Till
Kongressombuden
December 2008
Underlag arbetsmiljö Underlag till Extra kongressen 2009
På kongressen 2008 behandlades lönepolitiken i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt huvudförslag har lagts fram till
kongressen. Extrakongressen ska fatta beslut om detta huvudförslag.
Det nya huvudförslaget i sin helhet Må bra på och av arbetet
Unionens arbetsmiljöpolitiska plattform
Inledning
Den arbetsmiljöpolitiska plattformen tar sikte på att vi ska må bra på och av arbetet. Vi ska ha en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Nyckeln till framgång är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Allra bäst lyckas vi när det sker i samverkan mellan kunniga och kompetenta arbetsgivare, anställda och deras representanter samt lokala och regionala arbetsmiljöombud. Alla vinner på ett systematiskt arbetsmiljöarbete; de anställda, företaget och samhället.
De flesta av Unionens medlemmar är nöjda med sin arbetsmiljö, men
belastningsskador och stress kopplat till arbetet är ökande arbetsmiljöproblem.
Allt oftare är de huvudorsaker till långtidssjukskrivning men godkänns sällan som arbetsskada. Vi i Unionen vill att dessa arbetsrelaterade sjukdomar bekämpas lika kraftigt som arbetsolyckor.
Balans i livet
Vi behöver alla balans mellan arbete, fritid och vila för att må bra. Mycket ska rymmas inom en kort period av livet, både privat och i arbetet. Vi behöver känna arbetsglädje – att vi är behövda, utvecklas, känner yrkesstolthet och har en god gemenskap på jobbet. Samtidigt ska vi göra yrkeskarriär – ofta i ett företag som ständigt ökar kraven på medarbetarna. En förutsättning för att skapa en bra arbetsmiljö är att chefen har förståelse för medarbetarnas livssituation.
Gränser för när och var arbetet utförs är ofta otydlig. Mobiltelefoner och datorer ger en fri och flexibel arbetssituation men medför även att det är svårt att göra avgränsningar och att många förväntas vara tillgängliga utöver den ordinarie arbetstiden.
Att jobba natt, skift och oregelbunden arbetstid innebär stora påfrestningar på kroppen fysiskt och psykiskt och får konsekvenser för det sociala livet. I Sverige har vi en skyddslagsstiftning med miniminivåer inom arbetstidsområdet som ska värna om varje anställds hälsa. Lagen kan ersättas eller kompletteras med
kollektivavtal.
För att få ihop livspusslet måste arbetsmängd, schemaförändringar och arbetstidens förläggning regelbundet riskbedömas. Här har förtroendevalda och
arbetsmiljöombud en mycket viktig roll. Målet är att uppnå en hälsosam arbetstidsförläggning som ger möjlighet till återhämtning.
Att ha kontroll över all arbetad tid kan förhindra och förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Av den anledningen ska samtliga anställdas arbetstid registreras och denna information kan även vara av stor betydelse vid omorganisationer eller vid anmälan om misstänkt arbetsskada. Därför ska arbetsmiljöombuden rutinmässigt ta del av kartläggningar över den totala arbetsbelastningen.
Vi anser att
• Arbetstidsfrågornas villkor i lag och avtal ska prioriteras och förbättras
• Alla medlemmar ska kunna vara med och påverka sin arbetstid.
• Alla medlemmar har rätt till en hälsosam förläggning av arbetstiden.
• Ohälsa på grund av stress i arbetet ska bekämpas.
• Arbetstidsfrågor är ett område där vi ska ha stor kompetens
En arbetsplats för alla
Vi har alla olika förutsättningar men lika rätt att må bra. Det är viktigt att alla anställda känner sig lika och rättvist behandlade på en arbetsplats. Då förbättras det psykiska och sociala klimatet och en arbetsplats som präglas av mångfald och jämställdhet, stärker kreativiteten och produktiviteten.
Alla kan drabbas av en plötslig och dramatisk händelse i privatlivet eller på arbetet.
Det kan handla om en olycka, sjukdom, rån eller överfall och hot. En sådan händelse påverkar alla på arbetsplatsen men mycket går att förhindra genom att göra riskbedömningar. En god krisberedskap kan minska det personliga lidandet och hindra sjukfrånvaro.
