• No results found

Hållbarhetsrapport 2021 Fyrspåret Malmö Lund. Kortversion. Fyrspåret Malmö Lund HÅLLBARHETSRAPPORT

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hållbarhetsrapport 2021 Fyrspåret Malmö Lund. Kortversion. Fyrspåret Malmö Lund HÅLLBARHETSRAPPORT"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hållbarhetsrapport 2021

Fyrspåret Malmö–Lund

(2)

Trafikverket

Postadress: Företagsvägen 14, 232 37 Arlöv E-post: lund-arlov-fyra-spar@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Hållbarhetsrapport 2021 Fyrspåret Malmö–Lund Författare: Lina Sandvik, Emma Arildsson Matti och Mikaela Pettersson Dokumentdatum: April 2022

Projektnummer: 102531

Kontaktperson: Mikaela Pettersson

Publikationsnummer: 2022:039 ISBN: 978-91-8045-025-6

Bilder: Niclas Franzén och Manuel Carpintero Garcia

Illustration: Form och event, Trafikverket, UNDP i Sverige, Sweco Produktion: Trafikverket, Gullers Grupp

Tryck: Åtta45

(3)

Innehåll

Sammanfattning ...4

Hållbarhetsarbete enligt projektcheferna Jens och Christoffer ...5

Det här är Fyrspåret Malmö-Lund ...6

Vår verksamhet...7

Vision ...7

Våra gemensamma mål ...7

Två stora händelser under året ...8

Öppen dialog ...9

Fyrspårets hållbarhetsarbete...10

Social hållbarhet ...11

Arbetsmiljö ...11

Våra leverantörer – sociala krav ...12

Miljömässig hållbarhet ...14

Driva omställningen mot en fossilfri anläggningsbransch ...17

Minimera mängden avfall och hushålla med naturens resurser ...19

Avslutande ord och utblick 2022 ...22

Hållbarhetsrapport 2021 för Fyrspåret Malmö–Lund be­

rättar om Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s gemen samma hållbarhetsarbete inom projektet. Detta är den sammanfattande rapporten.

En fullständig rapport finns via länken nedan.

I rapporten följer vi de riktlinjer för hållbarhetsrapportering som Global Reporting Initiative (GRI) tagit fram, nivå CORE. Det är en internationell och oberoende organisation som hjälper företag, myndigheter och organisationer att förstå och kommunicera sin påverkan när det handlar om hållbarhet, till exempel klimat­

förändringar, mänskliga rättig­

heter och korruption.

GRI:s riktlinjer är dels en upp­

sättning standardfrågor som måste besvaras, dels mer speci­

fika frågor som ska besvaras om de bedöms vara relevanta för organisationen. En tabell med de frågor som berörs i den fullstän­

diga rapporten finns att hitta via följande länk:

http://urn.kb.se/resol­

ve?urn=urn:nbn:se:trafikverket:­

diva­5314

(4)

Sammanfattning

Trafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhets- rapport 2021 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2021.

Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande:

• Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genom- för och medverka till engagemang i frågorna.

• Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete.

• Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna.

Hållbarhetsrapporten är tänkt som inspiration och informa- tion för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål. Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare samman- hang. Rapporten riktar sig till såväl externa intressenter som projektmedlemmar och involverade organisationer.

(5)

Hållbarhetsarbete

enligt projektcheferna Jens och Christoffer

Vi i projektets ledningsgrupp ser hållbarhetsfrågor som viktiga och nödvändiga för en bra framtid och för att nå nationella och internationella mål. Både Sverige och infra- strukturen ska vara klimatneutrala till 2045 och det ska vi bidra till. Vi är överens om att vi både som privata aktörer och inom offentlig sektor behöver göra vad vi kan för att driva arbetet framåt, hitta nya lösningar och införa de lösningar som redan finns på plats. Tillsammans har vi möjlighet att skapa förändringar!

I projektet har vi sett hur tuffa mål och ett uttalat driv för hållbarhet tillsammans med det engagemang som finns hos våra medarbetare gör skillnad. Vi hoppas kunna vara en förebild och sprida goda exempel, bland annat genom denna rapport. Vi hoppas även att rapporten hjälper projektmed- lemmarna att se allt vi åstadkommit och skapar ännu mer engagemang och vilja att bidra.

Under 2021 har vi fortsatt vårt arbete med att minska klimatpåverkan jämfört med ursprungskalkylen. Vi har även fortsatt vårt arbete kopplat till vår miljöbonus, med ett extra fokus på cirkulär ekonomi och återanvändning av så mycket material som möjligt. Två stora händelser under året var en avstängning av E6/E20 och ett tågstopp mellan Malmö och Lund. Båda dessa avstängningar berodde på att broar skulle skjutas på plats och på annat arbete som krävde en trafikfri arbetsplats. En säker arbetsmiljö och social hållbarhet i alla våra leverantörsled fortsätter att stå högt på vår agenda. Vi är stolta över att vi inte har haft några allvarligare olyckor och att vi har kunnat fortsätta driva projektet på ett säkert och effektivt sätt, även under en pågående pandemi. Vi är också stolta över allt vårt arbete med hållbarhet och det resultat det gett.

