• No results found

UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i Handikapp- och Malmö Universitet rehabiliteringsvetenskap. Hälsa och samhälle 15 HP 205 06 Malmö

Socialpedagogiskt arbete

UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

– FALLER MELLAN STOLARNA I PROFESSIONELLAS HANTERING I ÄRENDEN AV SEXUELLA ÖVERGREPP

MARIA WÄSTERLID

CASSANDRA STAFWERFELDT

(2)

UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

– FALLER MELLAN STOLARNA I PROFESSIONELLAS HANTERING I ÄRENDEN AV SEXUELLA ÖVERGREPP

MARIA WÄSTERLID

CASSANDRA STAFWERFELDT

Författare /Wästerlid M, Stafwerfeldt C

- Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning

Faller mellan stolarna i professionellas hantering i ärenden av sexuella övergrepp.

Examensarbete med huvudområde Handikapp- och Rehabiliteringsvetenskap 15

högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för socialt arbete, 2021.

SAMMANFATTNING

Denna studie har undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomar är mer utsatta för våld än vuxna människor och har man en intellektuell funktionsnedsättning är det större risk att man blir utsatt för sexuella övergrepp. Detta är ett problem som förekommer världen över och kan förebyggas i form av att professionella har rätt kunskap, får handledning och får stöd i verksamheten från bland annat riktlinjer och tydliga rutiner. Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket har landat i olika perspektiv. De perspektiven är professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och offer för sexuella övergrepp. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med tematisk analys visar resultat att det finns brister inom det svenska systemet och vårdkedjan för hur professionella ska arbeta med ungdomar och sexuella övergrepp. Det saknas kunskap, vägledning, styrdokument men också ett intresse från myndigheter att ansvara för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp.

Nyckelord: Sexuella övergrepp, ungdomar, intellektuell funktionsnedsättning, kunskapsbrist, förövare, offer.

(3)

YOUNG PEOPLE WITH INTELLECTUAL DISABILITY

– FALLING THROUGH THE CRACKS IN PROFESSIONALS’

HANDLING OF CASES OF SEXUAL ABUSE

MARIA WÄSTERLID

CASSANDRA STAFWERFELDT

Author /Wästerlid M, Stafwerfeldt C Young people with intellectual disability

- Falling through the cracks in professionals’ handling of cases of sexual abuse

Degree project with Main Area Disability and Rehabilitation Sciences 15 högskolepoäng, Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2021.

ABSTRACT

This study has examined the perspectives of professionals on sexual abuse and young people with intellectual disability. Young people are more exposed to violence than adults and young people with intellectual disability are shown to be at even higher risk of violence and sexual abuse. This is a problem that occurs worldwide and can be prevented in the form of

professionals having the right knowledge, receiving guidance and receiving support in their profession from clear guidelines and routines. The purpose of the study is to examine professionals´ perspectives on sexual abuse and young people with intellectual disability, which led to different perspectives. Those perspectives are professionals who work with perpetrators of sexual abuse and victims of sexual abuse. Through semistructured interviews that were analyzed with thematic analysis, the results that show that there are shortcomings within the Swedish system and the care chain for how professionals should work with young people and sexual abuse. There is a lack of knowledge, guidance, governing documents but also an interest from authorities to be responsible for young people with intellectual disability and sexual abuse.

Keywords: sexual assault, young people, intellectual disability, lack of knowledge, perpetrator, victims.

(4)

FÖRORD

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till våra deltagare som gjort det möjligt att genomföra denna studie. Tack för att ni har tagit er tid att berätta om era erfarenheter och delat era kunskaper med oss. Vi är evigt tacksamma för er medverkan.

Vi vill tacka vår handledare Renée Luthra som har väglett, stöttat och peppat oss under arbetets process. Det har varit till stor hjälp och vi har känt oss trygga genom arbetets gång.

Vi vill tacka våra nära och kära för er förståelse, er stöttning och ert peppande genom denna studie. Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och ett minne för livet. Det har inte alltid varit lätt, men alltid varit nära till skatt.

Maria Wästerlid och Cassandra Stafwerfeldt

2021-04-21

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 7

S

YFTE

... 8

F

RÅGESTÄLLNINGAR

... 8

2. BAKGRUND ... 8

2.1 S

EXUELLT ÖVERGREPP

... 9

2.2 K

ONVENTIONER OCH LAGAR

... 9

2.3 I

NTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

... 10

2.4 M

YNDIGHETERS SKYLDIGHETER

... 11

3. TIDIGARE FORSKNING ... 11

3.1 L

ITTERATURSÖKNING

... 12

3.2 S

EXUELLA ÖVERGREPP

- O

FFER OCH FÖRÖVARE

... 12

3.3 R

ISKFAKTORER

... 13

3.4 M

ÖRKERTAL

... 14

3.5 S

YNEN PÅ PROFESSIONELLAS STÖD OCH ARBETE

... 14

3.6 F

ÖREBYGGANDE ARBETE AV SEXUELLA ÖVERGREPP

... 16

4. TEORI ... 17

4.1 G

OFFMANS TEORI OM STIGMA

... 17

4.2 T

HOMAS

S

CHEFFS TEORI OM SKAM

... 18

4.3 M

OTIVATION OCH MOTIVATIONSARBETE

... 19

5. METOD ... 19

5.1 M

ETODVAL

... 20

5.2 U

RVAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

... 20

5.3 S

EMISTRUKTURERAD INTERVJU

... 21

5.4 G

ENOMFÖRANDET AV INTERVJUERNA

... 21

5.5 A

NALYSGENOMFÖRANDE

... 21

5.5.1 Tillförlitlighet ... 22

5.6 F

ORSKNINGSETIK

... 23

5.6.1 Informationskravet ... 23

5.6.2 Samtyckeskravet ... 23

5.6.3 Konfidentialitetskravet... 24

5.6.4 Nyttjandekravet ... 24

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 24

6.1 B

AKGRUNDSFAKTORER OCH UTSATTHET

... 25

(6)

6.1.1 Intellektuell funktionsnedsättning ... 25

6.1.2 Betydelsen av socioekonomisk bakgrund ... 26

6.2 K

UNSKAP OCH UTBILDNING

... 27

6.2.1 Kunskapsbrist och förövare ... 27

6.2.2 Kunskapsbrist hos professionella ... 28

6.3 V

EM BÄR ANSVARET FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

? ... 30

6.3.1 Socialtjänsten ... 30

6.3.2 Rättsväsendet ... 32

6.3.3 Skuld och skam hos offer och förövare ... 33

6.4 S

AMMANFATTNING AV ANALYSEN

... 34

7. DISKUSSION ... 35

7.1 M

ETODDISKUSSION

... 35

7.1.1 Förförståelse ... 35

7.1.2 Urval och tillförlitlighet ... 36

7.1.3. Genomförande ... 37

7.2 R

ESULTATDISKUSSION

... 38

7.2.1 Socialtjänst och rättsväsendet ... 38

7.2.2 Kunskapsbristen hos professionella och ungdomar ... 39

7.2.3 Teoridiskussion ... 40

7.3 V

IDARE FORSKNING

... 41

8. REFERENSER ... 42

9. BILAGOR ... 45

9.1 S

AMTYCKESBLANKETT

... 45

9.2 I

NFORMATIONSBREV

... 47

9.3 I

NTERVJUGUIDE

... 49

(7)

1. INLEDNING

Vi lever i en värld där sexuella övergrepp är ett globalt problem och vad finns det egentligen för resurser som behandlar och förebygger att sexuella övergrepp sker? Murray m.fl. (2014) menar att en vanligt förekommande åsikt om sexuella övergrepp handlar om synen på förövaren. Det är en relativt begränsad syn där sexuella övergrepp sker mot flickor av män i fattiga bostadsområden. Författarna upplyser om att en sådan syn på förövare inte stämmer.

