Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. diskrimineringslag (2008:567) och 6 kap. skollagen (2010:800). I Pysslingen Förskolor och Skolor AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling!
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barns upplevelser av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska skyndsamt informeras om till berörda parter, utredas och åtgärdas. Alla barn och elevers upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkning ska anmälas skyndsamt till rektor tillika förskolechef. Det är rektors tillika förskolechefens ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla barn och elevers upplevelse av trakasserier och kränkande behandling till
huvudmannen via ett formulär på PyssNet under Barn & Elevhälsan.
Verksamhet, förskola/skola/fritidshem. En plan för varje verksamhet.
Förskolan Björken
Planen är giltig, gäller ett år och finns i styrkortet 13/10/30 - 14/10/30
Utvärdering av förra årets plan. Beskriv förra årets planerade åtgärder, hur de genomförts och resultat av åtgärderna.
Mål: Samsyn kring viktiga begrepp
Åtgärd: Genomföra 2 personalmöten i början av terminen där vi diskuterar begrepp som respekt, ärlighet, samarbeta och bemötande m.m. Tydliggöra och förankra Björkens gemensamma värdegrund.
Utvärdering: Resultatet blev att vi ägnade två personalmöten åt diskussioner kring vår värdegrund som sammanställdes och sedan implementerades i verksamheten.
Mål: Kunskap kring de begrepp som används i likabehandlingsplanen.
Åtgärd: Ägna ett personalmöte till de sju begreppen i likabehandlingsplanen. Betydelse av begrepp kopplat till vardagen skall belysas.
Utvärdering: Resultatet blev att vi ägnade ett personalmöte till de sju begreppen i likabehandlingsplanen där vi kopplade de till vardagen.
Mål: Goda vuxenförebilder
Åtgärd: Under en planeringsdag ska vi reflektera över vårt förhållningssätt och gemensamma värdegrund. Diskutera, reflektera och lyfta vårt handlande i olika situationer i syfte att höja vår kompetens och utveckla vår yrkesroll.
Utvärdering: Resultatet blev att vi tillsammans genom diskussioner i smågrupper tog fram en handlingsplan hur vi vill vara mot varandra och hur vi kan vara goda förebilder.
Mål: Samsyn kring värdegrund och likabehandling
Mål: Skapa en trygg miljö för barnen ute och inne på förskolan
Åtgärd: Husetmodellen d.v.s. i samarbete med barnen kartlägga riskområden på förskolan och därefter utarbeta en handlingsplan i syfte att förebygga en otrygg miljö.
Utvärdering: Resultatet blev att alla avdelningsvis kartlade riskområden och utarbetade en handlingsplan hur vi skulle arbeta i dessa områden.
Mål: Årliga planen mot kränkandebehandling/likabehandlingssyn i det vardagliga arbetet.
Åtgärder: Det förebyggande arbetet ska vara en process under ständig utveckling.
1. Pedagogerna reflekterar ständigt kring barns uttryck och samspel och granskar kritiskt sitt eget arbetssätt och sina rutiner för att skapa en miljö fri från kränkande behandling och diskriminering.
2. Vi läser boken ”Hissad och Dissad” av Margareta Öman och samtalar i grupper utifrån bokens innehåll i syfte att höja den pedagogiska medvetenheten gällande barnsyn och lärandesyn.
Utvärdering: Vi har reflekterat på möten i mindre grupper och kommit fram till att det är viktigt att alltid vara medveten kring sitt arbetssätt för att förebygga kränkande behandling.
Boken har vi inte läst.
Mål: Skapa rutiner och mallar för dokumentation i arbetet
Åtgärd: Förskolechef och pedagogisk rådgivare skapar rutiner och mallar för dokumentation av arbetet. Mallar för enkel utredning skapas.
Utvärdering: Klart
Mål: Delaktighet och inflytande för barn och föräldrar
Åtgärd: Information på föräldramöten kring likabehandlingslagen. Föräldrar får själva diskutera utifrån givna exempel. Den färdiga planen går på remiss till föräldraråd. Barn och föräldrar skall ges möjlighet att påverka innehållet i förskolans kompisplan.
Utvärdering: Ej utfört.
Beskriv när och hur utvärdering av årets plan kommer ske 14/09/30
I samband med upprättande av nästa års likabehandlingsplan kommer vi att utvärdera denna plan.
På september månads PK utvärderar vi planen av alla pedagoger och av Björkens kvalitetsgruppen.
Främjande del
Beskriv verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Förskolan Björken står för allas lika värde och i det dagliga mötet arbetar vi förebyggande för att förhindra att någon ska känna sig kränkt, trakasserad och diskriminerad.
