Vårdprogram Sjukdomsförebyggande metoderGäller för:

(1)

Revisions nr: 1 Identifierare: 164027

Vårdprogram Sjukdomsförebyggande metoder

Gäller för: Rehabiliteringskliniken Utförs på: Rehabiliteringskliniken

Faktaägare: Pia Arvidsson Rehabassistent Rehabiliteringskliniken, Eva Frankell Avdelningschef Rehabiliteringskloinken, Lena Johansson Sjuksköterska

Rehabiliteringskliniken

1 Innehållsförteckning

Inledning...2

Mål...2

Sjukdomsförebyggande metoder på rehabiliteringskliniken...2

Dokumentation ...3

1 Neuro- och Hjärnskaderehab...4

1.1 Tobaksbruk...4

1.2 Riskbruk av alkohol...7

1.3 Ohälsosamma matvanor...9

1.4 Otillräcklig fysisk aktivitet...12

1.5 Rutiner för undersköterska på dagrehabiliteringen...14

2 Smärtrehab ...15

2.1 Tobaksbruk ...15

2.2 Riskbruk av alkohol ...17

2.3 Ohälsosamma matvanor...18

2.4 Otillräcklig fysisk aktivitet...19

(2)

Inledning

Detta är ett lokalt vårdprogram för hur sjukdomsförebyggande metoder ska användas på rehabiliteringskliniken Växjö.

Det har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av olika professioner: läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, rehab assistent och sjukgymnast/fysioterapeut.

Representanter har medverkat ur rehabiliteringsklinikens tre processer:

hjärnskaderehab, smärtrehab och neurorehab.

Vårdprogrammet beskriver hur vi praktiskt ska arbeta med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011; tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Socialstyrelsen bedömer att dessa levnadsvanor är de som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården erbjuder effektiva åtgärder för alla de fyra ohälsosamma levnadsvanorna.

Patienter som kommer till rehabiliteringskliniken har inte sällan en sjukdom som påverkas av levnadsvanor. För många diagnoser ger ohälsosamma levnadsvanor en ökad risk för återinsjuknande.

Mål

Genom vårdprogrammet vill vi

 tydliggöra området för sjukdomsförebyggande metoder

 att frågorna om levnadsvanor ska ingå som en naturlig del av rehabiliteringen

 kunna identifiera om patient har ohälsosamma levnadsvanor och

uppmärksamma patienten på möjligheten att själv kunna påverka sin hälsa genom förändrade levnadsvanor

 erbjuda patienten stöd i att göra nödvändiga förändringar av levnadsvanor för att förebygga sjukdomar relaterade till ohälsosamma levnadsvanor

 använda evidensbaserade metoder

Sjukdomsförebyggande metoder på rehabiliteringskliniken

Grunden för åtgärderna om det föreligger ohälsosamma levnadsvanor, är någon form av rådgivning eller samtal som stöd för förändring. Åtgärderna har delats upp i tre övergripande rådgivningsnivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Patient ska alltid tillfrågas om lov före alla nivåer av behandling. Råden ska kompletteras med skriftlig information. Rådgivande samtalet kan inkludera motiverande strategier och då ska metoden Motiverande samtal(MI) användas.

Samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel och med särskild uppföljning.

(3)

Vi använder oss av Folkhälsoenheten, Hälsa och levnadsvanor.

Vi ska kunna remittera patienter till kvalificerat rådgivande samtal.

Dokumentation

Dokumentation i journalen av insatta åtgärder och andra uppgifter av betydelse för hälsotillståndet är ett krav som framgår av patientdatalagen (2008:355). Detta möjliggör även en kontinuerlig uppföljning av riktlinjerna.

Dokumentation av levnadsvanor

Bedömningar och åtgärder görs i journalmall under Anamnes; Levnadsvanor och aktuellt sökord;

- Anamnes; Levnadsvanor Tobak - Åtgärd

Fysisk aktivitet - Åtgärd-FAR Alkohol - Åtgärd

Matvanor - Åtgärd

Det ska dokumenteras på alla fyra levnadsvanorna även om patient inte har risk.

