarbanes – Oxley akten (2002) ett års paus för revisionspartnern samt revisionsteamet fören dessa kan arbeta som ekonomichef för kunden. (Tepalagul et al. 2015) Denna så kallade paus är olikt definierad i olika länder (EY, 2015).
2.3.2 God revisionssed
God revisionssed indikerar principer och förväntningar av revisorer vid utförande av revision och anses även bidra till revisionskvaliteten. IFAC:s ”Code of ethics” beskriver de minimikraven som bör uppfyllas vid revisionsyrket. Syftet med IFAC:s ”Code of
ethics” är att förtjäna det allmänna intresset. Målet är att konstant förstärka revisionsyrket, höja revisionskvaliteten och därmed anses även god revisionssed vara en faktor som kan beskriva revisionskvaliteten. Revision finns till för att skapa mervärde, vara en oberoende samt objektiv faktor, och fungera som försäkrings- och konsultverksamhet. Till god redovisningssed hör oberoende av revisorn och hållningen av en objektiv ställning. (IFAC, 2005)
För att följa god revisionssed bör revisorerna ha integritet, vilket innebär ärligt arbetande samt ansvarstagande. Revisorerna bör även följa lagar och direktiv och de får inte medverka i någon olaglig aktivitet som strider mot principer för revisorer. Med integritet menar IFAC att en revisor inte bör vara associerad med rapporter samt utlåtande där innehållet är falskt eller där man vet att information är utelämnat för viljan att visa en förskönad bild. (IFAC, 2005)
Revisorerna bör även hålla en objektiv ställning. De får därmed inte använda sig av den information de får tillhanda eller utnyttja den för sin egen personliga vinning. De får heller inte ha en relation med någon part som kan rubba revisorns professionella omdöme. Situationer kan förekomma där revisorn utsätts för tillfällen där oberoende kan rubbas, då förväntas det att revisorn definierar problemet och löser det. (IFAC, 2005)
Revisorerna bör även inneha kompetens och arbeta endast i sådana arbetsuppgifter som de har kunskap och kompetens att utföra vid tillämpandet av god revisionssed. De bör även konstant försöka förbättra kunskaperna samt effektiviteten och kvaliteten av sitt arbete. Det hör även till att revisorn konstant går på skolningar och uppehåller samt utvecklar sin kompetens inom yrket. Revisorerna har även tystnadsplikt gällande all information och bör inse att spridande av information är straffbart. Revisorn anses ha förståelse över att behålla tystnadsplikten även i sociala umgängen, vilket även kan betyda tystnadsplikt inom företaget. (IFAC, 2005)
Enligt IFAC:s ”Code of Ethics” bör även revisorn inse hot mot utförande av revision.
Dessa hot kan till exempel bestå av familjära hot. Detta kan vara då någon nära familjemedlem äger aktier eller har intresse i ett företag revisorn reviderar. Detta kan leda till finansiella incentiv vilket igen strider mot oberoende. (IFAC, 2005) Med dessa faktorer kan man konstatera att implementering av god revisionssed höjer samt är en förklarande del av revisionskvaliteten.
2.3.3 AUDITQUAL modellen
Duff (2004) förklarar revisionskvaliteten med hjälp av AUDITQUAL-modellen. Duff (2004) konstaterar att revisionskvaliteten uppbyggs av både behovet och leverans av teknisk kvalitet samt problem inom servicekvalitet. Man kan beskriva servicekvaliteten som kundtjänst, empati, lyhördhet samt tillhandahållande av icke-revisionstjänster.
Med detta strävar man att kunna ge den bästa möjliga kundservicen till kunden. Med bra kundservice kan revisionsbyrån skapa lojalitet hos sina kunder samtidigt som ryktet för revisionsbyrån hålls bra, vilket kan bidra till nytta i form av nya kunder. Med hjälp av detta kan revisionsbyrån därmed öka sin lönsamhet. (Duff 2004)
Med teknisk kvalitet beskriver Duff (2004) faktorer som rykte, kapabilitet, oberoende, kunskap samt erfarenhet. Rykte och kapabilitet anser Duff (2004) höra ihop med revisionskvaliteten eftersom kundens bild av revisionsbyrån samt revisorerna är starkt kopplat med revisionsarvode. Detta betyder att desto bättre rykte som revisionsbyrån och revisorerna har bland kunder, desto högre arvode kan de begära. Detta igen ligger kopplat till intressenternas och kundernas uppfattning om den utförda revisionskvaliteten. Kunskap och erfarenhet är därmed enligt Duff (2004) direkt kopplat till utförande av revisionen och desto mer kunskap samt erfarenhet revisorn har, desto högre revisionskvalitet kan man konstatera.
Det är även viktigt för revisionsbyråerna och revisorerna att bygga upp sociala kunskaper för möjligheten att skapa långvariga relationer med kunder. Vid utvecklingen av AUDITQUAL-modellen använde sig Duff (2004) av ett frågeformulär där respondenterna förväntades svara på frågor på basis av deras allmänna syn på revision.
De hade alternativ att svara på frågorna på en skala 1–5, där 5 indikerade på mycket viktigt för revisionskvaliteten och 1 indikerade på inte viktigt för revisionskvaliteten.