Alla på Björken ska känna sig trygga, respekterade.
Vi anser att hinder är till för att övervinnas.
Beskriv det lokala vardagsarbetet för att främja allas lika värde och trygghet
Varje diskrimineringsgrund ska benämnas, vad de innebär och hur ni arbetar med dom.
Begrepp
Nedan beskrivs de centrala begreppen inom likabehandlingsarbetet. De olika lagbundna begreppen utgår alla ifrån de sju diskrimineringsgrunderna:
Kön – en person kan i lagens mening inneha ett kön kvinna eller man (flicka/pojke) Arbetssätt:
Att bemöta barnen som individuella individer
Vi använder oss av könsneutrala uttryck när vi samtalar med barnen.
Vi är observanta på våra egna värderingar.
Vi strävar efter att material och aktiviteter ska vara könsneutrala.
Könsöverskridande identitet eller uttryck – omfattar de flesta transpersoner. Ordet
transpersonen är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck.
Arbetssätt:
Vi fokuserar på individen och inte på hur man är klädd.
Vi erbjuder utrymme för den fantasifulla och kreativa leken.
Sexuell läggning – en person kan i lagens mening vara homo-, bi- eller heterosexuell.
Arbetssätt:
Vi som pedagoger lägger inte några värderingar i familjers sätt att leva.
Vi möter och förklara utifrån barnens frågor och uppmärksammar barnen på att familjer kan se annorlunda ut.
Etnisk tillhörighet – med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet, en person kan ha flera olika etniska tillhörigheter.
Arbetssätt:
Vi är öppna för olika etniska tillhörigheter.
Vi serverar alternativ kost.
Religion eller annan trosuppfattning – religionsfrihet innebär rätten att tro och utöva sin religion, annan trosuppfattning innebär uppfattningar och föreställningar som tillsammans kan sägas utgöra en egen livsåskådning, vilken anses vara jämförbar med religion (t.ex. ateism).
Arbetssätt:
Vi är öppna för mångfalden i religion och tro.
Vi serverar alternativ kost.
Vi svarar på barnens frågor och samtalar om olika trosuppfattningar.
Funktionsnedsättning – innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
Arbetssätt:
Vi pedagoger är uppmärksamma på barns individuella behov och erbjuder aktiviteter därefter.
Vi anpassar lärmiljön och arbetssätt för den aktuella funktionsnedsättningen.
Vi inhämtar kunskap om funktionsnedsättningen.
Vi använder ordet funktionsnedsättning, inte funktionshinder. Vi ser det inte som ett hinder.
Ålder – skyddet mot åldersdiskriminering gäller alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.
Arbetssätt:
Vi samtalar om att vi alla är olika och har olika behov av färdigheter
Vi utgår från varje barns behov
Beskriv vad som menas med diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing
Definitioner
Direkt diskriminering
Direkt diskriminering innebär att en person missgynnas genom att behandlas sämre än en annan person. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, så vida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de ha lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon
diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet i form av:
Fysiska hot
Verbala hot
Psykiska hot
Texter/Bilder Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar
eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Beskriv hur barn och elever involveras och görs delaktiga i det främjande, förebyggande arbetet i planen. Hur planen är känd i vardagen för personal och föräldrar
Pedagoger: Det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall ingå i verksamhetens kontinuerliga arbete dels på avdelningarna men diskuteras och i olika mötesforum som t.ex. personalmöten, avdelningsmöten och planeringsdagar.
Barnens delaktighet sker kontinuerligt i verksamheten. På varje avdelning skapas ett
”kompisträd” där vi tillsammans med barnen tar fram regler för hur man är en bra kompis och hur vi tycker att vi ska vara tillsammans för att trivas och må bra. Alla får vara med och ges möjlighet att påverka och skapa goda relationer i gruppen. ”Kompisträdet” är ett verktyg som barnen kontinuerligt kan använda sig av och återkomma till i det främjande och förebyggande arbetet. På så sätt främjas empati och inlevelseförmåga!
Föräldrarnas delaktighet sker via möteforum t.ex. förskolerådet och föräldramöten. Den årliga planen finns tillgänglig för föräldrarna i varje hall där det finns en föräldrapärm.
Förebyggande del
Beskriv årets kartläggningar i verksamheten, resultatet av kartläggningarna och årets åtgärder utifrån resultatet
Årets kartläggning
Diskussioner, samtal med barn, pedagoger och föräldrar
Analys av NKI resultatet (Föräldraenkäten)
Kartläggning inom Björkens kvalitetsgrupp Vi har kommit fram till följande åtgärder:
Mål: Utveckla förskolans befintliga bibliotek med barnlitteratur inom etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, kön och ålder.
