Hälsan i Södermanland

(1)

Hälsan i

Södermanland

- en kommunbeskrivning

Version 111216

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 2

Förord ... 4

Bakgrund ... 5

Material och metoder ... 5

Begreppsförklaringar ... 5

Tolka resultaten rätt ... 5

Demografi ... 6

Befolkningsutveckling ... 6

Folkmängd ... 7

Födelsenetto ... 8

Åldersstruktur ... 8

Ålderspyramider ... 8

Andel yngre ... 9

Andel äldre ... 9

Utländsk bakgrund ... 9

Pendling ... 10

Livsvillkor ... 11

Utbildningsnivå ... 11

Personaltäthet i förskola/skola ... 12

Förskola ... 12

Skola ... 12

Arbetsliv ... 13

Trivs på arbetsplatsen ... 13

Arbetslösa ... 14

Försörjningsmått ... 15

Ekonomiska förutsättningar ... 16

Inkomst ... 16

Ekonomisk trygghet bland vuxna ... 17

Ekonomisk utsatthet bland barn ... 17

Trygghet ... 19

Anmälda brott ... 21

Valdeltagande ... 22

Politiskt deltagande bland unga ... 23

Levnadsvanor ... 24

Rökning ... 24

Alkohol ... 25

Motion ... 27

Övervikt ... 28

Hälsa ... 31

Självupplevd hälsa ... 31

Värk ... 32

Värk i skuldror, nacke eller axlar ... 33

Värk i rygg eller höfter ... 34

Värk i händer, armar, ben eller fötter ... 35

Psykiska besvär ... 36

Stress ... 36

Ängslan/oro ... 38

Sömnproblem ... 39

(4)

Tandhälsa ... 40

Sjuklighet och dödlighet ... 42

Hjärt-kärlsjukdomar ... 42

Döda i hjärtinfarkt ... 42

Cancersjukdomar ... 43

Psykisk ohälsa ... 44

Klamydiainfektioner ... 45

Aborter ... 46

Bilaga 1 ... 47

(5)

Förord

Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns

kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det

angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt.

Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de

befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv &

Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida.

www.landstinget.sormland.se/lh (Liv & hälsa) och www.landstinget.sormland.se/lhu (Liv & Hälsa ung).

Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten.

Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Olle Kylensjö och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland.

Eva-Maria Annerbäck Enhetschef

Enheten för FOU, Landstinget Sörmland

(6)

Bakgrund

Material och metoder

Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets egna

enkätundersökningar (Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR), Smittskyddsinstitutet och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram.

I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket.

Begreppsförklaringar

Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen.

I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut.

Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 700 av länets drygt 200 000 invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd.

Tolka resultaten rätt

De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Liv & hälsa inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen ”KI” i tabellerna och som ”antenner” som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa

konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det ”sanna”

resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att

”sanningen” med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor

sannolikhet beror enbart på slumpen.

I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 50 eller 100 procent.

(7)

Demografi

För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren.

Befolkningsutveckling

Länets folkmängd var från början av 70-talet och fram till mitten av 80-talet relativt konstant runt 250 000 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till 1994. I slutet av 90-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 20 åren. Under 2000-talet har befolkningen ökat i Eskilstuna, Gnesta, Nyköping, Strängnäs och Trosa medan den har minskat i Flen och Vingåker.

Befolkningsutveckling 1968-2010 (Trosa och Gnesta 1991-2010)

Eskilstuna

86 000 88 000 90 000 92 000 94 000 96 000 98 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Flen

15 500 16 000 16 500 17 000 17 500 18 000 18 500

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 Gnesta

9 000 9 250 9 500 9 750 10 000 10 250 10 500

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Katrineholm

31 000 31 500 32 000 32 500 33 000 33 500 34 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 Nyköping

40 000 45 000 50 000 55 000 60 000 65 000 70 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Oxelösund

10 000 11 000 12 000 13 000 14 000 15 000 16 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

(8)

Strängnäs

20 000 22 500 25 000 27 500 30 000 32 500 35 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Trosa

9 000 9 500 10 000 10 500 11 000 11 500 12 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 Vingåker

8 800 9 000 9 200 9 400 9 600 9 800 10 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Södermanland

220 000 230 000 240 000 250 000 260 000 270 000 280 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 Riket

7 000 000 7 500 000 8 000 000 8 500 000 9 000 000 9 500 000 10 000 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Källa: SCB

Folkmängd

Vid årsskiftet 2010/2011 fanns drygt 270 000 invånare i Södermanland. Eskilstuna är länets klart största kommun med drygt 96 000 invånare och Vingåker är minst med knappt 9 000 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom Flen, Oxelösund och Vingåker är antalet kvinnor högre än antalet män.

