Lokala handlingsplanen REVISIONSRAPPORT

(1)

REVISIONSRAPPORT

Granskning av arbetet med den

Lokala handlingsplanen

Norrbottens läns landsting

Juni 2003

Jan-Erik Wuolo

(2)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfrågor ... 2

2. Metod ... 3

3. Granskningens resultat ... 3

3.1 Vilka initiativ har tagits för att styra utvecklingen i enlighet med den nationella handlingsplanen? ... 4

3.2 Vilka insatser skulle göras enligt den lokala handlingsplanen och vilka resultat kan hittills påvisas? ... 5

3.3 Finns en tydlig strategi för uppföljning av de åtagande som uttalats? ... 7

3.4 Hur har det ekonomiska resurstillskottet fördelats och använts? ... 8

3.5 Återrapportering till landstingsfullmäktige? ... 8

4. Våra kommentarer ... 9

Bilaga 1: Uppdrag avseende lokala handlingsplanen enligt landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2002 Bilaga 2: Uppdrag avseende lokala handlingsplanen enligt landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2003

(3)

1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfrågor

Den nationella handlingsplanen (Prop 1999/2000:149) för hälso- och sjukvårdens framtida utveckling syftar främst till att stärka primärvården i landet. Totalt 9 miljarder kronor tillförs landstingen och kommunerna för ändamålet. Ett avtal tecknades mellan Landstingsförbundet, Kommunförbundet och Regeringen – Avtal om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen för åren 2002-2004. Avtalet innehöll bl a en beskrivning hur de tillförda medlen skulle fördelas och vilka områden som avsågs utvecklas. Dessa var främst primärvården (ökad tillgänglighet och mångfald, omsorg om äldre), psykiatrin (äldre och unga, psykiskt funktionshindrade) och äldrevården.

Landstingen hade kravet på sig att upprätta och till Socialstyrelsen lämna in en lokal handlingsplan, senast den 31 december 2001. Planen ska redovisa hur resp landsting avser att leva upp till

intentionerna i nationella handlingsplanen samt hur resurstillskottet planeras att användas.

Landstinget fastställde sin lokala handlingsplan den 29 november 2001.

Landstingsrevisorerna har gett Komrev uppdraget att översiktligt granska landstingets arbete kring den lokala handlingsplanen. Det är en handfull frågor som revisorerna främst vill få belyst:

§ Vilka initiativ har landstinget tagit för att styra utvecklingen i enlighet med den nationella handlingsplanen?

§ Vilka insatser skulle vidtas enligt den lokala handlingsplanen och vilka resultat kan hittills påvisas?

§ Finns en tydlig strategi för uppföljning av de åtaganden som uttalats?

§ Hur har det ekonomiska resurstillskottet fördelats och använts?

§ Återrapporteringen till landstingsfullmäktige?

2. Metod

Granskningen bygger på dokumentstudier och intervjuer med ett urval av berörda tjänstemän och verksamhetsföreträdare. Vi har intervjuat en utredare vid landstingsdirektörens stab, planerare vid Division Primärvård, Division Vuxenpsykiatri och Division Medicinska specialiteter.

(4)

3. Granskningens resultat

3.1 Vilka initiativ har tagits för att styra utvecklingen i enlighet med den nationella handlingsplanen?

Landstingsplanen är landstingets överställda måldokument. Här redovisas de övergripande målen och riktlinjerna för landstingsstyrelsen och divisionerna. Landstingsstyrelsens verksamhetsplan 2002 är samtidigt den lokala handlingsplanen för Norrbotten. I landstingsplanerna och landstingsstyrelsens verksamhetsplaner från 2001 och fram till 2003 berörs den lokala handlingsplanen. Uppdrag till divisionerna anges men även förväntade effekter och krav på uppföljning. Uppföljningen av

styrelsens plan ger en god grund för att i kommande planer tilldela nya uppdrag avseende åtaganden som finns i den nationella handlingsplanen.

I berörda divisioners verksamhetsplaner finns även lokala handlingsplanens uppdrag

operationaliserade tillsammans med divisionernas övriga uppdrag och mål. I flera fall går lokala handlingsplanens uppdrag och övriga uppdrag och mål för divisionerna in i varandra.

