Planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran

Daghemmet Alexia 2012-2013

2

Innehållsförteckning

1. Tankar kring planen för småbarnsfostran 3

2. Beskrivning av daghemmen Alexia och Skatan 3

3. Vår barnsyn och värdegrund 4

4. Verksamhetsmodell 5

5. Fostrings- och inlärningsmiljö 6

6. Grundvård 7

Grundvård för barn under 3 år 8

Grundvård för barn över 3 år 8

7. Leken 8

Grunddrag för leken, barn under 3 år 9

Grunddrag för leken, barn över 3 år 9

8. Innehållsområden för småbarnsfostrans 10

Språk 10

Matematik 11

Omgivning, natur och hållbar utveckling 11

Fysisk aktivitet 11

Konst och kultur 12

Etik, religion och livsåskådning 12

9. Utvärdering av verksamheten 13

10. Fostringsgemenskapen 13

11. Uppföljning och utvärdering av barnens utveckling 13

3

1. Tankar kring planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran för daghemmet Alexia ville vi göra så konkret som möjlig så att den kan vara till stöd både för vårt arbete och vår utvärdering av arbetet. I vårt arbete upplever vi att trygghet, respekt och rättvisa är viktigt och de värden genomsyrar vår plan för småbarnsfostran. Vi strävar efter att genomföra vår planerade verksamhet enligt innehållsområden i småbarnsfostran, men då personalbrist

eller något annat hinder för genomförande uppstår, prioriterar vi grundvården och leken.

Gruppsammansättningen som ändrar från år till år dikterar också vår prioritering. Med de små barnen blir tyngdpunkten på grundvården medan en gruppsammansättning med flera stora barn ger oss mera frihet att genomföra olika teman kring innehållsområdena.

2. Beskrivning av daghemmet Alexia

Daghemmet Alexia Alexandersgatan 1 00170Helsingfors Telefon 310 44733

Daghemmet Alexia finns i en gammal magasinbyggnad i Kronohagen nära till både Salutorget och Domkyrkan. Alexia delar byggnad med det finska daghemmet Aleksi.

Alexia har tillgång till tre rum, Piggebo, Taggebo och Boet, barngruppen kallas för Igelkottar. Huset har en sal och egen gård.

Daghemmet Alexia har 28 platser för barn i åldern ett till fem år. Antalet barn beror på barnens ålder i gruppen. Därför är det viktigt med en klar gruppindelning.

Barnen delas in enligt ålder och mognadsgrad. De yngsta barnen, 1-2 åringarna kallas för Piggebobarnen och har egen verksamhet samt äter lunchen tidigare än de äldre barnen. De äldre barnen, 3-5 åringarna kallas för Taggebobarn och har egen verksamhet. Med hjälp av gruppindelningen blir också aktiviteterna inriktade på ålder och behov. Gruppindelningen ger också trygghet och mera tid för det enskilda barnet.

Daghemmet ger ingen förskoleundervisning.

Alexias personal består av två barnträdgårdslärare ( varav en är viceföreståndare ) och två barnskötare. Daghemmen Alexia, Skatan, Axel samt Kronohagens förskola har samma förman och vi delar även reservperson med nämda

daghem. Reservpersonen vikarierar vid utbildningsdagar, semestrar och sjukledigheter.

På daghemmet arbetar vi enligt ” Med barnaögon ” modellen vilket innebär att varje barn har en egenvårdare. Då ett nytt barn börjar på daghemmet får det en egen vårdare som stöder barnet i mjuklandningen den första tiden på daghemmet..

Egenvårdaren gör ett hembesök innan barnet börjar på daghemmet. Föräldrarna deltar med barnet under mjuklandningen de första veckorna.. Egenvårdaren har en nära relation till barnet under hela daghemsvistelsen

Egenvårdaren berättar om vardagen på daghemmet åt föräldrarna samt informerar om barnets vardag och utveckling.

3. Barnsyn och värdegrund

Vår barnsyn

Vi ser barnen som enskilda individer med olika behov. De är aktiva och nyfikna till sin natur och vill utforska världen. Barnen skall bemötas likvärdigt men också individuellt.

Barn i olika åldrar har olika behov, de mindre behöver mycket stöd av vuxna medan de äldre barnen gärna gör många saker själv. Barn behöver närvarande vuxna i sin lärande miljö. Grundidén är att barnet självt har intresse, nyfikenhet och lust att lära sig och den vuxne vägleder, hjälper och stöder barnet i dess utvecklingsprocess. Vi tror på att barnen präglas av sin omgivning, med andra ord att barnen skapas i den barndom de blir erbjudna.