Folkmängden i Södermanland och riket 2010-12-31

Kvinnor Män Totalt

Eskilstuna 48 442 47 869 96 311

Flen 7 900 8 128 16 028

Gnesta 5 223 5 137 10 360

Katrineholm 16 388 16 040 32 428

Nyköping 26 208 25 436 51 644

Oxelösund 5 531 5 662 11 193

Strängnäs 16 314 16 105 32 419

Trosa 5 755 5 707 11 462

Vingåker 4 390 4 503 8 893

Länet 136 151 134 587 270 738

Riket 4 725 326 4 690 244 9 415 570 Källa: SCB

(9)

Födelsenetto

Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 40- och 60-talen och i början av 90- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren.

Detta har lett till att Södermanland från slutet av 80-talet fram till mitten av 90-talet hade ett relativt stort födelseöverskott. Efter det har det under en period varit ett underskott men 2010 var det återigen ett födelseöverskott i länet.

Antal döda och antal levande födda i Södermanland 1968-2010

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08 Födda Döda

Källa: SCB

Åldersstruktur

De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och

medellivslängden. I början av 1900-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5 - 2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över 20 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större.

Ålderspyramider

Åldersgrupperna 15-19 år och 60-64 år är relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 1990 och på 40-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män.

Södermanland Riket

Källa: SCB, 2010

(10)

Andel yngre

Andelen yngre, 0-19 år, har under de senaste 40 åren minskat från 28 till 23 procent.

Bland länets kommuner är det Oxelösund som har den klart lägsta andelen yngre, 20 procent. Övriga kommuner har mellan 23 och 26 procent yngre (0-19 år) och ligger nära värdet för hela landet.

Andel 0-19 år 2010

0 10 20 30 40 50

Riket Länet Vingåker Trosa Strängnäs Oxelösund Nyköping Katrineholm Gnesta Flen

Eskilstuna 0-6 år

7-12 år 13-19 år

%

Källa: SCB

Andel äldre

Andel 75 år och äldre 2010

0 5 10 15 20 25

Riket Länet Vingåker Trosa Strängnäs Oxelösund Nyköping Katrineholm Gnesta Flen Eskilstuna

75-84 år 85 + år

%

Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av

befolkningen blir allt större.

I länet var andelen 85 år och äldre 0,7 % år 1970 och 2010 var den 2,8 %. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har Oxelösund, Katrineholm och Flen med drygt tio procent, Trosa har den lägsta andelen med 7 procent.

Källa: SCB

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 2003, innan dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund.

Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som Vingåker.

Andel (%) med utländsk bakgrund, 2010 Totalt

Eskilstuna 27

Flen 19

Gnesta 12

Katrineholm 18

Nyköping 14

Oxelösund 19

Strängnäs 14

Trosa 14

Vingåker 10

Länet 19

Riket 19

Källa: SCB

(11)

Pendling

Andelen som pendlar från en kommun till en annan har ökat från 20 till 28 procent mellan åren 1993 och 2009.

Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 2009 var det 33 procent av männen och 23 procent av kvinnorna i länet som pendlade.

Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland 1993-2009

0 10 20 30 40 50

93 95 97 99 01 03 05 07 09

%

Kvinnor Män

Källa: SCB

Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I Gnesta och Trosa pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. Eskilstuna har den klart lägsta andelen pendlare med 16 procent.

Andel (%) utpendlare över kommungräns, 2009 (av förvärvsarbetande 16 + år)

Eskilstuna 12 20 16

Flen 30 39 34

Gnesta 49 66 58

Katrineholm 19 29 24

Nyköping 17 31 24

Oxelösund 42 33 37

Strängnäs 39 48 44

Trosa 45 58 52

Vingåker 36 45 41

Länet 23 33 28

Källa: SCB

(12)

Livsvillkor

Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala

förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen.

Utbildningsnivå

Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre

utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommun i länet som har högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet.

Andel med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 1985-2010

0 10 20 30 40 50

85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 Sö derm anland R iket

%

Källa: SCB

I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna. De minsta andelarna finns i Vingåker, Oxelösund och Flen.