I 2001 års landstingsplan anges att under året ska landstinget och kommunerna med utgångspunkt från den nationella handlingsplanen utarbeta en lokal handlingsplan för primärvård, äldrevård och psykiatri. I styrelsens verksamhetsplan för samma år redovisas uppdraget att den lokala planen ska vara klar i september 2001.

Den lokala handlingsplanen är, som nämnts, inarbetad i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för 2002. För främst Division Primärvård men även för Divisionerna Vuxenpsykiatri, Medicinska specialiteter och till viss del Division Opererande specialiteter är lokala handlingsplanens mål utformade som särskilda uppdrag till respektive division.

Landstingsplan 2002 är konkret och utvecklar ambitionerna med den lokala handlingsplanen.

Områden som lyfts fram är samverkan mellan primärvården och den specialiserade vården, tillgång till familjeläkare, ökad läkartäthet och en tyngdpunktsförskjutning från sluten vård till öppenvård. En satsning på primärvården ska göras genom reduceringar inom den slutna vården. Exempel på mål är att;

§ den enskilde ska kunna välja sin primärvårdsläkare

§ läkartätheten ska öka, ordinarie läkare ska rekryteras till vakanta befattningar

§ alternativa driftsformer (ökad mångfald) ska stödjas

Division primärvård har sexton uppdrag med koppling till lokala handlingsplanen. Division Opererande specialiteter har ett uppdrag, Division Medicinska specialiteter har sex uppdrag och Division Vuxenpsykiatri har fem uppdrag (se uppdragen i bilaga 1).

(5)

Division Tandvård har inget uppdrag under rubriken Lokal handlingsplan, men ett av uppdragen berör lokala handlingsplanens områden: ”Genomföra uppsökande munhälsobedömningar hos äldre och funktionshindrade. Samarbetsrutiner med hemsjukvården och hemtjänsten ska utvecklas”.

Landstingsplan 2003 har i det närmaste samma prioriteringar för den lokala handlingsplanen som 2002. Tillfört är; metodisk utveckling av verksamheten vid vårdcentralerna, införande av

telefonbokningssystem och ökad tillgänglighet till habilitering. Styrelsen ska även överväga om det finns behov av andra kompetenser inom primärvården. Planen anger att arbetet är långsiktigt och ska genomföras inom en treårsperiod.

Landstingsstyrelsens verksamhetsplan för 2003 innehåller, på liknande sätt som 2002, uppdrag till divisionerna inom ramen för arbetet med den lokala handlingsplanen (se bilaga 2). Därutöver finns flertalet uppdrag inom området psykisk ohälsa som till stora delar faller inom lokala handlingsplanens intentioner. Dessa uppdrag kommer från fullmäktigeberedningarnas omfattande kartläggningen och rapportering 2002 om den psykiska ohälsan i länet.

Det bör även uppmärksammas att många av de projekt som landstinget driver med resurser från de sk tillgänglighetsmedlen ligger nära och stödjer lokala handlingsplanens intentioner. Bl a har landstinget kartlagt och analyserat samtliga väntelistor i slutenvården med syfte att skapa bättre tillgänglighet vilket även förväntas ge effekter inom primärvården. Landstingsrevisorerna följer tillgänglighetsmedlens användning separat under 2003.

Divisionerna driver såväl gemensamma som interna och utredningar för att fullgöra lokala

handlingsplanens uppdrag från styrelsen. Om flera divisioner samverkar kring ett utvecklingsområde har alltid en av divisionerna ansvaret för uppdraget och rapporteringen.

3.2 Vilka insatser skulle göras enligt den lokala handlingsplanen och vilka resultat kan hittills påvisas?

De insatser som landstinget avser att göra med inriktning på den lokala handlingsplanen framgår av de uppdrag som styrelsen lämnat till divisionerna (bil 1 och 2). Inom ramen för denna undersökning har det inte varit möjligt att undersöka och utvärdera samtliga uppdrag som kan hänföras till den lokala handlingsplanen. Men från den rapportering som lämnats inom landstinget samt från våra intervjuer är vårt intryck att för vissa områden kan konkreta resultat redan ses. För flera områden pågår utrednings- eller projektarbete med inriktning på uppdragens resultatmål.

