Marknadsinsikt
Nummer 1, 2022
Marknadsutsikter
• Marknaden oroas över hög inflation, stigande räntor och krigsmuller i Ukraina.
• Bolagen rapporterar dock stigande vinster och lovar höjda aktieutdelningar.
• I närtid ser marknaden ut att styras av förväntningar kring amerikansk centralbankspolitik och den geopolitiska utvecklingen.
Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar – undervikt
Under inledningen av perioden var riskbenägenheten stor vilket drev upp världens aktiemarknader till nya
”all time high”. Sedimentet förbyttes dock helt under inledningen på det nya året. Nyhetsflödet kom helt att domineras av en till synes allt mer ihållande inflation samt den lavinartade smittspridningen av Omik- ron vilket ledde till i vissa fall betydande nedgångar världen över. Samtidigt kom det under januari in något svagare konjunkturindikatorer, dock är den ekonomiska återhämtningen fortsatt stark vilket också syns i de svenska bolagsrapporter som hunnit komma in. När drygt halva vinstsumman på Stockholmsbörsen lämnat rapport steg vinsterna för medianbolaget med cirka 10 procent vilket indikerar en bra bredd hittills i rapportfloden. Kronan försvagades med 5,3 respektive 8,4 procent mot Euron samt den amerikanska dollarn. Vid utgången av januari handlas Euron till 10,47 och den amerikanska dollarn till 9,32. Värdering- en på världens aktiemarknader är fortsatt hög och ligger klart över ett historiskt genomsnitt. Vi behåller en mindre undervikt i aktier.
Marknadsutsikter
Svenska aktier – undervikt
På Stockholmsbörsen backade index för de största bolagen med 1,8 procent. Index för de mindre bolagen föll 7,3 procent under perioden. På sektornivå var skill- naderna stora. I topp placerade sig Råvarusektorn samt Telekommunikationssektorn som steg 13,0 respektive 4 procent medan Hälsovårdssektorn samt Mediasektorn var periodens svagaste efter en nedgång på 13,3 res- pektive 12,2 procent. Bland de två indextunga sektorer- na föll Finanssektorn med 5,8 procent och Industrisek- torn backade 0,5 procent. Vi behåller en undervikt.
Amerikanska aktier – undervikt
Den amerikanska aktiemarknaden steg 5,4 procent (uttryckt i svenska kronor). Tillväxten i USA visar på fort- satt god utveckling, dock kom det in lite svagare siffror i januari. Inköpschefsindex för industrin minskade till 57,6 i januari jämfört med 58,8 i december. Amerikanska hushållens konfidensindikator sjönk till 113,8 i januari jämfört med 115,2 i december. Stigande energipriser och högre räntor dämpar. I linje med förväntningar valde den amerikanska centralbanken (FED) att låta räntan ligga kvar på 0-0,25%. Centralbanken förändrade heller inte stödköpsprogrammet för obligationer vilket betyder att Fed kommer att avsluta stödköpen i mars. Förväntningar finns nu på en första höjning i mars, och sedan ytterligare 2 till 3 höjningar under året. Värderingen i USA är fortsatt hög med ett PE tal på kring 22. Vi behåller en undervikt.
Europeiska aktier – undervikt
Den europeiska aktiemarknaden gick upp 4,9 procent.
Bland de större nationerna gick Storbritannien bäst med en uppgång på 11,4 procent. Frankrike steg 7,2 procent och Tyskland gick upp 3,3 procent (uttryckt i svenska kronor). Euro-områdets inköpschefsindex för industrin steg till 58,7 i januari, jämfört med 58,0 i december.
Viss oro för en dämpning i närtid föreligger på grund av ökade energipriser, ökad smittspridning, restriktioner och flaskhalsar i leveranskedjor. Även den europeiska centralbanken (ECB) lämnade räntan oförändrad. Men precis som i USA fick vi se kraftigt stigande långräntor.