Andel (%) med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 2010 Kvinnor Män Totalt

Flen 23 16 20

Gnesta 28 20 24

Nyköping 31 24 27

Trosa 29 23 26

Vingåker 21 13 17

Länet 29 22 26

Riket 36 29 32 ⁰ ¹⁰ ²⁰ ³⁰ ⁴⁰ ⁵⁰

%

Källa: SCB

(13)

Personaltäthet i förskola/skola Förskola

Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med

förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 1990- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något.

Bland länets kommuner har Nyköping den högsta

personaltätheten medan den är lägst i Vingåker, Oxelösund och Trosa.

Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från Gnestas 29 procent till Eskilstunas och Oxelösunds 60 procent.

År 2010 Andel (%) årsarbetare med

pedagogisk högskoleutbildning

Antal inskrivna barn per årsarbetare

Eskilstuna 60 5,4

Flen 46 5,5

Gnesta 29 6,0

Katrineholm 55 5,4

Nyköping 54 5,1

Oxelösund 60 6,1

Strängnäs 50 5,8

Trosa 48 6,1

Vingåker 52 6,4

Länet 55 5,5

Riket 54 5,4

Källa: Skolverket Skola

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning.

Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 1990-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 1990-talets nedgång.

Flest antal lärare per 100 elever har Katrineholm och Oxelösund medan Gnesta och Trosa har lägst antal.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på mer än 80 procent i alla länets kommuner förutom i Flen.

År 2010 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleutbildning

Antal lärare per 100 elever

Eskilstuna 84 7,8

Flen 79 8,0

Gnesta 84 7,3

Katrineholm 84 9,1

Nyköping 85 8,2

Oxelösund 85 9,0

Strängnäs 89 7,7

Trosa 82 7,5

Vingåker 81 7,7

Länet 84 8,0

Riket 88 8,3

Källa: Skolverket

(14)

Arbetsliv

Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö.

Trivs på arbetsplatsen

Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 2004. Den enda kommun som

påvisbart skiljer sig från

länsgenomsnittet är Trosa, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel.

Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 2008

0 20 40 60 80 100

Eskilstuna

FlenGnesta

Katrineholm Nyköping

Oxe lösu

nd Strängnäs

Trosa Vingåk

er Länet

CDUST

%

Källa: Liv & hälsa 2008

Andel (%) anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 2008 Kvinnor  KI Män  KI Totalt  KI

Eskilstuna 86  3 82  4 84  2

Flen 83  6 82  6 83  4

Gnesta 80  8 86  6 83  5

Katrineholm 88  4 82  5 85  3

Nyköping 84  4 84  4 84  3

Oxelösund 87  7 88  6 88  5

Strängnäs 87  4 83  5 84  3

Trosa 88  5 90  5 89  4

Vingåker 92  5 79  8 84  5

Länet 86  2 83  2 85  1

Regionen 86  0,8 84  0,9 85  0,6

(15)

Arbetslösa

Arbetslösheten i Södermanland har under hela 2000-talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. Den kraftiga lågkonjunkturen till följd av den finansiella oron i världen som bröt ut 2008 avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av andelen arbetslösa i länet, framförallt för männen. Sedan 2010 har dock andelen arbetslösa män sjunkit något i länet. Eskilstuna har den högsta arbetslösheten i länet, medan Trosa har den lägsta.

Andel arbetslösa i Södermanland 2001-2011*, 12-mån medelvärde

Andel arbetslösa 2010, 12-mån medelvärde

0 5 10 15 20 25

2001 2003 2005 2007 2009 2011*

%

Kvinnor Män

0 5 10 15 20 25

(%)

*t.o.m. oktober 2011

Källa: Arbetsförmedlingen

Antal resp. andel (%) arbetslösa, 16-64 år, 2010, 12-mån medelvärde

Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Eskilstuna 1 584 5,3 2 225 7,2 3 809 6,3

Flen 239 5,1 247 5,0 486 5,0

Gnesta 85 2,7 106 3,3 191 3,0

Katrineholm 465 4,7 553 5,5 1 017 5,1

Nyköping 483 3,1 593 3,8 1 076 3,4

Oxelösund 88 2,7 114 3,3 202 3,0

Strängnäs 355 3,6 444 4,4 799 4,0

Trosa 86 2,4 90 2,5 176 2,5

Vingåker 93 3,5 106 3,8 199 3,7

Länet 3 479 4,2 4 477 5,3 7 956 4,8

Riket 103 145 3,9 127 932 3,5 231 078 4,2

Källa: Arbetsförmedlingen

(16)

Försörjningsmått

Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt

arbetslöshetsersättning (s k A-kassa).

Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Mellan 2005 och 2008 minskade utbetalda ersättningar i länet

markant, därefter har de legat ganska stabilt kring 60 kr per invånare (16-64 år) och dag. Av länets kommuner betalades det under perioden april-juni 2011 ut mest ersättning per individ i arbetsför ålder i Katrineholm och Eskilstuna, minst betalades ut i Trosa och Strängnäs under denna period.

Försörjningsmått i Södermanland 2003-2010, fasta priser enligt 2010 års prisnivå*

Försörjningsmått i Södermanland april-juni 2011

0 20 40 60 80 100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 (kr)

0 20 40 60 80 100

(kr)

*Beräknat enligt KPI 80

Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 2011

A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt

Eskilstuna 6,9 11,8 42,0 60,7

Flen 5,1 6,9 47,5 59,5

Gnesta 3,1 3,1 39,9 46,1

Katrineholm 6,9 7,2 47,3 61,4

Nyköping 4,0 3,2 38,6 45,8

Oxelösund 4,7 2,5 46,6 53,8

Strängnäs 5,4 5,7 33,6 44,7

Trosa 3,2 1,6 33,9 38,8

Vingåker 4,9 5,0 46,5 56,4

Länet 5,6 7,3 41,2 54,1

Riket 5,9 4,9 36,5 47,3

Källa: RAR Sörmland

*Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag

(17)

Ekonomiska förutsättningar

Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt.

Inkomst

Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i

Södermanland konstant stigit för varje år under 2000-talet. Män har under hela perioden haft en medianinkomst på över 50 000 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland kvinnor återfinns i Trosa och Strängnäs och bland män i Trosa och Oxelösund. De lägsta inkomsterna har kvinnor och män i Flen, Katrineholm och Vingåker.

Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland 2001-2009, 2010 års priser,

median

Sammanräknad förvärvsinkomst, 20 år och äldre 2009, median

0 50 100 150 200 250 300

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvinnor Män

(tkr)

0 50 100 150 200 250 300

(tkr)

Källa: SCB

Sammanräknad förvärvsinkomst, 20 år och äldre, 2009, median

Eskilstuna 190 900 251 100 220 200

Flen 181 200 243 900 210 400

Gnesta 201 100 264 500 233 600 Katrineholm 185 400 254 800 215 500 Nyköping 198 200 274 600 233 300 Oxelösund 193 700 287 800 234 200 Strängnäs 209 600 278 500 242 900

Trosa 217 800 296 200 255 700

Vingåker 185 800 258 200 218 500

Länet 194 600 263 400 226 900

Riket 201 100 268 900 232 000

Källa: SCB

(18)

Ekonomisk trygghet bland vuxna

Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat ”Nej” på frågan

Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande?

Under våren 2008 befann vi oss i slutet av en högkonjunktur. Detta har bidragit till att andelen med

ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 2004. Skillnaden mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i

befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar.

Andel som inte haft svårt att klara löpande utgifter under ett år, 2008

0 20 40 60 80 100

Eskilstuna Flen

Gnesta Katrineholm

Nyköping Oxelösund

Strängnäs Trosa

Vingå ker

Länet CDUST

%

Andel (%) med ekonomisk trygghet, 18-84 år, 2008

Kvinnor  KI Män  KI Totalt  KI

Eskilstuna 84  2 88  2 86  2

Flen 81  4 86  4 84  3

Gnesta 84  5 81  5 82  4

Katrineholm 89  3 87  4 88  2

Nyköping 86  3 86  3 86  2

Oxelösund 85  4 89  5 87  3

Strängnäs 83  3 85  4 84  3

Trosa 85  4 89  4 87  3

Vingåker 87  4 86  5 86  3

Länet 85  1 87  1 86  1

Regionen 84  0,6 86  0,7 85  0,5

Ekonomisk utsatthet bland barn

De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra tolv procent.

(19)

Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Klart högst andel finns i

Eskilstuna, 18 procent och lägst andel finns i Trosa med sju procent.

I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med

”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst.