Exempel på uppdrag där landstinget kommit så lång att t ex en tillämpning som ger effekter på verksamhetsnivå eller i patientledet kan ses är:

§ TeleQ Callback är en IT-baserad och automatiserad telefontjänst som ökar tillgängligheten till primärvården och som samtidigt ger personalen en bättre arbetssituation. Tretton av trettiotre vårdcentraler har tjänsten som fortsätter att installeras under 2003.

(6)

§ Genombrottmetod – en metod för kontinuerligt förbättringsarbete som bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas tillräckligt i vardagsarbetet och att ny kunskap inte sprids

tillräckligt. Metoden avser att förbättra tillgängligheten för patienterna. Elva team inom primärvården har under 2002 jobbat med metoden och elva nya team planerar starta under 2003.

§ Meddix är ett nyutvecklat IT-stöd för informationsöverföring av patientuppgifter mellan sjukhusvården, primärvården och kommunerna i länet. Stödet avser att förbättra

kommunikationen i samband med in- och utskrivningar till och från sjukhusvård. Meddix avser även att säkra vårdplaneringen. Systemet är i drift avseende Sunderby sjukhus och primärvården och kommunerna i Luleå och Boden. Meddix utvecklas och införs under 2003 i hela landstinget.

§ Rekrytering av ST-läkare och allmänläkare från Polen via företaget Kalmena i Kalmar med syfte att öka antalet allmänläkare. Nio polska läkare är klara för att börja arbeta i länet. För 2003 är dessutom ytterligare 3 mkr avsatt för ST-läkare.

§ Som ett steg för att öka mångfalden i vården har landstinget under 2002 överlåtit verksamheten vid Vittangi vårdcentral på entreprenad till Praktikertjänst AB.

§ Olika utredningar inom landstinget har pekat på behovet av beteendevetare inom

primärvården för att på ett bättre sätt kunna svara upp mot olika patientgruppers vårdbehov (psykisk ohälsa, utmattningsproblem, stress, traumatiska tillstånd mm). För 2003 är 5 mkr avsatt för att skapa dessa funktioner vid vårdcentralerna.

Exempel på uppdrag och områden som är under utredning eller där projektgrupper jobbar med kartläggning och analys är bland andra:

§ Formulering av primärvårdens basåtagande. Primärvården driver ett projekt inom ramen för den lokala handlingsplanen ”Basåtagande och budgetfördelningsmodell” där ett av

effektmålen är att klargöra primärvårdens arbetsuppgifter i basuppdrag och tilläggsåtagande samt avgränsa dessa uppdrag mot slutenvården och kommunens primärvård”. Ett annat effektmål är att se till att nationella handlingsplanens intentioner uppfylls. Det kan i

sammanhanget nämnas att landstinget gjort en analys av såväl slutenvården som primärvården (Ledningsbolagets rapporter) för att ge underlag till ställningstagande för en

tyngdpunktsförskjutning från slutna vårdformer till mer öppna vårdformer.

§ Det av fullmäktiges Programberedning drivna ”Programarbetet psykisk hälsa/PPO – optimal psykisk hälsa” ledde fram till att landstingsstyrelsen gav divisionerna tolv

fördjupningsområden att arbeta vidare med under 2003. Dessa var;

1. äldre med psykisk ohälsa 2. psykiska funktionshinder 3. unga vuxnas behov

4. kris och självmordsnära tillstånd

(7)

5. vår egen hälsa/arbetsmiljö 6. stressrelaterade sjukdomar 7. rättspsykiatrisk vård 8. läkemedelstillämpning 9. missbrukets vårdproblem 10. små barn och föräldraskap 11. neuropsykiatri

12. psykisk ohälsa och invandringsproblem

Programarbetet har beaktat lokala handlingsplanens mål, särskilt inventerades barn och unga, unga vuxna, psykiskt funktionshindrade och äldre med psykisk ohälsa.

Många av de ovan redovisade tolv fördjupningsområdena faller inom ramen för uppdrag i landstingsstyrelsens verksamhetsplan som anges under rubriken lokala handlingsplanen. Arbetet med dessa områden pågår och delrapportering sker i vissa fall under 2003 och slutrapporter lämnas 2005.

