Projekt biokraftva rmeverket i Va rtan (KVV8)

Full text

(1)

Projekt biokraftvärmeverket i Värtan (KVV8)

FAQ vid frågor från närboende 

Om ångblåsningen i biokraftvärmeverket  

Fråga: Kommer det vara fler saker innan ni sätter igång kraftvärmeverket som kommer att störa  oss som bor nära? 

Svar: Den 18 december startar något som kallas ångblåsning. Då kommer en ångpelare att synas från  sidan av byggnaden. Ångblåsningen kommer också att låta en del. I samband med ångblåsningen  stängs Jägmästargången mellan Midskogsgränd och Kolargatan av för trafik under två korta perioder  (cirka 30 minuter) varje dag.  

Fråga: Hur kommer det här att märkas för mig som bor i närheten? 

Svar: Vid ångblåsningen kommer en ångpelare att synas från sidan av byggnaden (norrut). Det  kommer också att höras ett ljud under de två gånger per dag då vi ångblåser. Varje gång ca 15  minuter.  

Fråga: Hur länge kommer ni att hålla på? 

Svar: Ångblåsningen startar 18 december och pågår fram till jul. Om det behövs fortsätter  ångblåsningen från den 4 januari. Arbetena pågår två gånger per dag, cirka 15 minuter per gång.  

Fråga: När gör ni ångblåsningarna? 

Svar: Det är svårt att ange exakta klockslag, men på vardagar någon gång mellan klockan 7 och 19. På  helgerna kör vi någon gång mellan klockan 9 och 19. Varje ångblåsning varar cirka 5–15 minuter.  

Fråga: Varför gör ni det så tidigt på morgonen? 

Svar: Vi ångblåser två gånger per dygn och helst med tolv timmars mellanrum för att få så kort period  med ångblåsningar som möjligt. För att störa så lite som möjligt har vi valt att göra det på vardagar  någon gång mellan klockan 7 och 19 och på helger någon gång mellan klockan 9 och 19. 

Fråga: Varför måste ni hålla på med ångblåsningen så länge? 

Svar: Efter varje ångblåsning kyls rörledningarna ned och värms sedan upp igen vid nästa 

ångblåsning. Det är temperaturskillnaderna som får orenheter i rörledningarna att spricka upp och  lossna så att de kan blåsas bort. Det är för att få så lång avkylningstid som möjligt som 

ångblåsningarna görs med helst tolv timmars mellanrum. Ångblåsningen är klar när man på polerade  provplåtar ser att inga partiklar gjort märken på plåten. Det är svårt att i förväg veta hur lång tid det  tar att blåsa bort orenheterna. 

Fråga: Hur långt kommer det att märkas? 

Svar: Det är svårt att säga i förväg exakt hur högt ljudet kommer att bli och hur långt bort ångan  kommer att synas. Det beror ju också på hur vädret är vid tidpunkten, men vi bedömer att det främst  är de närboende i Hjorthagen som kommer att märka detta. Ljudet kommer att ligga runt 110 decibel  vid ljudkällan och 50‐70 decibel i Hjorthagen beroende på var man befinner sig. 

(2)

Fråga: Vad är det som låter vid ångblåsningen? 

Svar: Ljudet uppstår av att ångan har ett väldigt högt tryck som stryps bort och släpps ut i fria luften. 

Ångan blåses ut via en speciellt installerad ljuddämpare för att minska ljudet så mycket som möjligt. 

Fråga: Kommer det alltid att låta så här när biokraftvärmeverket är igång? 

Svar: Nej, det är bara när vi ångblåser ledningarna under de här två veckorna som det kommer att  låta så här.  

Fråga: Varför kommer ångan från sidan av byggnaden och inte från skorstenen? 

Svar: Man drar helt enkelt en tillfällig ledning och kopplar till en ljuddämpare där man släpper ut  ångan som används vid ångblåsningen. Vi har valt den norra delen av byggnaden eftersom det stör  minst där. I normal drift leds ångan till turbinen och återförs i en sluten krets till pannan vilket gör att  det enbart kommer rök från skorstenen. 