Ensamarbete ökar, vilket inte minst IT-utvecklingen bidragit till. Samtidigt går utvecklingen av ny teknik för att kontrollera enskilda individer och grupper rasande fort. På samma gång ska den personliga integriteten värnas vilket kan medföra intressekonflikter.
Alkohol- och drogmissbruk förekommer på våra arbetsplatser. En påverkad person är en arbetsmiljörisk både för sig själv och för sin omgivning. Missbruk måste förebyggas och hanteras professionellt. Företag ska ha en partsgemensam alkohol- och drogpolicy och chefer ska ha kunskap för att kunna både reagera och agera. I detta sammanhang är en kvalitetssäkrad företagshälsovård samt Alna eller annan expertis, naturliga samarbetspartners.
Vi anser att
• Ingen ska kränkas eller diskrimineras.
• Hot och våld på arbetsplatsen är oacceptabelt.
• Ensamarbete ska undvikas och får inte alls utföras om riskerna för hot och våld är påtagliga.
• Kränkande särbehandling och diskriminering ska förebyggas och hanteras professionellt
• En god krisberedskap ska finnas på alla arbetsplatser
• Enformighet och starkt styrt arbete ska undvikas.
• Anställdas integritet ska värnas.
• Alkohol- och drogmissbruk ska förebyggas och hanteras professionellt
Ett hälsosamt arbetsliv
Arbetsplatsens utformning är en viktig förutsättning för en god arbetsmiljö. Ohälsa och olycksfall kan förebyggas genom lokalernas utformning. Att ha ett gott ljus-, ljud- och luftklimat förbättrar arbetsmiljön. Arbetslokalerna kan med fördel utformas så att de stimulerar till viss fysisk aktivitet.
Alla ska ha möjlighet att variera sin arbetsbelastning, arbetstakt och kroppsrörelser över tid, så att både kropp och hjärna får möjlighet till återhämtning.
Unionens arbete med att utveckla användarvänlig och miljövänlig
kontorsutrustning sker idag genom TCO Development. IT-system har under senare år blivit en avgörande faktor för hur arbetet organiseras på många arbetsplatser.
Användarnas erfarenheter tas dessvärre sällan tillvara vid införandet och uppdateringar och nyare versioner införs utan att närmare tänka på vilka
konsekvenser det får för arbetets innehåll och organisationen. Tjänstemän känner sig ofta styrda av sina IT-system och kraven på att vara nåbara och uppkopplade leder till en stressig arbetssituation
På många arbetsplatser finns fysiska, kemiska och/eller biologiska hälsorisker.
Kemikalier kan skada människor och yttre miljö men ibland tar de lång tid innan skadan märks. Riskbedömningar och försiktighet vid hantering och förvaring är därför en självklarhet. Orsakerna till elöverkänslighet är omtvistade men
problemen är reella och kräver mer forskning.
Det har blivit allt vanligare att man arbetar hemifrån eller på resande fot. Många fortsätter hemma med det arbete som man inte hann eller kunde göra klart. Några
har hemdatorn som sin ordinarie arbetsplats. Om arbetet sker på uppdrag av en arbetsgivare är denne lika ansvarig för arbetsmiljöförhållande i arbetstagarens hem som på arbetsplatsen.
Många använder bil eller annat fortskaffningsmedel i tjänsten. Trafikskador står för en stor andel av arbetsskadorna och är en arbetsmiljöfråga. För en person som skadas i trafiken innebär händelsen ett stort lidande och höjda kostnader. Vanliga faktorer som spelat in är bland annat stress, dåligt fordonsunderhåll och snäva tidsmarginaler.
Vi anser att
• Vid planering och utformning av lokaler och arbetsplatser ska arbetsmiljöaspekter alltid beaktas.
• För ökad användarvänlighet och effektivitet ska anställda vara med vid införande av nya eller uppdaterade IT-system.
• Forskning behövs inom de fysiska, kemiska och biologiska riskområdena.
• Vid införande och användning av nya produkter och ämnen ska försiktighetsåtgärder alltid genomföras.
• Tydliga riktlinjer och överenskommelser för vad som gäller vid distansarbete och riskbedömningar innan arbetet påbörjas ska finnas.
