VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2195-14 Mark- och miljödomstolen 2014-09-17
Växjö
KLAGANDE
Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI AB, 556665-4090 Box 17033
104 62 Stockholm
Ombud:
[Chefsjuristen]
MOTPART 1. [C.A., adress]
2. Miljö- och byggnadsnämnden i Nässjö kommun Stadshuset
571 80 Nässjö
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Jönköpings läns beslut 2014-04-28 i ärende nr 403-8590-2013, se bilaga 1 SAKEN
Bygglov för återvinningsstation på fastigheten Handskeryd 1:2, Nässjö Kommun _____________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
BAKGRUND
Miljö- och byggnadsnämnden i Nässjö kommun (nedan nämnden) beslutade den 16 oktober 2013, § 231, att bevilja bygglov avseende fastigheten Handskeryd 1:2 i Nässjö kommun för uppförande av återvinningsstation.
Efter överklagande av [C.A.] upphävde länsstyrelsen den 28 april 2014 det överklagade beslutet. För länsstyrelsens beslut, se bilaga 1.
Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (nedan FTI) har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
FTI yrkar att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa nämndens beslut att bevilja bygglov. FTI anför följande. FTI bedömer att den aktuella platsen både är väl lämpad för en
återvinningsstation och fyller ett stort behov för att tillgodose kommuninvånarnas behov av ett väl dimensionerat insamlingssystem.
Som nämnden konstaterar är aktuell återvinningsstation idag relativt centralt placerad intill ett område med många bostadslägenheter. Att ta bort återvinningsstationen skulle betyda att de som inte har tillgång till bil i området samt har begränsad rörlighet skulle få svårare att klara källsorteringen. FTI vill också poängtera att återvinningsstationen har funnits på platsen under en längre tid och att den enligt FTI:s uppfattning får anses utgöra ett integrerat inslag i gatubilden till gagn för de omkringboende brukarna. Det handlar således i den bemärkelsen om ett befintligt inslag i gatumiljön och inte om en tilltänkt återvinningsstation som länsstyrelsen skriver.
I den mån enskilda intressen föreligger som talar mot en återvinningsstation på platsen ska de ställas mot det synnerligen starka allmänna intresset av en återvinningsstation i området. Vid en sådan intresseavvägning väger sistnämnda allmänna intresse klart tyngre än eventuella motstående enskilda intressen.
FTI konstaterar att detaljplanen saknar närmare regler om den allmänna platsens utformning och att det följaktligen inte finns någonting föreskrivet i planen som begränsar användningen av den allmänna platsen.
Bedömningen av återvinningsstationen måste därför göras utifrån den allmänna platsens funktion. Nu aktuell ansökan avser en installation som tveklöst tillgodoser ett allmännyttigt behov. Stationen är vidare placerad i en trafikmiljö och hindrar allmänhetens tillträde till området i ytterst begränsad omfattning. Mycket talar enligt FTI:s uppfattning därför för att den aktuella åtgärden redan i sig är planenlig. Om så emellertid inte anses vara fallet rör det sig i vart fall om en mindre avvikelse från planen förenlig med dess syfte (jfr RÅ 2002 ref. 63 och prop.
1989/90:37 s. 57). Uppräkningen av allmännyttiga byggnader som kan utgöra mindre avvikelser från detaljplan i prop. 1989/90:37 är endast exemplifierande och inte på något sätt uttömmande. FTI har också konstaterat att i senare praxis har olika allmännyttiga åtgärder (ex. antenner och teknikbodar) på allmän platsmark godtagits.
Slutligen har FTI också i detta sammanhang noterat att Boverket öppnat för att återvinningsstation på allmän plats kan accepteras (jfr Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk, Boverket 2011).
FTI tillser i övrigt att kontrakterade entreprenörer tömmer behållarna respektive städar av stationsområdet i erforderlig utsträckning varför inte heller argument som är hänförliga till driften av återvinningsstationen utgör skäl att neka bygglov.
Sammantaget anser FTI att förutsättningar för bygglov föreligger eftersom platsen är lämplig för en återvinningsstation och aktuell station är planenlig alternativt att åtgärden utgör en liten avvikelse från detaljplanen och är förenlig med planens syfte.
DOMSKÄL
Av handlingarna i målet framgår att för aktuellt område gäller en stadsplan fastställd den 17 juni 1964, vilken enligt 5 punkten i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900) (nedan PBL) ska gälla som detaljplan. Enligt planen är det aktuella området avsatt som allmän plats med användning som gatumark.
Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att återvinningsstationen har en sådan utformning att det är att anse som en nybyggnation för vilket det krävs bygglov, samt att åtgärden avviker från
planens användningsbestämmelse som gatumark. Vidare anser mark- och miljödomstolen att
återvinningsstationen får anses vara en allmännyttig åtgärd, då anordnandet syftar till att få till stånd god ordning för avfallshanteringen.