Räntan på den tyska tioåriga statsobligationen steg från -0,3% till 0,0%. Vi behåller en undervikt.
Tillväxtmarknader– neutral
Tillväxtmarknaderna som helhet steg med 4,2 procent under perioden. Dock var det betydande skillnader mellan olika länder. Brasilien hörde till vinnarna och
steg 23,2 procent. Hong Kong gick i linje med den breda marknaden samtidigt som Ryssland hörde till förlorarna efter en nedgång om drygt 13 procent (allt uttryckt i svenska kronor). Underavkastningen är betydande jäm- fört med industriländerna både i ett kort och medellångt perspektiv. Historiskt sett har höga råvarupriser varit fördelaktigt för många råvaruexporterande tillväxt- marknader vilket inte slagit igenom ännu. Vi behåller vår rekommendation neutral.
Svenska obligationer – undervikt
Riksbanken lämnade som väntat styrräntan oförändrad under perioden. Men i takt med att förväntningarna på räntehöjningar från framför allt Federal Reserve i USA skruvats upp på sistone har marknaden också börjat prisa in tidigare och fler räntehöjningar från Riksbanken.
En första räntehöjning från Riksbanken förväntas nu redan i år och sedan ytterligare två under 2023. Av Riks- bankens protokoll i december framgår att reporäntan kommer att höjas först under den senare delen av 2024.
Vi räknar med att Riksbanken gradvis tidigarelägger den första räntehöjningen och att den första sker under 2023. Den svenska tioårsräntan steg från 0,13 procent till 0,39 procent, vilket medförde att obligationsindex backade med 0,25 procent under perioden. Vi behåller vår rekommendation undervikt.
Svenska krediter – övervikt
Nertrappning av stimulanser från centralbanker värl- den över i kombination med en normalisering av räntan pressar kreditmarknaden. I Europa och USA har krediter utvidgats betydande under senare delen av perioden samtidigt som svenska krediter hittills kommit lindrigt undan. Det nordiska kreditindexet backade med 0,1 procent. Vi behåller vår rekommendation övervikt.
Alternativa placeringar – övervikt
Hedgefonder som grupp noterade negativa avkast- ningstal under perioden främst hänförligt till nedgångar under januari i år. Som helhet levererade räntestrategier svagt positiv avkastning medan Long/short Equity och då framförallt förvaltare med högre nettoexponering tappade under perioden. Även trendföljande strate- gier hade svagare utveckling främst beroende på den snabba marknadsvändningen i inledningen av året. Vi överviktar framförallt förvaltare med låg korrelation till aktie- och räntemarknad. Vi behåller vår rekommenda- tion övervikt.
Vinsterna Stockholmsbörsen
Vinstförändring årstakt, medianvärde, %
När bolag motsvarande ungefär halva börsvärdet lämnat rapport kan konstateras att pilarna fortsätter att peka uppåt.
Vinstökningen i årstakt summeras till 19 procent (exklusive stora engångsposter i Telia förra året), att jämföra med 24 procent vid starten av förra rapportperioden. Emellertid får enstaka större bolag större inverkan på utvecklingen än vid förra kvartalet. Justerar vi för de tre största vinstökningarna (SSAB, Stora Enso, H&M) respektive de tre bola- gen med störst vinstminskning (Volvo, Electrolux, Essity) stannar uppgången på 13 procent, att jämföra med 21 vid starten på förra rapportperioden. Totalt 55 procent av bolagen visar vinstökningar, mot 66 procent i början av förra perioden. Vinstökningen för medianbolaget (mittbolaget) i gruppen stannade på 10 procent, mot förra kvartalets inledning på 15 procent.