Andel (%) barn 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 2008

Eskilstuna 18

Flen 17

Gnesta 10

Katrineholm 15

Nyköping 9

Oxelösund 8

Strängnäs 11

Trosa 7

Vingåker 12

Länet 14

Riket 12

Källa: SCB

Andelen elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 68 procent. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska

möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 59 procent i Vingåker till 73 procent i Trosa. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i Gnesta och 79 procent i Nyköping.

Andel (%) elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar, 2011.

Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 67 75 71

Flen 64 71 67

Gnesta 68 59 63

Nyköping 64 79 72

Trosa 73 77 75

Vingåker 59 72 66

Länet 67 74 71

0 20 40 60 80 100

Flickor Pojkar

Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet

%

Källa: Liv & Hälsa ung 2011

Bland de elever där båda föräldrarna antingen arbetar eller studerar är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som har minst en förälder som är

arbetslös/sjukskriven är elva procent. Ett liknande glapp kan ses om man tittar på elevernas boendesituation. Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är elva procent.

(20)

Det är cirka 59 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 57 procent bland flickorna i Nyköping och Oxelösund till 67 procent av flickorna i Vingåker. Motsvarande andelar för pojkarna är 54 procent i Strängnäs och 72 procent i Vingåker.

Andel (%) elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar, 2011.

Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 61 62 62

Flen 58 57 57

Gnesta 62 62 62

Nyköping 57 60 59

Trosa 60 56 57

Vingåker 67 72 70

Länet 60 60 60 ⁰

20 40 60 80 100

Flickor Pojkar

%

Trygghet

Andelen som känner sig otrygga (Svarat ”Ja” på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen.

Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i Eskilstuna. I Vingåker och Trosa är andelen som känner otrygghet

utomhus mindre än länsgenomsnittet.

Andel otrygga, 2008

0 10 20 30 40 50

Eskilstuna Flen Gnesta

Oxe lösu

nd Strängnäs

Trosa Vingåker

LänetCDUST

%

(21)

Andel (%) otrygga, 18-84 år, 2008

Eskilstuna 35  3 15  2 25  2

Flen 23  5 10  4 16  3

Gnesta 23  6 9  4 16  3

Katrineholm 28  4 10  3 19  3

Nyköping 26  3 10  3 18  2

Oxelösund 30  6 10  4 20  4

Strängnäs 26  4 10  3 18  3

Trosa 19  5 8  3 13  3

Vingåker 18  5 6  3 12  3

Länet 29  1 11  1 20  1

Regionen 27  0,7 10  0,5 18  0,4

Tillit definieras som att ha svarat

”mycket väl” eller ”ganska väl” på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området

Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger på runt 90 %. I Vingåker och Gnesta är tilliten större än i hela länet, medan den i Eskilstuna är mindre än länsgenomsnittet. Andelen med tillit ökar med stigande ålder.

Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 2008

0 20 40 60 80 100

Oxelösund Strängnäs

Trosa Vingåker

Länet CDUST

%

Andel (%) med tillit till människorna i bostadsområdet, 18-84 år, 2008 Kvinnor  KI Män  KI Totalt  KI

Eskilstuna 87  2 86  3 86  2

Flen 93  3 93  3 93  2

Gnesta 96  3 92  4 94  2

Katrineholm 91  3 94  3 93  2

Nyköping 91  2 93  2 92  2

Oxelösund 93  3 91  4 92  3

Strängnäs 92  3 91  3 91  2

Trosa 92  3 95  3 93  2

Vingåker 97  2 95  3 96  2

Länet 90  1 90  1 90  1

Regionen 91  0,5 92  0,6 91  0,4

(22)

Bland ungdomar upplever drygt 90 procent av både pojkar och flickor att de ofta eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, endast 55 procent av flickorna känner sig trygga då.

Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga på kvällen/natten finns i Trosa och lägst andel finns i Flen.

Andel (%) elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 2011

Årskurs 9

Flickor Pojkar Totalt

Flen 87 82 85

Gnesta 88 88 88

Nyköping 91 94 93

Trosa 89 98 94

Vingåker 95 98 97

Länet 91 92 92

0 20 40 60 80 100

Flickor Pojkar

%

Anmälda brott

Från att ha haft lägre antal anmälda brott per 1 000 invånare än riket så ligger Södermanland ungefär i nivå med riksgenomsnittet när det gäller anmälda brott per 1 000 invånare under de senare åren. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktiskt brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och

bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spanings- och kontrollrutiner.

