Beslutat av: Socialnämnd Fastställelsedatum: 140129 § 5 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: Januari 2015 Följas upp:Januari 2015
Handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer
Svenljunga kommun 2014
Maja Lundqvist 2013.12.15
Våld i nära relationer
Utbredningen av våld mot kvinnor av närstående och det våldets karaktär, i form av systematiskt våld med syfte att kontrollera kvinnan, är av sådan omfattning att det är betydelsefullt att fokusera på kvinnors utsatthet för våld. Våld i nära relationer utövas alltså oftast av en närstående man mot en kvinna. Denna kunskap har lett till att socialtjänstlagen har skärpts i 5 kap. 11§ andra stycke där det står att ”Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation ”. Detta innebär dock inte att våld inte förekommer i samkönade relationer, både mellan två män och två kvinnor, eller i
heterosexuella relationer där kvinnan utsätter mannen för våld. Kommunens ansvar för alla som vistas där innebär att erbjuda adekvat hjälp och stöd oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder, funktionsförmåga.
I denna handlingsplan använder jag mig av begrepp utifrån socialstyrelsens skrivelser, och nyckelbegreppen definieras nedan.
Våld eller andra övergrepp
Med våld eller andra övergrepp avses systematisk misshandel som innefattar en eller flera olika former av våld.
Fysiskt våld så som slag, knuffar, fasthållande
Psykiskt våld, så som hot, trakasserier, kontroll, utpressning, bristande omvårdnad i form av att t.ex. inte ge medicin till den man vårdar
Sexuellt våld, så som våldtäkt, hot om våldtäkt, tvång till sexuella handlingar mot personens vilja
Ekonomiskt våld, så som undanhållande av gemensamma tillgångar, ta lån i den andra personens namn utan tillåtelse
Materiellt våld, så som att slå sönder möbler/inredning Våldsutsatthet
Syftar i handlingsplanen på utsatthet för våld i nära relation.
Nära relation
Syftar på varje person som en våldsutsatt i det enskilda fallet bedöms ha, eller ha haft, en nära och förtroendefull relation till. Även föräldrar och andra nära släktingar, oavsett kön, innefattas i begreppet.
Sammanfattning från kartläggning
På socialtjänsten har man kännedom om ett 20-tal våldsutsatta vuxna, ett 20-tal våldsutövare och ett 40-tal barn som bevittnat våld de senaste 12 månaderna.
Kartläggningen visar att handläggare/utredare inom alla delar av socialtjänsten kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor, och att det i två av tre fall rör sig om kvinnor som även har andra sårbarhetsfaktorer, så som missbruk, att de är äldre, funktionsnedsatta. Handläggare på ekonomiskt bistånd möter våldsutsatta ur alla särskilt sårbara grupper, och
handläggare/utredare på alla delar av socialtjänsten möter våldsutsatta missbrukande kvinnor.
Det finns varken uppdaterade rutiner inom verksamheten1 eller baskompetens inom personalgruppen. I dagsläget arbetar man inte med några standardiserade
bedömningsmetoder vilket får som följd att arbetet mot våld i nära relationer riskerar bli godtyckligt, rättosäkert och ojämlikt. Av de våldsutsatta och de våldsutövare som
handläggare/utredare har kännedom om de senaste 12 månaderna har endast ett fåtal fått beviljade insatser. Vad som har hänt med resterande, vilket stöd, vilken hjälp och vilka insatser de har haft behov av och vilka de har fått beviljat behöver kartläggas.
1 Under detta projekts gång har en arbetsgrupp tillsatts för att uppdatera och revidera rutinerna. De nya rutinerna ska vara färdigställda och redo att implementeras under våren 2014.
Handläggare/utredare inom vuxengruppen och omsorgsgruppen skattar generellt sin egen teoretiska och praktiska kunskap inom området som mycket låg relaterat till i vilken mån man kan/vet hur man ska hantera och utreda ärenden kring våld i nära relationer.
Handläggare/utredare inom familjegruppen skattar generellt sin egen teoretiska och
praktiska kunskap högre än de som handlägger vuxna. Detta har förmodligen bland annat att göra med att man inom familjegruppen använder sig av instrumentet BBIC som innehåller frågor kring våld i nära relationer.
Det råder en osäkerhet bland personal kring ansvars- och rollfördelning och samverkan både internt på socialtjänsten och externt med andra verksamheter behöver stärkas och
struktureras.
Sammantaget kan sägas att socialtjänsten har kännedom om ett litet antal av det totala antalet våldsutsatta och barn som bevittnat våld i kommunen och bör utveckla sitt
uppsökande och identifierande arbete. Av de som kommer till socialtjänstens kännedom är det dock få som får beviljade insatser, och arbetet för att förbättra utredningarna och det stöd och den hjälp som erbjuds behöver stärkas.
Socialnämndens ansvar
Våldsutsatta kvinnor
Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
(5 kap. 11 § andra stycket SoL)
Alla som utsätts för våld eller kränkningar har, efter individuell prövning, rätt att få det stöd och den hjälp de kan behöva. Socialnämnden skall dock särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Att vara eller ha varit utsatt för våld av just en närstående är en omständighet som i många fall minskar benägenheten att berätta och polisanmäla våldet. Socialtjänstens har dock ett ansvar att uppmärksamma att en person som söker hjälp av något slag kan vara utsatt för brott.
I fråga om våld mot kvinnor av närstående har vissa grupper lyfts fram som särskilt sårbara.