Instrumentet bestod av 56 olika faktorer som respondenterna förväntades ta ställning till. Efter frågeformuläret gjordes en EFA analys (”exploratory factor analysis”) där man förvandlade de 56 observerade variablerna till ett mindre antal latenta variabler. Med detta ville Duff (2004) få resultaten lättare implementerbara. Uppfattningen om revisionskvaliteten (genom AUDITQUAL-modellen) testades inom tre grupper;
revisorer, externa användare samt de som revideras. Figur 1 nedan visar själva AUDITQUAL modellen. (Duff, 2004)
Figur 1 AUDITQUAL-modellen Duff (2004)
I Figur 1 kan man se de komponenter av AUDITQUAL-modellen som enligt resultaten från frågeformuläret ansågs ha den största påverkan på revisionskvaliteten. Genom undersökningen lyfter Duff (2004) på så vis fram de främsta huvudfaktorer som direkt korrelerar med revisionskvaliteten. Dessa är rykte, kapabilitet, lyhördhet, oberoende, icke-revisionstjänster, empati, kundservice, kompetens samt erfarenhet. Bland alla de tre testgrupperna fick rykte och kapabilitet högsta betyg för deras inverkan på revisionskvaliteten. Resultatet visade även att den tekniska kvaliteten ansågs vara viktigare för revisionskvaliteten än servicekvaliteten, vilket kan bero på att den tekniska kvaliteten är lättare att se tydligt. (Duff 2004) Med dessa faktorer förklarar Duff (2004) revisionskvaliteten samt de olika faktorer som bygger upp själva revisionskvaliteten.
2.3.4 IAASB:s definition
IAASB (”International Auditing and Assurance Standards board”) anser även att mätning av revisionskvaliteten är väldigt komplex samt består av flera olika delar. Enligt IAASB består revisionskvaliteten av tre huvudaspekter dvs Inputs, Outputs och Kontext faktorer.
Figur 2 Huvudaspekter för inverkan på revisionskvaliteten IAASB (2011)
Med inputs indikerar IAASB (2011) faktorer som till exempel revisionsstandarderna. Ett annat exempel på inputs som påverkar revisionskvaliteten är revisorns egna kunskaper och erfarenhet, etiska värden samt attityd. Med dessa faktorer kan revisorn själv påverka revisionskvaliteten. Även själva revisionsprocessen kan ha en inverkan på revisionskvaliteten till exempel hur aktivt och effektivt revisorerna använder olika revisionsverktyg. Tillgång till teknisk hjälp och granskningsmetoder har en inverkan på själva utförandet av revisionsgranskningen och är därmed också indikatorer för revisionskvaliteten. (IAASB 2011)
Med outputs menar IAASB (2011) faktorer som intressenterna beaktar vid deras bedömning av revisionskvaliteten. Revisionsberättelsen är slutprodukten av revision och är något som intressenterna vill betrakta. Därmed kan det påverka revisionskvaliteten positivt ifall det i revisionsberättelsen tydligt visas upp resultatet av själva granskningen.
IAASB (2011) konstaterar även att revisionskvaliteten påverkas positivt av god kommunikation mellan revisorn och de som är ansvariga över styrningen av kundföretagets kvalitativa aspekter, finansiella rapportering och brister i interna kontroller.
Med kontext faktorer indikerar IAASB (2011) till exempel lagar och regleringar vilket anses höja revisionskvaliteten. Detta på grund av att lagar och regleringar ger tydliga
ramar för revisorerna att arbeta inom och själva arbetet och dess effektivitet går att övervaka. Genom till exempel bra kvalitets ramverk för finansiell rapportering anser dessa höja revisionskvaliteten enligt IAASB (2011). Även god bolagsstyrning anser IAASB (2011) vara en positiv faktor gällande revisionskvaliteten eftersom det möjligtvis skapar ett mer etiskt beteende samt en mer transparent enhet.
Dessa faktorer påverkas trots allt inte bara av revisorernas handlingar utan sträcker sig även till kundföretagets beteende. Sättet som revisorerna kommunicerar med kundföretaget kan påverka kundföretagets handlingar och perspektiv relaterade till revisionen. På samma sätt kan även kundens ledning påverka fokus av åtgärderna som revisorerna möjligen vidtar under själva revisionen. På samma sätt kan de som är ansvariga över att fastställa revisionsstandarder ha ett inflytande på själva revisionsprocessen och därmed även påverka revisionskvaliteten. (IAASB, 2011)
2.4 Obligatorisk byrårotation och partnerrotation
Obligatorisk revisorsrotation innebär att företagen måste byta sin revisor efter ett visst antal år och kan därmed inte ha samma revisor för långa tidsperioder. Det finns två olika typer av revisorsrotation. Den första handlar om att rotera partners av revisionsbyrån, det vill säga kunden kan fortfarande behålla samma revisionsbyrå, rotationen sker endast internt inom revisionsbyrån. Den andra typen av revisorsrotation är rotation av själva revisionsbyrån. Trots att obligatorisk byrårotation blev obligatoriskt i EU för inte så länge sedan, har obligatorisk partnerrotation funnits länge. USA har till exempel implementerat obligatorisk partnerrotation redan sen år 1978 med sju års mellanrum, och Italien har tillämpat lagen gällande obligatorisk byrårotation redan från och med år 1975. (EY, 2015) Diskussion ifall reglering av obligatorisk byrårotation borde införas diskuteras mycket på grund av att det finns företag med extremt långa mandatperioder med samma revisor (Audit analytics, 2017). Trots alla diskussioner är byrårotation fortfarande inte obligatorisk i USA (EY, 2015). Denna avhandling kommer att fokusera på obligatorisk rotation av revisionsbyrå snarare än rotation på revisionspartner.