Fråga: Vad innehåller ångan? 

Svar: Det är helt vanlig vattenånga.  

Fråga: Är det farligt? 

Svar: Nej, det är helt vanlig vattenånga.  

Fråga: Hur mäter ni utsläppen? 

Svar: Utsläppet från ångblåsningen behöver inte mätas eftersom det är ren vattenånga.  

Fråga: Hur högt tryck är det när ni provblåser? 

Svar: Ångan har ett tryck på ungefär 40 bar. 

Fråga: Kan pannan eller rören explodera av trycket? 

Svar: Nej, allt är dimensionerat efter högre tryck än vi vare sig kommer att ha vid testning eller vid  full drift.  

Fråga: När är allt klart? 

Svar: Vi beräknar att hela provtiden är slut i början av 2016. Efter det kan vårt nya biokraftvärmeverk  börja leverera värme och el från förnybara bränslen till stockholmarna. 

Information från projekt biokraftvärmeverket (KVV8)      Fråga: Hur informerar ni oss som bor nära?  

Svar: Vi är så klart väldigt angelägna att ni som bor nära ska veta när vi gör saker som kan vara  störande. Vi har under byggtiden informerat löpande med brev till alla som bor nära. Vi har också  haft informationsmöte och informerat på webben. Under tiden vi sprängde hade vi även en  varningsfunktion då man fick sms innan varje sprängning. 

Fråga: Varför kan ni inte presentera en tidplan så att vi vet exakt när saker händer? 

Svar: I så stora projekt som detta är det svårt att säga exakt när saker ska hända eftersom olika saker  är beroende av varandra. Vi har försökt att vara så tydliga som går.  

Fråga: Varför informerar ni bara via informationsblad? 

Svar: Inför särskilda händelser som t ex nu inför ångblåsningen som kommer så informerar vi med  informationsblad till alla som bor nära. Under den mest intensiva byggfasen 2013 till sommaren 2015  hade vi även ett direktnummer till en byggledare i projekt biokraftvärmeverket.  

(3)

Fråga: Hur gör jag för att komma i kontakt med er nu? 

Svar: Kontakta kundservice på tel  020‐46 00 00 (knappval 6) eller kundservice.varme@fortum.com. 

Kundservice svarar måndag‐fredag kl 8.00‐16.30. 

Fråga: Hur når jag er om jag upplever en störning på kvällen eller helgen? 

Svar: Fr o m 2015‐10‐22 kan du framföra synpunkter till oss på tel 020-31 31 51 på kvällar och helger. Detta telefonnummer gäller måndag‐fredag kl 16.30‐8.00 och lördag‐söndag kl 0‐24.

Om torkeldningen i biokraftvärmeverket (1–5/10 2015)  Fråga: Vad hände egentligen i början av oktober?  

Svar: Innan vi kan börja använda det nya biokraftvärmeverket i Värtan är det en del intrimning och  tester som måste göras. Torkeldning är en av dem. Det görs för att torkar murbruket i pannan. Man  gör det genom att sätta särskilda brännare inne i pannhuset. De drivs med lättolja, ungefär som den  som används i en vanlig villapanna. På grund av varierande oljekvalitet och lägre temperatur i början  blev det rök‐ och luktutveckling som var besvärande. Så snart vi upptäckte detta justerades 

förbränningen efter bränslet. Även temperaturhöjningen i förbränningen gjorde att störningarna  avtog. 

När torkeldning var klar monterades den tillfälliga brännarutrustningen ned och fraktades bort. Det  här var alltså ett led i intrimningen av anläggningen. När biokraftvärmeverket är i drift kommer det  inte att märkas på detta sätt. 

Fråga: Vad tror ni orsakade den brunaktiga/svarta röken? 

Svar: Röken kom på grund av ofullständig förbränning som sannolikt berodde på en tillfällig avvikelse  i oljekvaliteten. 