Över vinstprognoserna
Utfallet av vinsterna ligger så här långt 5,8 procent över Infronts vinstprognoser, vilket var 4,6 procent vid inledning- en av förra rapportperioden. Justerar vi för bolagen i toppen (Stora Enso, Ericsson, SSAB) och botten (Essity, Electro- lux, Telia) krymper utfallet till plus 1,5 procent, mot 3,3 procent i inledningen av förra rapportperioden. Samtidigt är medianvärdet 1,0 procent, mot 3,7 procent vid förra rapportperioden och 55 procent av bolagen ligger över prognos, mot 66 procent förra kvartalet. Det är totalt sett alltså ett bra utfall, även om de senaste sju kvartalen haft en ännu större marginal mot prognoserna.
Försäljningen
Granskar vi slutligen försäljningen kan konstateras att tillväxten håller i sig. Hittills ligger den på 10 procent i årstakt, mot 9 procent vid inledningen av förra rapportperioden. Dessutom är den 3,3 procent bättre än prognos, mot 2,4 procent under vid inledningen av den förra perioden. Efterfrågan är alltså allt bättre, även i förhållande till analytiker- na förväntningar.
Vinsterna Stockholmsbörsen
När bolag motsvarande ungefär halva börsvärdet lämnat rapport kan konstateras att pilarna fortsätter att peka uppåt. Vinstökningen i årstakt summeras till 19 procent (exklusive stora engångsposter i Telia förra året), att jämföra med 24 procent vid starten av förra
rapportperioden. Emellertid får enstaka större bolag större inverkan på utvecklingen än vid förra kvartalet. Justerar vi för de tre största vinstökningarna (SSAB, Stora Enso, H&M) respektive de tre bolagen med störst vinstminskning (Volvo, Electrolux, Essity) stannar uppgången på 13 procent, att jämföra med 21 vid starten på förra rapportperioden. Totalt 55 procent av bolagen visar vinstökningar, mot 66 procent i början av förra perioden.
Vinstökningen för medianbolaget (mittbolaget) i gruppen stannade på 10 procent, mot förra kvartalets inledning på 15 procent.
Över vinstprognoserna
Utfallet av vinsterna ligger så här långt 5,8 procent över Infronts vinstprognoser, vilket var 4,6 procent vid inledningen av förra rapportperioden. Justerar vi för bolagen i toppen (Stora Enso, Ericsson, SSAB) och botten (Essity, Electrolux, Telia) krymper utfallet till plus 1,5 procent, mot 3,3 procent i inledningen av förra rapportperioden. Samtidigt är medianvärdet 1,0 procent, mot 3,7 procent vid förra rapportperioden och 55 procent av bolagen ligger över prognos, mot 66 procent förra kvartalet. Det är totalt sett alltså ett bra utfall, även om de senaste sju kvartalen haft en ännu större marginal mot prognoserna.
Försäljningen
Granskar vi slutligen försäljningen kan konstateras att tillväxten håller i sig. Hittills ligger den på 10 procent i årstakt, mot 9 procent vid inledningen av förra rapportperioden. Dessutom är den 3,3 procent bättre än prognos, mot 2,4 procent under vid inledningen av den förra
perioden. Efterfrågan är alltså allt bättre, även i förhållande till analytikerna förväntningar.
Inflationen fortsätter upp
Inflationen fortsätter stiga
I förra rapporten skrev vi om den stigande inflationstrenden och att centralbankerna troligtvis skulle bli tvungna att börja agera. Sedan årsskiftet har nya datapunkter från USA bekräftat en trängre arbetsmarknad vilket ytterligare adderat till ett redan högt inflationstryck. Vid FOMC presskonferensen den 26:e januari indikerade Federal Reserves ordförande Jerome Powell att kommittén kommer revidera upp sin inflationsprognos vid nästa möte i mars och börja höja styrräntan. Han uttryckte även att ekonomin nu är starkare och inflationen högre än vid tidigare räntehöj- ningscykler vilket innebär att det vore lämpligt att normalisera räntan snabbare och han uteslöt inte varken höjning- ar mellan ordinarie möten och höjningar i större steg. I slutet av januari räknar marknaden med 125 baspunkters höjning i år vilket är en uppgång från i början av januari då marknaden endast räknade med 75 baspunkters höjning.