Detta är något som sker över hela världen mot alla barn i olika kulturer, stadsområden, länder eller med olika socioekonomiska bakgrunder. Sexuella övergrepp kan utföras av olika

gärningsmän, vilket inkluderar män som kvinnor, föräldrar, släktingar, vänner, syskon eller personer i sin profession (a.a.). Tidefors och Strand (2012) skriver att om en person själv blir utsatt för sexuella övergrepp kan detta resultera i att man själv kan begå samma typ av brott i framtiden. Författarna menar att det inte är ovanligt att det händer eftersom personens

uppfattning av vad sexualitet innebär inte är självklar om man själv har blivit utsatt. De menar även att ungdomar med exempelvis ADHD som varit med om sexuella övergrepp kan ha svårigheter med att kontrollera impulsivitet, aggression, sorg och skam. Detta kan bidra till att ungdomarna känner en frustation som leder till ett sexuellt övergrepp (a.a.). Med detta ska det förtydligas att ett sexuellt övergrepp kan innebära olika sexuella handlingar som smek, tafs, analt och vaginalt samlag m.m. (Eidensten 2018).

Under studiens process har det framkommit att det finns brister i den svenska vårdkedjan som exempelvis socialtjänsten men också inom det svenska rättsväsendet för att bemöta sexuella övergrepp. Det finns en avsaknad av kunskap inom dessa professioner vilket resulterar i att det brister i hanteringen av bemötandet för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit med om sexuella övergrepp. Avsaknaden av kunskapen och brister i hanteringen kan delvis bero på att det inte finns tydliga direktiv i hur man handlägger ärenden om sexuella övergrepp för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Förenta nationernas

konvention om barnets rättigheter (2015) upplyser att Sverige behöver anstränga sig mer för att arbeta i förebyggande syfte för att motverka sexuella övergrepp mot ungdomar (a.a.).

Justitiedepartementet (KOM 2020:607) tog fram en EU-strategi som förslag den 2020-09-07 för att bekämpa sexuella övergrepp mot ungdomar. Strategin är på fem år och ska innefatta en utveckling av lagstiftning, stärka brottsbekämpande myndigheters insatser, stärka samordning för att förebygga och utreda brott samt stödja offren. Justitiedepartementet menar att sexuella övergrepp är handlingar som kan ske i sin närmiljö men också på internet vilket de senaste åren har ökat dramatiskt i Europa. Europarådet har beräknat att i Europa har en av fem barn utsatts för någon form av sexuell handling eller våld, men globalt sett är ökningen av sexuella övergrepp lika för andra länder även utanför Europa. En anledning till att de sexuella

övergreppen mot ungdomar ytterligare har förvärrats är på grund av de omständigheter som pågår i dagsläget med Covid-19 pandemin. De som påverkats främst är de ungdomar som bor ihop med sin gärningsman men det gäller även sexuella övergrepp på internet eftersom det spenderas mer tid bakom skärmen under Covid-19 pandemin. De sexuella övergreppen ger allvarliga konsekvenser som skadar ungdomen genom dess uppväxt men även allvarliga följder i vuxenlivet (a.a.).

Brottsförebyggande rådet (u.å.) (Brå) presenterar i deras Nationella trygghetsundersökning att det finns en minskad andel personer som uppger att de varit utsatta för sexuella övergrepp.

Statistik från 2019 jämfört med statistik från 2018 visar att det blivit en minskning av sexuella övergrepp på 0,4 procent. Det saknas däremot mätningar från de två senare åren på hur många som angett att de blivit utsatta för sexuella övergrepp. Trots Brå:s mätningar i den Nationella

(8)

ungdomar och antal anmälda sexualbrott. Inte främst för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (Brå u.å.). Anledningen till att det kan finnas ett stort mörkertal av anmälningar kan bero på att skam och skuldkänslor kan förekomma, både hos offret men även hos förövaren. Den mest dominerande emotionen en människa kan uppleva är skam. I studien kommer resultaten att analyseras med hjälp av teorierna skam, stigma och det teoretiska begreppet motivationsarbete. Dessa teorier och begrepp kommer att analyseras utifrån att ha begått eller varit med om ett sexuellt övergrepp kombinerat med att offer och förövare har en intellektuell funktionsnedsättning. Mycket av den forskning som identifierats under arbetet med denna studie visar att sexuella övergrepp mot ungdomar, med eller utan intellektuell funktionsnedsättning inte minskar vilket kan ifrågasättas. De studier som analyserats i denna studie har visat att det saknas forskning i Sverige gällande sexuella övergrepp mot ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot finns en del forskning som inriktar sig mot ungdomar utan funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. Bland annat har Stiftelsen Allmänna Barnhuset tagit fram en del kunskapssammanställningar om diverse

behandlingsarbete och stöd för professionella och anhöriga för att bemöta ungdomar utan funktionsnedsättning. Däremot saknas det direkta kunskapssammanställningar och stöd för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit med om sexuella övergrepp. Det finns också en brist i internationell forskning om sexuella övergrepp mot ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och främst vilket stöd de kan erbjudas. Därav behövs mer forskning kring det professionella arbetet gällande sexuella övergrepp på ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

Av en tidigare litteraturstudie som genomfördes i samband med utbildningen under termin 4, har ett behov identifierats av att professionella inte får tillräckligt med stöd och saknar kunskap för att bemöta denna målgrupp på bästa sätt. Detta har bidragit till ett intresse av att undersöka ytterligare faktorer på hur professionellas erfarenheter och förutsättningar ser ut för att upptäcka, motivera och förhindra att sexuella övergrepp sker. Denna studie utgår även från hur verksamheter i Sverige arbetar med sexuella övergrepp. I denna studie diskuteras och prövas kritiskt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om professionellas perspektiv på̊ sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

Frågeställningar

1. Hur beskriver och arbetar personal inom olika yrkesverksamheter med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp?

2. På vilket sätt kan ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning få hjälp och stöd från professionella vid sexuella övergrepp?

3. Vilka hinder finns det för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning att få hjälp och stöd vid ett sexuellt övergrepp?

2. BAKGRUND

Denna del i studien beskriver kort vad ett sexuellt övergrepp kan innebära och vad som står skrivet i den svenska lagen. Det kommer att presenteras en kort översikt om

(9)

Barnkonventionen och Brottsbalken som är en straffrättslig lag som består av allmänna

bestämmelser om brott. Det kommer även presenteras en sammanfattad beskrivning av vad en intellektuell funktionsnedsättning kan definieras som och det kommer också att presenteras en översikt om hur Sverige arbetar med stöd, behandling och insatser.

Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Professionella i denna bemärkelse är personer i sin profession som möter ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i sitt arbete. I studien skrivs det om ungdomar där vi författare har gjort en avgränsning på

ungdomar i åldern 0–18. Detta för att det har funnits svårigheter att sätta begränsningar på en viss ålder eftersom en del studier skriver om barn i åldrar 0–15 medan andra studier skriver om barn i åldrar 0–18. Därför har vi satt ett åldersspann på 0–18 i denna studie och definierar det som ungdomar.

2.1 Sexuellt övergrepp

Rädda Barnen (2016) skriver att sexuella övergrepp mot barn kan innebära olika handlingar som utförs antingen fysisk eller psykiskt. Barnet kan utnyttjas då det finns en

beroendeställning till den person som utför handlingarna. Det kan också finnas ett utnyttjande mot barn som inte utvecklat kompetens för vad handlingen innebär vilket kan bero på ålder, mognad eller intellektuell förmåga. Barn räknas man vara fram till 15 års ålder, men mellan 15 - 18 år kan en anses vara barn om det finns en beroendeställning till gärningspersonen.

Rädda Barnen (2016) beskriver att fysiska övergrepp kan innebära att barnet tvingas ta på någon annans privata kroppsdelar, att någon annan tar på barnets privata kroppsdelar eller samlag av olika former. De psykiska övergreppen beskrivs som ett tvång för barnet att titta på när andra har samlag, titta på andras könsorgan, titta på pornografiskt material eller att tvinga barnet att visa sin egen kropp för någon annan. Det sistnämnda är mer vanligt förekommande under de senare åren då internet är mer tillgängligt för alla. De sexuella övergreppen kan då handla om att barnet utpressas eller hotas att visa sin kropp eller ta på sig själv (Rädda Barnen 2016).

År 2015 genomförde Rädda Barnen (2016) en undersökning på 6000 gymnasieelever i Sverige. Resultatet visar att 21% av dessa 6000 gymnasieelever någon gång hade utsatts för någon typ av sexuellt övergrepp. Av gymnasieeleverna hade de som benämnde sig som tjej, tre gånger mer erfarenhet av sexuellt övergrepp jämfört med de som benämnde sig som kille.