Lagstiftningen gällande den obligatoriska partnerrotationen i EU är reglerad med olika direktiv. Direktiv 2006/43/EC tog i bruk obligatorisk partnerrotation, och gav medlemsländerna 2 år (det vill säga fram till år 2008) tid att implementera direktivet.
Partnerrotation blev obligatoriskt för alla företag av allmänt intresse (PIEs) efter sju år.
Efter dessa sju år får partnern inte delta i revisionen av företaget under de två följande
åren. Medlemsländerna får sätta strängare regler än vad europeiska kommissionen har lagstiftat, ifall de anser det nödvändigt. (Direktiv 2006/43/EC, EY, 2015)
Till en reaktion av finanskrisen uppstod en ny revisionsreglering i EU (regleringen 537/2014) I samband med denna reglering lagstiftades den obligatoriska byrårotationen.
Största målet med den nya revisionsreformen var att förbättra den externa revisionskvaliteten. Detta gjordes för att öka trovärdigheten samt tilliten för de finansiella rapporterna som företagen ger ut. Därför anses även revisionskvaliteten vara högre på reviderade företag än på icke-reviderade eftersom en extern revisoråsikt har getts ut i form av en revisionsberättelse. (Regleringen 537/2014)
Med Direktivet 2014/56/EU lagstiftades byrårotationen som obligatorisk från och med 17.6 2016. Syftet med regleringen samt direktivet var att öka revisionskvaliteten. Företag av allmänt intresse blev tvungna att byta revisionsbyrå med tio års mellanrum. Undantag finns för företag som blir reviderade av flera revisionsbyråer, där de har möjligheten att ytterligare anställa revisionsbyrån 14 år till. Efter att den maximala mandatperioden har slutförts kan företaget anställa revisionsbyrån ytterligare två år vilket leder till en
”10+14+2” regel ifall det sker en gemensam revision under den andra perioden. Gällande direktivet och regleringen har Europeiska kommissionen gett rätten åt medlemsländerna att sätta striktare krav ifall de anser det vara nödvändigt vilket vissa även gjort. (Direktiv 2014/56/EU, Reglering 537/2014, EY,2015)
Revisorsrotation görs för att undvika möjligheten att revisorns oberoende rubbas. Syftet med obligatorisk revisorsrotation är därmed att undvika att för nära relationer mellan företaget och revisorn skapas, vilket kunde skada och rubba utlåtanden på revisionsberättelsen. På grund av de både positiva och negativa effekterna av revisorsrotation är lagstiftningen inte lika runt om i världen. Detta innebär att det finns stora skillnader mellan länders lagstiftning, även inom Europeiska unionen (EY, 2015)
I Sverige får ett börsnoterat företag (icke finansiellt företag) anställa samma revisionsbyrå för en period upp till 10 år, varefter uppdraget får förlängas med ytterligare 10 år, och den sammanlagda tiden uppgår till 20 år. Vid förnyelsen av uppdraget krävs det dock ett anbudsförfarande. Vid situationer där ett företag har två revisionsbyråer, ett så kallat gemensamt uppdrag, är uppdragstiden maximalt 24 år. I Sverige tillämpas även partnerrotation vilket måste ske senast efter sju år av medverkan hos samma kund.
Sverige kräver även att inte bara partnern av kunden roteras utan även de som haft en
huvudansvarig roll i kundens dotterbolag. Efter dessa sju år måste en tre års paus inledas och därmed får partnern inte medverka i revisionen under dessa år. (Far, 2020)
2.4.1 Fördelar med obligatorisk revisorsrotation
Det finns många fördelar med obligatorisk revisorsrotation, och en av de största effekterna man försöker undvika med revisorsrotation är att nya finansiella skandaler skulle förekomma. Många av fördelarna kan appliceras både för obligatorisk rotation av revisionsbyrå samt rotation av partnern. En av de största fördelarna är att förbättra oberoendet av revisorn både av partnern samt av revisionsbyrån. Rotation av både revisionsbyrå samt av partner innebär att dessa inte har tiden att skapa för nära relationer med kunden, som möjligtvis kunde påverka revisorernas oberoende vid utförande av revisionsberättelsen. Efter flera år med samma kund kan det bli lättare för revisorerna att känna sig som en del av kundens ledningsgrupp vilket igen kan påverka pålitligheten samt genomskinligheten vid revideringen av bolaget. Ifall oberoendet av revisorn är rubbat, påverkar detta även trovärdigheten på revisionsbyrån vilket däremot påverkar investerarnas tillit för revisionsbyrån. Även långtids relationer med revisionsbyrån kan ha en inverkan på trovärdigheten för investerarna. (EY, 2015)
En annan fördel med obligatorisk revisorsrotation är det nya perspektivet som ett byte av revisionsbyrå eller partner kan föra med sig. Då revisionsbyrån eller partnern är den samma år efter år, kan det hända att man fastnar i rutiner. Detta kan leda till att man möjligtvis blir blind för fel eller att man börjar lita för mycket på tidigare gjorde revisioner. Därmed kan det vara en fördel för kunden att få nya fräscha ögon att granska bokslutet, vilket ökar sannolikheten att fel och avvikelser hittas och kan korrigeras.