§ Ett viktigt uppdrag är att personer med varaktiga psykiska funktionshinder ska få sina somatiska och psykiatriska behov tillgodosedda. Gruppen är delvis känd för såväl

primärvården som socialtjänsten men här avses att utveckla och förbättra stödet. Arbetet uppges vara i en inventeringsfas och ett utvecklingsarbete har påbörjats mellan divisionerna Vuxenpsykiatri, Primärvård och Medicinska specialiteter.

Sammantaget är vårt intryck att landstinget/divisionerna inlett arbetet med de uppdrag som kan kopplas till den lokala handlingsplanen för 2002. Arbetet har kommit längre för vissa uppdrag där tydliga effekter kan ses. För vissa uppdrag är takten mer blygsam genom att enbart en kartläggningar är gjorda.

3.3 Finns en tydlig strategi för uppföljning av de åtagande som uttalats?

Arbetet med den lokala handlingsplanen har introducerats och bedrivits på olika sätt inom landstinget. De flesta chefer inom primärvården och vuxenpsykiatrin känner till nationella/lokala handlingsplanen och dess mål. Vissa har varit aktivt med i planerings- och utrednings-/projektarbete

inom landstinget. Under nivån verksamhetschef är vårt intryck att begreppen nationell eller lokal handlingsplanen inte är så kända.

Den interna informationen och planeringen har främst skett inom dels divisionernas ledningsgrupper där flera verksamhetsansvariga ingår och dels inom specifika projekt med koppling till nationella handlingsplanen. I divisionernas ledningsgrupper förs löpande dialog kring det pågående arbetet med uppdragen. Uppföljningen av divisionernas arbete med lokala handlingsplanens sker månadsvis (månadsrapporter) och rapporteras till landstingsdirektören som rapporterar vidare till styrelsen.

Dessutom lämnas till styrelsen två delårsrapporter (april/aug) som bl a innehåller uppgifter om arbete med den lokala handlingsplanen. Därefter sker vidarerapportering från styrelsen till fullmäktige. Från 2003 införs en förändrad rapporteringsprocedur till landstingsstyrelsen. Det kommer bl a att bli

(8)

tydligare vilka rapporterade uppdrag som avser lokala handlingsplanen. Även fasta rapporteringstidpunkter införs.

För flera uppdrag är tidpunkten för slutrapportering fastlagd till 2005.

I det ovan nämnda utvecklingsavtalet mellan Regeringen, Landstingsförbundet och

Kommunförbundet ingår även en överenskommelse att landstingen ska, senast den 1 mars åren 2003- 2005, till Socialstyrelsen redovisa uppföljningar avseende den lokala handlingsplanen. I denna

rapportering redovisas erfarenheter, aktiviteter och åtgärder. Landstinget har efter behandling i landstingsstyrelsen (2003-03-27) och fullmäktige (2003-04-10) lämnat in en första årsrapport till Socialstyrelsen.

3.4 Hur har det ekonomiska resurstillskottet fördelats och använts?

Landstinget har för vardera åren 2001 och 2002 fått 19 mkr för genomförande av insatser enligt utvecklingsavtalet.

Inom landstinget har inte dessa 38 mkr avsatts särskilt för lokala handlingsplanens utvecklings- områden. Nationella handlingsplanens pengar har gått in i landstingets sammantagna budget för hälso- och sjukvårdsinsatser. Budskapet till divisionerna från styrelsen har varit att utvecklingsarbetet ska ske inom ramen för tillgängliga resurser. Dock har Division Primärvård tillförts vissa medel.

För primärvården har för 2001 gällt att 6 mkr ska frigöras inom den egna verksamheten samt att divisionen tillförts 4,5 mkr för utvecklingsinsatser. 2002 tillfördes 4,5 mkr och 2003 får primärvården 8 mkr (5 mkr till beteendevetare och 3 mkr för finansiering av ST-läkare). Sammantaget har divisionen för 2001 och 2002 haft 15 mkr för att klara uppdragen enligt lokala handlingsplanen. I den mån divisionen för 2001 och 2002 inte kommit igång med delar av utvecklingsarbetet har

utvecklingsmedlen använts för att täcka divisionens ekonomiska underskott.

Division Vuxenpsykiatri och Division Medicinska specialiteter har inte erhållit några särskilda medel för uppdragen i den lokala handlingsplanen.