Däremot var den överrepresenterade gruppen de elever som inte angav sin könsidentitet, 40%

av dessa elever hade erfarenhet av sexuellt övergrepp. Rädda Barnen (2016) presenterar att det uppskattas att 20% av alla barn i världen har varit med om något sexuellt övergrepp. Det vill säga att det är vanligt förekommande att barn är utsatta för detta brott. Rädda Barnen tar upp att forskning visar att sexuella övergrepp sker mot barn i alla åldrar och i olika

socioekonomiska kulturer. De barn som däremot har mer erfarenhet eller är mer utsatta är de barn som växer upp i en miljö där de präglas av våld i hemmet, familj som missbrukar eller att barnet/föräldern har en diagnos (a.a.).

2.2 Konventioner och lagar

I Sverige skyddas barn och ungdomar av olika lagar, exempelvis Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 2018:1197 (Barnkonventionen). Barnkonventionen

lagstiftades den 1 januari 2020 och är den viktigaste reformen för barn i Sverige.

Barnkonventionen är ett skyddsnät för ungdomar under 18 år eller om en individ av specifik anledning inte anses vara myndig för sin ålder, vilket kan innebära att man

omyndighetsförklaras även om man är över 18 år. Ett exempel på detta kan vara en ungdom

(10)

med grav intellektuell funktionsnedsättning. Barnkonventionen innehåller cirka 42 artiklar som beskriver barns mänskliga rättigheter, till exempel en god hälsa och ett gott

välbefinnande. Artikel 34 handlar om barn och ungdomar som utnyttjas sexuellt eller faller offer för sexuella övergrepp. I artikel 34 framkommer det att konventionsstaterna ska tillämpa nationella och ömsesidiga åtgärder för att förhindra att barn och ungdomar utsätts för sexuella och olagliga handlingar. Artikel 39 innefattar fysiska och psykiska rehabiliteringstjänster och social återanpassning för barn och ungdomar som utsatts för bland annat utnyttjande och övergrepp i syfte att främja barnets hälsa (a.a.).

Ytterligare en lag i Sverige är Brottsbalken 2062:700 (BrB) vilket är en straffrättslig lag.

Lagen innefattar brott och brottspåföljder och omfattar alla människor i alla åldrar. Fokus för denna studie är sexualbrott av både förövare och offer, vilket omfattas av 6 kap ”Om

sexualbrott”. I 6 kap 1§ om sexualbrott står det att samtycke ska ges vid frivillig sexuell handling. Om samtycke inte ges till samlag eller annan sexuell handling kan dom om fängelse ges. Frivilligheten ska ha kommit till uttryck i ord eller handling, eller annat sätt och en person som aldrig anses delta frivilligt är:

1. Om personen deltar på grund av våld, misshandel eller annat brott/hot. Om gärningsman hotar att åtala eller ange namn för brott eller hot,

2. Gärningsmannen utnyttjar offer vid sömn, berusning, drogpåverkan, allvarligt rädd, medvetslös

3. Gärningsmannen utnyttjar person som anses vara i beroendeställning till gärningsmannen.

Barnkonventionen innefattar alla barn och ungdomar, med eller utan funktionsnedsättning och ska främja barnets hälsa och mående. Det är betydande att professionella som arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och som varit med om våld och sexuella övergrepp arbetar i förebyggande syfte för att hindra att sexuella övergrepp sker. Det är även betydande att professionella arbetar rehabiliterande både mot offer och förövare. Detta för att kunna ge alla barn möjligheten till en god hälsa och ett gott välmående. Som Brottsbalken beskriver ska samtycke ges vid sexuell handling, vilket inte alltid görs på grund av olika bakgrundsfaktorer som kommer presenteras i tidigare forskning och resultatet. Bland annat kan diagnosen intellektuell funktionsnedsättning vara en faktor till att inte kunna ge samtycke, då förmågan att förstå vad som händer kan vara nedsatt men också att personen kan infinna sig i en beroendeställning till gärningsmannen och kan därav befinna sig i en maktlös situation.

2.3 Intellektuell funktionsnedsättning

Granlund och Göransson (2011) skriver om utvecklingsstörning, men denna studie kommer att benämna funktionsnedsättningen som intellektuell funktionsnedsättning (a.a.). Detta eftersom författarnas text är från 2012 och under årens utveckling har begreppet utvecklats till ett mer akademiskt begrepp där det benämns som intellektuell funktionsnedsättning, vilket Socialstyrelsen (2019) beskriver är den definition som ska användas.

Granlund och Göransson (2011) skriver att intellektuell funktionsnedsättning är ett begrepp som i många olika kulturer och tider har förändrats, men den gemensamma nämnaren är detsamma. Intellektuell funktionsnedsättning är en personegenskap som också kan bli mer påtaglig i samspel med andra människor och i olika miljöer. Detta för att intellektuell funktionsnedsättning är en nedsättning i intelligensen vilket kan innebära svårigheter i sitt vardagsliv. Detta kan mätas utifrån social kompetens eller adaptivt beteende. Smith (2020) beskriver att den adaptiva förmågan innebär de färdigheter individen behöver för att vara

(11)

självständig i vardagen. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha en nedsatt adaptiv förmåga, vilket innebär svårigheter med kommunikation, att utföra hygien samt att tillämpa sociala färdigheter. Den adaptiva förmågan gör det möjligt för en person att uppfylla krav och normer i samhället, vilket kan vara svårt för en person med intellektuell

funktionsnedsättning eftersom det kan upplevas som svårt att tolka och förstå de omedvetna normer som finns i samhället. Detta kan medföra svårigheter att anpassa sig till sin omgivning men kan vara föränderlig vid lämpligt stöd och hjälp.

Intellektuell funktionsnedsättning är en diagnos som fastställs av manualen Diagnostic and Statistical Manual, Fifth Edition (DSM-5) (Smith 2020). Granlund och Göransson (2011) tar upp att det är vanligare i Sverige att använda ICD-10, vilket är DSM-5s motsvarighet. I manualen DSM-5 klassificeras individen utifrån hur intellektuell funktionsnedsättning skiljer i undergrupp: grav, svår, medelsvår och lindrig. Vidare utgår det också från tre kriterier: IQ under 70, nedsatt adaptiv förmåga och att nedsättningen ska ha bekräftats innan 16 års ålder.

Däremot skiljer åldern sig från andra delar av världen. Internationellt ska nedsättningen bekräftats innan 18 års ålder. Detta då det diskuteras om att människan utvecklas biologiskt längre än upp till 16 år. I Sverige utgår man ändå från att det ska ha bekräftats innan 16 år (Granlund och Göransson 2011).

2.4 Myndigheters skyldigheter

I Socialtjänstlag (2001:453) 14 kap 1§ beskrivs sammanfattningsvis att personer som arbetar inom verksamheter för barn och ungdomar har särskilda skyldigheter att anmäla till

myndigheter som socialtjänst om de har misstanke eller kännedom om att ett barn eller ungdom kan vara utsatt. Personal behöver inte ha säkra bevis på att ett övergrepp har skett eftersom det är socialtjänsten som utreder om barnet är i behov av skydd och stöd. Grände m.fl. (2009) skriver att verksamheter som arbetar med barn och ungdomar behöver ha en policy eller rutin vid misstanke om barnet eller ungdomen har varit med om övergrepp.

Därefter är det polisen som utreder brottet av övergreppet och inblandade. Författarna tar upp att samarbete mellan frivilligorganisationer, polis, socialtjänst, Barn- och ungdomspsykiatri samt Hälso- och sjukvård är viktigt för att kunna ge individen bästa möjliga skydd, stöd och behandling.

När ett barn eller en ungdom varit med om ett sexuellt övergrepp, anmäls det till

Socialtjänsten. Socialtjänsten gör en bedömning om vilka insatser eller stöd barnet eller ungdomen vidare är i behov av (Socialtjänstlag 2001:453). Det kan till exempel vara att individen behöver psykiatriskt stöd från Barn- och ungdomspsykiatrin. Region Skåne (u.å.) presenterar att Barn- och ungdomspsykiatrins primära fokus är att bedöma, behandla och förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar under 18 år. Barn- och ungdomspsykiatrin kontaktas när andra instanser eller verksamheter som arbetar med barn och ungdomar inte kan erbjuda den hjälp och behandling individen är i behov av. En instans som arbetar med barn och ungdomar är Barn- och ungdomshabiliteringen och de erbjuder råd, stöd, behandling och träning för barn och ungdomar med autism, rörelsenedsättning eller intellektuell

funktionsnedsättning som är under 17 år. För att få hjälp ifrån Barn- och ungdomshabiliteringen ska remiss skrivas från Barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningen eller Barnhälsovården (Region Skåne u.å.).