Rotation av revisionsbyrå kan även konstateras som en fördel då det kan tänkas påverka utförande av revisionen. Ifall revisionsbyrån vet att en konkurrent kommer att vara den nästa som kollar på revisionsberättelsen kan detta inverka i en förbättring av arbete.
Detta igen kan tänkas leda till att revisionsbyrån inte vill göra bort sig och därmed satsar extra mycket på utlåtandet för att behålla sitt rykte. Som resultat av detta kan revisionskvaliteten höjas under dessa händelser, vilket även har en positiv inverkan på samhället. (EY, 2015)
Byrårotation ökar även på konkurrensen eftersom företag blir tvungna att byta revisor med jämna mellanrum (beroende på landet). För tillfället är det de 4 största revisionsbyråerna (Big4)1 som har de flesta kunderna vilket sänker konkurrensen i
1 Big4 företag = Deloitte, Erns & Young, KPMG och Pricewaterhouse Cooper
samhället. Revisorsrotation kan därmed påverka att de mindre revisionsföretagen blir mera konkurrenskraftiga och den tillfälliga oligopol strukturen försämras. Dock bör det ändå nämnas att en rotation även kan innebära att kunden roterar revisionsbyrå mellan de Big4 företagen. (EY, 2015)
2.4.2 Nackdelar med obligatorisk revisorsrotation
Det finns även nackdelar med obligatorisk revisorsrotation. Långa kundrelationer innebär inlärning av specifika kunskaper om både kundens bransch och kundens företag överlag. Dessa kunskaper kan till exempel vara hur kundens interna kontroller fungerar, deras redovisningssystem med mera. Dessa kunskaper kan därmed förloras i samband med rotation av revisionsbyrå eftersom dessa kunskaper tar tid att lära sig. Detta igen innebär att det tar tid innan den nya revisionsbyrån har lärt sig samma kunskaper, vilket kan innebära att fel samt avvikelser inte hittas. Detta påverkas inte på samma sätt ifall man endast behöver utöva rotation av revisionspartnern. En annan nackdel med obligatorisk revisorsrotation är kostnaden som uppkommer både för kunden samt revisionsbyrån i samband med byrårotation. Denna kostnad kan uppkomma i samband med skolningen av ny revisor för den specifika kunden och skolningen av kundspecifik kunskap. (EY, 2015)
BDO Seidman (2003) hävdar även att obligatorisk revisorsrotation kan orsaka en situation där det inte är lönsamt för revisionsbyråer att specialisera sig eftersom de som resultat av obligatoriska byrårotationen inte har möjligheten att fokusera på specifika kundsegment. (Ewelt-Knauer, Gold & Pott, 2013)
Obligatorisk revisorsrotation kan även ha en negativ inverkan på attraktiviteten för revisionsyrket. Detta ifall revisorn är medveten om att inte få arbeta med samma kunder, och använda sina inlärda kunskaper. Som resultat av detta kan det påverka att kunder inte kan välja revisorer som har branschspecifika kunskaper, som möjligtvis deras revision kräver. Uppbyggande av kundrelationer kan även försvåras på grund av obligatorisk revisorsrotation. Detta eftersom det är svårare att bygga upp kontakter med ledningen och som även kan leda till rädslan av att avvikelser inte hittas samt de branschspecifika kunskaperna förloras. (Ewelt-Knauer et al. 2013)
2.5 Mätning av revisionskvaliteten
Francis (2004) konstaterar revisionsmisslyckande som ett mått på revisionskvaliteten.
Då ett revisionsmisslyckande förekommer beskriver det den lägre ändan av skalan för
revisionskvalitet. Revisionsmisslyckande förekommer vid två olika skeden. Det första skede är då revisions principer samt lagar inte har implementerats av revisorn vid revideringen. Det andra skede som uppfyller kraven på revisionsmisslyckande är då revisorn inte lyckas utfärda en ren revisionsberättelse, det vill säga resultatet är i båda fallen att årsredovisningen av kunden är delvis eller totalt missledande för intressenterna. Francis (2004) uppskattar revisionskvaliteten som ett mått där man antingen möter eller inte möter de professionella samt rättsliga kraven som är ställda vid revision av ett företag. Med detta menar Francis (2004) att desto större sannolikhet det finns för revisionsmisslyckande, desto lägre revisionskvalitet är det och vice versa.
DeFond & Zhang (2014) diskuterar revisorernas ansvar och dess utsträckning. Enligt DeFond & Zhang (2014) är revisorernas ansvar betydligt bredare än endast uppteckning av fel som bidrar till revisionskvaliteten. Med detta menar DeFond & Zhang (2014) att ansvaret även bygger på kvaliteten på kundens finansiella dokument och därmed bör revisorerna iaktta professionellt omdöme vid granskning.