Dokumentation av åtgärder ska alltid ske i form av fast värde och kan kompletteras med fritext.

Bedömningar och åtgärder kring levnadsvanor som inte är tillhör

”Sjukdomsförebyggande metoder” dokumenteras på sedvanliga sökord.

Bedömnings- och behandlingsmetoder för Sjukdomsförebyggande metoder beskrivs i rutiner för respektive processområde.

(4)

1 Neuro- och Hjärnskaderehab

1.1 Tobaksbruk Målgrupp

Alla patienter inom slutenvård och dagrehabilitering samt patient som ingår i uppdraget för ryggmärgsskade- (RMS)uppföljning.

Bedömning

Inom slutenvård: Läkare och sjuksköterska tillfrågar patient vid

ankomstsamtal om användandet av tobak, (röker eller snusar).

Inom öppenvård: Läkare tillfrågar patient vid anamnesupptag.

Undersköterska ger vid introduktionssamtal patienten HFS broschyr ”Goda levnadsvanor gör skillnad”.

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat”.

Patienten uppmanas att testa sina vanor och fylla i till första besöket hos sjuksköterska. Alla patienter som börjar dagrehabilitering ska ha schemalagd tid till sjuksköterska vecka1 eller 2 för genomgång av levnadsvanor.

Till RMS uppföljningar: skickas ”Spinalis hälsonavigators, frågeformulär om livsstil och hälsa” hem med kallelsebrev. Detta används sedan som underlag vid rådgivande samtal i samband med uppföljning.

Bedömningsinstrument

 HFS-Frågekort testa dina vanor: TOBAK

 Motivationsguide ”samtal om hälsa”, Region Kronoberg

 HFS broschyr, Goda levnadsvanor gör skillnad, tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat.

 För RMS används Spinalis hälsonavigators, frågeformulär om livsstil och hälsa fylls i av patient.

Behandling

 ”Enkla råd” om tobak.

Detta görs av sjuksköterska i samband med bedömning. Be patienten om lov och boka in ny tid för rådgivande samtal.

 ”Rådgivande samtal” med särskild uppföljning.

Görs av patientansvarig sjuksköterska både inom sluten- och öppenvård.

(5)

Om patienten är motiverad till rökstopp men inte klarar av det själv;

erbjud kvalificerat rådgivande samtal/remittera till tobaksavvänjare

 ”Kvalificerat rådgivande samtal”.

Utförs av tobaksavvänjare som finns på sjukhus Växjö/Ljungby och på Vårdcentralerna. All legitimerad personal har skyldighet att informera patienter om möjlighet att remitteras till tobaksavvänjare. Remiss kan skrivas av legitimerad personal. Patientens önskan om var behandlingen ska ske avgör vilken instans remiss skickas till.

- Tobaksavvänjare på sjukhus.

Remiss skrivs med tobaksavvänjning Växjö alternativt Ljungby som mottagande enhet.

- Tobaksavvänjare Vårdcentralen.

Remiss skrivs med aktuell vårdcentral som mottagande enhet.

Det är kostnadsfritt att gå till Tobaksavvänjare.

Behandlingsverktyg/hjälpmedel

 Region Kronobergs broschyr ”Fri från tobak” och ”Fri från tobak vid hjärt-kärlsjukdom.

 Det korta motiverande samtalet om rök- och snusstopp

 Erbjud hjälp till nikotinersättningsmedel. Patienter som kommer till slutenvård med rökstopp och använder nikotinersättning, ska erbjudas nikotinersättning direkt från kliniken. Patienter inom dagrehabilitering erbjuds recept på nikotinersättningsmedel.

 SLUTA-RÖKA-LINJEN samt använda deras broschyrer. Har tolkar samt information på nätet på olika språk.

 Tips för att minska röksuget.

 Länkar i patientjournal under levnadsvanor/tobak/information.