Organisation och ledarskap i tiden
Det är lättare att rekrytera och behålla personal på arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra. Arbetsmiljö blir därmed ett konkurrensmedel.
För att vi ska orka prestera ett helt arbetsliv och må bra på och av arbetet måste det finnas plats för både utveckling och återhämtning. Företag måste organisera sin verksamhet, inte bara för produktion och tjänster, utan även för lärande. Om kompetensutveckling blir en naturlig del i arbetet ökar företagens konkurrenskraft och de anställda känner sig trygga och klarar av förändringar bättre.
Ledarskap och ledarstil har en stor betydelse för hur anställda upplever sin arbetsmiljö. Chefer ska ta sitt ansvar, naturligtvis för arbetets resultat men också för medarbetarnas utveckling och arbetsbelastning samt arbetsklimatet och arbetssituationen i stort. Delaktiga medarbetare och en tydlig organisation med tydliga mål kännetecknar företag och organisationer med låg sjukfrånvaro.
Chefer ska ha gedigna kunskaper om arbetsmiljöarbete. De ska ha förståelse för och kännedom om vilka riskfaktorer som finns för att kunna bedriva ett
systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan med de anställda.
Konflikter som uppstår på en arbetsplats ska förebyggas och hanteras professionellt.
En jämn könsfördelning bland chefer på alla nivåer bidrar till en mer dynamisk och jämställd arbetsplats.
Utveckling av arbetsplatser, arbetssätt, produkter och tjänster är inte bara en uppgift för experter utan även en angelägenhet för alla medarbetare. Allas kompetens och idérikedom behöver tas tillvara. Därför behövs ett kreativt klimat där ordning och reda går hand i hand med nytänkande och där företagen inte bara fokuserar på tids- och kostnadseffektivitet. En arbetsmiljö som främjar personlig effektivitet och kreativitet gynnar också utveckling, välbefinnande och
produktivitet.
När det sker större förändringar på en arbetsplats är det viktigt att det finns en beredskap. Det lokala facket och arbetsmiljöombuden ska involveras tidigt i processen och göra en riskbedömning för att förebygga ohälsa och olycksfall före, under och efter den planerade åtgärden.
Vi anser att
• Medarbetarna måste ges förutsättningar för att ta ansvar för egen, andras och organisationens lärande och utveckling.
• Ledarskapets betydelse för hälsosamma arbetsplatser och arbetsglädje måste lyftas fram.
• Ledarskap ska vara jämnt fördelat mellan kvinnor och män.
• Chefen ska ta sitt personalansvar på allvar och ha goda kunskaper i arbets- och arbetsmiljörätt.
• Chefen ska ges möjlighet till utveckling i sin ledarroll.
• Chefen ska bidra till att balansera arbetsuppgifterna och verksamhetens krav mot individens förutsättningar och resurser.
• Inför förändringar ska det lokala facket och arbetsmiljöombud involveras tidigt i processen.
Välfärd och trygghet
Alldeles för många är sjukskrivna alldeles för länge. En lyckad återgång till arbetet kräver att de medarbetare som riskerar att bli långtidssjuka upptäcks på ett tidigt stadium. Alltför ofta ligger en dålig eller obefintlig rehabilitering eller
arbetsanpassning bakom beslut om sjukersättning.
Det finns brister i harmoniseringen mellan socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen vilket medför en risk att stå oförsäkrad.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsanpassning och för att förhindra ohälsa och olycksfall. Företagshälsovård eller annan expertresurs ska anlitas om
kompetensen inte finns internt. Arbetsanpassning ska vara en viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den ska baseras på riskbedömning av de anställdas arbetssituation. Anpassning av arbetet för någon som redan skadats är en del av rehabiliteringen.
Ohälsonivån är högre för kvinnor än män och orsakerna är vanligen höga psykiska krav, för lågt socialt stöd och exponering av allvarliga arbetsmiljörisker. Den nuvarande tillämpningen av arbetsskadeförsäkringen missgynnar många eftersom
den innebär att belastningsskador och skador på grund av långvarig stress i arbetet, mycket sällan godkänns. Det medför också att många har ett stort behov av stöd om de drabbas av en arbetsskada.