Under 2021 hade vi vår intensivaste produktionsperiod, och ute på plats börjar en anläggning ta form som kan kännas igen även av dem utanför projektet. Vi har några år kvar av projektet men vi börjar gå in i ett annat skede, där stort fokus ligger på själva järnvägsanläggningen och återställ- ning av olika områden. Under 2022 får vi möjlighet att göra verklighet av ännu mer av vårt arbete med cirkulär ekonomi.

Målen för återanvändningen är satta högt och det kommer krävas att vi tar vara på all kunskap och allt engagemang som finns i projektorganisationen. Vi hoppas och tror att vi kan nå våra mål och visa att det går att göra stora förbätt- ringar relativt snabbt. Vi vill vara ett praktiskt exempel på att alla kan göra skillnad!

Både Sverige och infrastrukturen ska vara

klimatneutrala till 2045 och det ska vi bidra

till.

(6)

Det här är Fyrspåret Malmö–Lund

Södra stambanan mellan Malmö och Lund är en av Sveriges mest trafikerade sträckor. Den är maximalt utnyttjad under rusningstrafik och utgör en flaskhals i systemet. Sträckan är också mycket störningskänslig, vilket beror på en gammal och sliten anläggning. Störningarna som uppstår mellan Malmö och Lund påverkar tågtrafiken både norrut i Sverige och över sundet till Danmark. Utbyggnaden från två till fyra spår ökar kapaciteten och gör sträckan mindre känslig för störningar.

Regional, nationell och internationell betydelse Södra stambanan mellan Malmö och Lund är en pulsåder för det regionala resandet i södra Sverige. En utbyggnad förbättrar möjligheterna för pendlandet i Skåne och bidrar på så sätt till en större arbetsmarknadsregion. Sträckan är också viktig för internationella och nationella transporter.

Utbyggnaden är en viktig förutsättning för att klara en fort- satt ökning av person- och godstrafiken med järnväg, och för att öka punktligheten.

.

(7)

Vår verksamhet

Vision

Fyrspåret Malmö–Lund har en vision:

”Detta är det bästa referensprojektet någonsin, som vi alla kan känna stolt- het över” (“This is the best reference project ever, of which all in the project can be proud of”). För att nå upp till

denna vision har projektet arbetat fram gemensamma värderingar: ”Med respekt, engagemang och tillit skapar vi trivsel och når resultat” (“With respect, dedication and trust we create wellbeing and achieve results”).

Vi fokuserar på hållbarhet och att vara ett bra referens- projekt, spara resurser och på lång sikt spara pengar.

Våra gemensamma mål

Tillsammans har vi i projektet enats om fem mål. Ett har uppnåtts och fyra kvarstår:

Tillsammans hittar vi de bästa lösningarna för att slutföra delen Lund–Flackarp

Det kommer att förkorta projekttiden, öka kapaciteten och minska störningar för omgivningen.

3

En säker och attraktiv arbetsplats

Säkerheten först. Alla ska komma hem efter arbetet – inga olyckor. Vi har kul på jobbet och vi når våra tids- och kostnadsmål.

En positiv attityd till projektet från tredje man

Med en positiv omgivning kommer vi att få en enklare resa, och det blir enklare att planera om, vilket sparar både tid och pengar.

Vi genomför projektet under målkostnaden

Vi drar fördelar av att vara professionella och innovativa och att ha ett bra arbetsklimat.

80 procent av den tillfälliga anläggningen återanvänds

Vi fokuserar på hållbarhet och att vara ett bra referensprojekt, spara resurser och på lång sikt spara pengar. Även den gamla järnvägen återanvänds med upp till 40 procent.

(8)

Två stora händelser under året

Motorvägen avstängd

I maj 2021 stängde vi av E6/E20 vid trafikplats Alnarp under 12 dagar för att riva och skjuta en ny motorvägs- bro på plats. Vanligtvis passerar cirka 55 000 fordon per dygn på sträckan, och de fick under avstängningen ledas om. Det här var en av Trafikverkets mest omfattande vägavstängningar under 2021, sett till hur många fordon som påverkades.

Avstängningen var från början be- räknad till 18 dagar men kunde hävas efter 12 dagar eftersom arbetet gick fortare än vi först hade planerat. Med sina knappt 9 000 ton lär det ha varit den tyngsta bron som skjutits på plats i Sverige.

Tågstopp mellan Malmö och Lund

Under tågstoppet 2021 gick det inga tåg mellan Malmö och Lund på nio dygn. Vid normala förhållanden är det upp till 60 000 människor som förflyttar sig med tåg på sträckan varje dygn. Under rusningstid reser 7 000 personer i timmen med tåg.

Den större delen av arbetet utfördes vid Klostergårdens station, där vi knuffade två broar på plats och mon- terade ett växelpaket med fyra nya växlar. Delar av spåren och banvallen byggdes också om vid den blivande stationen.

(9)

Öppen dialog

Vi har fortsatt att fokusera på kommunikation med när- boende som berörs under hela byggtiden. Det är viktigt att ha en öppen dialog med berörda, och vi använder sociala medier, hushållsutskick och projektets e-post för att vara tillgängliga och underlätta den dialogen. Det inger för- troende och ger oss viktig kunskap om dem som berörs av projektet.