 1177 Hälsa och livsstil Uppföljning

Alla patienter som slutat röka vid sjukdom/skada eller under

rehabiliteringsperioden på kliniken ska erbjudas samtalstider med patientansvarig sjuksköterska regelbundet. Var 4:e vecka, eventuellt tätare i början om det behövs.

Uppföljning enligt överenskommelse om behov finns. Kan göras som telefonuppföljning eller personligt besök. Har patienten remitterats till tobaksavvänjare så sker uppföljning från dem.

Dokumentation

Journaldokumentation ska alltid göras och noteras under sökordet Levnadsvanor Tobak. Använd förvalda alternativ och komplettera i fritext. Om patienten ej varit

(6)

tobaksfri i 6 månader, bedöms han/hon som rökare/snusare vid ankomstsamtal.

När patient varit rökfri 6 månader registreras han/hon som tidigare rökare.

Åtgärd dokumenteras som fast värde och komplettera i fritext i samband med detta. Även om patienten inte är motiverad för åtgärd noteras.

Tobakspolicy på kliniken

Rökning får endast ske på avsedda platser.

Personal får inte hjälpa patient att röka. Personal i arbetskläder får ej vistas i rökig miljö.

(7)

1.2 Riskbruk av alkohol Målgrupp

Alla patienter inom slutenvård och dagrehabilitering samt patienter som ingår i uppdraget för ryggmärgsskade(RMS)uppföljning.

Bedömning

Inom slutenvård: Läkare och sjuksköterska tillfrågar patienten om användandet av alkohol vid ankomstsamtal eller inom två veckor.

Inom öppenvård: Läkare tillfrågar patienten vid anamnesupptag.

Undersköterska ger vid introduktionssamtal patienten HFS broschyr ”Goda levnadsvanor gör skillnad”

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat”.

Patienten uppmanas att testa sina vanor och fylla i till första besöket hos sjuksköterska. Alla patienter som börjar dagrehabilitering ska ha schemalagd tid till sjuksköterska vecka 1 eller 2 för genomgång av levnadsvanor.

Till RMS uppföljningar: skickas ”Spinalis hälsonavigators, frågeformulär om livsstil och hälsa” hem med kallelsebrev. Detta används sedan som underlag vid rådgivande samtal i samband med uppföljning.

 HFS-Frågekort testa dina vanor: ALKOHOL

 HFS broschyr, ”Goda levnadsvanor gör skillnad” tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat.

 AUDIT

Behandling

 ”Enkla råd” om alkohol

ges av sjuksköterska i samband med bedömning. Om patienten har riskbruk, be patienten om lov och boka in ny tid för rådgivande samtal med läkare.

(8)

 ”Rådgivande samtal”

utförs av läkare både inom sluten- och öppenvård. Om patienten är motiverad till förändring av alkoholvanor, erbjuds hjälp med ”Kvalificerat rådgivande samtal ”

Hänvisa till Hälsoenheten och erbjud hjälp med remiss dit eller till primärvårdsläkare på vald Vårdcentral.

 Länkar i patientjournal under levnadsvanor/alkohol/information.

 ALKOHOL LINJEN, informationskort finns.

Alla patienter med riskbruk alkohol ska erbjudas regelbundna samtalstider med patientansvarig läkare under pågående rehabilitering. Detta kan om möjligt göras i samband med övrig uppföljning enligt klinikens rutiner.

Har patienten remitterats till Navet eller primärvårdsläkare så sker uppföljning från dem.

Dokumentation

Journaldokumentation ska alltid göras och noteras under sökordet Levnads-vanor Alkohol. Använd förvalda alternativ och komplettera med fritext.

Åtgärd dokumenteras som fast värde och komplettera med fritext direkt under, i samband med detta. Läkare kan använda KVÅ-kod DV 122 Rådgivande samtal om alkohol.

Alkoholpolicy på kliniken

På rehabiliteringskliniken Växjö rekommenderar vi alla patienter som fått hjärnskada att inte dricka någon alkohol första 6 månaderna efter insjuknandet.

Vi serverar inga alkoholhaltiga drycker på kliniken.