Ett annat mått på revisionskvaliteten är mängden rättsfall mot revisionsbyråer. Enligt Francis (2004) är detta ett av de övertygande måtten på revisionsmisslyckande. Vid rättsfall mot revisionsbyråer kan man tolka att det är frågan om ett totalt revisionsmisslyckande och därmed har detta en inverkan på revisionskvaliteten. Det förekommer ändå rätt sällan rättsfall mot revisionsbyråer, speciellt i USA. Mängden rättsfall i USA mot revisionsbyråer var ändå relativt liten under åren 1960–1995.
(Francis 2004)
Francis (2004) skriver även om att revisionskvaliteten har kopplats ihop med styrelsen och styrelsens revisionsutskott. Francis (2004) konstaterar att revisionskvaliteten är betydligt högre då styrelser samt revisionskommittéer är mer oberoende dvs består av flertal externa styrelseledamöter. Det konstateras även att ifall styrelsen är oberoende är revisorerna lättare benägna att utfärda rapporter gällande fortsatt drift. Enligt Francis (2004) är det även en mindre benägenhet av dessa styrelser att avskeda revisionsbyrån vid utgivande av revisionsrapport gällande fortsatt verksamhet.
Både DeAngelo (1981) och Francis (2004) lyfter fram företagets storlek och dess inverkan på revisionskvaliteten. DeAngelo (1981) anser att revisionsbyråns storlek är ett mått för revisionskvaliteten gentemot revisorns oberoende. Detta på grund av att en kund i stora företag inte är så viktig att det skulle vara lönsamt för revisionsbyrån att ge ut en revisionsberättelse som inte stämmer överens med verkligheten. Deras rykte för deras kundportfolie är betydligt viktigare än rykte för en enstaka kund. Därmed har
revisionsbyråerna inte incitament att rapportera missledande eftersom de vill behålla sitt rykte.
För minde revisionsbyråer med mindre mängd kunder, kan en enstaka kund däremot vara betydligt viktigare. De mindre revisionsbyråerna kan därmed enklare hamna i situationer med incitament att rapportera felaktigt och missledande, på grund av rädslan över att förlora sina kunder ifall de verkliga felen märks ut. Detta kan anses vara en av faktorerna varför Big4 företag kan anses ha en högre revisionskvalitet än mindre revisionsbyråer. Big4 företagen har även möjligheten att begära högre revisionsarvoden vilket igen kan enligt Francis (2004) leda till högre revisionskvalitet. Företag kan motivera högre revisionsarvode antingen i form av högre prestation dvs mera arbetstimmar eller i form av högre kompetens hos revisorerna. Det finns även andra faktorer som stöder att revisionsbyråns storlek har en inverkan på revisionskvaliteten.
Generellt förs Big4 företag mer sällan till rätten, och får mer sällan böter från SEC. Detta kan dock bero på att Big4 företag har mera resurser än de mindre revisionsbyråerna att bekämpa rättsfall. (Francis 2004)
Enligt Hoitash, Markelevich & Barragato (2007) är även revisionsarvodet ett mått på revisionskvaliteten. De anser att ett högre revisionsarvode kan påverka revisorns insats i granskningen vilket naturligt ökar revisionskvaliteten. Hoitash et al. (2007) påstår även att desto högre revisionsarvode, revisionsbyrån får, desto mer ekonomiskt beroende är de av kunden. Detta igen kan påverka revisorernas oberoende samt deras tröskel att upptäcka och informera om fel de hittar. Enligt Hoitash et al. (2007) är rädslan inom revisionsbyrån för att mista kunden högre än viljan att rapportera de upptäckta felen, vilket leder till ett revisionsmisslyckande. (Hoitash et al. 2007)
Ett annat sätt att mäta revisionskvaliteten är mängden godtyckliga periodiseringar.
Godtyckliga periodiseringar används ofta för att resultatmanipulera och anses därmed inte förknippas med god revisionskvalitet (Hoitash et al. 2007). Användningen av godtyckliga periodiseringar anses vara mer subjektivt eftersom det reflekterar på ledningens omdöme. Detta igen leder enligt Krishnan (2003) till att företag med flera godtyckliga periodiseringar är svårare att revidera än företag med färre. Därmed anses även godtyckliga periodiseringar vara en möjlighet för företagets ledning att resultatmanipulera. (Krishnan, 2003)
Ett exempel på hur godtyckliga periodiseringar kan mätas är genom den modifierade Jones-modellen. Enligt De fond & Subaramanyam (1998) estimeras den modifierade
Jones-modellen de normala periodiseringarna som en funktion av förändringar i omsättningen samt nivån på materiella anläggningstillgångar. De ovannämnda faktorerna påverkar förändringar i periodiseringar som är en följd av förändringar i ekonomiska tillståndet för företaget. Förändring i intäkter är inkluderat eftersom förändringar i konton för rörelsekapitalet, som är en del av de totala periodiseringarna, beror på förändringar i intäkterna. Materiella anläggningstillgångar används för att kontrollera de delar av den totala periodiseringen som är relaterad till de icke- godtyckliga avskrivningskostnader. Därmed är den delen av den totala periodiseringen som inte kan förklaras av normal drift de godtyckliga periodiseringarna. (De Fond &
Subaramanyam 1998)
Det andra sättet att mäta godtyckliga periodiseringar är genom AWCA-modellen.