De tre viktigaste värdena för daghemmet Alexia är:

 Trygghet – barnet behöver ha en känsla av att bli sedd, hörd och bemött, känna att den vuxne tar hand om, vårdar och bryr sig om. När barnen känner sig uppskattade och omtyckta kan de växa och utvecklas. Barnen vågar då pröva sin förmåga också i nya, krävande situationer. För att kunna fungera i grupp behöver man känna trygghet.

 Respekt – barnet ska behandlas med respekt. Alla är individer och alla har rätt att växa och utvecklas enligt sina förutsättningar. Den vuxna vägleder, stöder och

uppmuntrar så att barnet har möjlighet att utveckla en positiv jagbild och en stark självkänsla.

 Rättvisa – barnet ska behandlas rättvist. Den vuxne ska vara lyhörd och kunna stöda barnet där hon/han behöver stöd. Olikheter ska beaktas, vilket betyder att den som eventuellt behöver mera stöd och hjälp också får det.

Atmosfären på daghemmet ska vara positiv, varm och välkomnande. Den vuxna respekterar det enskilda barnet och dess personlighet.

Vuxna tar hand om barnet och engagerar och intresserar sig för och kan tillgodose dess behov. Barnet behöver vara friskt och må bra för att orka delta i verksamheten och aktiviteterna med glädje och nyfikenhet. Personalen ordnar program och aktiviteter utgående från barnet och gruppen men dagen innehåller också stunder utan aktivitet, stunder för tanke och fantasi samt tid för lek. Barnet stöds och hjälps i nya situationer så att det känner sig tryggt. Barnet skall få uppleva en känsla av att de blir omhändertaget. Personalen upprätthåller en dialog med barnet, kommunicerar med barnen i gruppen, berättar vad som händer, vad som förväntas med mera.

4. Alexias verksamhetsmodell

Verksamheten ordnas så att hela personalen tillsammans skapar en trivsam, trygg och positiv inlärningsmiljö för barnen i samråd med vårdnadshavarna. Vi försöker stöda och stimulera varje enskilt barn i dess psykiska, fysiska och sociala utveckling.

Vi arbetar för att

- åstadkomma en trygg, stimulerande inlärningsmiljö med trygga vuxenkontakter - ge individuell vård som stöder barnets självförtroende, stärker barnets självkänsla - stöda och stärka barnets språk

Vi arbetar utgående från de mål vi ställt upp för verksamheten terminsvis. På Alexia utgår man från ett eller två övergripande tema per termin. Valet av tema får och kan stiga fram ur barngruppen, men om det inte finns ett specifikt intresse väljer de vuxna ett lämpligt tema. Utifrån temat t.ex. Mumin, sagor eller rymden kan verksamheten med grunden i innehållsområdena växa fram. Alexias tema för terminen är som en stor ram som sedan innehåller sagor, sång, gymnastik, pyssel, besök och utflykter.

Verksamheten på daghemmet Alexia baserar sig på innehållsområden som tas upp i planen för småbarnsfostran, vi arbetar enligt ” Med barnaögon ” modellen, Sabir ( om vi känner oro över något barns utveckling eller beteende tar vi det till tals med föräldrarna ) samt övriga ämnen så som Stegvis och språklustmaterialet.

5. Fostrings- och inlärningsmiljö

Daghemmets uppgift är att skapa en trygg, stimulerande och utvecklande inlärningsmiljö där barnet aktivt, under ledning av de vuxna, skaffar sig kunskaper och färdigheter som det kan vidareutveckla. Barnet får möjlighet att träna och pröva sitt kunnande och sina färdigheter. Den vuxna vägleder, stöder och uppmuntrar.

Personalen upprättar gränser och regler och går igenom dessa tillsammans med barnen. Personalen strävar till att göra inlärningsmiljön så inbjudande och hemtrevlig som möjligt. Den vuxna bär ansvaret för verksamheten, men beaktar barnets önskemål och intressen. Fostrings- och inlärningsmiljön den fysiska, psykiska och sociala miljön.

På daghemmet beaktas den fysiska miljön så att bord och stolar är i rätt storlek, kranar och krokar på rätt höjd samt att toalettinredningen är ändamålsenlig.