(9)

1.3 Ohälsosamma matvanor Målgrupp

Alla patienter inom slutenvård och dagrehabilitering samt patienter som ingår i uppdraget för ryggmärgsskade- (RMS)uppföljning.

Bedömning

Inom slutenvård: Läkare och sjuksköterska tillfrågar patienten vid ankomstsamtal om matvanor.

Inom öppenvård: Undersköterska ger vid introduktionssamtal patienten HFS broschyr ”Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat”.

Patienten uppmanas att testa sina vanor och fylla i till första besök med sjuksköterska. Alla patienter som börjar dagrehabilitering ska ha schemalagd tid till sjuksköterska vecka 1 eller 2 för genomgång av levnadsvanor.

Till RMS uppföljningar: skickas ”Spinalis hälsonavigators, frågeformulär om livsstil och hälsa” hem med kallelsebrev. Detta används sen som underlag vid rådgivande samtal i samband med uppföljning.

 HFS-Frågekort testa dina vanor: Mat

 HFS broschyr, Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat.

 Vikt, längd, BMI, midjemått Behandling

 ”Enkla råd” om mat.

Detta görs av sjuksköterska i samband med bedömning. Be patient om lov och boka in ny tid för rådgivande samtal.

 ”Rådgivande samtal” med särskild uppföljning.

Görs av patientansvarig sjuksköterska både inom sluten- och öppenvård.

Patienter med ohälsosamma matvanor ska erbjudas dietistkontakt.

(10)

 ”Kvalificerat rådgivande samtal”

utförs av dietist som finns på rehabiliteringskliniken. Personal förmedlar kontakt till dietist.

 Region Kronobergs broschyr ”Mat”.

 Region Kronobergs broschyr ”Mat vid diabetes” och

diabetesinformationsblad om olika koster. ”Traditionell diabeteskost”, Traditionell diabeteskost med lågt GI”, ”Medelhavskost” och ”Måttlig lågkolhydratkost”.

 Livsmedelsverkets, ”Hitta ditt sätt”.

 Spinalis, ”Mat, vikt och hälsa för dig med ryggmärgsskada”

 Viktkontroller. Vägning vid inskrivning, utskrivning och däremellan efter ordination av patientansvarig sjuksköterska.

 BMI registreras vid in- och utskrivning.

 Kalori- och vätskeregistrering 2 dygn eller mer på slutenvårdspatienter efter ordination av patientansvarig sjuksköterska.

 Matdagbok till dagpatienter. Patienten registrerar själv kalori- och vätskeintag under två vardagar och två helgdagar.

 Länkar i patientjournal under levnadsvanor/matvanor/information.

Alla patienter som ändrat eller haft önskemål om att ändra sina kostvanor under rehabiliteringsperioden på kliniken ska erbjudas samtalstider med patientansvarig sjuksköterska regelbundet. Detta erbjuds var 4:e vecka, eventuellt tätare i början om det behövs. Uppföljning görs 3-6-12månader efter kostförändring. Detta kan om möjligt göras i samband med övrig uppföljning enligt klinikens rutiner.

Kan göras som telefonuppföljning eller personligt besök.

Har patienten remitterats till dietist så bedömer dietisten hur uppföljning ska utföras.

Dokumentation

Journaldokumentation ska alltid göras och noteras under sökordet Levnadsvanor matvanor. Använd förvalda alternativ och komplettera med fritext.

Åtgärd dokumenteras som fast värde och komplettera i fritext. Dokumentera även om patienten inte är motiverad att träffa dietist.

(11)

Matvanor på kliniken

Läs lokal rutin kring Kost och måltider på kliniken.

(12)

1.4 Otillräcklig fysisk aktivitet Målgrupp

Alla patienter inom slutenvård och dagrehabilitering samt patient som ingår i uppdraget för ryggmärgsskade- (RMS)uppföljning.

Bedömning

Sjukgymnast/fysioterapeut frågar patienten vid anamnesupptag om hans/hennes motionsvanor. Vid akut sjukdom beskrivs den fysiska aktiviteten före

insjuknandet.