Under 2021 har följande kommunikationsaktiviteter riktats till dem som bor nära eller berörs av projektet:

• Hushållsutskick till alla hushåll och verksamheter i Arlöv, Åkarp, Hjärup och Klostergården. Upplaga drygt 17 000 exemplar. Tre utskick 2021: april, juli och december.

• Lokala brevutskick/störningsinformation: 15 utskick inför ljudliga/störande arbeten.

• Sex möten med skolor som ligger väldigt nära våra arbetsplatser.

Klagomåls- och frågehantering

Under 2021 fick vi 255 mejl med klagomål, frågor och syn- punkter. Många av frågorna har rört gång- och cykelvägarna vid de tillfälliga stationerna i Hjärup och Åkarp. En hel del mejl har handlat om buller- och vibrationsstörningar samt ned smutsade vägar vid våra arbetsplatser. Alla mejl besva- ras inom 5 arbetsdagar.

Resenärer

Vi har ett tätt samarbete med Skåne trafiken där vi stämmer av budskap och aktiviteter när det krävs och tar initiativ till samordnade insatser. Vid tågstoppet mellan Malmö och Lund ansvarade Skånetrafiken för ersättningstrafiken. Bussar gick i skytteltrafik mellan Malmö och Lund. Det fanns även bussar som gick mellan Hjärup och Lund i samband med tågavgångarna.

Under tågstoppet uppmuntrade vi resenärerna att ta cykeln i något som vi kallade cykelveckan. Frontfiguren för både cykelveckan och för tågstoppskampanjen var Gandalf.

Nio av tio gillar oss

Attitydmätningar bland boende och verksamma i Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund har genomförts sedan 2011.

Resultatet visar att projektet är väl förankrat och att de flesta som bor och verkar i orterna känner till vad vi bygger, och varför. Det finns också en tydlig positiv atti- tyd till att vi bygger ut sträckan till fyra spår. De boende ser en tydlig nytta med projektet. De flesta är också nöjda med hur de informeras om bygget och accepterar att de kommer att påverkas av bygget.

Senaste mätningen våren 2021 visar följande resultat:

• Kännedom om projektet: 94 procent

• Positiva eller mycket positiva (acceptans): 86 procent

• Informationen är mycket bra eller ganska bra (trovärdighet): 91 procent

(10)

Fyrspårets hållbarhetsarbete

FIGUR 1 Översiktsbild process för projektets hållbarhetsarbete.

PROJEKTETS HÅLLBARHETSARBETE

PLAN-

PROCESSEN KONTRAKT FÖRBÄTTRINGS- ARBETE

Vårt hållbarhetsarbete illustreras i figur 1. Redan i planprocessen lägger vi grunden för hållbarhetsarbetet genom klimatkalkyler, miljökonsekvensbe- skrivning och samhällsekonomiska kal- kyler. Det här gör vi i samverkan med intressenter. Informationen används sedan i kontraktet för att Trafikverket ska ställa höga krav på miljöhänsyn, klimatreduktion och sociala förhållanden.

Under produktionen är vårt fokus att utmana kontraktet, undersöka vår hållbarhetspåverkan och hitta sådant som kan förbättras. I förbättringsarbe- tet har vi utgått ifrån Agenda 2030, Trafikverkets Målbild 2030 samt NCC:s och OHLA:s hållbarhetsmål.

För att enkelt visualisera vårt hållbar- hetsarbete använde vi oss av verktyget Swecos Hållbarhetssol och resultatet visas i figur 2. Hållbarhetssolen består av 17 delar, där varje del motsvarar ett av FN:s globala mål. Åtgärder som främjar målen ger utåtriktade breda solstrålar i färg, medan åtgärder som motverkar målen ger gråa inåtriktade solstrålar. Längden och storleken på strålen visar hur mycket målet påverkas.

Den översta solen visar nollalternati- vet, det vill säga så som det hade varit

om projektet inte hade genomförts.

Den nedersta solen visar utbyggna- den med de fyra spåren och med vårt aktiva hållbarhetsarbete.

Nollalternativet främjar därför inga av de globala målen, vilket figuren visar genom att inga utåtriktade strålar finns.

I stället skulle några av målen motver- kas, bland annat genom att överförflytt- ning av transporter till järnväg begrän- sas, som de inåtriktade strålarna visar.

Även för utbyggnaden med de fyra spåren och projektets hållbarhetsåt- gärder motverkas några av de globala målen, som de inåtriktade strålarna visar för mål 2, 6 och 15. Detta beror dels på att jordbruksmark tas i anspråk för utbyggnaden, dels på att grund- vatten pumpas upp för att möjliggöra schaktarbeten under produktionen.