Under 2003 avsätter landstinget 15 mkr för personalens kompetensutveckling och 5 mkr för utveckling av egenvården i länet. Dessa utvecklingsinsatser berör områden som finns med i lokala handlingsplanen.

I sin rapport till SoS framhåller landstinget att besparingar inom hälso- och sjukvården under 2001- 2002 framför allt har gjorts inom den slutna vården.

3.5 Återrapportering till landstingsfullmäktige?

De uppdrag som divisionerna har fått ansvar för via landstingsstyrelsens verksamhetsplan/ lokala handlingsplanen följs upp på samma sätt som de övriga uppdragen i styrelsens plan. En del av lokala handlingsplanens mål är divisionsövergripande men en division har alltid ansvaret för att uppdraget genomförs. Månadsvis dokumenterar och rapporterar divisionerna (planering, åtgärder, resultat) till lanstingsdirektören som lämnar sin rapport till landstingsstyrelsen varje sammanträde. Styrelsen

(9)

vidarerapporterar i sin tur till landstingsfullmäktige. Fullmäktige har därför löpande tillgång till information om hur arbetet med den lokala handlingsplanen framskrider, även om information är på en övergripande sammanställd nivå.

Landstingets rapport till Socialstyrelsen om det lokala handlingsplansarbetet har behandlats av både landstingsstyrelsen och fullmäktige.

4. Våra kommentarer

Landstinget har valt att låta den lokala handlingsplanen ingå och utgöra en del av landstingsstyrelsens verksamhetsplan. Handlingsplanens intentioner anser vi är formulerade i tydliga och uppföljningsbara uppdrag. Ansvaret för resp uppdrag är även tydligt. Det är även uppdragen som de framgår av divisionernas verksamhetsplaner.

Vi tycker, när det gäller de psykisktfunktionshindrade, att Division Folktandvård bör få en starkare koppling till lokala handlingsplanen och där uppdraget som avser att tillgodose gruppens behov (somatiska och psykiatriska). Tandvårdsbehoven bör kunna ligga inom ramen för den lokala handlingsplanen och då i samverkan mellan tandvården, primärvården, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten.

När det så gäller vilka resultat som landstinget kan redovisa från arbetet med den lokala handlingsplanen finns det i flera fall konkreta effekter som patienterna kan märka av. Även vårdpersonalen som möter patienterna har kunnat märka förbättringar. Mycket av det arbete som utförts under 2002 har karaktären av kartläggning och undersökning. Det gäller inte minst området

psykisk ohälsa och psykiskt funktionshindrade. Åtgärdsplaner finns dock framtagna som divisionerna har uppdrag att arbeta vidare med 2003-2005. För de kommande åren bör, enligt oss,

perspektivet mera ligga på uppnådda effekter och konkreta resultat för patienterna snarare än utredningar och aktiviteter.

Uppföljningen av landstingets arbete med den lokala handlingsplanen följer helt de ordinarie rutiner som gäller för övriga uppdrag och verksamheter inom landstinget. Det innebär att det ska ske återkommande rapportering till styrelsen och fullmäktige. När det gäller uppdragen inom ramen för lokala handlingsplanen är rapporteringen under 2002 inte helt tillfredsställande utan kan utvecklas och bli bättre. Återrapporteringen från divisionerna behöver få en bättre struktur genom att styrelsen och fullmäktige regelbundet får en sammantagen återapportering från samtliga tilldelade uppdrag avseende lokala handlingsplanen. Från 2003 införs därför en förändrad rapportering till styrelsen så att lokala handlingsplanen rapporteras under särskild rubrik vid specifika tidpunkter från resp.

division. T ex Division primärvård ska rapportera avseende lokala handlingsplanen i februari och september.

Vid en genomgång av månadsrapporteringen till styrelsen under 2002 anser vi inte att det getts en god samlad bild över vad som hänt inom samtliga uppdrag. T ex förekommer i stort sett likadana rapporttexter vid flera tillfällen under året. Detta kan bero på att rapporteringen sker för tätt eller att inget hänt och inget nytt finns att rapportera. Uppföljningarna redovisar mest divisionernas

(10)

aktiviteter och i liten omfattning på resultat och effekter för patienterna. Man kan förvänta sig att det blir en ändring i detta avseende för 2003 och i de efterföljande årens uppföljningar.