Även i Europa efter högre än förväntade uppgångar i konsumentprisindex har inflationsförväntningarna stigit mar- kant. Detta i kombination med reducerade obligationsköp av centralbankerna har fått långräntorna att stiga i både USA, Europa och Sverige.
Inflation USA
Inflationen fortsätter stiga
I förra rapporten skrev vi om den stigande inflationstrenden och att centralbankerna troligtvis skulle bli tvungna att börja agera. Sedan årsskiftet har nya datapunkter från USA bekräftat en trängre arbetsmarknad vilket ytterligare adderat till ett redan högt inflationstryck. Vid FOMC presskonferensen den 26:e januari indikerade Federal Reserves ordförande Jerome Powell att kommittén kommer revidera upp sin inflationsprognos vid nästa möte i mars och börja höja styrräntan. Han uttryckte även att ekonomin nu är starkare och inflationen högre än vid tidigare räntehöjningscykler vilket innebär att det vore lämpligt att normalisera räntan
snabbare och han uteslöt inte varken höjningar mellan ordinarie möten och höjningar i större steg. I slutet av januari räknar marknaden med 125 baspunkters höjning i år vilket är en uppgång från i början av januari då marknaden endast räknade med 75 baspunkters höjning.
Även i Europa efter högre än förväntade uppgångar i konsumentprisindex har
inflationsförväntningarna stigit markant. Detta i kombination med reducerade obligationsköp av centralbankerna har fått långräntorna att stiga i både USA, Europa och Sverige.
Inflation USA
Inflationen fortsätter upp
Under tremånadersperioden har 12 av 15 portföljer haft en positiv avkastning på mellan 0,2 och 2,5 procent.
Portföljerna med högst risk är de som har presterat bäst i absoluta tal men även jämfört mot index. Vi har haft en generell undervikt i aktier vilket har gjort att portföljerna har klarat sig bättre än sina jämförelseindex under januari månad då det var stora nedgångar på aktiemarknaderna. Fonden som har bidragit mest under perioden är Lannebo Sverige Plus som hade en stark uppgång på 6,3 procent medan index för stockholmsbörsen backade med 1,8 procent. Samtliga aktiefonder i portföljerna lyckades överträffa sitt jämförelseindex förutom tillväxtmarknadsfonden Öhman Etisk Emerging Markets som steg med 3,1 procent jämfört med tillväxtmarknadsindex som steg med 5,0.
De tre portföljerna med lägst risk har haft en svårare period med nedgångar i absoluta tal och även något sämre utveckling än index. Samtliga lågriskfonder i portföljen utvecklades negativt under perioden som ett svar på de stigande räntorna.
Vi har under perioden bytt ut fonden Catella Avkastning i samtliga portföljer till förmån för Carnegie Investment Grade A. Vi har valt att lämna fonden på grund av stor turbulens i organisationen som har pågått en längre tid och som har eskalerat under den senaste perioden.
Portföljernas avkastning Senaste
månaden Senaste
kvartalet Hittills i år Sedan
start
Portfölj 1 -0,3 -0,4 -0,3 7,7
Index 0,0 -0,1 0,0 -3,3
Portfölj 2 & 4 -0,5 -0,4 -0,5 8,2
Index -0,4 -0,2 -0,4 0,2
Portfölj 3,5,7 -0,8 0,1 -0,8 23,1
Index -0,7 0,9 -0,7 19,9
Portfölj 6,8,10 -1,4 1,0 -1,4 49,1
Index -1,7 1,4 -1,7 49,3
Portfölj 9,11,13 -1,7 2,4 -1,7 80,3
Index -2,9 1,9 -2,9 86,3
Portfölj 12,14 -2,1 2,5 -2,1 85,3
Index -3,3 1,9 -3,3 102,6
Portfölj 15 -2,7 2,5 -2,7 97,8
Index -4,3 1,5 -4,3 119,7
Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%.