För att minska den jordbruksmark som används har projektet till viss del valt kulvertar i stället för öppna diken, vilket är sämre för reningen av vattendragen från partiklar och näringsämnen. De flesta av de globala målen främjas dock av projektet, vilket syns på de många utåtriktade strålarna. Detta beror bland annat på vårt arbete med återanvändning, fossilfria bränslen och val av material med lägre klimatpå- verkan. Utbyggnaden möjliggör också överförflyttning av transporter till järnväg, ökad robusthet i järnvägssys- temet, förbättrad trafiksäkerhet och regionförstoring, speciellt för grupper

utan bil. FIGUR 2 Överst FN:s globala mål, därefter hållbarhetssol nollaltenativ samt hållbarhetssol utbyggnad med de fyra spåren och införda

(11)

Social hållbarhet

Vårt arbete med social hållbarhet inkluderar både det interna arbetet i projektet och det arbete vi genomför med våra le- verantörer. Bygg- och anläggningsarbeten är förbundna med stora arbetsmiljörisker. Därför behöver vi se till att alla som arbetar i projektet har en bra arbetsmiljö och att olyckor undviks. Vi är ett stort projekt med flera leverantörsled och stor material användning. Det är därför viktigt att vårt fokus på social hållbarhet når hela vägen ut i leverantörskedjan.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbetet i projektet präglas av sam verkan mellan beställare och entreprenör och vårt gemensamma mål om en säker och attraktiv arbetsplats. Vi jobbar aktivt med att identifiera risker och förbättringsförslag för vår gemensamma arbetsmiljö.

Arbetsmiljön ute på projektets arbetsplatser och inne på projektkontor bevakas kontinuerligt genom skyddsronder.

Ute på arbetsplatser genomförs skyddsronder varannan vecka och inne på projektkontor genomförs ronder årsvis.

Vid skyddsronder bjuds skyddsombud, arbetsledare och arbetsgivarrepresentanter från såväl beställare som entre- prenör in. Vi har även årligen en skyddsrond som genomförs av ombuden och projektcheferna, en så kallad 1–1-rond.

Under 2021 genomförde projektet även en kris övning.

Vi arbetar med att rapportera in olyckor och tillbud i sys- temet Synergi där vi för statistik över riskfyllda händelser.

Då kan vi bättre styra vårt arbetsmiljöarbete och på så sätt minimera antalet olyckor.

(12)

Våra leverantörer – sociala krav

Det finns en hel del utmaningar i arbetet för social hållbarhet i kom- plexa och långvariga projekt. Många leverantörer är inblandade i flera kon- traktsled. De krav Trafikverket ställer i sina förfrågningsunderlag, exempel- vis om grundläggande rättigheter för arbetstagare, ställer NCC/OHLA i sin tur vidare till sina leverantörer och samtliga under entreprenörer.

Som den största beställaren av infra- struktur i Sverige har Trafikverket ett stort ansvar att leda branschen mot bra villkor – ett ansvar som delas av NCC och OHLA, vilka båda är stora globala aktörer på marknaden.

Trafikverket ställer sociala krav i alla upphandlingar, och dessa krav ska följas upp systematiskt under kontraktstiden. Kraven gäller hela leverantörskedjan.

Inom social hållbarhet arbetar projektet bland annat med sociala krav som har till syfte att motverka lönedumpning, dåliga arbetsförhål- landen, svart arbete, diskriminering och korruption och främja sundare konkurrens i byggbranschen. Kraven finns i sin helhet på Trafikverkets webbplats1.

1 www.trafikverket.se

(13)

Riskvärdering och ständig förbättring

En grundläggande del i arbetet med sociala krav är att identifiera och förebygga risker. Med hjälp av ett aktivt riskarbete kan vi identifiera de leverantörer, yrkesarbetare eller konsulter som kräver extra uppmärksamhet. Riskfak- torer identifieras för samtliga leverantörer som finns med i närvaroregistreringen, eller som har kontrakt för materiel- leveranser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt av inköps- avdelningen och eventuella risker följs upp.

Den kontinuerliga uppföljningen ingår i NCC/OHLA:s åtagande. Projektet håller även gemensam riskworkshop två gånger om året, där samtliga leverantörer gås igenom och analysen uppdateras. I samband med detta dokumenteras kompletterande undersökningar och åtgärder som vidtagits.

För övriga leverantörer som Trafikverket upphandlat i pro- jektet sker uppföljning kontinuerligt enligt de krav som följer av respektive kontrakt.

Förhållningssätt i etiska frågor och antidiskriminering

Samtliga parter i projektet har uppförandekoder och värde- grunder som de anställda ska agera enligt. Projektet har ett gemensamt arbete för att skapa en projektkultur där led- ningen och varje medarbetare har en aktiv del. Det arbetet bedrivs genom löpande informationsträffar, projektdagar och workshoppar.

Under 2021 har NCC/OHLA genomfört en riktad upp- följning av sociala krav hos ett antal underentreprenörer.

Underentreprenörerna valdes utifrån aspekter som skulle kunna utgöra en ökad risk, till exempel utländsk arbetskraft, många underentreprenörer i nästa led och material som kan komma från riskländer.

(14)

Miljömässig hållbarhet

Projektets arbete med miljömässig hållbarhet utgår från de framtagna miljökonsekvensbeskrivningarna och uppfyller EIA-direktivet (Directive 85/337/EEC). Därutöver arbetar vi med både kortsiktiga och långsiktiga mål. Kortsiktigt vill vi direkt minska utsläpp av klimatgaser i byggfasen, och långsiktigt jobbar vi för att anläggningsbranschen ska bli klimatneutral. Förutom klimatpåverkan har vi ett stort fokus på uppskalningen av cirkulära processer, integrering av bio- logisk mångfald och en strävan mot giftfritt byggande.