Leksaker, spel och instrument stimulerar till inlärning och känsla av lyckande. Mjuka material används vid inredningen samt stämningsfull och klar belysning. Barnet skall självt kunna plocka fram sådant som det vill arbeta med, och sedan ställa tillbaka materialet på dess plats. Daghemmet Alexia har flera hyllor med sagor, spel, pussel, kritor och leksaker samt lådor med byggklossar, tåg- och bilbanor.

Alexia har på sin gård gungor, rep, sandlåda, cyklar, leksaker och en altan där barnet kan leka på.

Barnet skall ha möjlighet att använda sig av alla de utrymmen som finns tillgängliga. Även utrymmen utanför daghemmet tas i beaktande då det gäller barnets lekar. Närområden används för olika utflykter, gymnastik och studiebesök. Från Alexia besöker barnen bland annat Richardsgatans bibliotek, Annegården, museer ss Sprutmästargården och Barnets hus, Högholmen, Sveaborg, Gamla kyrkan och parker i Helsingfors.

Den psykiska miljön återger den stämning som skapas fram genom en trygg, stödande och inspirerande vuxennärvaro. Barnet får självt ta initiativ till teman, lekar

och inlärningsstunder som personalen sedan stöder det i. Det är viktigt att den vuxna plockar fram ändamålsenliga material och leksaker. För att väcka barnets nyfikenhet byts dessa ut med jämna mellanrum. Barnet ska få känna arbetsglädje och få uppmuntran och beröm. För att kunna uppnå växelverkan mellan barn och fostrare behöver fostraren ge sig tid att uppleva det enskilda barnet. Detta sker genom att den vuxna observerar barnet i olika situationer. Då barnet leker, utforskar eller deltar i någon aktivitet. Den vuxna ser och bekräftar barnet, genom fysisk kontakt, lek, dialog eller diskussion.

Den sociala miljön innebär gruppindelning enligt ålder och närvaro av utbildad personal. I den sociala miljön ingår klara regler och vardagsrutiner och att de vuxna har konsekventa arbetsmetoder. Vi tar alla hänsyn till varandra.

6. Grundvård

En bra grundvård skapar en plattform för barnets hela utveckling och inlärning.

Närvaron av en bekant vuxen ökar barnets trygghets- och tillitskänsla. Grundvårdens primärfunktion är att i förstahand se efter barnets fysiska behov, såsom hälsosam kost, tillräckligt med vila, hygien, motion och utevistelse. Barnets psykiska behov beaktas också, dessa är känslan av trygghet, närhet och att man är accepterad som den man är. Grundvården sker under hela dagen och därför får den en mycket central roll i verksamheten. Då barnet kommer till daghemmet ska en välkomnande och trygg atmosfär skapas.

För av- och påklädningen ordnas det tid och rum, så att barnet har möjlighet att lära känna igen och ta hand om sina saker. Barnet får öva på av- och påklädning själv.

Detta möjliggör vi genom att gå ut i små grupper.

Hygienen övas in med hjälp av rutiner, t.ex. att tvätta händerna, då man kommer in utifrån, före maten och efter toalettbesök.

Måltiderna är en del av barnets grundvård. Vid måltiderna ska en rofylld och lugn atmosfär skapas. Det är viktigt att barnet får en positiv inställning till hälsosam mat.

Barnet uppmuntras att smaka på nya smaker och maträtter. Vi lär barnet att säga

”tack” och ”varsågod”.

Vilostunden är tid för barnet att lugna ner sig och slappna av. Barnet har en vilo- och sovstund mitt på dagen. Barnet får höra en saga och/eller lyssna till lugn musik under vilan.

Inne- och uteaktiviteter. Inomhusaktiviteterna är mera vuxenstyrda och lugnare, medan utomhusaktiviteterna får vara livligare och mera fysiska. Inne kan verksamheten styras av det aktuella temat eller så får barnet välja lek enligt intresse i smågrupper. Genom leken lär sig barnet gemensamma regler, säkerhet och att ta hänsyn till varandra. De vuxna stöder barnet vid behov, speciellt de mindre behöver mera stöd och ledning.

Grundvård för barn under 3 år

En god vård är grunden för småbarnsfostran. Grundvården sker kontinuerligt och gärna med samma person. Det viktigaste under dagen är att grundvården löper smidigt, att det finns en famn och närhet för barnet och att barnet får tillräckligt med vila och lektid.

Grundvård för barn över 3 år

Ju äldre barnet blir desto självständigare blir hon. Den vuxnas närvaro, uppmuntran och beröm stöder barnet mot ett självständigt agerande. Barnet får tryggt prova sig fram och skapa sina egna erfarenheter om de olika grundvårdsituationerna. Ju närmare barnet kommer skolåldern desto mera betonas egen verksamhet t.ex. att hålla reda på sina egna saker, av- och påklädning mm.

7. Leken

Leken utförs som en social aktivitet för nöjes skull, eller som social eller intellektuell träning. Leken är mycket viktig för barnet. Genom leken får barnet lära känna andra människor men också sig självt. Det lär sig kommunikation, empati och motoriska färdigheter. Leken kan ses ur många olika perspektiv. Det finns inne- och utelek, lek med och utan leksaker, lek med och utan regler samt ledd lek och fri lek.

På daghemmet leker barnet ofta under övervakning. Den ledda leken innebär att vuxna ger alternativ åt barnet och övervakar leken. En vuxen kan vara en aktiv deltagare i leken. Den fria leken sker ofta i något utrymme (dockiset, golvet, tamburen) där barnet kan utöva sin fantasi och leka roll-lekar med eller utan leksaker. Barnen

tycker mycket om att spela, pussla och rita. De bygger gärna med klossar och lego.

Ute får barnet mera rum för sina skapande lekar t.ex. olika rollekar så som polis och tjuv, trafikpolis och bilister, förälder och barn mm. Fantasin får sprudla fram och hela gården står till förfogandet. På daghemmet blir den fria leken ofta avbruten då olika vardagliga rutiner kommer in. De vuxnas ansvar är att skydda leken och ge den tid och utrymme. Den vuxna måste då också leda den fria leken genom att påpeka tidsmomenten. En värdefull aspekt i leken är att barn lär sig av varandra.

Leken för barn under 3 år

Leken för yngre barn ser annorlunda ut än för de äldre barnen. 0-3 åringarna lär sig att känna till hurdana leksaker det finns, de lär sig att plocka undan och dela med sig.

Själva leken är ännu egocentrisk. Barnet leker mest för sig självt eller bredvid någon annans lek. De söker gärna trygghet och tycker om att upprepa lekar, sånger, ramsor och sagor. När barnet börjar på daghemmet leker det mera aktivt inomhus, medan de gärna gungar eller sitter i närheten av en vuxen utomhus innan det blivit så tryggt att det på egen hand vågar utforska världen. De yngre barnens lek varar kortare tid än de äldre barnens. De yngre barnen lägger enklare pussel, leker hemlek eller bygger med klossar. De ritar och målar också gärna samt lyssnar till musik och sagor.

De yngre barnen på Alexia övar hemlekar, lyssnar till musik och dansar tillsammans.

Utomhus har de börjat erövra gården, forska omgivningen.

Leken för barn över 3 år

För 3- till 5-åringar är leken ett viktigt socialiserings- och kommunikationsverktyg.

Barnet söker sin plats i leken och anpassar sig till olika situationer. Den fria leken består ofta av rollekar där barnen föreställer t.ex. poliser, läkare eller familjemedlemmar. Barnen leker gärna djurlekar där de får krypa på golvet och skälla eller jama. Barnets intresse för bokstäver och siffror väcks och det visar sig genom att de ”lekläser” och ”lekskriver. Rollekarna utvecklas och leken börjar få regler, som de är noga att följa. Barnet kan leka ensam, parvis eller i grupp. Leken är viktig för barnet då den utvecklar fantasin och ansvarstagande, ger förståelse för regler, rättvisa och orättvisa, olika känslor och empati, möjlighet till att lösa konfliktsituationer samt utveckla motoriken.

För tillfället är Alexias barn intresserade av ritande, spelande och kojbyggande. I år har barnen byggt olika fina saker av indianpärlor och varit intresserade av att rita djur m.h.a schabloner. De visar stort intresse av att spela tillsammans med en vuxen och är noggranna med att följa reglerna.

8. Innehållsområden för småbarnsfostran

Språket

Språkstrategin för dagvården står som ram för vårt språkliga arbete. I år betonas särskilt språkmiljöer i verksamheten. De vuxna medverkar till att skapa en stabil, trygg och positiv inlärningsmiljö, där de genom att ge akt på sitt eget språk fungerar som goda språkmodeller. Kommunikationen ska vara öppen, ärlig och respektfull. Barnet uppmuntras till att ge uttryck för sina tankar och känslor, att aktivt delta i dialog med en aktivt närvarande lyssnande vuxen samt att återge händelser, sagor och berättelser.

Personalen strävar efter att barnet får ett rikt ordförråd och att språkutvecklingen stimuleras genom att vara en god språklig förebild. Vårdarnas eget språk, högläsning, guidade besök på museer och bibliotek samt bioföreställningar bidrar till barnets språkutveckling. Det är viktigt att se tillfällen för spontana pratstunder i vardagen.

Dessa stunder skapas på Alexia bl.a. då barnen turvis går på toaletten, där en vuxen tar emot dem, då barnen klär på och av sig samt vid planerade samlingar och lekar, matsituationen är ett utmärkt tillfälle för samtal med barnet. Barnet uppmuntras att använda sig aktivt av språket då de med egna ord återger en saga eller då de får hitta på en historia själva.

Sagor ingår som en viktig del av vår verksamhet. Sagor behandlas på olika sätt, t.ex.

att barnen får måla en bild av den berättade sagan. Vi använder oss av boken Språklust där det ingår bl.a. rim och ramsor, lekar och sånger som är riktade för barn i dagvårdsåldern. Barnen får lära sig att lyssna till de vuxna och varandra samt respekterar andras idéer och åsikter.

Barnet lär sig språk och kommunikation genom kroppsspråk, mimik, språklekar, rim och ramsor och sagor. Språkövningarna ger baskunskaper för läs- och skrivinlärningen. Vi stöder barnets intresse för bokstäver och siffror även om vi inte

aktivt lär ut dem. Ett bra språk förstärker barnets identitet. Då barnet går vidare till förskolan har det fått en grund för det svenska språket.

Under våren 2011 har vi haft vänskap som tema. Ur språksynvinkel får vi in teater, valda sånger och hur man tilltalar varandra med ett artigt språk.

Matematik

Då det gäller de matematisk- naturvetenskapliga ämnena ska inlärningsmiljön stimulera barnet till att utforska, experimentera och undersöka.

Barnet får undersöka förhållanden, orsaker och följder. Det uppmuntras till att ställa frågor och söka svar, tänka ut olika lösningar. Barnet lär sig genom att jämföra, mäta och utforska i sin omgivning. Det får förståelse för former, mängd, storlek, proportioner mm. då det aktivt undersöker och utför olika experiment. De vuxna ska ge barnet tid att tänka.

Barnet får lära sig antal, siffror, tidsbegrepp mm. och vad de innebär. Som exempel kan nämnas att barnet på utflykter lär sig t.ex. bussens eller spårvagnens nummer, reflekterar över olika situationer där det är bra att veta olika siffror osv. På gården räknar barn och vuxna tillsammans med fingrar och i samlingen räknas antalet närvarande och frånvarande. Matematiken kommer oundvikligen fram i många olika vardagssituationer och det försöker personalen uppmärksamma barnet på, t.ex. i olika spel. Klockan och tidsbegrepp gås också igenom med de större barnen.

Omgivning, natur och hållbar utveckling

Syftet med miljöfostran är att barnet bekantar sig med sin omgivning. Genom utfärder till olika mål såsom Salutorget, Sveaborg, Högholmen och museer så skapar de vuxna en möjlighet för barnet att lära känna sin egen närmiljö. Barnet lär känna Helsingfors och dess historia. Barnet får också kunskap om människan samt om djur och växtlighet i Finland. Vi följer med väderleken, naturväxlingar och årstider.

Barnet ska få en uppfattning om hur viktigt det är att man respekterar och vårdar naturen, hur vi med sparsamhet, återanvändning, avfallshantering och kompostering kan spara naturresurser och miljö.

Fysisk aktivitet

Ett av målen är att barnet lär känna sin egen kropp och hur den fungerar. Barnet får lära sig färdigheter i sin egen takt, enligt sina egna förutsättningar och utgående från sin egen förmåga. Skillnader och olikheter mellan de individuella prestationerna ska beaktas. Den vuxna uppmuntrar och erbjuder möjligheter till olika slag av rörelse.

Motoriska färdigheter övas upp samtidigt som förmågan till att samarbeta utvecklas.

Rörelselekar och idrottsgrenar, spel och dans, sagogymnastik mm. väcker intresse för fysisk aktivitet och höjer barnets kondition. Alexia har en gymnastiksal där barnen har möjlighet till rörelse inomhus. På vintern erbjuds möjlighet till skridskoåkning.