Friskvård är en viktig del i det förebyggande arbetet mot ohälsa. Idag får inte alla ta del av den förmånen trots att den subventioneras av samhället genom rätt till
skatteavdrag för företagen.
Genom en förebyggande hälsovård med inriktning mot riskeliminering motverkas ohälsa.
Vi anser att:
• Socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen måste harmoniseras så att ingen riskerar att hamna ”mellan stolarna”
• Alla anställda har rätt till en kvalitetssäkrad företagshälsovård.
• Sjukdom eller skada får inte urholka anställningsskyddet.
• Det ska finnas partsgemensamma kompletterande kollektivavtal som anpassar rehabiliterings- och arbetsanpassningssituationen i olika branscher.
• Det ska finnas partsgemensamt stöd som underlättar upphandling av företagshälsovård.
• Sjukförsäkringen ska bidra till bättre rehabilitering, arbetsanpassning och ett ökat förebyggande arbete.
• Tillämpningen av sjukförsäkringen får inte vara diskriminerande.
• En rehabiliteringsförsäkring ska utvecklas.
• Allvarliga tillbud och misstänkta arbetsskador ska anmälas.
• Arbetsskador ska bedömas könsneutralt.
• Alla medlemmar ska ha rätt till professionellt stöd i arbetsskadeprocessen.
• Alla anställda ska ha rätt till motionsbidrag/friskvårdsbidrag
• Det ska finnas en god förebyggande hälsovård på arbetsplatserna
Tillsammans påverkar vi vår arbetsmiljö
Alla på en arbetsplats har rätt till en god arbetsmiljö oavsett anställningsform, anställningstid och storlek på företaget. Grunden för att skapa en god arbetsmiljö är samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt deras representanter.
Arbetsgivaren har huvudansvaret men att skapa en god arbetsmiljö handlar inte bara om att möta lagens krav utan också att nå kvalitet och effektivitet i
produktionen av varor och tjänster.
Arbetsgivarna har nytta av arbetsmiljöombudens kunskap om hur
arbetsmiljöarbetet kan och ska bedrivas och vilka åtgärder som behövs för att skapa bra fysiska, psykiska och sociala miljöer. Arbetsmiljöombuden bör även samarbeta med övriga fackliga förtroendevalda på arbetsplatsen i frågor som rör inflytande och påverkan. Vid förhandlingar kan arbetsmiljölagens regelverk användas för att komplettera och förstärka den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Trots regelverkets möjligheter och medlemmarnas rätt till arbetsmiljöombud minskar antalet ombud i Sverige. De små arbetsplatserna representeras av
Unionens regionala arbetsmiljöombud. Dessa har främst i uppgift att säkerställa att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatser som inte har egen kompetens inom arbetsmiljöområdet.
Den absolut främsta förutsättningen för att vi ska må bra på och av arbetet är att det systematiska arbetet fungerar full ut. För att förebygga att någon drabbas av skada, sjukdom eller på annat sätt far illa, ska undersökningar och riskbedömningar genomföras. Vid dessa tillfällen ska grupper som särskilt kan vara utsatta för risker speciellt uppmärksammas.
Genom en god introduktion i arbetet ska de anställda få en ökad medvetenhet om arbetsmiljöns betydelse för såväl hälsa och säkerhet som verksamhetens
utveckling.
Vi anser att
• Gällande arbetsmiljökrav ska uppfyllas – oavsett anställningsform och anställningstid och storlek på företaget.
• Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas i samverkan på alla arbetsplatser.
• Riskbedömningar ska göras inför alla förändringar och ligga som underlag inför beslut.
• Arbetsmiljöombuden ska bli fler och alltid ingå i det fackliga arbetet på arbetsplatserna.
• Alla chefer med personalansvar, arbetsmiljöombud och övriga förtroendevalda ska ha kunskap och kompetens om det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Arbetsmiljöutbildning med en garanterad miniminivå ska bedrivas partsgemensamt.
• Välutbildade regionala arbetsmiljöombud ska ge stöd åt medlemmar på mindre arbetsplatser.
• Arbetsmiljöfrågorna ska finnas med i undervisningen på samtliga stadier i utbildningsväsendet.
Förutsättningar för arbetsmiljöarbete
Sverige var i slutet av 1980-talet världsledande inom många arbetsmiljöområden.