Fokusområden under 2021 har varit att

• återanvända material för att minimera mängden avfall och hushålla med naturens resurser

• driva omställningen mot en fossilfri anläggnings­

bransch

• minimera risken för negativ påverkan på vatten­

drag och grundvatten i projektets närområde.

(15)

Miljöbonus

Fyrspåret har skapat en miljöbonus som grundar sig på vårt gemensamma hållbarhetsarbete. Tillsammans med NCC/OHLA har Trafikverkets gröna vision och ambition konkretiserats och anpassats till projektet. Vi vill minimera miljö påverkan och samtidigt maxi- mera vårt bidrag till den nödvändiga teknik- och branschomställning som krävs för att nå miljömässig hållbarhet.

Vi har därför valt bonus områden dels för material som står för en stor andel av vår klimat påverkan, dels för teknik- och branschomställningen.

Bonusen är indelad i sju huvuddelar med målet att alla delar ska vara uppnåbara:

del 1 – Fossilfria bränslen

Bonusen syftar dels till att kvalitetssäkra data om bränsleförbrukning, dels att öka användningen av fossilfria bränslealternativ såsom HVO100.

del 2 och 3 – Betong och stål

Bonusen syftar till att uppmuntra entreprenören att välja en leverantör som genom miljövarudeklaration kan bevisa att de jobbar med att minska klimat- påverkan från sina produkter

del 4 – Ekosystem och biologisk mångfald

Det finns möjligheter att skapa biotoper, det vill säga mark- och vattenområden där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma, för att gynna biologisk mångfald.

I ett tidigt skede där det är rimligt och möjligt, till exempel i designprocessen, kan man anpassa designen utifrån biologisk mångfald och på så sätt få bonus.

del 5 – Ny teknik

Projektet har identifierat ett glapp mellan branschpraxis och teknikutveckling, och där kan bonusen ses som ett verktyg för att minska detta glapp. Bonusen syftar till att främja teknikutveckling och stärka samarbetet mellan bransch och forsk- ning. Bonusen är uppdelad i två delbonusar: fytoremidering (rening av förorenad mark med hjälp av växter) samt elektrifiering och automation.

del 6 – Solceller i infrastrukturen

Förnybara energikällor kommer att behövas i större utsträckning om vi ska nå de globala hållbarhetsmålen. Infrastruktur, exempelvis tågstationer, behöver vara en del av denna utveckling. Bonusen syftar till att undersöka möjligheten att anlägga solceller i anslutning till den nya järnvägen.

del 7 – Cirkulär ekonomi

Inom byggbranschen används stora mängder material, samtliga med påverkan på naturen och klimatet. Vad som blir ett avfall beror av många faktorer. Ett projektmål är att återanvända 80 procent av materialet från det tillfälliga spåret och 40 pro- cent av materialet från de befintliga spåren. Även massor ska återanvändas i största möjliga mån. För att skapa möjligheter och utrymme för att utöka arbetet ges en bonus för specifika åtgärder där cirkulär ekonomi och återanvändning står i centrum.

(16)

Bonusen har under 2021 skapat ett gemensamt engage- mang för miljöåtaganden. Resultatet beskrivs i nedanstående kapitel om klimat och fossilfria bränslen. I tabell 1 redovisas utsläppsminskningen av växthusgaser för betong, stål och fossilfria bränslen. Under hela projekttiden har bonusarna för betong, stål och fossilfria bränslen medfört att projektet sparat 16 858 ton CO2-ekvivalenter, med fördelning enligt tabell 2. Detta motsvarar ungefär utsläppen från

16 000 svenska genomsnittsbilar under ett år eller 3 300 000 portioner oxfilé och potatis.

TABELL 1 Klimatreduktion per kg CO2-ekvivalenter sparad från användning av betong, stål och fossilfria bränslen för 2021.

Betong Stål Fossilfria

bränslen Totalt kg CO2 –ekv.

sparad kg CO2 –ekv.

sparad kg CO2 –ekv.

sparad kg CO2 –ekv.

sparad 1 942 000 2 174 000 4 645 144 8 716 144

Under 2021 har arbetet med del 6 i miljöbonusen lett till ett underlag för solceller i infrastrukturen. Efter intern diskussion inom Trafikverket beslutades det att man inte skulle fortsätta med förslaget eftersom produktion av el inte bedömdes ingå i Trafikverkets uppdrag.

TABELL 2 Klimatreduktion under projekttiden kopplat till miljöbonu- sen för betong, stål och fossilfria bränslen.

ton CO2 –ekv. sparad

År Betong Stål Fossilfritt

bränsle

2018 54 154

2019 67 104 800

2020 1 711 2 007 3 200

2021 1 942 2 174 4 645

Hela projektet 3 774 4 439 8 645

(17)

Driva omställningen mot en fossilfri anläggningsbransch

Projektets utsläpp av klimatgaser samt energiförbrukning

FIGUR 3 Totala utsläpp av växthusgaser i CO2-ekvivalenter från byggande av de till- fälliga och permanenta anläggningarna enligt Klimatkalkyl.

Bygg totalt (ton CO2-ekv.)