Åtgärd: Se över och köpa in litteratur och annat material.
Klart: Vt. 2014.
Ansvarig: Pedagoger och förskolechef tillsammans Tilldelade resurser: 2000 kr
Mål: Synliggöra de olika etniska tillhörigheterna på förskolan.
Åtgärd: Samtal och diskussioner inom personalgruppen samt inköp av material ( ex kartor) Klart: Vt. 2014.
Ansvarig: Pedagoger och förskolechef tillsammans Tilldelade resurser: 2000 kr
Mål: Skapa ett öppet arbetsklimat där den professionella yrkesrollen och bemötandet står i fokus.
Åtgärd: Vi lyfter den psykosociala miljön på möten och samtalar kring hur vi ger konstruktiv kritik och hur vi bemöter varandra.
Klart: Pågående arbete fram till nästa utvärdering
Åtgärdande del
Beskriv rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och åtgärda kränkning, diskriminering, trakasserier och mobbning.
Vad vi gör om det händer i verksamheten: barn/elever – barn/elever, vuxna – barn/elever. Ansvarsfördelning
Rutiner för tidig upptäckt Kommunikation med föräldrar
Vi är tillgängliga och berättar för föräldrarna om det enskilda barnet.
Vi fångar upp föräldrarnas eventuella oro och erbjuder samtal.
Vi är noga med att använda ett värdegrundat språk.
Den årliga planen finns på alla avdelningar och är tillgänglig för föräldrarna.
Pedagogernas förhållningssätt
Vi är aktiva och har fokus på barnen.
Vi reflekterar över det vi ser och hör.
Vi är närvarande i barnens lek och vägleder dem.
Vi observerar och dokumenterar, vilket är ett underlag för reflektion och samtal på avdelnings- och personalkonferenser.
Rutiner för utredning och åtgärder:
Arbetsgång när barn kränker barn
1. Den som upptäcker en händelse eller blir uppsökt av ett barn samlar fakta från de inblandade barnen. Barnsamtal sker utan bedömning och moralisering. En utredning påbörjas. Detta gäller alla händelser. dvs. det ska inte göras någon värdering av ur allvarligt en händelse är. Inga bevis behövs. Barnens egna berättelser, som formuleras av dem själva eller deras föräldrar, måste tas på allvar.
2. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland räcker några frågor för att få händelsen utredd. Ibland kan den bli mer långtgående och omfatta många barn. I vissa fall även involvera barnens vårdnadshavare.
3. Utredningen dokumenteras på avsedd blankett. VAD har inträffat? Vilka åtgärder vidtas. Detta är pedagogens ansvar.
4. Den som upptäcker eller blir uppsökt kring händelsen informerar alla berörda pedagoger.
5. Förskolechef informeras av pedagogen.
6. Föräldrarna informeras om händelsen, förskolechef/pedagogens ansvar.
7. Förskolechefen anmäler till huvudman.
Åtgärda:
1. Åtgärder vidtas snabbt.
2. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Konkreta åtgärder vidtas. Åtgärderna ska bygga på den analys som gjorts av utredningen och rikta sig mot både den som utsatts för kränkning och den som utfört kränkning.
3. Åtgärderna dokumenteras.
Följa upp:
1. Chef alt. Pedagog kallar till uppföljningssamtal.
2. Åtgärdsprogrammet utvärderas.
3. Ett nytt nuläge identifieras. Om behov föreligger upprättas en ny plan och ett nytt datum för uppföljning bestäms.
Arbetsgång när barn utsätts för kränkning av personal
1. Den som får kännedom om att ett barn känner sig kränkt eller diskriminerad av en vuxen anmäler det skyndsamt till förskolechefen.
2. Chefen informerar berörda vårdnadshavare.
3. Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
4. Chefen ansvarar för att dokumentera, utreda, åtgärda och följa upp.
Arbetsgång när barn utsätts för kränkning av personal.
1. Pedagogen får kännedom om problem genom det utsatta barnet, genom kompisar eller föräldrar eller själv upptäcker att en kollega kränker ett barn.
2. Pedagogen som får denna kännedom kontaktar skyndsamt förskolechefen.
3. Förskolechefen ansvarar för att dokumentera, utreda, åtgärda och följa upp.
4. Förskolechefen rapporterar skyndsamt huvudman.
Mallen är reviderad oktober 2013
Mallen är reviderat juni 2013