AWCA-modellen har använts i flera undersökningar som mått för godtyckliga periodiseringar (Cameran et al. 2016; Cameran et al. 2015; Garcia-Blandon et al. 2020).
AWCA-modellen består av så kallade ”Abnormal working capital accruals” vilket beskriver mängden godtyckliga periodiseringar i rörelsekapitalet. Godtyckliga periodiseringar är ett mått på resultatmanipulering och därmed ett mått på revisionskvaliteten. Man kan mäta både positiva och negativa AWCA värden, som sedan är tecken på ifall företaget använder sig av antingen inkomsthöjande resultatmanipulering eller inkomstsänkande resultatmanipulering. (Carmen et al. 2016)
3 TIDIGARE FORSKNING
Detta kapitel behandlar tidigare gjorda studier inom obligatorisk revisorsrotation.
Kapitlet kommer att inledas med studier som använt sig av data från länder där lagstiftning gällande byrårotationen har tillämpats. Till följande behandlas studier som är mera spekulativa och baserar sig på antaganden för hurdan inverkan denna lag skulle medföra. Avslutningsvis har en sammanfattning av tidigare forskning gjorts.
3.1 Studier där byrårotation lagstiftningen tillämpas
Cameran et al. (2016) gjorde en undersökning gällande den obligatoriska byrårotationen och dess inverkan på revisionskvaliteten. Undersökningen gjordes på basis av italienska data, där byrårotation vart nionde år varit obligatorisk sedan många år tillbaka. Detta tillät Cameran et al. (2016) att implementera undersökningen i en miljö där obligatorisk byrårotation verkligen praktiseras. Undersökningen tog reda på hur revisionskvaliteten utvecklas med åren då samma revisionsbyrå reviderar företagen. Cameran et al. (2016) delade den 9 åriga mandatperioden i tre delar.
Cameran et al (2016) förväntade att incentiven samt beteende hos revisorerna ändras desto närmare man kommer till slutet av treårsperioderna. De antog att revisionskvaliteten är lägre de två första perioderna jämfört med den tredje och sista perioden. Hypotesen testades på listade företag i Italien under tidsperioden 1985–2004.
Cameran et al. (2016) mätte revisionskvaliteten genom godtyckliga periodiseringar som mättes med hjälp av AWCA-modellen. Måttet beskriver antalet godtyckliga periodiseringar som finns i rörelsekapitalet. Resultatet av studien visar ett positivt samband mellan förhöjd revisionskvalitet under den tredje och sista mandatperioden.
Denna iakttagelse stöder hypotesen av Cameran et al. (2016) gällande ändringen av beteende och incentiven i slutändan av mandatperioden före byrårotationen. Det fanns även ett positivt samband mellan uppfattad högre revisionskvalitet från investerarnas synpunkt vid närmande av den tredje uppdragsperioden vid användandet av ERC (Earnings Responce Coefficient). Detta kan vara en effekt från en förstärkning av synbart oberoende i slutet av uppdragsperioden. Eftersom resultatet visade en ökad revisionskvalitet närmare den tredje mandatperioden kan man anse att detta beror på försök att förstärka det synliga oberoende. Detta betyder att eftersom revisorn kommer att bytas, anses revisionsbyrån vara starkare oberoende då man kan tänka sig att de inte vill göra bort sig eftersom ett nytt revisionsföretag kommer att reviderade följande år eller i när framtid. Detta igen kan vara en orsak till ökad revisionskvalitet i slutändan av mandatperioden.
Cameran et al. (2015) gjorde en ytterligare undersökning på basis av italienska data där obligatorisk byrårotation har varit obligatoriskt sen år 1975. Undersökningens syfte är att undersöka de möjliga negativa inverkningarna på revisionskvaliteten då obligatorisk byrårotation tillämpas. Data består av 204 italienska listade företag som är reviderade av en av Big4 företagen under åren 2006–2009. För att besvara hypotesen ifall byrårotation påverkar revisionskvaliteten använder sig Cameran et al. (2015) av godtyckliga periodiseringar som även här mäts genom AWCA modellen. Resultatet av undersökningen bevisade, trots en förväntan på en positiv inverkan på revisionskvaliteten, ett negativt samband mellan revisionskvaliteten och byrårotation.
Undersökningen visade en 36 procents höjning av godtyckliga periodiseringar under de tre första åren jämfört till de senare åren. Detta stöder effekten som inlärningskurvan har vid bytet av revisionsbyrå, där revisionskvaliteten blir lägre på grund av att det tar tid för den nya revisionsbyrån att få kundspecifika kunskaper. Trots att Cameran et al.
(2015) kom fram till att obligatorisk byrårotation är väldigt kostsamt och på kort sikt har en negativ inverkan på revisionskvaliteten anser ändå Cameran et al. (2015) att obligatorisk byrårotation fungerar i Italien. Detta på grund av att de inte har stört ekonomin i den mån att någon skandal skulle ha hänt eller förekommit.