Betong: 40 %

Diesel: 14 % Stål: 37 %

Övrigt: 9 %

I början av projektet beräknades projektets uppskattade utsläpp i en ursprungskalkyl. Som utgångsvärde beräknades projektets totala ut- släpp av växthusgaser till 88 978 ton CO2-ekvivalenter och energiförbruk- ning till 997 999 GJ för hela sträckan Malmö–Lund1, från projektets start till slut. Materialen betong, diesel och stål står för 91 procent av klimatpåverkan, se figur 3. Byggandet av det permanenta fyrspåret står för 82 419 ton CO2-ekvi- valenter, medan byggandet av de till- fälliga spåren för att leda om trafiken står för 6 559 ton CO2-ekvivalenter.

Under rapporteringsperioden har byggandet av ny järnväg, markarbeten, bullervallar, broar och stationer bidragit till ett koldioxidutsläpp på totalt 18 037 ton CO2-ekvivalenter och en energianvändning på 277 633 GJ2. Mängden material som förbrukats har uppskattats via granskning av fakturor.

Denna uppskattning har sedan stämts av med respektive teknikblock för att säkerställa att det motsvarar vad som byggts under rapporteringsperioden.

1 Beräknat från initial Klimatkalkyl från planskede för sträckan Flackarp-Arlöv (version 4 i klimatkalkylen) år 2016 samt sträckan Lund-Flackarp (version 5) år 2017. Detta motsvarar 0,016 kilo CO2-ekvivalenter och 0,18 MJ per investeringskrona. Klimatkalkylen fångar utsläpp från Scope 1, 2 och 3 samt både intern och extern energianvändning.

2 Beräknat från leverantörers sammanställningar och branschspecifika emissionsfaktorer i Klimatkalkyl version 7.0.

3 Beräknat baserat på total elförbrukning, figur 8 samt emissionsfaktor för ”svensk elmix” från Vattenfall.

De material som ingått i beräkningen av årliga utsläpp är räls, slipers, betong, armeringsstål, konstruktionsstål och diesel. Avgränsningen vi valt bygger på att dessa material tillsammans står för 91 procent av den totala klimatpå- verkan.

Under rapporteringsperioden har pro- jektet använt totalt 1 056 539 kWh el i byggproduktionen. Elanvändning gav under 2021 upphov till växthusgasut- släpp på 14 ton CO2-ekvivalenter3.

(18)

Åtgärder för minskad klimatpåverkan

Som grund för Trafikverkets arbete mot minskad klimatpåverkan ställs klimatkrav baserat på utgångsvärdet i Klimatkalkylen. Klimatkravet anger hur mycket entreprenören ska minska projektets klimatpåverkan genom alternativa produktionsmetoder eller materialval. Kontraktskravet är 14 pro- cents reduktion för delen Flackarp–

Arlöv och 23 procent för delen Lund–

Flackarp (exklusive järnvägsmateriel som entreprenören har begränsad rådighet över). För reduktion utöver kravet eller för specifika insatser finns även möjlighet till miljöbonus. Kravet får inte uppfyllas genom externa kom- pensationsåtgärder.

Fyrspåret Malmö–Lund vill vara med och bidra till en fossilfri bransch. Pro- jektet har därför under 2021 fortsatt sitt arbete med inköpskriterier för att hitta leverantörer som kan erbjuda material med bättre miljöprestanda.

Miljövarudeklarationer, emissionsfak- torer, transportavstånd och miljöinves-

teringar efterfrågas och utgör en del av utvärderingen när vi väljer material- leverantör. Under 2021 har projektet även fortsatt sitt samarbete med de leverantörer med lägre klimatpåverkan som upphandlades under 2020. Vi har även begärt in tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer från olika leve- rantörer och vi hoppas på att få in mer underlag under 2022.

Teknikblocket BEST (bana, el, signal, tele) har sedan tidigare formulerat mål för att minimera materialanvändningen genom att utmana kontraktet, åter- använda material från andra projekt och driva pilotprojekt. Under 2021 har fokus legat på planering och beslut om återanvändning för 2022. Vi har även fokuserat på att sprida kunskap om projektets arbete med återanvändning och uppmuntrat andra att jobba med och/eller se över sin återanvändning.

Teknikblocket Konstbyggnad, som an- svarar för bland annat konstruktionen

av en tunneldel som byggts genom Åkarp, valde tidigare i projektet en annan byggmetod än den föreskrivna.

Den valda metoden innebär att armerade betongväggar gjuts direkt i marken, så kallade slitsmurar. Med hjälp av denna metod sparar vi in på schakt, tillfälliga stödkonstruktioner, friktionsmaterial och betong. Dessut- om minskar påverkan på grundvattnet.

Under 2021 har gjutning av tunneltaket färdigställts och tunneln har schaktats ur. Under perioden har teknikblocket även fortsatt sitt arbete med att an- vända ”rätt betong på rätt plats”. Detta arbete har gjorts för att säkerställa att konstruktioner har den hållfastighet som krävs, men med så låg klimat- påverkan som möjligt.

Fyrspåret Malmö–Lund vill

vara med och bidra till en

fossilfri bransch.

(19)

Minimera mängden avfall och hushålla med naturens resurser

Återanvändning av järnvägsmateriel

Projektet har ett omfattande fokus på cirkulära flöden och återanvändning av material. Vi vill värna om vårt material och maximera resurseffektiviteten, och därigenom minimera både kostnader och avfalls mängder. Detta kräver en hel del arbete och planering.