De medel som regeringen tillskjutit för nationella handlingsplanen öronmärks inte av landstinget för åtgärder/aktiviteter enligt lokala handlingsplanens intentioner. I landstinget är det upp till berörd division att inom tilldelade medel klara såväl den ordinarie verksamheten som olika

utvecklingsinsatser. Man behöver dock inte tolka detta så att landstinget inte särskilt prioriterar lokala handlingsplanen eftersom denna nu bara blir en del av verksamheternas övriga uppdrag. Det kan ses svårigheter avseende att kontrollera/följa upp om medlen kopplade till nationella/lokala handlingsplanen fullt ut går till avsedda ändamål. Risken finns också att verksamheter med

ekonomiskt underskott inte förmår utveckla sin verksamhet enligt lokala handlingsplanen. Å andra sidan, med den styrning som nu sker så detaljstyrs inte verksamhetsansvariga i frågor om hur man bäst ska tillgodose avsedda gruppers behov. Det bör också påpekas att under 2003 har vissa medel öronmärkts, det gäller resurser till beteendevetare och fler ST-läkare.

(11)

BILAGA 1

Lokal handlingsplan 2002 (utdrag ur landstingsstyrelsens verksamhetsplan)

PRIMÄRVÅRDENS UPPDRAG

Uppdrag Resultatmål

Formulera ett basåtagande. Avtal om tilläggsåtaganden kan överenskommas.

Innehåll och ersättning regleras i avtal med uppdragsgivare.

Primärvården har en tydlig funktion och balans finns mellan uppdrag och resurser.

Utveckla och stimulera samverkan mellan andra divisioner och primärvården.

Aktörerna ska ha en klar och koncis dialog runt vilka patienter som ska handläggas i primärvård. Primärvårdens tolkningsföreträde är nödvändigt.

Primärvården har en tydlig funktion och balans finns mellan uppdrag och resurser. Stärkt dialog mellan vårdgivarna.

Etablera en ändamålsenlig

arbetsfördelning mellan primärvården och kommunerna kring enskilda patienter och grupper av patienter. Vårdplaneringen stärks.

Primärvården har en tydlig funktion och balans finns mellan uppdrag och resurser. Stärkt dialog med

kommunerna.

Se över in- och utskrivningsrutiner, rutiner för informationsöverföring samt upprättande av vårdplaner i samverkan med divisionerna Medicinska

specialiteter, Opererande specialiteter, Vuxenpsykiatri samt kommunerna.

Säkra rutiner finns. Vård utförs på rätt nivå. Effektiv vårdkedja med hög kvalitet.

Patientens rättigheter - fast läkarkontakt

Erbjuda medborgare/patienter som så önskar en fast läkarkontakt.

Kontinuitet i kontakten med vårdgivare.

Vid behov erbjuda de som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård

konsultation eller hembesök av läkare utan dröjsmål.

En trygg och säker vård för den enskilde.

(12)

Barn och ungdomar med psykiska problem

Erbjuda tidigt och adekvat stöd till barn och ungdomar som visar tecken på psykiska problem.

Tillgången till psykiatriskt stöd förbättras för målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Utveckla vårdinnehållet för barn och ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk.

Tidigt stöd till målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Tillgodose vårdbehov hos ungdomar i åldersgruppen 16–25 genom samordnade insatser med barn- och ungdoms- samt vuxenpsykiatrin.

Övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin förbättras för

målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Vårdbehov hos psykiskt funktionshindrade

Uppmärksamma psykiskt funktionshindrade så att deras

psykiatriska och somatiska vårdbehov tillgodoses genom en utvecklad

samverkan mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst.

Adekvat somatisk sjukvård till personer med psykiska

funktionshinder. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Psykiatriskt vårdbehov hos äldre

Identifiera äldre med psykiatriska vårdbehov och erbjuda behandling.

Adekvat behandling erbjuds

målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Tillgänglighet - service - information

Jour- och beredskapsverksamheten ska ses över.

En jourverksamhet som svarar mot befolkningens behov.

Ge medborgare/patienter och anhöriga tydlig och individuellt anpassad

information och kunskap om hälsa och sjukvård.

