• No results found

Vuxenutbildningen Örnsköldsvik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vuxenutbildningen Örnsköldsvik"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vuxenutbildningen

Örnsköldsvik

Likabehandlingsplan mot trakasserier, kränkande behandling och diskriminering

2014-01-01 – 2014-12-31

Vuxenutbildningen ska vara en trygg miljö för våra elever. Alla ska respektera

varandra och ingen ska känna sig utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering.

Från och med 1 januari 2009 regleras skolans likabehandlingsarbete enligt två lagar:

 Skollagen, kapitel 6 (2010:800, gäller från och med 1 juli 2012)

 Diskrimineringslagen (aktuella bestämmelser 2008:567)

Likabehandlingsplanen är framtagen utifrån de två regelverken och planen gäller för den kommunala vuxenutbildningen, utbildning i svenska för invandrare, sfi, Lärvux och Lär- centrum. Lärvux har formulerat om planen för att den bättre ska passa deras verksamhet.

Personalen har ett tydligt uppdrag att aktivt arbeta för att skapa goda relationer och stimu- lerande studiemiljöer. Både personal och elever har skyldighet att verka för en skola som inte tolererar någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Rektor har det yttersta ansvaret för skolans arbetsmiljö men alla har ett ansvar att bidra till en positiv atmosfär.

Den kommunala vuxenutbildningen är en frivillig skolform som har som uppdrag att möta kommunmedborgarnas olika studiebehov, vilket kräver stor flexibilitet. Den kom- munala vuxenutbildningen har ett kontinuerligt intag av elever under hela året och för varje elev upprättas en individuell studieplan. Eleverna kan välja att studera på hel- eller deltid och i reguljär- eller distansform. Detta individualiserade studieupplägg innebär att det skapas nya grupper och sammansättningar, kontinuerligt under året. Verksamheten har många elever som kommer från skilda kulturer och som har andra modersmål än svenska. I elevgrupperna finns också elever med olika funktionshinder. Det är därför mycket viktigt att eleverna informeras om likabehandlingsplanen i samband med att de startar sina studier. Rektor ansvarar för att detta sker.

(2)

Likabehandlingsplanen delas in i:

1. Målsättning för 2014-01-01 – 2014-12-31 2. Definitioner

3. Förebyggande arbete 4. Utreda och åtgärda 5. Utvärdera och revidera

1. Målsättning för 2014-01-01 – 2014-12-31

Vuxenutbildningen ska vara en trygg miljö för våra elever. Alla ska respektera varandra och ingen ska känna sig utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering.

 Likabehandlingsplanen ska finnas översatt och eventuellt inläst på hemsidan, i för- enklad form, på de vanligaste invandrarspråken. Information om planen ska finnas på skolans info-TV.

 Former och rutiner för elevers delaktighet och inflytande ska utvecklas genom djupin- tervjuer av elever som studerat något eller några år inom Vuxenutbildningen.

 Genom fokus på kvalitetsarbete och anpassning utifrån LEAN ska former för kon- struktiva kursutvärderingar och uppföljningar utvecklas.

 All personal ska medvetet verka för ett normkritiskt förhållningssätt. Undersöka hur fort- bildningsbehovet ser ut genom diskussioner/enkät i de olika arbetslagen.

Utvärdering av 2013 års målsättning, se bilaga 1.

(3)

2. Definitioner

Elev

Enligt lagen menas med elev den som utbildas eller söker utbildning.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier

Ett uppträdande som kränker en persons värdighet, och som har samband med någon av dis- krimineringsgrunderna betraktas som trakasseri.

De sju diskrimineringsgrunderna är följande:

 kön

 könsidentitet eller könsuttryck

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionsnedsättning (fysiska, psykiska eller intellektuella)

 sexuell läggning

 ålder

Kränkande behandling

Det är kränkande behandling när en elev upplever att värdigheten kränks och det inte har något samband med någon diskrimineringsgrund.

Kränkningar kan vara:

 verbala (t.ex. bli hotad eller kallad vid öknamn, svordomar)

 fysiska (t.ex. bli utsatt för slag och knuffar)

 psykosociala (t.ex. bli utfryst, alla går när man kommer, utsatt för grimaser, ryktes- spridning)

 kopplade till ord och bild (t.ex. teckningar, lappar, klotter, sms, mms, fotografier, msn och meddelande på olika webbcommunities)

Diskriminering

Diskriminering i skolan handlar om att en elev missgynnas på något sätt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas, till exempel att en kvinna nekas tillträde till en kurs/utbildning med motiveringen att det redan har antagits så många kvinnor. Med indirekt diskriminering menas att man kan diskriminera även genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara att alla elever i en grupp blir tillsagda att följa med till badhuset och delta i simundervisning. Då kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa eller könsrelaterade skäl inte kan delta.