Det är vi inte längre. Framgången byggde på resultatet av ett brett
trepartssamarbete som gav en solidarisk finansiering av verksamheten och som byggde på både lagstiftning och kollektivavtal. Vi har nu passerats av många länder, bland annat när det gäller företagshälsovård, forskning, statlig tillsyn och utbildning av chefer och arbetsmiljöombud.
Arbetsmiljöarbetet regleras av globala, europeiska och nationella regler. De viktigaste globala reglerna är ILO:s konvention 155 om arbetarskydd och arbetsmiljö och konvention 187 om ett ramverk för att främja arbetsmiljö. En motsvarighet till ILO:s konventioner finns även i lagstiftningen på europeisk och
svensk nivå. Gemensamt för dessa är den starka betoningen av det förebyggande arbetsmiljöarbetet baserat på en riskbedömning som omfattar samtliga ohälsorisker i arbetslivet.
EU-kommissionen har en arbetsmiljöstrategi som har som övergripande mål en minskning av arbetsolyckorna med 25 %. De fackliga organisationerna har krävt att den ska ha samma mål för minskning av arbetsrelaterade sjukdomar. Strategin ställer också krav på medlemsländerna att i samverkan med fack och arbetsgivare ta fram nationella handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet.
Europafacket, EFS, har slutit ramavtal inom arbetsmiljöområdet med de europeiska arbetsgivarorganisationerna; distansarbete, arbetsrelaterad stress samt våld och hot.
De ska ersätta tvingande direktiv och ska implementeras i de olika EU-ländernas nationella system. I Sverige har det inte skett på ett acceptabelt sätt.
Sedan SAF-LO-PTK:s centrala arbetsmiljöavtal sades upp är det få avtalsområden som har bindande krav för arbetsmiljöarbetet.
Certifiering och standardisering av produkter och metoder spelar en allt större roll i arbetslivet. Det arbetet har alltid gällande lagar som baskrav och kan vara ett bra komplement till samhällets tillsyn av arbetsmiljön.
Svensk forskning har varit världsledande inom flera arbetsmiljöområden, inte minst kring stress. Det har framför allt möjliggjorts av satsningar inom
Arbetslivsinstitutet och Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin. Båda dessa institut har lagts ner och det saknas nu en samlande funktion i Sverige för
arbetsmiljöforskningen.
Vi anser att
• ILO:s konventioner om att alla länder ska arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbete ska vara en miniminivå för Sverige.
• De europeiska ramavtalen ska införas i de svenska kollektivavtalen så att brott mot dem kan beivras.
• Resurserna till Arbetsmiljöverket och arbetsmiljöforskningen måste öka då det är en långsiktig investering för samhället.
• Arbetsmiljöverket ska ha en väl utbyggd och fungerande tillsyn.
• Möjligheter till sanktioner mot arbetsgivare som inte följer lag och avtal inom arbetsmiljöområdet ska stärkas.
• Ett nationellt centrum krävs för att driva på, sammanställa och sprida resultat från arbetsmiljöforskning och utveckling.
• Förenkling av arbetsmiljöregelverket inte får leda till sänkta kravnivåer.
• Arbetet med att utverka arbetsmiljöföreskrifter inom det psykosociala området ska återupptas.
Läsanvisning till dokumentationen ”Redaktionsuskottets förslag till arbetsmiljöpolitiska”
Nedan syns ett förtydligande kring hur yrkanden och förslag redovisas i dokumentationen.
Nytt
huvudförslag
Förbundsstyrelsen förslag
Bedömd majoritet
Bedömd minoritet Här visas de
yrkanden som utskottet bedömt ha majoritet bland kongressens ombud.
Här visas de yrkanden som utskottet bedömt ha minoritet bland kongressens ombud.
Här redovisas det nya huvud- förslaget med redaktionsutskottes förslag till
ändringar/tillägg i fet stil
Här redovisas förbundsstyrelsens ursprungliga förslag med markerade strykningar med överstruken text
I den arbetsmiljöpolitiska plattformen har förhandsyrkandenas nummer bibehållits och därefter har tillkommande yrkanden fått nytt löpnummer
Längst bak i häftet återfinns redaktionsutskottets förslag till ändringar av motionssvar på samtliga kapitel.