Frågan är då om avvikelsen är sådan att den kan godtas enligt bestämmelserna i 9 kap. 31 b § PBL som liten avvikelse förenlig med planens syfte.
Mark- och miljööverdomstolen (nedan MÖD) konstaterade i dom den 22 november 2013 i mål nr P 6078-13 att det av propositionen för den äldre plan- och bygglagen (prop. 1985/86:1 s. 713 f.) framgår att bestämmelsen om mindre (liten) avvikelse inte avsågs att tillämpas om någon ville använda marken för ett i planen inte avsett ändamål. MÖD konstaterade vidare att Regeringsrätten i praxis (RÅ 2002 ref. 63) godtagit att bestämmelsen om mindre avvikelse kan tillämpas om åtgärden avser ett allmännyttigt ändamål. Trots detta fann MÖD att även om den aktuella byggnaden (tryckökningsstation) var allmännyttig till sitt ändamål, så uppgick byggnadsarean till 46 m2 samt hade en nockhöjd på drygt 3 meter. Detta ställdes i relation till den aktuella parkmarken på cirka 2 300 m2 där byggnaden genom sin storlek och placering skulle bli väl synlig i omgivningen. Enligt MÖD skulle byggnaden genom sin storlek, i en inte obetydlig omfattning, påverka möjligheten att använda marken för det i planen avsedda ändamålet. Att marken inte hade ianspråktagits för någon parkanläggning eller dylikt,
påverkade inte MÖD:s bedömning. Åtgärden bedömdes inte som en liten avvikelse och beviljat bygglov upphävdes
Med beaktande av ovanstående anser mark- och miljödomstolen att den föreslagna placeringen och
utformningen av återvinningsstationen, vilken medför en annan omgivningspåverkan än den i planen avsedda användningen, inte kan anses utgöra en liten avvikelse från detaljplanens bestämmelser. Mark- och
miljödomstolen instämmer därmed i länsstyrelsens bedömning att bygglov inte ska ges. Överklagandet ska således avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427) Överklagande senast den 8 oktober 2014.
Urban Lund Lars Fransson
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Lund, ordförande, och tekniska rådet Lars Fransson.
[Beredningsjuristen] har varit föredragande.
- - -
LÄNSSTYRELSEN BESLUT Beteckning I JÖNKÖPINGS LÄN 2014-04-28 403-8590-2013 Rättsenheten
[C.A., adress]
Bygglov för återvinningsstation på fastigheten Hanskeryd 1:2, Nässjö kommun
LÄNSSTYRELSENS BESLUT
Länsstyrelsen bifaller överklagandet och upphäver det överklagade beslutet.
BESKRIVNING AV ÄRENDET
Miljö- och byggnadsnämnden i Nässjö kommun beslutade den 16 oktober 2013, § 231, att bevilja bygglov på fastigheten Handskeryd 1:2 i Nässjö kommun för uppförande av återvinningsstation. Av
sammanträdesprotokollet framgår bl.a. följande. Återvinningsstationen avviker från gällande detaljplan genom att placeras på mark som i detaljplanen är betecknad som gatumark. Berörda grannar har tillfrågats. Sökanden har fått ta del av synpunkterna och därvid angett att man inte funnit någon alternativ placering i området och att man fått jämförelsevis lite klagomål för nedskräpning. Det har tidigare beviljats tidsbegränsat bygglov för återvinningsstationen. I dagsläget finns två återvinningsstationer i Handskerydområdet. Aktuell
återvinningsstation är idag relativt centralt placerad intill ett område med många bostadslägenheter. Att ta bort återvinningsstationen skulle betyda att de som inte har tillgång till bil i området samt har begränsad rörlighet skulle få svårare att klara sopsorteringen, då de närmsta återvinningsstationerna ligger vid Poppelgatan samt nere vid Ica Kvantum. Nämnden är av uppfattningen att de positiva effekterna med en återvinningsstation i området överväger och inkomna synpunkter inte bör hindra bygglov.
Du har överklagat nämndens beslut och yrkar att beslutet ska upphävas. Som skäl för överklagandet har du i huvudsak anfört följande. Det stämmer inte att sökanden har fått lite klagomål om nedskräpning. Ni får dagligen plocka skräp från återvinningsstationen. Ingen annan stadsdel har så många återvinningsstationer som
Handskerydsområdet. Flera stadsdelar saknar återvinningsstationer och Nässjös största bostadsområde har en mindre återvinningsstation. Den livsmedelsaffär som först ville ha återvinningsstationen på platsen — och som ansåg att en avsaknad av återvinningsstation skulle vara en konkurrensnackdel — finns idag inte kvar.