Utveckling för portföljerna
Normalportfölj
Sverige 15%
USA 20%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Statsobligationer 10%
Företagsobligationer 10%Alternativa
Placeringar 10%
Penningmarknad 20%
Aktuell portfölj
Sverige 12%
USA 18%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Företagsobligationer 30%
Alternativa Placeringar 25%
Under tremånadersperioden har 12 av 15 portföljer haft en positiv avkastning på mellan 0,2 och 2,5 procent.
Portföljerna med högst risk är de som har presterat bäst i absoluta tal men även jämfört mot index. Vi har haft en generell undervikt i aktier vilket har gjort att portföljerna har klarat sig bättre än sina jämförelseindex under januari månad då det var stora nedgångar på aktiemarknaderna. Fonden som har bidragit mest under perioden är Lannebo Sverige Plus som hade en stark uppgång på 6,3 procent medan index för stockholmsbörsen backade med 1,8 procent. Samtliga aktiefonder i portföljerna lyckades överträffa sitt jämförelseindex förutom tillväxtmarknadsfonden Öhman Etisk Emerging Markets som steg med 3,1 procent jämfört med tillväxtmarknadsindex som steg med 5,0.
De tre portföljerna med lägst risk har haft en svårare period med nedgångar i absoluta tal och även något sämre utveckling än index. Samtliga lågriskfonder i portföljen utvecklades negativt under perioden som ett svar på de stigande räntorna.
Vi har under perioden bytt ut fonden Catella Avkastning i samtliga portföljer till förmån för Carnegie Investment Grade A. Vi har valt att lämna fonden på grund av stor turbulens i organisationen som har pågått en längre tid och som har eskalerat under den senaste perioden.
Portföljernas avkastning Senaste
månaden Senaste
kvartalet Hittills i år Sedan
start
Portfölj 1 -0,3 -0,4 -0,3 7,7
Index 0,0 -0,1 0,0 -3,3
Portfölj 2 & 4 -0,5 -0,4 -0,5 8,2
Index -0,4 -0,2 -0,4 0,2
Portfölj 3,5,7 -0,8 0,1 -0,8 23,1
Index -0,7 0,9 -0,7 19,9
Portfölj 6,8,10 -1,4 1,0 -1,4 49,1
Index -1,7 1,4 -1,7 49,3
Portfölj 9,11,13 -1,7 2,4 -1,7 80,3
Index -2,9 1,9 -2,9 86,3
Portfölj 12,14 -2,1 2,5 -2,1 85,3
Index -3,3 1,9 -3,3 102,6
Portfölj 15 -2,7 2,5 -2,7 97,8
Index -4,3 1,5 -4,3 119,7
Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%.
Utveckling för portföljerna
Normalportfölj
Sverige 15%
USA 20%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Statsobligationer 10%
Företagsobligationer 10%Alternativa
Placeringar 10%
Penningmarknad 20%
Aktuell portfölj
Sverige 12%
USA 18%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Företagsobligationer 30%
Alternativa Placeringar 25%
Under tremånadersperioden har alla portföljer stigit mellan 0,8 och 2,9 procent. De tre portföljerna med lägst risk är de som har klarat sig bäst jämfört mot index under kvartalet. Den generella undervikten i aktier om 5
procentenheter är en del av förklaringen till att de portföljer som har en högre del aktier inte har klarat sig lika bra som sitt jämförelseindex då det har varit uppgångar i de flesta aktiemarknader även under denna period med tillväxtmarknader som undantaget.