 HFS-Frågekort testa dina vanor vid kronisk sjukdom

 Använd HFS broschyr ”Goda levnadsvanor gör skillnad” Fysisk aktivitet.

Behandling

 ”Enkla råd” om fysisk aktivitet.

Detta görs av sjukgymnast/fysioterapeut. Utifrån patientens fysiska status ges råd enligt FYSS rekommendationer för olika diagnoser.

utförs av sjukgymnast/fysioterapeut både inom sluten- och öppenvård.

Samtalet utgår från patientens fysiska status och följer FYSS rekommendationer för olika diagnoser.

 Sjukgymnastik under hela rehabiliteringsperioden.

 Fysisk träning/anpassad motion utifrån patientens status under hela -/alt mot slutet av

rehabiliteringsperioden: Utprovning av lämpliga aktiviteter tillsammans med sjukgymnast/fysioterapeut/rehabassistent.

 Utformning av självträningsprogram görs av sjukgymnast/fysioterapeut.

 Träningsgrupp Patient slussas till träningsgrupper inom mottagningsverksamhet under en

begränsad period efter utskrivning från Rehabkliniken

 Utformning av träningsprogram för träning utanför rehabiliteringskliniken

 Patient slussas vidare till träningsaktiviteter utanför kliniken, vid behov med FaR.

Uppföljning

Patientansvarig sjukgymnast/fysioterapeut

(13)

Dokumentation

Journaldokumentation ska alltid göras och noteras under sökordet Levnadsvanor

”Fysisk aktivitet”. Använd förvalda alternativ och komplettera i fritext.

Åtgärd dokumenteras som fast värde och kompletteras med fritext i anslutning till detta.

(14)

1.5 Rutiner för undersköterska på dagrehabiliteringen Målgrupp

Patient i program inom dagrehabiliteringen som inte kommer direkt från slutenvårdsprogram.

Information till patient

Tid för undersköterska bokas i patientschema.

Utöver övriga rutiner för introduktion av patient ska patienten informeras om klinikens arbete med sjukdomsförebyggande metoder.

Informera om att:

 kliniken arbetar enligt ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder” av Socialstyrelsen. Målet med arbetet är att verka för att minska antalet sjukdomar som kan relateras till levnadsvanor.

 levnadsvanor kan påverka sjukdom/skada, för vissa diagnoser ger felaktiga vanor ökad risk för återinsjuknande.

 kliniken erbjuder stöd till de som vill förändra sina levnadsvanor.

 patienten får en tid bokad på patientschemat med sjuksköterska inom 1-2 veckor. Patienten ska då läst och fyllt i ”Goda levnadsvanor gör skillnad”

och ta med sig detta till mötet med sjuksköterskan.

(15)

2 Smärtrehab

2.1 Tobaksbruk Målgrupp

Alla patienter som utreds på smärtrehabilitering Bedömning

Vid läkarutredning: Läkare tillfrågar patienten om användandet av tobak (röker eller snusar).

Behandling

 ”Enkla råd” om tobak.

Region Kronobergs broschyr ”Fri från tobak” delas ut till

tobaksanvändare vid läkarutredningen. Vid behov av förändring av tobaksvanor tas detta upp och planeras för individuellt vid målsamtalet.

Ett ”Rådgivande samtal” med särskild uppföljning, kan göras av

psykiatrisjuksköterska. Om patienten är motiverad till tobaksstopp men är i behov av ytterligare stöd; erbjud kvalificerat rådgivande samtal/remittera till tobaksavvänjare.

 ”Kvalificerat rådgivande samtal”

utförs av tobaksavvänjare som finns på sjukhus Växjö/Ljungby och på vårdcentralerna. All legitimerad personal har möjlighet att remittera patient till tobaksavvänjare. Patientens önskan om var behandlingen ska ske avgör vilken instans remiss skickas till.

- Tobaksavvänjare på sjukhus.

Remiss skrivs till tobaksavvänjning Växjö alternativt Ljungby som mottagande enhet.

- Tobaksavvänjare vårdcentral.

Remiss skrivs till aktuell vårdcentral som mottagande enhet.