Fråga: Vad kom röken ifrån och vad innehöll den? 

Svar: Röken uppstod då lättolja förbrändes. Oljan kan liknas vid den som används i en vanlig  villapanna. Men i början av processen förbrändes oljan inte ordentligt och röken innehöll därför  avgaser som brukar bildas vid dålig eller ofullständig förbränning. Avgaserna kan variera ganska  mycket, men det bildas sotpartiklar då oljedropparna inte bränns ordentligt, och olika slags kolväten  varav vissa kan vara starkt luktande.  

Fråga: Hur farlig var röken?  

Svar: Situationen kan ur ett hälsoperspektiv jämföras med den röklukt som uppstå på våren när man  är i villaområden där det eldas trädgårdsavfall, under majbraseeldning, eller på hösten då många  eldar i sina öppna spisar. För vissa är det en besvärlig period. Vår bedömning är att denna olyckliga  händelse visserligen kan orsaka tillfälliga hälsobesvär men att de är av övergående natur. 

Fråga: Vad orsakade lukten? 

Svar: Det var ofullständig förbränning i kombination med vindriktningen precis när förbränningen var  som sämst. Det kan komma lukt vid användning av sådan här brännare men vi blev själva förvånade  över den starka lukten och bad leverantören undersöka varför den blev starkare än väntat. Svaret är  att det var ofullständigt förbränning som sannolikt berodde på tillfällig avvikelse i oljekvaliteten. 

Fråga: Vilken typ av brännare användes? 

Svar: Vi använde åtta tryckluftatomiserade brännare och två tryckoljeatomiserade brännare. Alla  brännare är temporära och specialanpassade för torkning av murverk. 

(4)

Fråga: Vilket typ av bränsle användes? 

Svar: Vi använde EO1 från Fortums oljedepå. Det är lättolja, liknande den som används i en  villapanna. 

Fråga: Varför leddes inte rökgaserna till skorstenen? 

Svar: Pannleverantören leder ofta ut rökgasen direkt från pannan på liknande sätt vid torkeldning,  och har goda erfarenheter från detta. Vi bedömde därför att torkeldningen kunde göras med den  lösningen eftersom leverantören inte haft problem med luktande avgaser från tidigare liknande  projekt. 

 

Fråga: Hur informerade ni närboende om torkeldningen? 

Svar: Information om torkeldningen skedde på Fortums hemsida den 1 oktober kl. 9:00, dvs. innan  start av torkeldningen som startade kl 22:00. Men vi hade inte räknat med besvären med lukt och  därför fanns detta inte med i informationen. I informationsbladet till närboende som gick ut i juni var  inte torkeldningen särskilt omnämnd men länkhänvisning om aktuell information på webben finns  alltid med. 

Fråga: Varför gjorde ni detta på en helg? 

Svar: Byggandet av det nya biokraftvärmeverket i Värtan är ett mycket omfattande byggprojekt som  pågår dygnet om. När ett delmoment är färdigt måste nästa följa direkt för att projektet inte ska  försenas. Det var naturligtvis olyckligt att det här arbetet inföll i samband med helgen men vare sig vi  eller vår leverantör hade väntat oss en så stark rökutveckling.  

Fråga: Vad säger ni till alla som blivit oroliga och upplevt obehag? 

Svar: Vi beklagar att närboende upplevt obehag och vi tar med oss att vi i framtiden måste informera  mycket bättre. Vi ber om ursäkt för obehaget och för att vi inte informerade tillräckligt. Vi tar saken  på största allvar.  

Om tidigare störningar från biokraftvärmeverket 

Fråga: Varför tog sprängningsarbeten under jord så lång tid som 1,5 år? 

Svar: Det tillkom saker under resans gång och många arbeten har behövt samsas på en begränsad  yta. Det medförde att varje moment i sprängningsarbetet tog längre tid. 

Fråga: Vad gjorde ni med sprängstenen? 