Lannebo Småbolag är den fonden som har avkastat bäst i absoluta tal under perioden med en uppgång på 9,1 procent vilket är något sämre än fondens jämförelseindex som har gått upp med 10,5 procent. Även Carnegie Sverigefond gick starkt och hade en uppgång på 8,5 procent vilket var bättre än jämförelseindex som gick upp med 8,2 procent. Tillväxmarknadsfonden Öhman Etisk Emerging Markets hade en tuff period och backade med 5,7 procent vilket är något sämre än jämförelseindex som backade med 2,7 procent. Fondens hållbara inriktning gör att den inte investerar i fossila bränslen och tog därför inte del av de uppgångar som skedde i den branschen under perioden.
Under perioden har vi inte gjort några förändringar i portföljerna, vi behåller en mindre undervikt i aktier.
Portföljernas avkastning Senaste
månaden Senaste kvartalet Hittills
i år Sedan start
Portfölj 1 0,2 0,8 2,3 7,6
Index 0,0 -0,1 -0,1 -3,2
Portfölj 2 & 4 0,2 0,8 2,5 8,0
Index 0,6 0,7 -0,1 1,1
Portfölj 3,5,7 0,4 1,2 4,6 21,9
Index 0,9 1,8 3,8 18,5
Portfölj 6,8,10 0,4 1,7 7,9 47,3
Index 1,0 2,8 9,5 46,7
Portfölj 9,11,13 0,6 2,4 12,6 76,3
Index 1,6 4,5 16,2 81,9
Portfölj 12,14 0,5 2,3 13,2 81,1
Index 1,9 5,2 18,3 96,2
Portfölj 15 1,1 2,9 15,2 93,8
Index 2,6 6,2 21,2 113,9
Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%.
Utveckling för portföljerna
Normalportfölj
Sverige 15%
USA 20%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Statsobligationer 10%
Företagsobligationer 10%Alternativa Placeringar 10%
Penningmarknad 20%
Aktuell portfölj
Sverige 12%
USA 18%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Företagsobligationer 30%
Alternativa Placeringar 25%
Utveckling för portföljerna
Under tremånadersperioden har 12 av 15 portföljer haft en positiv avkastning på mellan 0,2 och 2,5 procent. Portföljerna med högst risk är de som har presterat bäst i absoluta tal men även jämfört mot index. Vi har haft en generell undervikt i aktier vilket har gjort att portföljerna har klarat sig bättre än sina jäm- förelseindex under januari månad då det var stora nedgångar på aktiemarknaderna. Fonden som har bidragit mest under perio- den är Lannebo Sverige Plus som hade en stark uppgång på 6,3 procent medan index för stockholmsbörsen backade med 1,8 procent. Samtliga aktiefonder i portföljerna lyckades överträffa sitt jämförelseindex förutom tillväxtmarknadsfonden Öhman
Etisk Emerging Markets som steg med 3,1 procent jämfört med tillväxtmarknadsindex som steg med 5,0.
De tre portföljerna med lägst risk har haft en svårare period med nedgångar i absoluta tal och även något sämre utveckling än index. Samtliga lågriskfonder i portföljen utvecklades nega- tivt under perioden som ett svar på de stigande räntorna.
Vi har under perioden bytt ut fonden Catella Avkastning i samtliga portföljer till förmån för Carnegie Investment Grade A.
Vi har valt att lämna fonden på grund av stor turbulens i orga- nisationen som har pågått en längre tid och som har eskalerat under den senaste perioden.
Vår rekommendation
Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%.
Portföljernas avkastning
Normalportfölj Aktuell portfölj
Under tremånadersperioden har alla portföljer stigit mellan 0,8 och 2,9 procent. De tre portföljerna med lägst risk är de som har klarat sig bäst jämfört mot index under kvartalet. Den generella undervikten i aktier om 5
procentenheter är en del av förklaringen till att de portföljer som har en högre del aktier inte har klarat sig lika bra som sitt jämförelseindex då det har varit uppgångar i de flesta aktiemarknader även under denna period med tillväxtmarknader som undantaget.