Eftersom diskriminering förutsätter någon form av maktposition är det inom skolan endast huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.

(4)

Andra begrepp Mobbning

En person blir mobbad när hon eller han upprepade gånger över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.

Hot och våld

Otillåten användning av fysisk styrka, som påtrycknings- eller bestraffningsmedel.

Främlingsfientlighet

Rädsla för eller stark motvilja mot främlingar/grupper, grundat på kulturella skäl.

Rasism

En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet baserad på uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper.

Homofobi

Rädsla för eller fientlighet mot människor som är homo- eller bisexuella eller företeelser som är kopplade till homo- eller bisexualitet.

3. Förebyggande arbete

Den kommunala vuxenutbildningens verksamhet skall utformas på ett sätt som främjar goda relationer och inlärningsmiljöer. Med sådan utformning kan diskriminering och an- nan kränkande behandling förebyggas.

Likabehandling - alla ska behandlas lika

Den elev som blir bekräftad utifrån sina behov och får ett personligt mottagande känner sig respekterad. De nya elever som personalen inom den kommunala vuxenutbildningen möter står ofta inför livsavgörande val och för att främja och kvalitetssäkra likabehandling används en trestegsmodell:

1. Planering av studier/studieekonomi med studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och kurator. En individuell studieplan upprättas tillsammans med eleven. Planen innehåller de kurser eleven ska läsa samt start- och slutdatum för respektive kurs.

2. I varje kurs får eleven en kursplanering som görs tillsammans med läraren.

3. Den individuella studieplanen och kursplaneringen revideras vid behov i samråd med lä- rare, studie- och yrkesvägledare samt ibland kurator.

(5)

Information

En annan viktig uppgift i det förebyggande arbetet är att nå ut med information om vår lika- behandlingsplan. I samband med kursstart kallas nya elever till en träff. De informeras då om likabehandlingsplanen, vad den innehåller och att den finns på hemsidan. Lärvux likabe- handlingsplan finns också tillgänglig på hemsidan.

Inflytande och delaktighet

Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga i skolans verksamhet och vid kursstart uppmanas eleverna att föra fram sina synpunkter till lärare och/eller rektor. I verksamhet- en har det utvecklats ett arbete med studeranderåd. Dessa råd är tänkta att fungera som ett forum för eleverna att kunna föra fram sina synpunkter och påverka sin studiesituation. I studeranderåden är likabehandlingsarbetet en stående punkt. Den rektor som ansvarar för respektive verksamhet leder studeranderådsmötena, lärarna deltar inte i studeranderåden på gymnasienivå.

Utbildning i svenska för invandrare, sfi

Eleverna inom sfi har gruppråd med sina lärare två gånger per halvår. Från gruppråden väljs representanter till studeranderådet.

Grundläggande nivå

Inom den grundläggande verksamheten behandlas trivsel- och undervisningsfrågor vid ett par tillfällen varje månad. Två gånger per halvår har de studeranderåd.

Gymnasienivå

Elever som läser reguljär utbildning inom vård och omsorg har gruppmöten vid behov, minst två träffar under ett halvår. De har även valda representanter till studeranderådet som träffar rektor två gånger per halvår. När det gäller de övriga gymnasiekurserna kallas eleverna till studeranderåd i form av stormöten två tillfällen per halvår.

Lärvux

Elevgrupperna utser två representanter till studeranderådet som har möte en gång per halvår.

Rektor sammanställer de synpunkter som framförts av eleverna och diskuterar dessa med lärarlaget och vid behov upprättas en handlingsplan.

Synpunkter

Ytterligare möjligheter för våra elever att uttrycka sina synpunkter är via en länk på kommunens hemsida. Alla elever inom vuxenutbildningen kan använda sig av den länken.

(6)

Likabehandlingsarbete i kurser

Likabehandlingsplanen ingår även som ett moment i kursen Samhällskunskap på grund- läggande nivå, och i gymnasiekurserna Samhällskunskap 1 B 100 poäng och Etik och människans livsvillkor 100 poäng. Många elever läser dessa kurser och får därigenom fördjupa sig i skolans likabehandlingsarbete genom att diskutera begrepp, skolmiljön samt de lagar som ligger till grund för arbetet. I sfi-grupperna ingår likabehandlingspla- nen som en naturlig del i kurserna.

4. Utreda och åtgärda

Följande arbetsgång har utvecklats och blivit praxis för hur ett ärende ska hanteras.

1. En elev som upplever sig diskriminerad eller kränkt, eller tycker sig se att sådant före- kommer mot någon annan elev, kan anmäla detta. Anmälan görs till rektor eller annan personal på skolan som sedan vidarebefordrar ärendet till rektor.