Svar: De bortsprängda bergsmassorna på 100 000 kubikmeter har fraktats bort och krossats. Mycket  har använts i byggena av Norra Djurgårdsstaden och den nya Värtahamnen. Vi har även kört till  Albano. 

Fråga: Vilka efterkontroller gjordes? 

Svar: Vi återbesökte de förbesiktigade fastigheterna inom 100 meters radie från  sprängningsområdena och besiktigade.  

Om arbetsplatsolyckan i biokraftvärmeverket (4/11 2014)  Fråga: Hur kunde olyckan inträffa? 

Svar: Utredningen visar att de balkar, som temporärt skulle hålla upp modulerna när de monterades  inte höll utan gav vika.  

Fråga: Vem borde ha kontrollerat balkarna?  

Svar: Vi kan inte spekulera i vad som inte har gjorts utan det är en fråga för polisutredningen.  

(5)

Fråga: Vem är skyldig till att olyckan inträffade? 

Svar: Vi kan inte svara på det i dagsläget. Den utredning vi själva gjorde direkt efter olyckan  behandlar enbart vad vi har iakttagit före, under och efter olyckan, och tar inte ställning i 

ansvarsfrågan. Vi har ända från början haft mycket höga säkerhetskrav, både på oss själva och på  underleverantörer, och de skärptes ytterligare efter olyckan. Vi kan konstatera att Arbetsmiljöverket i  sin utredning kontasterat att vi inte brustit i vårt ansvar som beställare. Polisutredningen pågår och  innan den är klar  vill vi inte spekulera i detta. Arbetsmiljöverkets ställningstagande är ett led i  undersökningen av vad som hände och vi fortsätter självklart att samarbeta i den utredningen.  

Fråga: Var säkerheten för dålig? 

Svar: Det är uppenbart att något gick fruktansvärt fel trots en gedigen säkerhetsorganisation och  tydliga rutiner. Arbetsmiljöverket konstaterade i sin utredning att vi inte brustit i vårt ansvar som  beställare. Arbetsmiljöverkets ställningstagande är ett led i undersökningen av vad som hände och vi  fortsätter självklart att samarbeta i den utredningen.  

Vi måste nu avvakta polisens utredning, som har som syfte att besvara den frågan. De kommer att  kunna sammanställa en helhet, genom uppgifter från oss, från entreprenörer och enskilda personer. 

Det vore fel av oss att ge oss in i spekulation om skuldfrågorna.  

Vi har ända från början haft mycket höga säkerhetskrav, både på oss själva och på underleverantörer,  och kontrollerna av att de efterlevs skärptes ytterligare efter olyckan.   

Fråga: Vem bär huvudansvaret för olyckan? 

Svar: Fortum Värme har ansvar för samordningen i projektet. Andritz är den entreprenör som har  uppdraget att montera pannan. Det är ett avgränsat uppdrag där de har fullt ansvar för att det ska  ske säkert och i enlighet med regler och föreskrifter. Att något gick fruktansvärt fel vet vi, men den  bakomliggande orsaken vill vi inte spekulera i. Vi kan konstatera att Arbetsmiljöverket i sin utredning  kontasterat att vi inte brustit i vårt ansvar som beställare. Polisutredningen pågår och innan den är  klar  vill vi inte spekulera i detta. Arbetsmiljöverkets ställningstagande är ett led i undersökningen av  vad som hände och vi fortsätter självklart att samarbeta i den utredningen.  

Fråga: Ni har ju ansvaret för vilka ni anlitar. Hur tar ni det ansvaret?

Svar: Vi har mycket stränga krav inför upphandlingar i vår code of conduct. Vad gäller säkerheten på  plats så hade vi stränga krav redan före olyckan, och efter olyckan såg vi till att ytterligar skärpa  kontrollen ytterligare. 

Fråga: Varför anlitar ni underleverantörer utan kollektivavtal? 

Svar: Vi har väldigt högt ställda krav i våra code of conduct som vi kräver att våra underleverantörer  följer.  

Fråga: Hur säkerställer ni att en sån här olycka inte händer igen? 