Antal anmälda brott per 1 000 av medelbefolkningen 1990-2010

0 50 100 150 200

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Hela landet Södermanlands län

Källa: Brå

(23)

Antal anmälda brott per 1 000 av medelbefolkningen, 5-årsmedelvärden 2006-2010 Totalt Eskilstuna 159

Flen 137

Gnesta 93

Katrineholm 139

Nyköping 127

Oxelösund 112

Strängnäs 125

Trosa 94

Vingåker 96

Länet 146

Riket 145

Eskilstuna har klart högst frekvens av anmälda brott i relation till folkmängd i Södermanland sett över de senaste fem åren. Det är de små

kommunerna Gnesta, Trosa och Vingåker som har de lägsta frekvenserna av anmälda brott. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre

befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd.

Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott.

Källa: Brå Valdeltagande

Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet ökade i valen år 2010 jämfört med valen år 2006 i alla länets kommuner vilket var en trend som gällde hela riket.

Sett över hela riket så skilde sig valdeltagandet åt mellan olika grupper i samhället.

Valdeltagandet var exempelvis lägre bland unga personer, bland personer med utländsk bakgrund och bland personer med låga inkomster. Dessa ojämlikheter i valdeltagande minskade dock en aning jämfört med 2006 års val. I åldersgruppen 18-29 år ökade t ex

valdeltagandet med närmare fyra procent jämfört med en ökning på två procent i åldergruppen 50-64 år mellan valåren. Några stora könsskillnader i valdeltagande fanns inte i valen 2010, kvinnorna i hela riket hade någon procents högre valdeltagande än männen i riksdagsvalet 2010.

Valdeltagandet i länet låg mycket nära nivån i hela riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, klart högst i Trosa följt av Vingåker och Nyköping. Länets andel dras ner av Eskilstuna, där

valdeltagandet var något lägre än såväl läns- som riksgenomsnittet.

Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige.

Andel röstande i kommunvalen 2010

0 20 40 60 80 100

Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket

%

Källa: SCB

(24)

Andel (%) röstande, 2010

Riksdag Landsting Kommun

Eskilstuna 83,3 78,7 79,2

Flen 84,7 81,2 81,8

Gnesta 85,3 82,6 83,1

Katrineholm 84,7 81,7 82,5

Nyköping 85,9 83,2 83,6

Oxelösund 85,0 81,8 82,9

Strängnäs 85,5 81,7 82,7

Trosa 87,8 84,5 85,4

Vingåker 85,9 83,1 84,1

Länet 84,7 81,1 81,7

Riket 84,6 81,0 81,6

Källa: SCB

Politiskt deltagande bland unga

Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka.

Andel elever som uppger att de gjort följande det senaste året:

Åtta procent av eleverna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året deltagit i demonstrationer. Det är en större andel av eleverna i årskurs 9 än i årskurs 2 på gymnasiet som har skrivit insändare, 13 procent jämfört med knappt tio procent. Av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har 13 procent tagit kontakt med

politiker jämfört med tio procent i årskurs 9. I båda årskurserna är det kring 42 procent som skulle kunna tänka sig att ta kontakt med en politiker.

Drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 är medlemmar i ett politiskt parti, i årskurs 2 på gymnasiet är motsvarande andel nästan tio procent.

0 5 10 15 20 25

Delta i demonstrationer

Skriva insändare

Ta kontakt

med politiker

Medlem i parti Åk 9 Åk 2, gymnasiet

%

Källa:Liv & Hälsa ung 2011

(25)

Levnadsvanor

Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position.

Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på risk- och livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan.

Rökning

Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig variabel i

hälsosammanhang.Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan.

Andelen dagligrökare i Södermanland har sjunkit kraftigt under de senaste två decennierna. Enligt

hälsoundersökningen 1990 (HU-90) rökte nästan 29 % medan motsvarande undersökning Liv & hälsa år 2008 visar att drygt 13 % röker. Gott och väl en halvering av andelen

dagligrökare vilket ger stora hälsovinster.

I Flen finns högst andel dagligrökare, medan lägst andel finns i Gnesta.

Konfidensintervallen överlappar dock varandra vilket betyder att skillnaden inte är statistiskt signifikant.