- Region Kronobergs broschyr ”Fri från tobak”

- Det ”rådgivande” motiverande samtalet om rök- och snusstopp - Länkar i patientjournal under levnadsvanor/tobak/information Uppföljning

Följs upp via rehabplanen vid coachsamtal 3

(16)

Dokumentation

Journaldokumentation ska alltid göras och noteras under sökordet Levnads-vanor Tobak. Använd förvalda alternativ och komplettera i fritext. Om patient ej varit tobaksfri i 6 månader bedöms han/hon som rökare/snusare vid kursstart. När patienten varit rökfri 6 månader registreras han/hon som tidigare rökare.

Åtgärd dokumenteras som fast värde och komplettera i fritext i samband med detta.

Tobakpolicy på kliniken

Rökning får endast ske på avsedda platser.

Personal i arbetskläder får ej vistas i rökig miljö

(17)

2.2 Riskbruk av alkohol Målgrupp

Vid läkarutredning tillfrågas patienten angående alkoholvanor. Patient får broschyr ”Alkohol” av läkare i samband med utredning vid behov.

På begäran från läkare görs kartläggning kring patientens alkoholvanor av

psykiatrisjuksköterska. Kartläggningsinstrument AUDIT används, detta följs upp på team.

- AUDIT

- HFS-Frågekort testa dina vanor: ALKOHOL.

- Motivationsguide ”samtal om hälsa”, Region Kronoberg.

- HFS broschyr, Testa dina levnadsvanor.

Behandling

 ”Enkla råd”om alkohol.

Detta görs av psykiatrisjuksköterska i samband med bedömning. Om patient har riskbruk, planera ny tid tillsammans med patienten, för rådgivande samtal med läkare.

utförs av läkare. Om patient är motiverad till förändring av alkoholvanor, ge hjälp till kvalificerat rådgivande samtal. Hänvisa till Navet, se HFS broschyr och erbjud hjälp med remiss dit eller till primärvårdsläkare på vald vårdcentral.

Dokumentation

Görs under anamnes Levnads-vanor Alkohol. Använd förvalda alternativ och komplettera i fritext.

Åtgärd dokumenteras som fast värde och komplettera i fritext direkt under.

Läkare kan använda KVÅ-kod DV 122 Rådgivande samtal om alkohol.

Alkoholpolicy på kliniken

Alkoholhaltiga drycker är inte tillåtna på Rehabiliteringskliniken.

Pågående missbruk är exklusionskriterie från rehabprogram

(18)

2.3 Ohälsosamma matvanor Målgrupp

Vid läkarutredning tillfrågas patienten angående matvanor.

Behandling

 ”Enkla råd ”om matvanor.

Patienterna får råd om hälsosamma matvanor vid två schemalagda tillfällen i grupp under rehabkursen.

Råden ges utifrån Nordiska näringsrådets rekommendationer.

Broschyren ”Mat” ingår i en pärm med övrigt kursmaterial som delas ut vid kursstart. Dokumentation görs under anamnes, Levnadsvanor- matvanor av den som håller i grupp passen.

Individuellt samtal ges av rehabassistent till patient som är motiverad och i behov av stöd kring planering för att hitta regelbundenhet, variation och balans gällande kostvanor.

 ”Kvalificerat samtal”

Vid behov av kvalificerat samtal beslutas på team angående remiss till annan vårdgivare. Hänvisning till Dietist sker via remiss från läkare.

Dokumentation

Dokumentation görs under anamnes Levnadsvanor- matvanor.

(19)

2.4 Otillräcklig fysisk aktivitet Målgrupp

Vid sjukgymnastens/fysioterapeutens utredning tillfrågas patienten angående fysisk aktivitet.

Behandling

 ”Enkla råd om fysisk aktivitet”; Broschyr om fysisk aktivitet delas ut och följs upp under rehabprogrammet.

Uppföljning

Materialet följs upp enligt rehabplan.

Dokumentation

Görs av den som delat ut informationen.

Dokumentation görs under Levnadsvanor ”Fysisk aktivitet”.