Lannebo Småbolag är den fonden som har avkastat bäst i absoluta tal under perioden med en uppgång på 9,1 procent vilket är något sämre än fondens jämförelseindex som har gått upp med 10,5 procent. Även Carnegie Sverigefond gick starkt och hade en uppgång på 8,5 procent vilket var bättre än jämförelseindex som gick upp med 8,2 procent. Tillväxmarknadsfonden Öhman Etisk Emerging Markets hade en tuff period och backade med 5,7 procent vilket är något sämre än jämförelseindex som backade med 2,7 procent. Fondens hållbara inriktning gör att den inte investerar i fossila bränslen och tog därför inte del av de uppgångar som skedde i den branschen under perioden.
Under perioden har vi inte gjort några förändringar i portföljerna, vi behåller en mindre undervikt i aktier.
Portföljernas avkastning Senaste
månaden Senaste
kvartalet Hittills
i år Sedan start
Portfölj 1 0,2 0,8 2,3 7,6
Index 0,0 -0,1 -0,1 -3,2
Portfölj 2 & 4 0,2 0,8 2,5 8,0
Index 0,6 0,7 -0,1 1,1
Portfölj 3,5,7 0,4 1,2 4,6 21,9
Index 0,9 1,8 3,8 18,5
Portfölj 6,8,10 0,4 1,7 7,9 47,3
Index 1,0 2,8 9,5 46,7
Portfölj 9,11,13 0,6 2,4 12,6 76,3
Index 1,6 4,5 16,2 81,9
Portfölj 12,14 0,5 2,3 13,2 81,1
Index 1,9 5,2 18,3 96,2
Portfölj 15 1,1 2,9 15,2 93,8
Index 2,6 6,2 21,2 113,9
Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%.
Utveckling för portföljerna
Normalportfölj
Sverige 15%
USA 20%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Statsobligationer 10%
Företagsobligationer 10%Alternativa
Placeringar 10%
Penningmarknad 20%
Aktuell portfölj
Sverige 12%
USA 18%
Europa 10%
Tillväxtmarknader 5%
Företagsobligationer 30%
Alternativa Placeringar 25%
Aktuella marknadsnoteringar
Denna rapport utgör ett informationsmaterial avsett för Sparbanken Syds kunder och andra intressenter. Rapporten gör inte anspråk på att vara fullständig och rapportens inne- håll ska inte uppfattas som ett erbjudande om eller investe- ringsrådgivning att köpa, sälja eller behålla enskilda finansiella instrument. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och referenser till historisk utveckling utgör inte en tillförlitlig indikator för framtida utveckling. Denna rapport
utgör vid tidpunkten för dess upprättande Sparbanken Syds marknadssyn. Denna marknadssyn kan av skäl hänförliga till omvärldsfaktorer förändras. Sparbanken Syd ansvarar inte för direkta eller indirekta förluster eller kostnader relaterat till nyttjandet av denna rapport.
Mer information återfinns på www.sparbankensyd.se.
Genom inloggning har bankens kunder tillgång till hela bankens fondutbud med tillhörande faktablad.
Räntor
Instrument Senast 31/12
Reporänta 0,00% 0,00%
STIBOR 3M - 0,05% - 0,05%
Statsobl Sv 10 år 0,64% 0,21%
Valutor
Instrument Senast YTD %
USD/SEK 9,31 + 2,96
EUR/SEK 10,56 + 2,68
GBP/SEK 12,62 + 3,07
DKK/SEK 1,42 + 2,56
Aktieindex
Instrument Senast YTD %
OMX 30 2269 - 6,21
Dow Jones 34 566 - 4,88
DAX 30 15 366 - 3,44
Nikkei 225 26 865 - 6,69
DJ World 540 - 6,04
Råvaror
Instrument Senast YTD %
Olja Brent $ 93,89 20,52
Koppar 3M $ 9 840 1,63
Zink 3M $ 3 630 2,57
Guld $ 1 854 1,40
Noteringar per 2022-02-15