3. TIDIGARE FORSKNING

(12)

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning som begått eller varit med om sexuella övergrepp. Det kommer även att presenteras hur professionella arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som blivit utsatta eller utsatt andra för sexuella övergrepp. Det kommer lyftas fram

internationella artiklar men också nationella kunskapssammanställningar relaterade till sexuella övergrepp om ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. I

undersökningsprocessen visade det sig finnas lite forskning om ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit utsatta eller begått sexuella övergrepp. Det framkom att det saknas en del forskning kring vilka metoder och behandlingar som erbjuds för denna målgrupp och att professionellas arbete med sexuella övergrepp behöver utvecklas. Detta både för offer och förövare.

3.1 Litteratursökning

Studiens litteratursökning har planerats och reviderats utifrån det valda ämnet men också utifrån det som uppkommit i sökningarna. Först gjordes sökningar i Malmö Universitets databas Libsearch på sökord: sexual abuse, treatment, professionals, youth, child, intellectual disability, disability. Detta gav ett begränsat resultat och därför breddades sökningen i bland annat Cinahl och PubMed. Litteratur hittades också i olika författares referenslistor som denna studie fick användning för. Efter en sammanställning av valda artiklar identifierades 5 stycken teman som: (1) sexuella övergrepp - offer och förövare; (2) riskfaktorer; (3)

mörkertal; (4) synen på professionellas stöd och arbete; och (5) förebyggande arbete av sexuella övergrepp. De teman som valdes är relevanta till studiens syfte och frågeställningar.

Dessa teman handlar övergripligt om ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, professionellas arbete och sexuella övergrepp vilket speglar det som studien vill undersöka.

Studien har resulterat i de valda artiklarna eftersom de är relevanta och innehållsrika för denna studie.

3.2 Sexuella övergrepp - Offer och förövare

Sexuella övergrepp är ett globalt problem, vilket framkommer i många av de studier som lästs. Något som är vanligt förekommande är att ungdomar generellt är mer utsatta för sexuella övergrepp än vuxna människor (Kildahl m.fl. 2020; Murray m.fl.

2014). Däremot menar Svedin m.fl. (2016) att ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp för sexuella övergrepp, något som Kildahl m.fl. (2020) också tar upp i sin studie. Författarna belyser att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha mer svårt för det sociala samspelet och att kommunicera än ungdomar utan funktionsnedsättning, vilket kan leda till att det försvårar både upptäckten av ett sexuellt övergrepp men också att veta sina egna gränser. Att sätta gränser är något som Murray m.fl. (2014) menar i sin studie kan vara svårt om ungdomen saknar förmågan att förstå vad den sexuella handlingen innebär.

Därmed kan det anses vara svårt att ge ett informerat samtycke när ungdomen varken har förståelse för att ett övergrepp har skett men också om ungdomen inte har ett utvecklat sinne.

Det presenteras i Svedin m.fl. (2016) studie att ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning är 4,6 gånger mer utsatta för våld eller sexuellt övergrepp än ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning. Orsaker till detta kan handla om att det finns en sårbarhet hos ungdomar med funktionsnedsättning då de kan befinna sig i en

beroendeställning till andra. Varför en ungdom med intellektuell funktionsnedsättning är mer utsatt kan bero på familjeförhållanden och social miljö som ungdomen växer upp i. Det kan

(13)

också bero på att en ungdom med intellektuell funktionsnedsättning osynliggörs, det vill säga, att ungdomen osynliggörs genom att vårdgivare, professionella eller föräldrar kommunicerar åt ungdomen. Att ungdomen är sårbar beror dels på funktionsnedsättningen och vilka hinder som utgörs men också för att ungdomen inte alltid har kunskap om, och kan uttrycka, vilka rättigheter ungdomen har. Kildahl m.fl. (2020) styrker Svedin m.fl. (2016) med att det kan finnas en begränsning i kommunikationen, vilket kan leda till att ungdomen inte kan berätta om sina rättigheter, men inte heller om de upplevelser ungdomen varit med om. Kildahl m.fl.

(2020) menar att avsaknaden av kommunikationen kan leda till att de sexuella övergreppen inte upptäcks (a.a.). Ytterligare anledningar till att sexuella övergrepp inte upptäcks skriver Murray m.fl. (2014) kan handla om att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan vara utvecklingsmässigt sårbara vilket kan påverkas av att de blir manipulerade av sin gärningsman. Om gärningsmannen är en bekant, förälder eller släktning kan det bidra till att ungdomen inte anmäler eftersom det kan anses vara förvirrande för ungdomen eftersom det är en person hen har en relation till. Ungdomen kan då tvingas hantera händelsen själv och känna en skyldighet och ett ansvar för det som har hänt, vilket även kan ha en påverkan på det sexuella övergreppets upptäckt.

Ett annat perspektiv av sexuella övergrepp kan vara att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning begår sexualbrott. Varför ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning kan begå sexuella övergrepp menar Mayes (2020) kan bero på funktionsnedsättningens kognitiva förmåga. Ungdomen kan uppleva svårigheter med att förstå den sexuella handlingens konsekvens men även den kränkning av handling som personen utsätter den andra för. Det kan också handla om att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan uppleva svårigheter att förstå sociala interaktioner vilket kan leda till en begränsning av sexuella relationer. En begränsning av social interaktion och sexuell relation kan leda till isolering och ensamhet, vilket författaren menar är en riskfaktor för att begå sexuella övergrepp. Ytterligare en faktor till att denna målgrupp kan begå sexuella övergrepp kan bero på att ungdomarna blir begränsade av vårdpersonal och inte får ge utlopp för sin sexualitet.

Mayes (2020) tar upp att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan uppleva sociala kommunikationssvårigheter samt uppleva en minskad förmåga av att känna empati.

En nedsatt empatisk förmåga kan bidra till en minskad förståelse för den andres upplevelse av det sexuella övergreppet vilket kan vara en riskfaktor för att begå övergrepp. Däremot är det svårt att mäta i vilken utsträckning av befolkningen som begår mest sexuella övergrepp.

Därför kan det inte uteslutas att personer med intellektuell funktionsnedsättning är en majoritetsgrupp, varken som offer eller förövare (Mayes 2020).

3.3 Riskfaktorer

Som tidigare nämnt är ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning generellt mer utsatta för sexuella övergrepp och det finns riskfaktorer både på individnivå och utifrån en

miljöaspekt som kan leda till detta enligt Murray m.fl. (2014). Författarna menar att på

individnivå kan det handla om ungdomar som bor i fattigdom eller i en familj som lever under press och stress utifrån ekonomiska situationer, missbruk eller annan typ av våld. Detta sker oftast under barndomen och kan öka i samband med tonåren men sexuella övergrepp

förekommer ofta i samband med fysiska övergrepp som våld eller försummelse. Ur ett miljöperspektiv kan risker för sexuella övergrepp handla om att ungdomar som lever utanför hemmet och lever i en miljö där konflikt och krig är en hög risk bli mer utsatta för sexuella övergrepp. Det kan då saknas myndigheter och skyddsnät för dessa ungdomar vilket kan vara en negativ påföljd till högre risker för våld och sexuella övergrepp. Murray m.fl. (2014)

(14)

menar även att ungdomar med funktionsnedsättning är i större risk för att utsättas för sexuella övergrepp men att det generellt för alla ungdomar handlar om brist på skyddsnät, resurser, stöd och miljö. Murray m.fl. (2014) tar också upp att faktorer som kultur och socialt sammanhang kan ha en påverkan på att övergrepp sker men inte anmäls. Detta för att olika värderingar, normer och fördomar inom olika kulturer kan se olika ut och då kan påverka ungdomen att våga anmäla.

3.4 Mörkertal

Svedin m.fl. (2016) beskriver att det saknas nationella studier gällande ungdomar med funktionsnedsättning som varit med om våld och övergrepp. Däremot finns det fler

internationella studier om ungdomar med funktionsnedsättning som varit med om sexuella övergrepp. Svedin m.fl. (2016) förklarar inte varför det är så, däremot skriver de om

problematiken kring anmälan om sexuellt övergrepp. Författarna menar att av nästan alla fall av fysisk misshandel eller sexuellt övergrepp är det cirka 90 % som aldrig anmäls. Detta är något Rädda barnen (2016) styrker i deras rapport, att det finns ett stort mörkertal angående anmälningar av sexuella övergrepp. Mallén (2011) undersökte i sin studie vilka hinder som uppstod i anmälningen av olika typer av våld från habiliterande tjänster från myndigheter i Sverige. Det framkom i studien att de myndigheter som arbetar med ungdomar med

intellektuell funktionsnedsättning inte gjorde några anmälningar av olika anledningar. Orsaker till detta kan beskrivas som att de professionella hade svårt att sätta gränser i förhållande till ungdomens familj vid ett påvisat våld. Det visade sig även att ungdomen var i behov av familjens närhet vilket påverkade den professionella att inte anmäla. Känslor som oro och sorg framkom av familjen i mötet med de professionella vilket också hade en negativ påverkan på att anmäla. De professionella hade även svårigheter med att upptäcka om ett sexuellt övergrepp skett då ungdomen med intellektuell funktionsnedsättning dels hade svårt för att kommunicera om det som hänt, men också att övergreppet kunde vara dolt. Mallén (2011) menar att professionella oftare anmälde synligt våld som misshandel än sexuella övergrepp. Den intellektuella funktionsnedsättningen kunde också vara en bidragande faktor till att övergreppet inte anmäldes. Detta för att det fanns en osäkerhet från professionella om ungdomens förändrade beteende berodde på om ett sexuellt övergrepp skett eller om det berodde på funktionsnedsättningen.

Ytterligare faktorer till att det finns ett stort mörkertal av anmälningar för sexuella övergrepp skriver Svedin m.fl. (2016) beror på att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning anses vara mindre trovärdiga i sina utsagor om övergrepp till professionella inom

rättsväsendet som till exempel Polismyndigheten. Det handlar främst om individuella uppfattningar om tillförlitligheten vilket grundas i normer och värderingar hos de

professionella. Men också att det ställs för höga krav på ungdomar med funktionsnedsättning i förhör inom rättsväsendet vilket bidrar till att de upplevs mindre trovärdiga. Professionella inom detta område behöver kunskap om funktionsnedsättningen men också om bemötande för att kunna kommunicera med ungdomen för att ge bästa förutsättning.

3.5 Synen på professionellas stöd och arbete

Det framkommer i flertalet av de artiklar som analyserats i denna studie att ungdomar som faller offer för sexuella övergrepp får betydande skador av övergreppen vilket Murray m.fl.

(2014) tar upp. Författarna menar att sexuella övergrepp kan leda till omfattade skador både fysiskt och psykiskt vilket kan påvisas utifrån individuella reaktioner och följder under livsförloppet. Några symtom kan vara ångest, oro, ilska, skam, skuld, depression, riskfyllt sexuellt beteende eller posttraumatisk stresstörning. Riskfyllt sexuellt beteende kan

identifieras utifrån att individen är sårbar och begår riskfyllda handlingar (a.a.). Skam är en

(15)

vanligt förekommande känsla hos både offer och förövare av sexuella övergrepp vilket Socialstyrelsen (2018) skriver. Socialstyrelsen menar att den skam som kan uppkomma hos offret kan grunda sig i att personen som blir utsatt skuldbelägger sig själv vilket är av relevans för den professionella att uppmärksamma för att hjälpa personen att inte känna skamkänslor.

Ansvaret ska alltid förflyttas till den som begått övergreppet (a.a.). Murray m.fl. (2014) lyfter att behandling, stöd eller omsorg kan påverka ungdomens förutsättningar i framtiden och hur individens självkänsla utvecklas. När det kommer till behandling och stöd som erbjuds skriver Fraser-Barbour (2018) att det finns många fall av andra studier och forskning där ytterst få professionella har kunskap i att stödja ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit med om sexuella övergrepp. Trots att många professionella arbetar nära individen finns det ändå forskning som säger att de saknar kunskap om att erbjuda rätt stöd. Varför

professionella kan uppleva avsaknad av kunskap om att ge rätt stöd menar Fraser-Barbour (2018) är för att det saknas forskning på fältet. Det saknas också inrapporterade händelser av sexuella övergrepp för personer med intellektuell funktionsnedsättning vilket bidrar till att det är en underrepresenterad grupp. Detta kan ha en betydelse för hur professionella vidare kan utveckla sina kunskaper i att ge stöd. Som Kildahl m.fl. (2020) lyfter i sin studie behövs mer forskning om hur olika symtom på sexuella övergrepp visas och vilken påverkan det kan ha på individen. Främst för att kunna identifiera och upptäcka att ett sexuellt övergrepp skett hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

I Barnkonventionen (2018:1197) vi nämnt ovan beskrivs det att ungdomen ska erbjudas rehabilitering och social återanpassning om ungdomen varit med om våld eller sexuella övergrepp. Den sociala återanpassningen och rehabiliteringen är något som socialtjänsten ska erbjuda vilket Svedin m.fl. (2016) beskriver. Det är socialtjänsten som bedömer och erbjuder insatser och stöd med en samverkan med exempelvis andra organisationer som

brottsofferjourer. Författarna är kritiska till det svenska systemet för rehabiliteringsåtgärder då det brister i tillgängligheten för rehabiliteringstjänster. Detta handlar främst om den brist i samverkan mellan myndigheter som socialtjänst och inom rättsväsendet. Trots detta har ungdomen rätt att få stöd och hjälp enligt artikel 39 Barnkonventionen. Svedin m.fl. (2016) skriver att det finns en avsaknad av kunskap om behandling för sexuella övergrepp och våld för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, som varit med om sexuella övergrepp.

Bristen på kunskapen om behandling kan bidra till att ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning inte får rätt stöd och behandling från professionella. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan vara i behov av ett anpassat stöd från professionella utifrån olika myndigheter och organisationer. Det anpassade stödet kan handla om att de professionella kan behöva tydliggöra sin kommunikation med ungdomarna för att erbjuda rätt stöd (a.a.).

För att erbjuda rätt stöd och hjälp till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan professionella behöva ha kunskap och erfarenhet av att kommunicera med målgruppen (Fraser-Barbour 2018; Svedin m.fl. 2016). Fraser-Barbour (2018) menar att en del ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning saknar verbalt språk vilket kan upplevas som svårare för både ungdomen själv och den professionella att kommunicera om det sexuella

övergreppet. Detta är även något som Socialstyrelsen (2018) diskuterar. Socialstyrelsen beskriver hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha ett verbalt språk och en förmåga att kommunicera men däremot en svårighet att förstå samtalets innebörd om det sexuella övergreppet. Detta är något som de professionella kan ha svårt att bemöta då Socialstyrelsen (2018) menar att professionella kan ställa för höga krav på ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Det kan finnas en förväntan på att ungdomar förstår innebörden av samtalet i de fall då ungdomarna har ett verbalt språk och kan kommunicera.

(16)

När professionella ställer för höga krav på ungdomarna kan det leda till att de inte får rätt stöd.

Fraser-Barbour (2018) skriver att många ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan befinna sig i en beroendeställning till andra människor vilket kan påverka ens

självständighet. Det kan handla om att ha en möjlighet att kommunicera men också om att ha tillit till människor i sin närhet som kan upptäcka symtom på förekomst av sexuella övergrepp på ungdomar och kan vägleda till rätt myndighet eller professionell för stöd eller behandling.

Som Fraser-Barbour (2018) skriver är det betydelsefullt att professionella har rätt verktyg och rutiner på sin arbetsplats för att hantera fall av sexuella övergrepp. Att hantera fall av sexuella övergrepp innebär även att det är viktigt att ha kunskap om diagnosen intellektuell

funktionsnedsättning eftersom det är betydelsefullt för individen att få en individanpassad vård. Fraser-Barbour (2018) lyfter att professionella som arbetar inom människobehandlande organisationer ska utgå från riktlinjer och verktyg för att ge ett bra stöd till sina klienter. Detta är något Ponnert och Svensson (2016) diskuterar i deras studie. Författarna menar att

professionella som arbetar inom exempelvis Socialtjänst, kriminalvård eller ungdomsvård utgår från standardiserat arbete. Standardiserat arbete innebär att professionella arbetar utifrån manualer och handböcker i att vägleda eller ge stöd till klienten. Det kritiska med detta menar författarna är att det inte alltid ger ett individanpassat stöd eftersom många av de manualer eller handböcker är mer till för att skydda organisationen, än att faktiskt bidra och utforma bedömningar och insatser som är individanpassade. Detta kan bidra till att den professionella förlorar synen på den faktiska klienten och endast utgår från det som ska göras enligt de riktlinjerna i handboken. Ponnert och Svensson (2016) skriver också att professionella inom socialt arbete behöver ha en förmåga att erhålla ett öppet sinne för att tolka information från olika perspektiv, vilket kan relateras till att professionella ska hantera viss osäkerhet om frågor och faktorer som uppstår i enskilda fall.

I Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport tar Söderström och Landberg (2019) upp att det finns brister inom olika verksamheter i Sveriges kommuner, som samverkan mellan organisationer och myndigheter, vilket författarna har undersökt. I författarnas rapport framkommer det att viss förbättring har visats utifrån rutiner, behandling och stöd i olika verksamheter i olika kommuner i Sverige. Däremot visar rapporten att brister kvarstår som bland annat information om våld och övergrepp på ungdomar, om vilka symtom och

reaktioner som kan förekomma och hur man som professionell ska arbeta med detta. Vidare visar rapporten att det inte finns någon verksamhet i de undersökta kommuner som har en tydlig vårdnadskedja för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Bristande resurser, oklara riktlinjer och regler mellan olika myndigheter visar att ungdomar står utan rätt hjälp och faller mellan stolarna. Mot denna bakgrund uppmärksammas det brister i verksamheter mot det som Barnkonventionen säger om att alla barn och ungdomar ska erbjudas god hälsa och ett gott välmående.

3.6 Förebyggande arbete av sexuella övergrepp

Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2015) belyser att sexuella övergrepp är ett problem som inte minskar i Sverige och därför är det av stor vikt att arbeta

förebyggande mot sexuella övergrepp. Detta är något Löfgren-Mårtenson (2016) menar kan vara viktigt att arbeta med i skolan. Sexualitet och relationer är ett viktigt ämne att diskutera för alla ungdomar (Löfgren-Mårtenson 2016; Landberg m.fl. 2015). Landberg m.fl. (2015) skriver att syftet med kunskapen som ges ska vara att ungdomarna lär sig om vad ett sexuellt övergrepp är, gränssättning och sexuella beteenden (a.a.). Löfgren-Mårtenson (2016) tar upp att för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är detta ett ämne som behövs i större

(17)

utsträckning. Detta eftersom ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är i större behov av kunskap men också för att de är mer utsatta för sexuella övergrepp. Kunskapen ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är i behov av bör främst komma från skolan men omgivningen har också ett ansvar att förmedla information om risker. Löfgren-

Mårtenson (2016) lyfter att det inte är lätt för omgivningen eller för skolans personal eftersom de ofta inte har tillräckligt med verktyg för att göra det begripligt för denna målgrupp. För ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är det betydelsefullt med gedigen

sexualkunskap eftersom de kan ha svårigheter med att inhämta kunskap på egen hand. Genom att andra gör det begripligt för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan det bidra till att sexuella övergrepp förebyggs.

Lätth (2021) styrker Löfgren-Mårtenson (2016) att ett tidigt skede av förebyggande arbete av sexuella övergrepp är att förmedla kunskap till personer i alla åldrar. För de ungdomar som har en förhöjd risk att begå ett övergrepp är det av stor vikt att insatser sätts in i ett tidigt skede för att motverka att ett första övergrepp sker. Det är också viktigt att arbeta

förebyggande för återfall. Lätth (2021) understryker att forskning om förövare och återfall för sexuella övergrepp är ett ämne som behövs undersökas mer då det än idag saknas tillräckligt med kunskap om det förebyggande arbetet, behandling och stödet efter.

4. TEORI

De teoretiska utgångspunkterna för denna studie kommer analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om stigma och Thomas Scheffs teori om skam. Resultatet i studien kommer också analyseras med hjälp av det teoretiska begreppet motivationsarbete. Under

analysprocessen kunde vi identifiera att begreppen stigma och skam var återkommande i samtalen med deltagarna. För att få en djupare förståelse för deltagarnas berättelser var teorierna om skam och stigma det mest centrala. Det uppmärksammades även att deltagarna diskuterade om professionellas arbete i förhållande till ungdomarna vilket landade i att vi valde motivationsarbete som teoretiskt begrepp för att spegla dess innehåll.

4.1 Goffmans teori om stigma

En teori som kommer användas i resultatet och analysen är Erving Goffmans teori om stigma.

Goffman har under sin tid som professor i antropologi och sociologi studerat människors samspel och skrivit en del böcker om detta. En av de böcker som använts i denna del av studien är ”Stigma - den stämplades roll och identitet”, femte upplagan (2020) översatt av Richard Matz och reviderad av Henrik Gundenäs men kommer att refereras till Goffman.

Goffman (2020) använder begreppet stigma som ett attribut som kännetecknar att en person anses vara mindre mänsklig och avviker från omgivningen. Stigmat är inte alltid bundet till personen utan snarare är det något som uppkommer i ett sammanhang där personen som anses vara avvikande blir stigmatiserad. Stigmat är kontextbundet vilket innebär att det handlar om i vilken miljö stigmatiseringen kan förekomma då personen som anses vara stigmatiserad inte nödvändigtvis är det i miljöer där hen är lika som andra. Goffman skriver att ett stigma kan vara medfött eller uppkomma under livstiden, men han särskiljer på tre typer av stigman: (1) kroppsliga/fysiska som exempelvis fysiska funktionsnedsättningar; (2) brister i den

individuella karaktären där personligheter kan ta sig i uttryck i kriminalitet, missbruk, onaturliga “passioner”, psykiska sjukdomar m.m.; och (3) tribala stigman om att tillhöra en

(18)

säga, bli negativt stigmatiserad av olika orsaker som har med individen att göra. En person med synlig funktionsnedsättning kan exempelvis upplevas stigmatiserad i ett sammanhang där hen anses vara den som avviker i förhållande till omgivningen. En person med en

funktionsnedsättning som inte är synlig, exempelvis en intellektuell funktionsnedsättning, behöver inte nödvändigtvis avvika från omgivningen. Det är när det som är okänt, avvikande och annorlunda uppenbarar sig för andra som stigmat förekommer. Goffman menar att när det som avviker från samhällets normer och förväntningar skapas en negativ föreställning i den sociala interaktionen som bidrar till att personen kan bli stigmatiserad. Det behöver inte handla om personens egen föreställning om sig själv, sin sociala identitet, utan det är vad som lever upp till samhällets syn på omvärlden.

Som ovan nämnt beskriver Goffman (2020) att det finns olika typer av stigman men en del individer är så stigmatiserade att det påverkar deras vardag och frihet. Exempel på en

förkastad stigmatisering kan uppkomma när en individ begått en olaglig handling. Detta kan då vara pedofiler eller våldtäktsmän. Detta stigma är så pass omfattande att det oftast inte bildas någon slags motrörelse i samhället där deras stigma ska bekämpas. Det finns de

personer som av olika anledningar har en förståelse för dess stigma, vilket Goffman benämner som de sympatiska andra och de visa. De visa kan vara personer som står nära eller finns i individens närhet som förälder eller en professionell. Den professionelle benämns som den vise i de sammanhang där hen tar ställning till individen då omgivningen kan vara oförstådd.

Goffman beskriver att den professionelle är den kloka sympatiska andra då individen med stigmat är sårbar och den professionelle besitter en typ av makt - ett tolkningsföreträde (Goffman 2020).

Teorin om stigma är relevant för denna studie eftersom stigma kommer att tillämpas i analysen utifrån omgivningens syn på ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning som begått sexuellt övergrepp och att de professionella som arbetar med dessa ungdomar kan ses som ”de visa”.

4.2 Thomas Scheffs teori om skam

Dahlgren och Starrin (2004) skriver att Thomas Scheffs teori handlar om skam, stolthet och sociala band men i denna studie kommer resultatet analyseras utifrån skam och sociala band.

Författarna skriver att skam är den emotion som dominerar mest av alla känslor. Skam kan komma i uttryck i exempelvis ilska, rädsla och skuld. Däremot kan dessa känslor regleras utifrån vilken grad skammen upplevs. Skam är en emotion som kan formas i sociala interaktioner mellan människor vilket författarna förklarar är sociala band. När de sociala banden upplevs som hotade eller skadade, kan skam vara den emotion som upplevs. Exempel på hotade eller skadade sociala band kan vara när det uppstår en konflikt mellan människor.