2. Rektor tar emot anmälan, den dokumenteras tillsammans med de åtgärder som sedan vid- tas. Åtgärderna sker enligt en fastställd samtalsmodell som finns hos rektor.

3. Berörda parter kallas till träff enskilt för att utreda händelsen/situationen. Samtalen syftar till att finna lösningar på konflikten.

4. Upphör inte kränkningarna beslutar rektor om fortsatta åtgärder.

Anmälan tillsammans med dokumentationen förvaras på ett betryggande sätt.

5. Utvärdera och revidera

Sedan ett par år tillbaka har vi varje termin gjort kursutvärderingar med hjälp av enkäter.

Ett par frågeställningar på enkäten har handlat om hur eleverna uppfattat möjligheten att påverka och om de blivit respektfullt bemötta. Eleverna har, under de år vi gjort enkätun- dersökningar, till över 90 % angett positiva svar på dessa frågor. Lärarna återkopplar till rektor om det i utvärderingarna framkommer några negativa signaler vad gäller likabe- handlingsarbetet.

Revidering av likabehandlingsplanen sker varje år och ska vara genomförd före sista ar- betsdagen på året. Rektor är ansvarig.

(7)

Bilaga 1

Utvärdering av 2013-års Likabehandlingsplan

Målsättning för 2013-01-01 – 2013-12-31

Vuxenutbildningen ska vara en trygg miljö för våra elever. Alla ska respektera varandra och ingen ska känna sig utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering.

Prioriterade områden och uppföljning med kommentarer

Likabehandlingsplanen ska finnas översatt, i förenklad form, till de vanligaste in- vandrarspråken.

Detta arbete har inte påbörjats. Vi behöver undersöka med våra elever vad som kan vara en bra informationskanal. Kan vi använda hemsidan och ha likabehandlingsplanen inläst, i förenklad form, på de vanligaste invandrarspråken?

Former och rutiner för elevers delaktighet och inflytande ska utvecklas.

Vux 12 har nyligen sjösatts och många nya rutiner utifrån den nya läroplanen måste ”falla på plats”. Elevers möjlighet till delaktighet och inflytande måste ständigt diskuteras och ut- vecklas och anpassas utifrån de nya styrdokumenten.

Former för konstruktiva kursutvärderingar och uppföljningar ska utvecklas.

Under våren 2013 gjordes, under två veckor, en kartläggning i form av enkät för att ta reda på hur våra elever upplevde respekten lärare – elev, elev – elev, och om de kände sig trygg i skolans miljöer. På dessa frågor angav över 90 % av de elever som besvarade enkäten att de både kände sig respekterade och trygga i skolmiljön. En fråga behöver vi dock utreda yt- terligare och den gällde om eleverna vet vart de ska vända sig om de blir illa behandlade av någon person på skolan. I samband med den kommande vårens kartläggning av Likabe- handling ska vi precisera den frågeställningen samt komplettera med djupintervjuer av ele- ver.

(8)

Fortbildning inom likabehandlingsarbetet ska påbörjas för personalen. Fortbild- ning ska sedan ske återkommande.

Under året har vi påbörjat ett utvecklingsarbete där lärare samarbetat mellan sina verk- samheter. En grupp lärare har fokuserat på pedagogiska- och värderingsfrågor. Detta har bland annat resulterat i ett tydligt policydokument, framtaget av skolledningen, som gäller för Vuxenutbildningen.

Utvärdering från studeranderåden

Under 2013 har vi haft fem incidenter där rektor och kurator varit involverade för att ut- reda anmäld situation.



References

Related documents

Göteborgs universitet för vinnande av doktorsexamen i pedagogiskt arbete framläggs till offentlig granskning. Fredagen den 14 juni, klockan 13.00 i Kjell Härnqvistsalen,

Forskare (Achinstein & Atanases, 2006) har funnit problem med att lärarstudenter slutar högskolan och börjar arbeta i skolan innan de är färdigutbildade. Under senare år har

Då drygt hälften av eleverna håller en hög stilnivå i sina elevlösningar visar resultatet även att lärarna anpassar sin språkliga stilnivå till en elev efter

Den är till för att skydda individen, men enligt oss anser vi att den kan vara ett hinder, då värdefull information som kan hjälpa eleven inte kommer de tillhanda som arbetar

De som har en väl fungerande ”elleverantör” (egen motivation och drivkraft) och ett fungerande ”proppskåp” (bra erfarenheter). Gott tankesystem blir framlyfta som talanger.

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt

Det positiva skulle istället kunna vara att denna typ av reklam och samtal kring utseende riktas till både män respektive kvinnor och inte enbart till den kvinnliga målgruppen.. I

Christina Karlsson (2011): Biomarkers in non-small cell lung carcinoma - Methodological aspects and influence of gender, histology and smoking habits on estrogen receptor