FTI AB har beretts tillfälle att yttra sig och anför bl.a. följande. Sedan FTI tog ansvar för återvinningsstationerna och började registrera alla klagomål har man fått in ganska få klagomål på stationen. Stationen är flyttad från en sämre placering i korsningen till den nedlagda butikens parkeringsplats. Stationen är numera också inramad med plank, för att förhindra buller och spridning av eventuellt förpackningsmaterial. Att butiken numera är nedlagd har inte påverkat användandet av stationen speciellt mycket. Av de 28 återvinningsstationerna i kommunen är denna återvinningsstation en av de fem mest nyttjade, vilket tyder på att den är logistiskt rätt placerad ur invånarsynpunkt. Det är av största vikt för miljön och servicen till de boende i området att återvinningsstationen får vara kvar.
LAGSTIFTNING M.M.
För fastigheten gäller en stadsplan fastställd den 17 juni 1964. Av 5 p. i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900), PBL, följer att sådan plan ska gälla som detaljplan. Den tilltänkta återvinningsstationen ska placeras på mark som enligt planen är avsatt som allmän plats med användning som gatumark.
Enligt 9 kap. 2 § PBL krävs det bygglov för 1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a. byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som
byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b. det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c. byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
Av 9 kap. 30 § PBL framgår att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a. överensstämmer med detaljplanen, eller
b. avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen
fastighetsbildningslagen (1970:988), 2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1-3, 6, 7, 9-13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
I 9 kap. 31 b § PBL anges att trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte.
Av förarbetena till 9 kap. 31 b PBL (prop. 2010/11:63 s. 50 f.) framgår att någon ändring avseende innebörden av bestämmelsen om mindre avvikelser i äldre plan- och bygglagen (1987:10) inte varit åsyftad varför ledning kan tas av tidigare förarbeten och praxis.
I prop. 1989/90:37 s. 54 ff. anges bl.a. följande. Av förarbetena till PBL kan utläsas att prövningen av om en avvikelse kan medges i första hand ska göras mot syftet med planen. En tydlig planbeskrivning kan härvid underlätta bedömningen. Ett uttalat syfte med en plan måste alltid beaktas. Bakom PBL-reformen ligger en önskan att göra det möjligt med lokala variationer och anpassningar. Frågan huruvida avvikelser ska betraktas som mindre bör därför inte bedömas i absolut bemärkelse. Avvikelsens art och storlek måste bl. a. relateras till skalan och karaktären hos miljön. Miljöns karaktär får inte förändras. En mindre förskjutning av en fasad i en känslig gatubild kan sålunda innebära en större planavvikelse än en betydligt större förskjutning av byggrätten i ett storskaligt industri- eller hamnområde. Utplacering av byggnader för att tillgodose den allmänna nyttan (t.ex.
transformatorer och toaletter) eller trevnaden (t.ex. kiosker och uteserveringar), bör i många fall kunna bedömas som mindre avvikelser, såvida inte läget är så känsligt att en planändring behövs.
SKÄL FÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT
Enligt Länsstyrelsens uppfattning har återvinningsstationen en sådan utformning att det är att anse som
nybyggnad för vilket det krävs bygglov. Den aktuella delen av fastigheten Handskeryd 1:2 ligger inom område som enligt planen betecknas som allmän plats med användning som gatumark. Användningen som
återvinningsstation kan inte anses ingå i begreppet allmän plats vid tidpunkten för planens tillkomst. Åtgärden avviker därmed från planens användningsbestämmelse.
Av RÅ 2002 ref. 63 framgår att bestämmelserna om mindre avvikelse kan tillämpas även när avvikelsen består i att marken ska användas för ett i planen icke avsett ändamål, om den lovsökta åtgärden avser ett allmännyttigt ändamål (Se även Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 november 2013, mål nr P 6078-13).
Anordnande av en återvinningsstation syftar till att få till stånd en god ordning för avfallshanteringen. Därmed får återvinningsstationen anses vara en sådan allmännyttig åtgärd vilket gör att, i enlighet med RÅ 2002 ref. 63, en prövning ska ske av om denna kan anses vara en mindre avvikelse förenlig med planens syfte.
Av handlingarna framgår att återvinningsstationen kommer vara placerad på mark som enligt planen utgörs av gatumark. Uppförandet av återvinningsstationen medför en annan omgivningspåverkan än den i planen avsedda användningen. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan återvinningsstationen inte anses utgöra en sådan liten avvikelse från planen som kan godtas. Förutsättningarna för bygglov är således inte uppfyllda.
Överklagandet ska därför bifallas och beslutet om bygglov upphävas.
Eftersom bygglovet upphävs redan på denna grund saknas skäl att pröva om åtgärden innebär en sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt genom skrivelse till Länsstyrelsen
— se bilaga (formulär 43).
I den slutliga handläggningen av detta ärende, i vilket länsjurist Ulrika Källberg beslutat och [länsjuristen] har varit föredragande, har även byggtillsynshandläggare Emilia Svenningsson deltagit.
Ulrika Källberg [Länsjuristen]