I Sydkorea har byrårotation varit obligatorisk sen år 2006 med en mandatperiod på sex år. Kwon, Lim & Simnet (2014) gjorde en undersökning på basis av sydkoreanska börsnoterade företag under tidsperioderna 2000–2005 (före lagen om byrårotationen implementerades) och 2006–2009 (byrårotation implementerad). De undersökte hurdan effekt byrårotationen har på revisionskvaliteten samt revisionsarvode. Kwon et al. (2014) relaterar klient-specifik kunskap med revisionskvalitet, och då obligatorisk byrårotation implementeras kan denna anses sänkas. Därmed använde sig Kwon et al.
(2014) av revisionstimmar som en kontroll variabel för att identifiera hur mycket mera tid och ansträngning revisorerna ytterligare hamnar arbeta för att minska de effekter som uppstår vid brist på klient-specifik kunskap. Kwon et al. (2014) använde även godtyckliga periodiseringar som mått för revisionskvaliteten.
För mätningen av de godtyckliga periodiseringarna uppskattade Kwon et al. (2014) först de icke-godtyckliga periodiseringarna med hjälp av den så kallade Jones-modellen därefter subtraherades dessa icke-godtyckliga periodiseringarna från den totala periodiseringen (Kwon et al., 2014). Jones-modellen används då man jämför mängden godtyckliga periodiseringar för företag av samma storlek, bransch och år (Kothari, Leone och Wasley 2005). Resultatet av undersökningen visade ingen signifikant skillnad på
revisionskvaliteten sedan år 2006 då obligatoriska byrårotationen togs i bruk. Resultatet jämför byrårotationer före år 2006 då det var frivilligt till efter år 2006 då byrårotation var obligatorisk. (Kwon et al. 2014)
En ytterligare undersökning har gjorts av Choi Lim & Mali (2017) gällande sambandet mellan byrårotation och revisionskvaliteten i Sydkorea. Undersökningen använder sig även av listade företag i Sydkorea och data som användes var från åren 2000–2009.
Även i denna undersökning använde Choi et al. (2017) godtyckliga periodiseringar som mått för revisionskvaliteten. Godtyckliga periodiseringarna räknades genom den modifierade Jones-modellen rekommenderad av Dechow, Sloan och Sweeney (1995) och prestations modifierade Jones-modellen rekommenderad av Kothari, Leone och Wasley (2005). Choi et al. (2017) undersökte även relationen mellan revisionskvalitet och fyra olika byrårotationer gällande rotation från en icke Big4 revisionsbyrå till en Big4.
Undersökningen av Choi et al. (2017) visar ett resultat på likgiltig revisionskvalitet, eller nersatt revisionskvalitet på företag som obligatoriskt roterat revisionsbyrå i jämförelse till tidigare perioder då endast obligatorisk partnerrotation var i bruk. Man kan konstatera att resultaten är konsekventa då de jämförs med företag som inte omfattas av den obligatoriska byrårotationslagen under samma tidsperiod. Choi et al. (2017) konstaterar även att höjt oberoende av revisorn och den nya ”fräscha” synen på företag lär höja den allmänna revisionskvaliteten i Sydkorea. På basis av de onormala periodiseringarna kom Choi et al. (2017) fram till att revisionskvaliteten visar sig vara högre då obligatorisk partnerrotation implementeras. Resultatet visar även en minskning av revisionskvaliteten på grund av förlusten av företagsspecifik kunskap som följd av obligatorisk byrårotation i jämförelse till obligatorisk partnerrotation. (Choi et al., 2017)
Garcia-Blandon, Bosch & Racenda (2020) gjorde en undersökning efter att direktivet 2014/56 samt reglementet 537/2014 i EU togs i kraft år 2016 gällande obligatorisk byrårotation. Undersökningen var baserad på europeiska företag och samplet bestod av databasen Standard & Poors Europa 350 index för åren 2009–2016. Garcia-Blandon et al. (2020) använde sig av tre olika mått på revisionskvalitet: godtyckliga periodiseringar, skillnaden mellan rapporterat resultat och resultatindex samt omställning av finansiella rapporter. Liknande som Cameran et al. (2016) använder sig även Garcia-Blandon et al.
(2020) AWCA modellen för att mäta de godtyckliga periodiseringarna. De definierar AWCA som skillnaden mellan verkliga rörelsekapital och det krävda rörelsekapitalet. Vid mätningen av skillnaden av rapporterat resultat och resultatindex använde sig Garcia-
Blandon et al. (2020) av tre olika resultatjämförelsen. Gällande omställning av finansiella rapporter använde de sig av databasen Standard & Poor vid identifierande av företag som omarbetade sina finansiella rapporter som originellt lämnats in för år 2009–
2015 räkenskapsår.
Genom undersökningen kom Garcia-Blandon et al. (2020) fram till ett resultat som visade att företag där relationen med revisionsbyrån varar längre än 10 år inte bevisas ha lägre revisionskvalitet än andra företag. Undersökningen visar tvärtemot ett resultat på högre revisionskvalitet hos dessa företag med långa relationer med samma revisionsbyrå. Med detta lyfter Garcia-Blandon et al. (2020) fram att långa perioder med samma revisionsbyrå inte sänker revisionskvaliteten, och därmed kan Europeiska unionens reglering gällande en maximi-mandatperiod för samma revisionsbyrå ifrågasättas.