Svar: Vi hade stränga krav redan innan, och efter olyckan såg vi till att skärpa kontrollen ytterligare. 

Vi gör självklart allt vi kan för att undvika risker. 

Fråga: Kommer vi nånsin att få hela bilden av vad som hände och vem som bär ansvaret för att två  personer dog? 

Svar: Vi har gjort egen utredning, Arbetsmiljöverket har gjort sin och nu väntar vi på 

(6)

polisutredningen. Vi är angelägna om att delta i alla utredningar och att får hela bilden för att  undvika att det händer igen. 

Om kolet och monopolet  

Fråga: Försvinner kolet nu när det nya biokraftvärmeverket byggs? 

Svar: Det nya biobränslebaserade kraftvärmeverket kommer att ersätta en hel del koleldning i det  befintliga Värtaverket. För att nå 100 % förnybar eller återvunnen energi  krävs ytterligare åtgärder. 

Den nya anläggningen ersätter även annan produktion som inte är kraftvärme (som vi anser vara det  bästa från klimatsynpunkt) och anläggningen gör det möjligt att integrera fjärrvärmenäten i regionen. 

Byggandet är ett stort steg mot en total utfasning av kolet, som är det vi vill.  

Fråga: Ni eldar för mycket kol 

Svar: 8 av 10 kWh i Stockholm kommer från förnybar eller återvunnen energi. Inom EU är bilden tvärt  om så att 8 av 10 kWh är fossila. Så vi har kommit långt. Med en av världens största investeringar i  förnybar kraftvärme i Värtan kommer detta att närma sig 9 av 10 kWh inom något år. Vårt mål är att  nå 100 % förnybar och återvunnen energi genom en ansvarsfull omställning av den sista tiondelen. 

Att trycka på stoppknappen här gör att mycket el som gjorts med 90 % verkningsgrad faller bort, och  leder bara till att andra runt om i norra EU trycker på startknappen för produktion med 40 % 

verkningsgrad ‐ och de globala utsläppen ökar. Vi vill bygga bort kolet med annan bättre produktion,  så att vi inte bara flyttar utsläppen till grannen. 

Fråga: Varför bryter ni inte upp monopolet så att vi får välja vem vi köper värme från? 

Svar: Fjärrvärmeföretaget har idag fullt ansvar för distributionssystemet, att det fungerar och byggs  ut i takt med försäljningen. Statliga utredningar har undersökt om det skulle gå att byta loss 

värmedistributionen från bolagen, men man landar i att detta skulle få helt motsatt effekt, högre  kostnader för bolagen och därmed högre priser för kunderna. Fortum Värme har öppnat sina nät i  något som kallas Öppen fjärrvärme, där var och en som kan producera värme konkurrenskraftigt kan  sälja den till oss. Vi konkurrensutsätter vår egen produktion.  

Fråga: Varför tar ni så mycket betalt? 

Svar: Vi strävar efter att hålla konkurrenskraftiga priser och vår bedömning är att vi över tid ligger bra  till med fjärrvärme jämfört med t ex bergvärmepump. Man får många värden med fjärrvärme, i  princip alltid varmt, inga tekniska risker, och en värmeenergi som använder väldigt lite jungfruliga  bränsleråvaror. Begagnad energi helt enkelt. 

Fråga: Vad gör ni med all vinst? 

Svar: De senaste fem åren har Fortum Värmes avkastning varit omkring 8%  (avkastning på sysselsatt  kapital). Det är inte en anmärkningsvärd siffra och behöver snarast förbättras eftersom det är från  resultatet (och inte t ex skatter) som vi hämtar kraft att fortsätta att förnya och ställa om vår 

produktion. De senaste fem åren har 10 miljarder investerats i fjärrvärmen, vilket har medfört klimat‐ 

och miljövinster både lokalt och globalt. Under samma period har en miljard delats ut till vardera  ägare, Fortum och Stockholms stad.  Vi skapar mervärden för samhället, helt enkelt. 

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :