• No results found

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vittra Forsgläntan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vittra Forsgläntan"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling 2018

Vittra Forsgläntan

(2)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö.

Verksamhet Grundskola (F-9), Fritidshem (F-5)

Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period 2018-02-1 - 2019-02-01

Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Minior

Friends presenterar sig för miniorerna

Resultat: Friends presenterade sig i de olika ansvarsgrupperna och berättade om sitt uppdrag och visade en film. Minioreleverna tyckte det var positivt att få ett ansikte på de elever som är med i Friends

Rastvärdskapet förtydligas så att de vuxna ute på rasten uppmärksammar eleverna.

Resultat: Ett fungerande rastvärdsschema har upprättats som används såväl under skoldagen som under fritidsverksamheten. Alla rastvärdar har väst eller Vittrajacka.

“Nollbyten” mellan idrottspassen så att vi bara har en grupp i taget i omklädningsrummet.

Resultat: Nollbyten har vi nu och detta fungerar bra.

Junior

Tamburen är otrygg (trångt, äldre elever är läskiga) - Vi följer med eleverna ner till hallen då skolan slutar.

Resultat: Vi har provat olika sätt, att gå med eleverna varje dag, att släppa dem olika tider m.m.

Det har blivit mer plats i tamburen sedan ombyggnationen men eleverna upplever fortfarande att det är trångt. De äldre eleverna går inte längre in i denna ingång utan har en egen entré.

Vissa toaletter är otrygga (några lås är tröga, andra är lätt att låsa upp utifrån) - Vi ser över låsen på samtliga toaletter

Resultat: Låsen har setts över av fastighet och vaktmästare. Eleverna anger dock fortfarande att låsen inte känns tillförlitliga.

Omklädningsrummen är otrygga (hög ljudnivå) - Vi har tidigare haft en vuxen i

omklädningsrummet men detta tycker inte eleverna känns bekvämt. Vi arbetar därför med kulturen i omklädningsrummen genom samtal och diskussioner på idrottslektionerna Resultat: Fortsatt hög ljudnivå omklädningsrummen. Samtal har förts men har inte gett önskat resultat.

(3)

Bakom skola är det otryggt (för där är inte så många elever) - Vi har en ordningsregel som säger att eleverna inte ska vistas bakom skolan. Rastvärden tar ett varv runt baksidan för att se att det inte är några elever där.

Resultat: Eleverna är inte längre på dessa platser så det är inte ett problem för eleverna.

Matsalen upplevs som otrygg (när seniorerna kommer, få seniorpedagoger nere vid lunchen) - Vi behöver se till att seniorpedagogerna går och äter pedagogisk lunch med sina elever.

Resultat: Seniorpedagogerna äter pedagogisk lunch. Vi har även ändrat matschema som gör att trycket på matsalen har lättat något och mattiden upplevs som mindre stressande.

Parkeringen är otrygg (vid hemgång är det många bilar) - Vi påminner föräldrarna i veckobreven om att köra lugnt och försiktigt på parkeringen vid hämtning och lämning Resultat: Detta upplevs inte längre som ett bekymmer och det är lugnt vid parkeringen.

Pingisbordet åk 6 (tråkiga attityder) - Vi delar upp eleverna så att de får spela pingis olika dagar och därför blir färre vid pingisbordet. Vi pratar i ansvarsgruppen om hur man kan hantera förlust/vinst vid pingisbordet

Resultat: Pingisbordet är borttaget och samtliga Juniorelever har nu uterast även under lunchen.

Ett mer återkommande arbete under året kring sociala medier på olika sätt

Resultat: Detta har vi haft under läsåret. Ett arbete kring sociala medier har lagts in för åk 4, 5 och 6 som passar varje årskurs och är återkommande för varje läsår.

Utvärdera och prata om Planen mot diskriminering och kränkande behandling oftare tillsammans med eleverna

Resultat: Detta arbete görs varje period av pedagogerna men behöver göras oftare med eleverna.

Senior

Pedagogisk lunch - alla seniorpedagoger äter lunch samtidigt som eleverna i matsalen Resultat: Pedagogerna äter nu pedagogisk lunch och sitter allt oftare utspridda bland eleverna i matsalen.

Återkommande samtal i grupperna kring jargong och respekt

Resultat: Detta ingår som en naturlig del i undervisningen på ett sätt som vi saknat under föregående läsår. Pedagoglaget lyfter gemensamma värdegrundsfrågor som uppkommer och ansvarspedagogen har sedan till uppgift att förmedla detta till sin grupp.

Fritidshemmet

Erbjuda barnen mer styrda aktiviteterna på fritids.

Resultat: Detta erbjuds eleverna varje dag utifrån en aktivitetskalender.

Grupperna som skall städa förrådet kommer bli indelade i blandade åldrar för att skapa gemenskap samt för att de yngre kan lära av de äldre.

Resultat: Detta sker varje måndag och är en uppgift som eleverna tycker mycket om.

De äldre barnen skapar aktiviteter till de yngre.

Resultat: Detta har inte genomförts under läsåret

Fritidspersonalen ska bli mer synliga och tillgängliga för barnen vid utomhusaktiviteter.

Resultat: Ett fungerande rastvärdsschema har upprättats som används såväl under skoldagen som under fritidsverksamheten. Alla rastvärdar har väst eller Vittrajacka.

(4)

Vi ska ha trygghetsvandring varje år.

Resultat: Detta genomfördes av personal på fritids samt av biträdande rektor.

Vi går igenom planen mot diskriminering och kränkande behandling med barnen.

Resultat: Detta har inte skett under läsåret.

(5)

Främjande del

”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet

Vi lyfter likheter och olikheter mellan individer och inte utifrån vilken könstillhörighet, könsidentitet, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi lägger vikt vid den personliga utvecklingen och vill skapa ett klimat bland eleverna där olikhet är något positivt och där man vågar stå för den man är. Detta gör vi genom:

uppstartsperioden där vi lyfter diskrimineringsgrunderna och arbetar med dem på olika sätt för att göra eleverna medvetna om dem, om hur samhället ser ut med alla dess olikheter.

inte låta några kränkande kommentar får gå obemärkta förbi i det kontinuerliga dagliga arbetet.

arbete i ansvarsgrupperna med ex. värderingsövningar, diskussioner utifrån en film eller en aktuell händelse.

ämnesundervisningen i ex. samhällskunskap och biologi.

Kön: att någon är kvinna eller man

Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön

Främjande åtgärder:

Alla elever oavsett kön eller könsöverskridande uttryck behandlas lika och erbjuds lika möjligheter.

I vårt SYV-arbete under året strävar vi efter att ge eleverna förebilder av båda kön inom olika yrkeskategorier på ett sätt som inte befäster stereotypa könsroller. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen och bevakar könsstereotypt innehåll i bland annat

undervisningsmaterial och medier. Vi arbetar medvetet med att problematisera stereotyper. Vid gruppindelningar, placering i klassrum m.m. försöker vi ha en balans mellan antalet killar och tjejer. I olika gruppsamtal varierar vi mellan att blanda killar och tjejer samt att ha könshomogena gruppsamtal. Skolans bibliotek erbjuder litteratur kring olika identitetsuttryck och genus.

Ansvariga: arbetslagen

Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister

Främjande åtgärder:

(6)

Alla elever behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och erbjuds lika möjligheter. Pedagogerna är förebilder genom att visa att de behandlar alla lika oavsett etnisk tillhörighet eller religion och tydliggör på detta sätt läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen. Läroplanens grundläggande värden är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten genom exempelvis Kulturdagar där vi ses i åldersöverskridande grupper. I biblioteket finns litteratur på flera olika språk och vi strävar efter att det ska finnas något för allas intresse. Skolan har ett abonnemang på streaming-plattformen SLI Education.

Ansvariga: arbetslagen

Funktionsnedsättning : varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett eventuell funktionsnedsättning och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Lärmiljön anpassas för att alla elever ska få samma förutsättningar oavsett nedsättning. På detta sätt tydliggörs läroplanens grundläggande värden och innehållet i diskrimineringslagen.

Främjande åtgärder för tillgänglighet: Skolan är utformad så att det finns stora öppna ytor som är tillgängliga för alla oavsett funktionshinder. Skolan har två plan med tillgång till hiss från plan ett till plan två. Utöver detta finns det även toaletter på båda planen som kan tillmötesgå samtliga elever oavsett funktionshinder.

Ansvariga: arbetslagen

Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning

Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett sexuell läggning och erbjuds lika

möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Pedagogerna bemöter alltid nedsättande kommentarer eller fördomar kring sexuell läggning och diskuterar med eleverna och tydliggör på detta sätt läroplanens grundläggande värden. Biblioteket erbjuder litteratur kring olika former av familjekonstellationer och sexuella läggningar.

Ansvariga: arbetslagen, biblioteksgruppen

Ålder: uppnådd levnadslängd

Främjande åtgärder: Alla elever behandlas lika oavsett ålder och erbjuds lika möjligheter och stöd utifrån behov och förutsättningar. Genom sitt sätt att lyssna, tilltala och bemöta elever visar pedagogerna att alla har rätt att exempelvis uttrycka sina tankar och visas samma respekt oavsett ålder. På skolan finns exempelvis forum där elever i alla åldrar möts för att diskutera saker som berör deras skolvardag. På detta sätt tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande värden i den dagliga verksamheten.

Ansvariga: arbetslagen

(7)

Generella främjande åtgärder för att främja allas lika värde och trygghet:

Minior

Vi pratar kontinuerligt i grupperna om Planen mot diskriminering och kränkande behandling och vart eleverna kan vända sig och hur gången i EHT är. EHT har

uppmärksammats även på miniorrådet och representanterna har fått berätta för sina kompisar i de olika ansvarsgrupperna om de personer som sitter med i EHT och vad deras roll i är.

Egna leksaker stannar hemma, gäller även bollar.

Fotbollsregler för att förebygga att konflikter uppstår.

Spelregler.

Pedagog i hallen på morgonen samt vid raster och vid hemgång.

Vi har alltid en pedagog i omklädesrummet i idrottshallen.

Ett välfungerande rastvärdsschema med tydliga positioner.

Nollbyten vid ombyte i idrottshallen.

Promenad med bestämd kompis och tema varje vecka.

Junior

Förutbestämda grupper vid grupparbeten.

Alla har en bestämd placering i varje klassrum.

Återkommande arbete med sociala medier anpassat till varje årskurs.

Friends-presentation i klasserna.

Medveten placering av vuxna under rasterna för att främja en god kultur under rasten och förebygga konflikter.

Morgonvärd finns till för eleverna innan skoldagen startat.

Promenad med bestämd kompis och tema varje vecka.

Senior

Förutbestämda grupper vid grupparbeten.

Alla har en bestämd placering i varje klassrum.

Gruppsamtal och värderingsövningar gällande sociala medier och annat.

Morgonvärd i hallen vid skolstart.

Friends-presentation i klasserna.

Vuxen finns närvarande vid omklädningsrummen.

Samtliga pedagoger äter pedagogisk lunch.

Promenad med bestämd kompis och tema varje vecka.

Utvärdering av de förebyggande insatserna i Planen mot diskriminering och kränkande behandling varje period tillsammans med eleverna.

Fritidshemmet

Egna leksaker stannar hemma, gäller även bollar.

Ordningsregler för fritidshemmet upprättas.

Fritidsrådet träffas kontinuerligt.

Under frukost har vi en personal som möter upp i matsalen, en personal som följer med barnen ner till matsalen och en personal som stannar kvar uppe med de som inte ska äta.

Klockan 7.50 går en personal ut och möter alla barn som ska ut på rast. En personal följer med f-barnen och en är med i hallen.

Klockan 14.00 går två personal ut för att möta barnen på skolgården. Under mellis har vi 5 tysta minuter för att få en tystare matsituation.

Gruppen som städar förrådet är åldersblandad för ökat samarbete och gemenskap

(8)

Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Kränkande behandling kan till exempel vara:

- om någon skickar elaka mail eller sms,

- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra

- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot

Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

(9)

Förebyggande del

”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Planerade åtgärder året 2018 utifrån resultatet av kartläggningarna Minior

Synliggöra Planen mot diskriminering och kränkande behandling för eleverna och se till att den finns fysiskt på plats i alla rum.

Plan vid snöväder.

Hjälpas åt att säga till äldre elever då det behövs.

Junior

Större lugn i tamburen - se över platserna om det går att förändra den fysiska miljön

Toaletter - se över vad som kan göras praktiskt kring toalettlåsen samt föra diskussion med eleverna kring förhållningssätt utanför toaletterna.

Omklädningsrummet - göra en plan tillsammans med idrottspedagogen kring eleverna hur eleverna förhåller sig till varandra i omklädningsrummen.

Omtag kring fotbollsplanen - regler, schema etc.

Utvärdera de förebyggande åtgärderna tillsammans med eleverna varje period.

Senior

Skapa en lugnare miljö vid skåpen.

Toaletter - se över vad som kan göras praktiskt kring toalettlåsen samt föra diskussion med eleverna kring förhållningssätt utanför toaletterna.

Elevernas rastmiljön behöver ses över.

Fritids

De äldre barnen skapar aktiviteter för de yngre barnen.

Trygghetsvandring varje år.

Gå igenom Planen mot diskriminering och kränkande behandling med barnen.

Utvärdera Fritidshemmets förebyggande åtgärder tillsammans med barnen.

(10)

Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Grundskolan & fritidshemmet

Utvecklingssamtal - Under samtalen har elever och föräldrar fått berätta om hur det fungerar med kompisrelationer, på raster, om de känner sig trygga och trivs i skolan.

Trygghetsblankett - Lämnades till miniorernas elever och föräldrar under utvecklingssamtalen.

Trygghetsvandring - Rektor, skyddsombud, elevråd går tillsammans en vandring genom skolans område, såväl inne som ute, för att få möjlighet att visa vilka platser som är trygga respektive otrygga.

Utvärdering i ansvarsgrupp eller fritidshem grupper - Föregående års plan har utvärderats i samtliga ansvarsgrupper av eleverna och sammanställts av ansvarspedagogen.

Utvärdering av medarbetare - Föregående års plan har utvärderats i samtliga arbetslag.

Så här kommer vi att utvärdera årets planerade åtgärder

Årets planerade åtgärder kommer att utvärderas periodvis (6 gånger per läsår) av varje arbetslag i ett dokument på Google Drive som är gemensamt för alla på skolan.

(11)

Åtgärdande del

Verksamhetens rutiner för att tidigt och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Upptäcka:

Rastvaktsschema ute och inne utifrån elever och pedagogers input kring vart det behövs.

Friendsmöte på Junior och Senior, varannan vecka.

Gruppråd var fjortonde dag.

Elevråd var fjortonde dag.

Daglig samling med ansvarsgrupp och ansvarspedagog.

Utvecklingssamtal två gånger per termin.

Pedagogerna är med eleverna hela dagen.

Arbetslagsmöten med en stående punkt för elevärenden.

Kapprumsvärdar varje morgon.

Ett gott samarbete med elever och vårdnadshavare som genererar att de hör av sig och berättar om saker som de har sett eller hört att andra har råkat ut för.

EHT- möten varje vecka.

Uppföljning av anpassningar och särskilt stöd tillsammans med specialpedagog och speciallärare där det även förs diskussioner kring hur grupperna fungerar. EHT lyfter elever som behöver stöd och hjälp i att klara skolan.

Frånvaro följs upp av ansvarspedagog, rektor och EHT där orsaker till frånvaron utreds.

Dokumentera:

Den vuxna som varit inblandad i en situation där det skett en incident eller upplevd kränkning dokumenterar händelsen.

Dokumentationen sker i egen samtalslogg samt blanketten “anmälan till rektor”.

Ansvarspedagog fyller i blanketten “närvaro” efter varje period.

EHT ser över all frånvaro och dokumenterar i EHT- protokoll.

Alla EHT- möten protokollförs.

Skolsköterska som ringer angående frånvaro dokumenterar i PMO och EHT protokoll.

Samtliga råd för anteckningar.

Samtliga elever har Vittraböcker där deras utveckling dokumenteras varje vecka.

Arbetslagsmöten dokumenteras i Google Drive varje vecka.

Periodvisa utvärderingar dokumenteras i varje arbetslags handlingsplan via Google Drive.

(12)

Rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra

barn/elever

Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.

Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:

1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen, ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)

3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.

4) Åtgärder vidtas vid behov.

5) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.

6) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis

- delade rasttider för olika elever/elevgrupper

- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.

7) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis

- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet

- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)

Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.

Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.

Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.

Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

8) Blanketten “Uppföljning av anmälan till rektor” görs av den som gjorde anmälan för att beskriva hur uppföljningen har gått till och om ärendets anses vara avslutat. Blanketten “Uppföljning av anmälan till rektor” lämnas till EHT.

(13)

Rutiner för anmälan, utredning och utvärdering av åtgärder om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen.

4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.

(14)

Utvärdering av årets planerade åtgärder

“Årets planerade åtgärder utvärderas periodvis (6 gånger per läsår) av varje arbetslag i ett dokument på Google Drive som är gemensamt för

alla på skolan”

Minior

Utvärdering period 4 Utvärdering period 5 Utvärdering period 6 Utvärdering period 1 Utvärdering period 2 Utvärdering period 3

Junior

Utvärdering period 4 Utvärdering period 5 Utvärdering period 6 Utvärdering period 1 Utvärdering period 2 Utvärdering period 3 Utvärdering period 1

Senior

Utvärdering period 4 Utvärdering period 5 Utvärdering period 6 Utvärdering period 1 Utvärdering period 2 Utvärdering period 3

Fritidshemmet Utvärdering period 4 Utvärdering period 5 Utvärdering period 6 Utvärdering period 1 Utvärdering period 2 Utvärdering period 3

References

Related documents

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Genom medvetna, systematiska och kontinuerliga samtal kring könsöverskridande identitet eller uttryck under bla morgonsamlingar tydliggör pedagogerna läroplanens grundläggande

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att