3.2 Studier där lagstiftning gällande byrårotation inte tillämpas
En studie gjord av Jackson, Moldrich & Roebuck (2008) undersökte effekterna som obligatorisk byrårotation skulle ha på revisionskvaliteten innan denna lag hade införts i Australien. Undersökningen använder data för byrårotationer som har hänt bland listade australiensiska företag under åren 1995–2003. Jackson et al. (2008) definierar revisionskvaliteten som benägenheten av revisorn att ge ett utlåtande om fortsatt drift efter kontrollering av externa faktorer som möjligtvis kan påverka beslutet av utlåtandet.
På så vis kan revisorerna anses ha en lägre benägenhet för att säga att företaget inte har en fortsatt drift vid en längre mandatperiod. Detta igen skulle rubba oberoende av revisorn, vilket skulle kunna motverkas med hjälp av obligatorisk byrårotation. (Jackson et al. 2008)
Till liknande som Garcia-Blandon et al. (2020), Choi et al. (2017) och Cameran et al.
(2016) använder sig Jackson et al. (2008) även mängden godtyckliga periodiseringar som mått för revisionskvaliteten. Till liknande som Kwon et al. (2014) använder sig Jackson et al. (2008) den modifierade Jones-modellen för att mätningen av de godtyckliga periodiseringarna. Undersökningen resulterade inte i indikationer att längden på revisionsmandaten skulle ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten.
Däremot visade undersökningen vid användningen av utlåtande om fortsatt drift en positiv ökning på revisionskvaliteten och revisionsperiodens längd. Därmed konstaterade Jackson et al. (2008) att obligatorisk byrårotation skulle ha minimala eller rent av betydelselösa inverkningar på revisionskvaliteten i Australien.
Garcia-Blandon och Argiles-Boch (2017) gjorde en undersökning under debatten för EU:s lagstiftning gällande obligatorisk byrårotation i medlemsländerna. Studien undersökte både byrårotationens och partnersrotationens samband med revisionskvaliteten. Undersökningen bestod av data för listade företag i Spanien från åren 2005–2011 då obligatorisk byrårotation inte implementerades i Spanien. Även i Garcia-Blandon (2017) undersökning, som i flera andra tidigare nämnda studier, används godtyckliga periodiseringar som ett mått på revisionskvaliteten. De godtyckliga periodiseringarna beräknades även i denna studie liknande till Kwon et al (2014) med hjälp av den modifierade Jones-modellen. Garcia-Blandon et al. (2017) kom fram till ett resultat där varken längden på relationen mellan kunden och revisionsbyrån/partner spelar en desto större roll för revisionskvaliteten. Däremot visades längre partnerrelationer i kombination med längre byrårelationer ha en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Garcia-Blandon et al. (2017) studie visar även att revisionskvaliteten ökar då medelstora företag och partnerskapstider samverkar.
3.3 Sammanfattning
Tabell 1 sammanfattar resultaten från de tidigare gjorda studierna som behandlats. Man kan konstatera att det har gjorts ett antal studier som undersökt sambandet mellan obligatorisk byrårotation och revisionskvaliteten. Ett flertal undersökningar är gjorda under perioder där lagstiftning för obligatorisk byrårotation inte var i kraft, och därmed var resultaten för dessa undersökningar spekulativa (Garcia-Blandon et al. 2017, Jackson et al. 2008). Alla undersökningar har använt sig av godtyckliga periodiseringar som ett mått för revisionskvaliteten. Dessa har sedan mätts antingen med hjälp av den modifierade Jones-modellen eller med hjälp av AWCA-modellen.
Resultaten var tudelade, gällande effekterna byrårotationen skulle ha/har på revisionskvaliteten. En undersökning där resultatet visade en minskning av revisionskvaliteten är undersökningen gjord av Choi et al. (2017) där minskningen främst beskrevs av förlusten av kundspecifik kunskap. Cameran et al. (2015) visade även ett negativt samband mellan byrårotation och revisionskvaliteten på kort sikt. På lång sikt anser ändå Cameran et al. (2015) att obligatorisk byrårotationen i Italien fungerar på ett effektivt sätt. Cameran et al. (2016) visade ett positivt samband mellan ökad revisionskvalitet desto närmare sista perioden före byrårotationen man är. Detta igen stöder tanken bakom att revisionsbyrån förbättrar sin revidering då rotationen närmar sig för att hålla sitt goda rykte. Garcia-Blandon (2020) fick ett resultat där revisionskvaliteten inte visas sänkas som resultat av långa perioder av samma
revisionsbyrå. Kwon et al. (2014) och Jackson et al. (2008) visade däremot inga inverkningar, eller minimala inverkningar på revisionskvaliteten vid byrårotation.
Som man kan konstatera av de varierande resultaten från tidigare forskning är uppfattningen om byrårotationens påverkan på revisionskvaliteten fragmenterad. Delvis har det visats en ökning av revisionskvaliteten i samband med byrårotation men samtidigt har vissa studier även visat det motsatta. Därmed kan man konstatera att det finns ett behov att vidare utforska detta delområde.
Tabell 1 Sammanfattning av tidigare gjorda studier