Skam kan uppstå utifrån olika situationer. Det kan till exempel vara att se sig själv negativt och utifrån andras ögon upplevas som otillräcklig vilket i sin tur kan leda till en dålig självkänsla eller dåligt samvete utifrån att de sociala banden är förändrade. Skam kan också upplevas utifrån samhällets och omgivningens fördomar och normer. För personer som tillhör lägre klass eller social underordning menar Scheff att det kan finnas ett skambeläggande på dessa personer vilket kan ta sig uttryck i hån och förakt. De personer som upplever hån och förakt och får ta emot samhällets negativa attityder kan leda till en självgenererad skam. Den skam som kan upplevas utifrån samhällets attityder och värderingar är något en person kan behöva erkänna för sig själv och för andra, för att kunna utvecklas på ett personligt plan.

Genom att individen erkänner sina emotioner kan de sociala banden förbättras. Den sociala

(19)

interaktionen mellan människor menar Scheff är betydande eftersom människor är i behov av anknytning och bekräftelse från andra, vilket kan leda till att de sociala banden blir trygga.

Teorin om skam kommer att tillämpas i analysen utifrån hur personal arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Teorin kommer också att användas för att analysera på vilket sätt de professionellas behandlingsarbete bidrar till stöd och hjälp för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning gällande sexuella övergrepp.

4.3 Motivation och motivationsarbete

Jenner (2004) skriver att motivation är ett begrepp som används i pedagogiskt arbete.

Eftersom motivation inte är en personlig egenskap utan en konsekvens av ens erfarenhet och bemötande handlar motivationsarbete till stor del om bemötande från professionell till klient.

För att utföra ett gott motivationsarbete behöver den professionella ha kännedom om vad dålig självkänsla och misslyckande kan innebära för individen.

Jenner (2004) belyser att motivationsarbete i pedagogiskt arbete handlar om att klient och professionell studerar varandra och ömsesidigt förväntar sig något. I motivationsarbetet mellan professionell och klient påverkas relationen bland annat utifrån den professionellas förväntningar och den tillit som utvecklats. Relationen mellan professionell och klient är avgörande utifrån vilket sätt klienten blir sedd, vilket är betydelsefullt för klienten då hen är i en beroendeställning till den professionella. Därför är det av stor vikt att den professionellas bemötande inte förstärker den befintliga beroendeställningen. Jenner (2004) menar att klienten befinner sig i en beroendeställning till den professionella vilket kan innebära att den professionella besitter makt som i att ha ett ansvar över hur relationen mellan dem utvecklas.

Det vill säga, att den professionella har ett ansvar att utifrån ett helhetsperspektiv förstå sin klient. Professionellas motivationsarbete förutsätter att det finns en helhetssyn på klienten och ett positivt förhållningssätt för att ge bästa möjliga förutsättning för klienten att utvecklas.

Motivationsarbete utgår också från förordningar, styrdokument och manualer men det betydelsefulla av den professionella är huruvida hen engagerar sig i arbetet med klienten samtidigt som hen ska förhålla sig till de regler som finns. I det pedagogiska arbetet är det även viktigt att den professionella kritiskt reflekterar över sig själv och sitt arbete. Detta för att uppnå en personlig utveckling (Jenner 2004).

Det teoretiska begreppet motivationsarbete kommer att analyseras utifrån hur professionella beskriver och arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. För att förstå vilka hinder som finns för ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning i att söka stöd hos professionella kommer det teoretiska begreppet motivationsarbete att vara av relevans för att analysera detta.

5. METOD

I detta avsnitt behandlas studiens val av metod. Metoden utgår från vad forskaren vill undersöka i sin studie, det kan antingen vara en kvalitativ eller kvantitativ metod eller en kombinerad (Bryman 2018). Urvalet och tillvägagångssättet kommer presenteras och där förklaras mer djupgående om deltagare, intervjuguiden och hur intervjuerna har utförts.

Studiens material har analyserats utifrån en tematisk analys vilket förklaras närmare under den rubriken. Vidare förklaras hur studien har uppnått tillförlitlighet och etiska aspekter

(20)

5.1 Metodval

Studien utgår ifrån en kvalitativ metod. Kvalitativ metod menar Bryman (2018) är en metod som används när forskaren är intresserad av att undersöka personers olika sociala

uppfattningar av verkligheten (a.a.). Studiens datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal, på Zoom och på Teams vilket var mest lämpad för denna studie.

Detta eftersom studien är intresserad av att undersöka professionellas perspektiv och efterfrågar professionellas arbetssätt, kunskap och erfarenheter.

5.2 Urval och tillvägagångssätt

Totalt tillfrågades 65 stycken professionella som arbetar med ungdomar utifrån behandlande tjänster och verksamheter från både södra och mellersta Sverige. De verksamheter som tillfrågades var Ungdomsmottagning, Socialtjänsten, Barn- och ungdomshabilitering, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barnahus, HVB-hem, LSS-verksamheter, organisationer som arbetar med sexuellt våld och sexuella övergrepp etc. Eftersom studiens syfte är att undersöka

professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning var det ett krav att de som deltar i studien arbetar, stöter på eller har tidigare erfarenhet av målgruppen. Studien har därför utgått ifrån ett målstyrt urval, vilket Bryman (2018) beskriver handlar om att forskaren inte vill ha slumpmässiga deltagare till studien utan forskaren vill ha kontroll över vilka deltagare som ska vara med i studien. Detta för att kunna matcha deltagare utifrån forskningsfrågorna (a.a.). Ytterligare anledningar till att studien utgått ifrån ett målstyrt urval grundar sig i att studien pågått under en tidsbegränsad period men också för att samla in material på ett effektivt sätt. Utifrån det målstyrda urvalet uppkom det i rekryteringsprocessen ett snöbollsurval. Bryman (2018) förklarar att ett snöbollsurval innebär att man kontaktar personer som är relevanta för studien och att dessa personer leder en vidare till andra relevanta personer (a.a.). En del av de kontaktade

verksamheter vidarebefordrade oss till andra professionella som kunde vara mer relevanta för studiens syfte. Exempelvis kollegor inom samma organisation men även andra verksamheter som arbetar med ungdomar och sexuella övergrepp.

Verksamheterna kontaktades i första hand på mejl där det kortfattat förklarades om studiens syfte och upplägg. Intervjufrågor, informationsbrev och samtyckesblanketter för deltagande i studien, verksamhetens godkännande och samtycke att använda personuppgifter skickades med i det första mejlet. Detta gjordes eftersom deltagarna skulle få en chans att tänka på om de skulle kunna besvara de frågor studien vill undersöka. Det var några verksamheter som kontaktades på telefon då det inte fanns någon tillgänglig mejl. Vid kontakt med de

verksamheterna bifogades information och samtyckesblanketter till deltagarna via mejl efter samtalet. När deltagarna gav bekräftelse på att delta bestämdes datum och tid för intervju.

Sedan skrev de under samtliga blanketter och scannade in dessa till studiens författare innan intervjun genomfördes. Se bilaga för informationsbrev och samtyckesblankett

Sammanfattningsvis genomfördes sex intervjuer varav fyra stycken var kvinnor och två män.

25 stycken tackade nej, 34 stycken svarade inte och sex stycken tackade ja. Varför det slutade i sex intervjuer kan vi inte svara på. En reflektion kan vara att det finns en brist på resurser som arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit utsatta för sexuella övergrepp. Utifrån detta utgår studiens urval från två professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och utifrån fyra professionella som arbetar generellt med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det kan också vara ett känsligt ämne att prata om vilket skulle kunna leda till att färre velat delta. En del verksamheter svarade att de inte kunde delta på grund av tidsbrist till följd av pandemin Covid-19. En annan reflektion

(21)

kan vara att det har getts ut för mycket information i första mejlet som bidragit till att de som tackat nej till studien inte orkat läsa informationen.

5.3 Semistrukturerad intervju

Det insamlade materialet till studien baseras på semistrukturerade intervjuer.