Medborgare/patienter har tillgång till information om valmöjligheter, tillgänglighet och funktion.

(13)

Rekrytering - kompetensutveckling

Rekrytera med syfte att öka antalet allmänläkare.

Behålla redan anställd personal.

En väl fungerande verksamhet och en god arbetsmiljö för personalen.

Under 2002 utöka vidareutbildning av sjuksköterskor till distriktssköterskor samt att ge fler sjuksköterskor möjlighet att genomgå kursen Omvårdnad B.

Trygga den långsiktiga

personalförsörjningen och öka kompetensen i verksamheten.

Säkerställa kunskapsutvecklingen inom primärvården (förbättrad

kompetensutveckling, utbyte med specialistvården, kontinuerliga distriktsläkarmöten,

distriktssköterskemöten). Stärkt möjlighet för personal att delta i forskning och utveckling.

Öka kompetensen och skapa goda förutsättningar för framtida rekrytering.

(14)

DIVISION OPERERANDE SPECIALITETER

Se över in- och

utskrivningsrutiner, rutiner för informationsöverföring samt upprättande av vårdplaner i samverkan med divisionerna Primärvård, Medicinska

specialiteter, Vuxenpsykiatri samt kommunerna.

Säkra rutiner finns. Vård utförs på rätt nivå.

Effektiv vårdkedja med hög kvalitet.

DIVISION MEDICINSKA SPECIALITETER

Se över in- och utskrivningsrutiner, rutiner för informationsöverföring samt upprättande av vårdplaner i samverkan med divisionerna Primärvård, Opererande specialiteter, Vuxenpsykiatri samt kommunerna.

Verksamhetsområde Barnsjukvård

Utveckla rutiner och arbetssätt som erbjuder tidiga och adekvata

insatser till barn och ungdomar som är i behov av psykiatriskt stöd.

Uppdraget är treårigt och ska ske i samverkan med skolhälsovården och division Primärvård.

Tillgången till psykiatriskt stöd förbättras för målgruppen. Barn- och ungdomspsykiatrins specialistfunktion görs tydlig. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Samordna insatserna för att tillgodose det psykiatriska vårdbehovet för ungdomar i åldersgr. 16–25 år i samverkan med division Vuxen- psykiatri. Uppdraget är treårigt.

Övergången mellan barn- och

ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin förbättras för målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

(15)

Verksamhetsområde Internmedicin

Utveckla rutiner i samverkan med divisionerna Vuxenpsykiatri och Primärvård samt kommunerna så att psykiskt funktionshindrade får sina somatiska och psykiatriska

vårdbehov tillgodosedda.

Uppdraget är treårigt.

Adekvat somatisk sjukvård till personer med psykiska funktionshinder. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Verksamhetsområde Rehabilitering/Reumatologi

Identifiera äldre med psykiatriska vårdbehov och erbjuda behandling.

Uppdraget är treårigt och ska bedrivas i samarbete med divisionerna Primärvård och Vuxenpsykiatri samt kommunerna.

Adekvat behandling erbjuds målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

(16)

DIVISION VUXENPSYKIATRI

Samordna insatserna för att tillgodose det psykiatriska vårdbehovet för ungdomar i åldersgruppen 16–25 år i samverkan med division Medicinska specialiteter.

Övergången mellan barn- och

ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin förbättras för målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Utveckla rutiner i samverkan med divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter samt kommunerna så att psykiskt funktionshindrade får sina somatiska och psykiatriska vårdbehov tillgodosedda.

Adekvat somatisk sjukvård till personer med psykiska funktionshinder. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Identifiera äldre med psykiatriska vårdbehov och erbjuda

behandling. Uppdraget är treårigt och ska bedrivas i samarbete med divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter samt kommunerna.

Adekvat behandling erbjuds målgruppen. En delrapport ska lämnas i november 2002.

Se över in- och

utskrivningsrutiner, rutiner för informationsöverföring samt upprättande av vårdplaner i samverkan med divisionerna Primärvård, Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter samt kommunerna.

(17)

BILAGA 2

Lokal handlingsplan 2003 (utdrag ur landstingsstyrelsens verksamhetsplan)

Uppdrag Ansvarig division,

enhet

Återrapportering i månadsrapporter till styrelsen

Hur fungerar det fria vårdvalet.