Konst och kultur

Målen för färdighets- och konstämnen är även att stimulera barnens fantasi och stärka självförtroendet. Barnet får ta del i traditioner som ingår i vårt kulturarv, både den finlandssvenska och den finska. Vi firar helgdagar, går på utställningar samt deltar i kulturarrangemang avsedda för barn.

Den vuxna medverkar till att skapa stämningsfulla och glädjerika stunder av samhörighet då barnen kan uppleva skönhet och harmoni. Barnet uppmuntras till att använda alla sinnen. I samband med firandet av helgdagar får barnet bekanta sig med festetikett.

Barnet får testa olika material och med hjälp av fantasi och kreativitet skapa egen konst, ge uttryck för tanke och känsla i skapandet. Det som barnet skapar kan sedan kopplas ihop med aktuella teman i vår verksamhet. De får dramatisera och göra rollspel, bordsteater, lekar och fantasiäventyr. Barnet ges tillfälle att utveckla sin förmåga att skapa genom hantverk, textilslöjd, bildkonst, lerarbeten mm.

Verksamheten ska även ge barnet möjlighet till musikupplevelser av olika slag samt till möjlighet att sjunga och spela på instrument.

Etik, religion och livsåskådning

Syftet med den sociala och etiska fostran är att lära barnen fungera tillsammans i grupp. Barnet får lära sig respektera och ta hänsyn till andra.

Den vuxna är en god förebild genom att vara respektfull, tolerant, accepterande och förståelsefull gentemot barnen, vårdnadshavarna och arbetskamraterna.

Barnet lär sig att alla är likvärdiga oberoende av bakgrund, ålder, kön, övertygelse och åsikt. Genom Stegvis-materialet får barnet öva upp sin förmåga till empati och att känna igen känslor och namnge dem. Det är viktigt att känna igen både

negativa och positiva känslor. Barnet övar sig konfliktlösning. De vuxna hjälper barnet att få en uppfattning om vad som är rätt och fel, goda och onda handlingar. Inom barngruppen diskuterar vi hur man ska vara med varandra och kommer överens om gemensamma regler.

Barnets religiösa övertygelse beaktas. Barnledaren på Johannes församling besöker oss några gånger per termin. Vi har möjlighet att besöka Uspenskijkatedralen, Gamla kyrkan och Storkyrkan.

9. Utvärdering av verksamheten

Utvärdering av dagvårdsverksamheten sker kontinuerligt, enskilt och i grupp.

Personalen reflekterar konstant över metoder och situationer utgående från godtagna värderingar. Utvärderingen sker vid personalmöten då den dokumenteras, men kan också ske spontant i vardagliga situationer. Genom att sätta upp personliga mål och mål för verksamheten bidrar alla till att utveckla det gemensamma fostringsarbetet.

Det är viktigt att kommunikationen mellan de vuxna i personalen är öppen och tillitsfull, att allas åsikter respekteras och att alla känner att deras arbetsinsats har ett värde.

Vardagen på daghemmen varierar från dag till dag beroende på barngruppens storlek, närvaro av personal, väder etc. Verksamheten och personalen är mycket flexibel men det behövs fastställda mål för att verksamheten enligt innehållsområdena kan genomföras inom en rimlig tidsperiod.

Planen för småbarnsfostran uppdateras och utvärderas en gång om året.

Utvärderingen sker i maj och uppdateringen i augusti. Under daghemmens gemensamma utbildnings- och planeringsdag diskuteras också planen för småbarnsfostran.

10. Fostringsgemenskapen

När det gäller samarbete med föräldrarna ska deras åsikter och uppfattningar respekteras. Föräldrarna ska uppleva att de har möjlighet att påverka det egna barnets fostran och inlärning. Personalen ansvarar för att skapa förutsättningar för en fostrande gemenskap. På daghemmet ordnas ett föräldramöte per termin. Barnets välbefinnande utgör grunden för verksamheten. Om personalen känner oro för något barn tar vi upp saken med föräldrarna. Föräldrarna är experter på sina egna barn.

11. Uppföljning och utvärdering av barnens utveckling

Föräldrarna och fostraren gör tillsammans upp individuella vårdplaner för barnen.

Personalen följer systematiskt upp barnets utveckling och utvärderar vårdplanen med vårdnadshavaren. Rådgivningen ordnar fyraårskontroll för barn i samspel med dagvården och vårdnadshavarna. Dagvården beskriver sin uppfattning om barnets utveckling. Barn med skärskilda behov följs upp med en habiliteringsplan som personalen, specialbarnträdgårdsläraren och vårdnadshavarna diskuterar fram.