Semistrukturerad intervju är enligt Bryman (2018) en kvalitativ metod som används om man vill vara flexibel och få svar på sina frågeställningar (a.a.). Semistrukturerade intervjuer valdes eftersom studiens syfte handlar om professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via telefonintervju, på Zoom och på Teams. Detta valdes på grund av rådande omständigheter i Sverige med pandemi Covid-19. I de semistrukturerade intervjuerna följdes en intervjuguide. En intervjuguide menar Bryman (2018) är ett sätt att strukturera upp sin intervju utifrån det temat som valts att undersöka. Frågorna i intervjuguiden är flexibla, det vill säga, att frågorna inte nödvändigtvis behöver följa intervjuguidens ordning. Bryman (2018) menar att i intervjuer är det deltagarens ståndpunkter som är det viktiga och oftast tar deltagaren upp värdefulla svar som kan behöva följas upp med följdfrågor (a.a.). I

intervjuguiden utformades generella och breda frågor om sexuella övergrepp, till exempel:

Hur arbetar verksamheten med sexuella övergrepp? Detta för att omfatta olika verksamheter eller organisationer som arbetar med detta område. Se bilaga för intervjuguide.

5.4 Genomförandet av intervjuerna

De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via telefonsamtal, på Zoom och på Teams.

Det var två telefonintervjuer, tre intervjuer på Zoom och en i Teams. Varför samtliga tillvägagångssätt användes i intervjuerna grundar sig i en respekt och ett hänsynstagande till deltagarnas personliga önskemål. Samtliga intervjuer tog cirka 45–60 minuter. Intervjuerna påbörjades med att förklara och gå igenom studiens syfte och upplägg. Vidare bekräftades muntligt samtycke till deltagande av studien, behandling av personuppgifter och att

ljudupptagningen spelades in på telefon. Därefter fick deltagarna möjlighet att ställa frågor om något var otydligt. En fråga uppkom angående om intervjun skulle avidentifieras. Detta förtydligades genom att det förklarades att allt som sägs i intervjun och i transkriberingen anonymiseras och kan inte identifieras till personen eller verksamheten.

Intervjun utgick ifrån 10 breda frågor om sexuella övergrepp och hur verksamheten arbetar med detta. Följdfrågor uppkom under samtalets gång vilket bidrog till att intervjuerna gav fylliga och djupa svar. Det fanns en viss problematik kring en av intervjuerna på Zoom där internetuppkopplingen påverkades. Detta bidrog till en återupprepning av intervjufrågan och kan ha haft en påverkan på deltagarens svar. Intervjuerna gav oss sammantaget fylliga och djupa svar men i telefonintervjuerna gick vi miste om mimik och känslor vilket Bryman (2018) skriver är vanligt förekommande i telefonintervjuer. En annan nackdel med

telefonintervju kan vara att de ofta är kortare eftersom de är lättare att avsluta jämfört med en intervju på plats i verksamheten (a.a.). De genomförda telefonintervjuerna pågick mellan 50 och 60 minuter, vilket var längre än en av de intervjuer som genomfördes på Zoom. Det kan ha berott på att deltagarna i telefonintervjuerna hade ett specifikt intresse för arbete med sexuella övergrepp och ungdomar. Ytterligare en jämförelse som uppmärksammades i intervjuerna var vilken kunskapsbredd de olika deltagarna hade om arbetet med sexuella övergrepp vilket också kan ha bidragit till de olika intervjuernas tidsspann.

5.5 Analysgenomförande

Efter att intervjuerna genomförts transkriberades de omgående ordagrant för att sedan analyseras genom en tematisk analys. Tematisk analys är en vanlig metod att använda i

(22)

kvalitativ forskning vilket Bryman (2018) skriver. Bryman menar att i en tematisk analys tolkas olika aspekter av det insamlade materialet till mönster och koder, vilket identifieras till olika teman. Braun och Clarke (2006) skriver att det är en bra metod att använda i kvalitativ forskning då den är tillgänglig för olika teoretiska ramar men också för dess flexibilitet för forskaren att identifiera teman. Bryman (2018) skriver att det som eftersöks är återkommande uttryck, metaforer eller repetitioner som efterliknar varandra. Det eftersöks även likheter och skillnader utifrån det insamlade materialet för att koppla ihop det som kommit fram.

I tematisk analys förhåller man sig till olika steg vilket Braun och Clarke (2006) förklarar.

Vanligast är att man börjar bekanta sig med sin data vilket innebär att läsa sitt insamlade material upprepade gånger för att söka efter mönster som efterliknar varandra (a.a.). Studiens insamlade material lästes upprepade gånger. Det material som ansågs vara utmärkande fetmarkerades för att sedan gå tillbaka till materialet för ännu en läsning. Efter upprepande läsning av materialet valdes de mönster som utmärktes. Nästa steg förklarar Braun och Clarke (2006) är att identifiera de olika koder som uppkommit i följd av de mönster som funnits och sedan sammanfattas de teman som kommer användas i analysen och revidera bort det som inte är tillräckligt omfattande (a.a.). En del av den insamlade data var inte tillräckligt djup för att kunna styrka studiens syfte och frågeställningar, vilket bidrog till att det fick revideras irrelevant material. Varför materialet var irrelevant berodde på att två av deltagarnas

berättelser inte var tillräckligt omfattande, vilket ledde till en revidering av dess data. Utifrån det material som var fylligt och djupt kunde det lättare tas fram koder och teman som visade på en relevans för studiens syfte och frågeställningar. De koder som identifierades var skam, stigmatisering, offer, förövare och kunskapsbrist vilket också blev några av de valda teman i analysen.

De slutgiltiga huvudteman och underteman blev:

Bakgrundsfaktor och utsatthet - intellektuell funktionsnedsättning, betydelsen av socioekonomisk bakgrund.

Kunskap och utbildning - kunskapsbrist och förövare, kunskapsbrist hos professionella.

Vem bär ansvaret för sexuella övergrepp? - socialtjänsten, rättsväsendet, skuld och skam hos offer och förövare.

5.5.1 Tillförlitlighet

Bryman (2018) skriver att intern reliabilitet handlar om att två eller fler forskare inom samma studie kommer överens om hur de ska tolka materialet utifrån vad de ser och hör.

Författaren beskriver att forskare inom kvalitativ metod använder sig av tillförlitlighet och äkthet, istället för validitet och reliabilitet. Detta för att bedöma kvaliteten i studien utifrån att den är tillförlitlig. Tillförlitligheten grundar sig i fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (a.a.).

Trovärdighet i studien har uppnåtts genom att de regler som finns vid forskning följts.

Intervjupersonerna fick skriftlig och muntlig information om studiens syfte. Även

intervjufrågorna uppfyllde trovärdighet genom att de speglade syftet och frågeställningarna.

För att vara säkra på att vi förstått intervjupersonerna korrekt ställdes relevanta följdfrågor.

Överförbarhet innebär att studien utformats så konkret som möjligt av ämnet så att läsaren kan sätta det i en annan kontext. Pålitlighet har uppfyllts genom att studien redovisat forskningsprocessen, vilket bland annat innebär forskningsfrågor, tillvägagångssätt av

rekrytering och analys. För att uppnå möjlighet att styrka och konfirmera har vi åsidolagt egna

References

Related documents

Men många unga med IF behöver stöd för att kunna använda internet mer.. Unga, föräldrar och personal kan utveckla nya

Det saknas i dag kunskap kring vilken betydelse föräldrars utbildningsnivå och geografiska härkomst har för sysselsätt- ningssituationen bland unga vuxna med

Vi kommer i vår studie att utgå från kategorierna funktionsnedsättning och ålder och koppla dem till dimensionerna intellektuell funktionsnedsättning och att vara i ett åldrande

När det blir för många möten och krav hos de enheter vars insatser är menade att ge hjälp och stöd, menar Lindqvist att det finns risk att föräldrarna tackar nej till

Ångest upplevde närstående även i andra aspekter som hur mycket de kunde involvera sig i vårdandet gällande individen med intellektuell funktionsnedsättning samt över att de inte

Ett exempel på detta skulle kunna vara att undersöka skönlitteratur för att se vilka grupper av människor som inte finns representerade i dessa berättelser och synliggöra

Vårdpersonal behöver ökad kunskap om hur personer med IF kommunicerar och visar smärta, genom att utbilda personal kring detta kommer det sannolikt att leda till en bättre vård..

Att personer med intellektuell funktionsnedsättning enligt resultatet (12, 15) hade tillgång till olika typer av socialt stöd från personal och familj (som oftast angavs vara