Primärvård. Per februari och september.

Slutrapport i mars 2005.

Hur fungerar valet av egen läkare.

Rekrytering av ordinarie läkare till vakanta befattningar.

Redovisning till Socialstyrelsen.

Hälso- och sjukvårdsenheten samordnar arbetet tillsammans med berörda divisioner.

Styrelsen i februari.

För följande projekt gäller att arbetet ska utgå från prioriteringar, samverkan, vårdprocess samt uppföljning och utvärdering. Kommunernas medverkan förutsätts.

Uppdrag Ansvarig division Återrapportering i månadsrapporter till styrelsen

Det psykiatriska vårdbehovet hos äldre ska kartläggas och upptäckta vårdbehov ska tillgodoses.

Primärvård tillsammans med Medicinska

specialiteter och Vuxenpsykiatri.

Per februari och september.

Unga vuxnas (16–25 år) behov av psykiatrisk vård ska tillgodoses.

Särskilt ska de uppmärksammade regionala skillnaderna beaktas.

Medicinska specialiteter tillsammans med

Primärvård och Vuxenpsykiatri.

(18)

Personer med varaktiga psykiska funktionshinder ska få sina somatiska och psykiatriska behov tillgodosedda.

Vuxenpsykiatri tillsammans med

Primärvård, Medicinska specialiteter och

Folktandvård.

(19)

Ytterligare uppdrag från fullmäktige med anledning av

beredningarnas rapporter inom området psykisk ohälsa.

För projekten gäller att särskild uppmärksamhet ska riktas mot de i lokala handlingsplanen identifierade huvudområdena.

Uppdrag Ansvarig division Återrapportering till styrelsen

Kompetens att möta personer som befinner sig i kris ska utvecklas och samordnas.

Styrelsen i oktober och fullmäktige i november.

Kompetensen att möta personer som har

stressrelaterade sjukdomar ska utvecklas och

samordnas. Samverkan med kommuner och försäkringskassan förutsätts.

Särskild kompetens ska utvecklas och samordnas för att möta invandrare med psykisk ohälsa.

Kommunernas

medverkan förutsätts.

Tidiga insatser riktade till föräldrar med små barn inom området psykisk ohälsa ska utvecklas och samordnas.

Primärvård tillsammans med Opererande

specialiteter, Medicinska specialiteter och

Vuxenpsykiatri.

Via informationsinsatser inom folkhälsoarbetet öka uppmärksamheten på folkhälsoarbete och preventivt arbete inom psykisk ohälsa.

Formerna för att möta personer med

neuropsykiatriska

störningar ska utvecklas.

Medicinska specialiteter tillsammans med

(20)

Uppdrag Ansvarig division Återrapportering till styrelsen

Utifrån

Psykansvarskommitténs betänkande se över de länsgemensamma resurserna för

rättspsykiatrisk vård samt säkerställa att även övriga patientgrupper inom psykiatrin får erforderlig vård.

Vuxenpsykiatri. Styrelsen i oktober och fullmäktige i november.

Utreda nyttan av ett forum för patienter med psykisk ohälsa efter utskrivning.

Vuxenpsykiatri. Styrelsen i oktober och fullmäktige i november.

Fungerande samverkan ska utvecklas för att möta patienter med ökad risk för självmord.

Vuxenpsykiatri tillsammans med Primärvård och

Medicinska specialiteter.

Aktiva arbetsformer och samverkan ska utvecklas för att möta missbrukare med samtidig psykisk ohälsa.

Vuxenpsykiatri tillsammans med Primärvård (som efter hand tar över ansvaret för fördjupningsområdet) och Medicinska

specialiteter.

Kommunernas

medverkan förutsätts.

Faktorer som bidrar till ett rätt nyttjande av

psykofarmaka ska inventeras och belysas.

Läkemedelskommittén tillsammans med berörda divisioner.

Fördjupningsområdet Vår egen hälsa/arbetsmiljö.

Personalenheten samordnar arbetet tillsammans med samtliga divisioner.

Se över vilka

informationskanaler som kan användas för att informationen ska nå rätt målgrupp.

Informationsenheten samordnar arbetet tillsammans med berörda divisioner.