Andel dagligrökare, 2008

0 5 10 15 20 25

Esk

ilstuna Flen Gnesta

Katrineholm Nyk

öping Oxe

lösund Strängnä

s Trosa

Vingåker Länet

CDU ST

%

Källa: Liv & hälsa 2008 Andel (%) dagligrökare, 18-84 år, 2008

Eskilstuna 14  2 15  3 14  2

Flen 20  5 16  4 18  3

Gnesta 11  4 8  4 10  3

Katrineholm 16  3 12  3 14  2

Nyköping 13  3 10  3 12  2

Oxelösund 15  5 11  4 13  3

Strängnäs 13  3 12  3 13  2

Trosa 13  4 13  4 13  3

Vingåker 17  5 14  5 16  3

Länet 14  1 13  1 14  1

Regionen 13  0,5 11  0,6 12  0,4

(26)

Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar, det omvända gäller för snusning. Det totala tobaksbruket är högre bland pojkar än bland flickor.

Andel (%) elever som röker så gott som dagligen, 2011 Årskurs 9

Flen 14 14 14

Gnesta 8 10 9

Nyköping 9 7 8

Trosa 17 10 13

Vingåker 14 5 9

Länet 10 8 9

0 5 10 15 20 25

Flickor Pojkar

%

Alkohol

Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. I

industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros,

bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen 18- 24 år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Jämfört med år 2004 ses inga stora förändringar i berusningsdrickande.

Högst andel som berusar sig minst en gång i månaden finns för kvinnor i Trosa och för män i Nyköping.

Andel som berusar sig minst en gång i månaden, 2008

0 5 10 15 20 25

Katrineholm Nyk

öping Oxe

lösund Strängnä

s Trosa

Vingåke r

Länet CDU

ST

%

(27)

Andel (%) som berusar sig minst en gång i månaden, 18-84 år, 2008 Kvinnor  KI Män  KI Totalt  KI

Eskilstuna 11  2 24  3 18  2

Flen 8  3 22  5 15  3

Gnesta 8  4 26  6 17  4

Katrineholm 8  2 26  5 17  3

Nyköping 10  2 27  4 18  2

Oxelösund 8  4 24  6 16  4

Strängnäs 9  3 26  4 17  3

Trosa 12  4 24  6 18  3

Vingåker 8  3 19  6 14  4

Länet 10  1 25  2 17  1

Regionen 11  0,5 25  0,8 18  0,5

I den vuxna befolkningen är det betydligt högre andel män än kvinnor som berusar sig minst en gång i månaden. Denna skillnad finns inte bland skolungdomar i årskurs 9 men en liten skillnad finns i årskurs 2 på gymnasiet. Lägst andel av niorna som berusar sig minst en gång i månaden finns för flickor i Gnesta, 0 %, och för pojkar i Oxelösund, 4 %. Det är en lägre andel av eleverna som berusar sig minst en gång i månaden 2011 jämfört med 2008 i båda årskurserna, men störst minskning finns i årskurs 9.

Andel (%) elever som berusar sig en gång i månaden eller oftare, 2011 (frågan ställs inte i årskurs 7)

Årskurs 9

Flen 17 9 14

Gnesta 0 9 5

Nyköping 12 13 12

Trosa 23 10 15

Vingåker 3 13 9

Länet 12 10 11

0 10 20 30 40 50

Flickor Pojkar

Åk 9 Åk 2, gymnasiet

%

(28)

Motion

Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. Vi är genetiskt anpassade till att vara fysiskt aktiva. Viktiga organ som hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår väl av och är byggda för fysisk aktivitet. Vår stillasittande livsstil medför ökande förekomst av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ökad fysisk aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få

kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka.

Andelen som motionerar mindre än 2 timmar per vecka är högst i Vingåker och lägst i Nyköping, Oxelösund och Strängnäs.

Andel som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, 2008

0 10 20 30 40 50

Eskilstuna Flen

Gnesta Katrineh

olm Nyköping

Oxe lösund

Strängnäs Trosa

Vingåker Län

et CDUST

%

Andel (%) som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, 18-84 år, 2008 Kvinnor  KI Män  KI Totalt  KI

Eskilstuna 17  2 22  3 20  2

Flen 18  5 21  5 19  3

Gnesta 16  5 19  5 18  4

Katrineholm 14  3 22  4 18  3

Nyköping 16  3 17  3 17  2

Oxelösund 17  5 16  5 17  4

Strängnäs 14  3 20  4 17  3

Trosa 15  4 23  6 19  4

Vingåker 23  5 22  6 22  4

Länet 16  1 21  1 18  1

Regionen 16  0,6 19  0,7 18  0,5

(29)

Det är en högre andel pojkar som tränar minst två gånger i veckan, jämfört med flickor.