Sortering av makadam

För att bygga järnväg krävs stora mängder makadam och grus. Mate- rialen är ändliga, vilket är viktigt att tänka på i samband med upphandling och avfallshantering. Fyrspårsprojektet betraktar makadam från den gamla an- läggningen som en naturresurs. Därför siktar vi det mesta av makadamen i olika fraktioner och återanvänder så mycket som möjligt i det nya spåret.

Under 2021 sorterades ungefär 61 000 ton makadam på olika platser i Burlövs och Staffanstorps kommuner. Under

året fick 11 000 ton köras bort till mottagningsanläggningar på grund av förorening. Det betyder att 82 procent av den gamla makadamen kunde återanvändas, främst som ny järnvägs- makadam.

Återanvändning av massor

I samband med fyrspårsutbyggnaden sänks spåren ner under befintlig mark- nivå genom stationsorterna Åkarp och Hjärup. Detta medför att projektet behöver schakta och hantera en stor mängd överskottsmassor. En viktig strategi har varit att anlägga buller- vallar i närområdet. Det minskar både mängden transporter och ljudnivån i närområdet.

Under 2021 hanterade projektet cirka 350 000 m3 massor, varav cirka 200 000 m3 var överskottsmassor.

Stora delar kommer att återanvändas inom arbetsområdet, exempelvis för

att fylla upp vägbankar, återställa marken efter det temporära spåret och anlägga nya grönytor. Framöver kom- mer det att behövas runt 200 000 m3 massor för återställningsarbeten. Un- der 2021 har dessa massor schaktats upp och lagrats inom arbetsområdet.

Det är ett ständigt pussel att planera för en hållbar masshantering, och arbetet kräver stor samverkan med ett flertal aktörer, bland annat myndighe- ter och externa mottagare. Det är vår största prioritering att massorna från fyrspåret ska komma till användning i detta eller andra närliggande projekt.

Arbete pågår med att hitta närliggande projekt där överskottsmassorna kan komma till användning.

(20)

Biologisk mångfald

Projektet har fått markåtkomst för järnvägsanläggningen och får tillfälligt använda en del kommunal mark för byggaktiviteter genom järnvägsplanen.

Projektet har inventerat växtligheten och utarbetat planteringsplaner för ersättning av vegetation som röjts bort i samband med byggande. Marken består av ett befintligt dubbelspår som har varit trafikerat i cirka 100 år.

Sträckan går genom de bebyggda sam- hällena Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund.

Mellan samhällena är det odlad jord- bruksmark. Den biologiska mångfalden är begränsad och det finns ytterst få naturliga, opåverkade biotoper längs sträckan. Därför är det viktigt för oss

att vara med och förstärka den biolo- giska mångfalden i området.

När järnvägsplanen togs fram identi- fierades ett antal rödlistade arter längs med järnvägssträckningen. Totalt har sex arter tagits upp i projektets två miljökonsekvensbeskrivningar.

De rödlistade trädslagen alm och ask förekommer allmänt längs med hela sträckan, och projektet jobbar med att kunna bevara så många av dessa som möjligt. Almen är akut hotad (CR) och asken är starkt hotad (EN). Vidare hyser Alnarpsån ål som klassas som akut hotad (CR) enligt de internationella bedömningskriterierna för rödlistorna.

Vid Höje å i Lund förekommer växten rosenlök som är nära hotad (NT) och fridlyst i hela Sverige. Det finns också ett bestånd av klintsnyltrot. Den parasiterar på växten väddklint, och i Sverige är arten känd bara från Skåne.

Klintsnyltroten är starkt hotad (EN) och fridlyst. Projektet jobbar med att skydda och bevara dessa arter.

Det rinner två viktiga vattendrag genom arbetsområdet: Alnarpsån och Höje å. De har inventerats med av- seende på bland annat vattenlevande organismer och sina miljökvalitets- normer. Även dammen i Åkarp är inventerad. Dessa vattenärenden har

(21)

prövats i miljödom av mark- och miljö- domstolen i Växjö. Projektet följer de villkor som fastlagts i de två domarna.

Vi lägger ut oljelänsar och siltgardi- ner i vattendragen om det finns risk för oljespill eller grumlande arbeten i närheten. Vattnet som avleds och pumpas från arbetsområdet provtas regelbundet och renas vid behov med hjälp av sedimenteringscontain rar eller infiltrationsbäddar. Dessa två typer av reningsmetoder består av fack som efter hand fylls på med vatten. Facken gör att vattnet inte färdas lika snabbt som i en stor öppen bassäng, därför hinner partiklarna sedimentera till botten och vattnet blir klart.

För att stärka den biologiska mång- falden är ett åtagande i projektet att anlägga insektshotell och faunadepåer.

Insektshotellen består av stockar från träd som behövt fällas under projek- tets gång. På det sättet kan materialet åter användas och träden får fortsätta vara hem för skalbaggar, svampar och spindlar. Dessutom finns det plats för nya arter som är beroende av död ved för sin överlevnad. Hotellen ska bidra till ökad pollinering eftersom tänkta hotellgäster även är bin, getingar, fjärilar och nyckelpigor. Insektshotellen placeras ut i ängssådd med olika slags blommor för att insekterna ska trivas och för att öka pollineringen. Förutom

stockarna placeras stora och små ste- nar ut tillsammans med en fjärils buske, kottar och ris. Vi har även sparat högar av död ved, så kallade faunadepåer.

Under 2021 har planering för eventu- ella tillkommande insektshotell och faunadepåer pågått.

Ytterligare åtgärder för en förbätt- rad naturmiljö i området är skydd av värdefulla träd och andra biotoper, bekämpning av den invasiva växten parkslide och anläggning av så kallade tvåstegsdiken som tillåts svämma över vid höga vatten flöden.

(22)

Avslutande ord och utblick 2022

Bygg- och anläggningsbranschen står inför en mycket stor omställning, och det långsiktiga målet är att infrastrukturen ska vara klimatneutral till år 2045. För att nå dit måste hållbarhetsfrågorna stå i centrum. Budskapet är tydligt från Agenda 2030, Sveriges klimatlag, Trafikverkets Målbild 2030 och NCC:s och OHLA:s hållbarhetsmål: vi ska alla jobba aktivt med hållbarhet och utmana branschen till mer klimatsmarta lösningar. Hållbar utveckling kräver en helhetsbild där de olika hållbarhetsparametrarna samspelar och bidrar till varandras uppfyllnad.

Under året har vi kunnat skörda frukten av mycket av vårt tidigare arbete med miljömässig hållbarhet. Vi har sett att hållbarhetsarbetet kräver en engagerad organisation, fördjupad samverkan och god planering för att leverera ett så bra projekt som möjligt. Det krävs också tydliga krav på leverantörerna för att påverka även utanför projektet. I vårt arbete mot en fossilfri anläggningsbransch har vi under 2021 uppnått större besparingar av växthusgaser än under något av de tidigare åren. Till viss del beror detta på den stora mängden arbete som utförts under året, men engage- manget, planeringen och de avtal vi tidigare skrivit har varit grundförutsättningar för att nå hit. Vi har även fortsatt att planera, engagera och driva vårt hållbarhetsarbete framåt för att ytterligare kunna minska vår klimatpåverkan.

Under 2022 ökar fokus på själva järnvägsanläggningen, och vi fortsätter att bygga spår och stationer. Vårt arbete med cirkulär ekonomi kommer att få en allt större plats, fram- för allt återanvändningen av järnvägsmateriel, både inom projektet och hos andra mottagare. På vissa platser kommer det att bli ett ökat fokus på återställning av markytor efter avslutade arbeten, och vi vill fortsätta att stärka den bio- logiska mångfalden.

Även under 2022 kommer vi att sätta säkerheten i första rummet, så att alla kommer hem efter arbetet och olyckor undviks. Vi arbetar efter devisen Någon behöver dig i morgon också – ta hand om dig och jobba säkert i dag. Vi fortsätter också arbeta för stärkt social hållbarhet, både i våra leverantörskedjor och på vår arbetsplats.

Sakta men säkert börjar vi närma oss slutet av projektet, även om mycket arbete kvarstår. Under resans gång har vi fått många erfarenheter. Dessa hoppas vi kunna fortsätta sprida, både internt och externt. Med vårt arbete vill vi visa att förändring är möjlig och att vi alla kan göra skillnad, både i det stora och i det lilla.

Med vårt arbete vill vi visa att förändring är

möjlig och att vi alla kan göra skillnad, både

i det stora och i det lilla.

(23)
(24)

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

trafikverket.se TRAFIKVERKET. Publikationsnummer: 2022:039. ISBN: 978-91-8045-025-6. Utva: 22 april 2022. Produktion: Trafikverket, Gullers Grupp. Tryckeri: Åtta45.

References

Related documents

Vi vill vara med och bidra till en hållbar utveckling, ta vårt ansvar för att minska vår negativa miljöpåverkan och öka vår positiva påverkan på människorna i vår

För mer information, se not 8.4 INNEHÅLL | OM HEIMSTADEN VERKSAMHETSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FINANSIELL INFORMATION HÅLLBARHETSREDOVISNING INNEHÅLL | OM

Under 2021 ökade Nelly den totala andelen hållbara material från 11 % till 22 % och uppnådde därmed det övergripande målet om 20 % för 2021.. Andelen Better Cotton-odlad bomull

I alla affärsområden bedrivs ett aktivt friskvårdsarbete i form av regel- bundna hälsoundersökningar, sponsrad träning, kampanjer och tävlingar. Alla anställda erbjuds också

Sedan 2014 är Kia Sweden huvud- sponsor för ”Säkra Varje Unge” för att kunna bidra till att organisationen kan utbilda barn och unga och därmed förhindra övergrepp mot

Regelverk och konventioner som också ligger till grund för AP2:s arbete med hållbarhet är bland annat OECD:s riktlinjer för multinationella företag och bolagsstyrning, FN:s

I Karlskronahems uppdrag finns ett socialt ansvars- tagande och bolaget arbetar på olika sätt för att skapa trivsel och trygghet i bostadsområdena och erbjuda ett gott boende

Som folkbildare har vi bland annat utvecklat vårt fondutbud med ännu fler hållbara fonder och vi har lanserat nya verktyg i vårt fondtorg för att göra det enkelt för våra