Mellan den kommun, Gnesta, där lägst andel elever i årskurs nio tränar minst två gånger i veckan och den med högst andel, Vingåker, skiljer det 14 procentenheter. Det är en lägre andel av eleverna som tränar minst två gånger i veckan 2011 jämfört med 2008 i alla tre årskurserna för både flickor och pojkar.

Andel (%) elever som tränar 2 gånger i veckan eller mer på sin fritid 2011 Årskurs 9

Flen 51 72 61

Gnesta 47 61 55

Nyköping 58 72 66

Trosa 51 72 64

Vingåker 66 72 69

Länet 58 70 65

0 20 40 60 80 100

Flickor Pojkar

%

Övervikt

Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i hela västvärlden med alltfler överviktiga personer, ofta som ett resultat av de levnadsvanor man har. Övervikt leder till ökade risker för ett flertal sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Ett sätt att mäta övervikt och fetma på är Body Mass Index (BMI) som anger relationen mellan individens längd och vikt och beräknas enligt formeln:

) (

* ) (

) (

m d Kroppsläng m

d Kroppsläng

kg Kroppsvikt BMI 

Världshälsoorganisationen (WHO) anger följande BMI-gränsvärden för indelning av den vuxna befolkningen i viktklasser:

Underviktiga -18,4

Normalviktiga 18,5-24,9

Överviktiga 25,0-29,9

Kraftigt överviktiga 30,0-

(30)

I Södermanland är trenden densamma som i övriga västvärlden med en ökande andel

överviktiga personer sedan 1990-talet bland både män och kvinnor. År 2008 var över hälften av den vuxna befolkningen överviktig. Det är en högre andel män än kvinnor som är

överviktiga.

Andel överviktiga/kraftigt överviktiga i Södermanland, 18-74 år, 1990-2008

Andel överviktiga/kraftigt överviktiga, 18-84 år, 2008

0 20 40 60 80 100

%

Källa: HU-90 & 96, Liv & Hälsa 2000, 2004 & 2008

Andelen överviktiga/kraftigt överviktiga varierar mycket mellan länets kommuner. Strängnäs har lägre andel överviktiga män medan Eskilstuna, Gnesta och Vingåker har högre andelar överviktiga män jämfört med övriga kommuner i länet. Bland kvinnorna har Trosa och Strängnäs lägre andelar överviktiga medan Oxelösund och Vingåker har högre andelar överviktiga än övriga länet.

Andel (%) överviktiga/kraftigt överviktiga i Södermanland 2008

Eskilstuna 50  3 61  3 56  2

Flen 48  5 56  6 52  4

Gnesta 49  7 61  7 55  5

Katrineholm 50  5 57  5 53  3

Nyköping 48  4 58  4 53  3

Oxelösund 56  6 58  7 57  5

Strängnäs 44  4 54  5 49  3

Trosa 41  6 57  6 49  4

Vingåker 55  6 63  7 59  5

Länet 49  2 59  2 54  1

Regionen 47  0,8 59  0,9 53  0,6

0 20 40 60 80 100

1990 1996 2000 2004 2008

%

Kvinnor Män

(31)

För barn och unga är gränsvärdena för viktklasserna enligt BMI satta olika för att vara jämförbara och anpassade efter kön och ålder. Sedan 2004 har andelen överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar i årskurs 9 ökat något i länet medan flickorna i samma årskurs har legat ganska konstant kring 11 procent.

Andel överviktiga/kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland, åk 9

Andel överviktiga och kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland 2011

0 10 20 30 40 50

Flickor Pojkar

%

Källa: Liv & Hälsa ung

De kommuner som har högst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor är

Katrineholm, Oxelösund och Vingåker. Högst andel

överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Gnesta och Strängnäs. Lägst andel

överviktiga/kraftigt överviktiga flickor finns i Strängnäs och lägst andel överviktiga/kraftigt

överviktiga pojkar finns i Flen och Nyköping.

Andel (%) överviktiga/kraftigt överviktiga elever Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt

Flen 9 19 14

Gnesta 9 26 18

Nyköping 9 19 14

Trosa 8 21 16

Vingåker 15 20 18

Länet 11 22 17

0 10 20 30 40 50

2004 2006 2008 2011

%

Flickor Pojkar