Dessa grupper är kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblematik, utländsk
bakgrund, äldre kvinnor samt kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Även kvinnor i samkönade relationer har lyfts som ett eget problem- och kunskapsområde.
Behoven kan variera mycket inom och mellan dessa grupper. Grupperna är inte heller homogena eller att betrakta som statiska. Det som gör dessa grupper särskilt sårbara kan vara faktorer som:
Okunnighet om sina rättigheter
Heteronormativitet i omgivande samhälle
Isolering och ensamhet
Starkt beroende av våldsutövaren
Socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället Barn som bevittnat våld
Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.
(5 kap.11 § tredje stycket SoL)
Nämndens skyldighet att uppmärksamma behov av stöd och hjälp hos alla barn som
bevittnat våld av eller mot en närstående vuxen innefattar att utreda och bedöma behov hos enskilda barn och erbjuda insatser. Detta är socialnämndens skyldighet oavsett om
vårdnadshavaren till barnet samtycker till det eller inte. Med att ha bevittnat våld eller andra övergrepp avses att barn har sett eller hört den brottsliga gärningen begås. Med närstående
vuxen avses förutom barnets föräldrar, t.ex. vuxna syskon, fosterföräldrar eller styvföräldrar, mor- och farföräldrar.
Våldsutövare
Socialnämnden har ett ansvar för att den som utövar våld erbjuds adekvat stöd och hjälp för att kunna förändra sitt beteende. Detta är dessutom en viktig del i det förebyggande arbetet.
Handlingsplanens fokus
Socialnämnden bör, för att fullgöra sina skyldigheter enligt 5 kap. 11§ SoL sammanställa en handlingsplan med fastställda uppföljningsbara mål för sitt arbete mot våld i nära relationer.
Denna handlingsplan är framtagen i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd SOSFS 2009:22 och är att betrakta som ett stöd i det grundläggande arbetet för år 2014, med ett behov av att uppdatera och utveckla handlingsplanen år 2015.
Handlingsplanen fokuserar socialtjänstens ansvar och arbete mot våld i nära relationer i Svenljunga kommun. Det är dock ett arbete som skall bedrivas i samverkan med andra myndigheter och aktörer, och handlingsplanen innehåller därför även tvärsektoriella uppdrag.
Handlingsplanen fokuserar på ansvarsområdena organisation, kompetens, kvalitet och samverkan. Dessa ansvarsområden är de som omfattats av kartläggning som föregått utformningen av handlingsplanen. Rekommendationer avseende de olika ansvarsområdena är i enlighet med rekommendationerna i Socialstyrelsens VÅLD Handbok om
socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (2011)
Handlingsplanens syfte
Denna handlingsplan syftar till att påbörja ett kvalitetsutvecklingsarbete inom socialtjänsten i Svenljunga kommun, både vad gäller kompetens bland ledning och
socialsekreterare/utredare och vad gäller deltagandet i existerande samverkansforum i kommunen. Syftet är således att förbättra förutsättningarna för en fungerande verksamhet gällande arbetet mot våld i nära relationer.
Uppföljning
I och med att detta bör ses som en uppstart för att utveckla arbetet mot våld i nära relationer behöver handlingsplanen följas upp med kort intervall under de första åren. Denna (år 2014) ska revideras efter ett år, det vill säga i början av år 2015. Om man vid den revideringen ser att arbetet fortskrider enligt handlingsplanen, kan intervallen förlängas till att revidering ska ske vart annat år.
Denna handlingsplan är inte uttömmande och en reviderad handlingsplan bör även innefatta bland annat hur socialtjänsten svarar mot målgruppernas behov, kontroll och uppföljning av externa utförare, informationsspridning och uppsökande verksamhet, införande av
standardiserade bedömningsmetoden FREDA samt beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Nya föreskrifter väntas från Socialstyrelsen under våren 2014, och
handlingsplanen ska vid uppdatering revideras med hänsyn till de nya föreskrifterna.
Det är socialnämndens ansvar att uppföljning och revidering av handlingsplanen sker så som det beskrivs ovan. Att besluta om denna handlingsplan innebär även ett accepterande av detta framtida ansvar.
Mål
I handlingsplanen används ett antal olika ”målnivåer”; övergripande mål, långsiktiga mål, områdesmål och vägen dit. Övergripande mål är utgångspunkten för allt arbete mot våld i nära relationer i Svenljunga kommun och fungerar som ledstjärna för det framtida arbetet. De långsiktiga målen fokuserar på socialtjänsten arbete och områdesmål kan förstås som de långsiktiga målen nedbrutna i ansvarsområden. Vägen dit är de konkreta och direkta aktiviteter som krävs för att nå områdesmålen och i förlängningen de långsiktiga och
övergripande målen. Vägen dit beskriver vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar för att det blir gjort.
Övergripande mål
Det övergripande målet för arbetet mot våld i nära relationer är, i likhet med regeringens jämställdhetspolitiska mål, att våld i nära relationer ska upphöra.
Långsiktiga mål för personer som utsätts för våld av närstående, barn som bevittnar våld och våldsutövare
Att förvaltningen arbetar på ett sådant sätt så att personer som utsätts för/bevittnar våld vågar, kan och vill kontakta socialtjänsten för att få stöd och hjälp.
Att personer som kommer i kontakt med förvaltningen uppmärksammas och erbjuds kvalitativt, professionellt och tryggt stöd.
Att personer som utsätts för/bevittnar våld känner sig trygga med de insatser som förvaltningen erbjuder.
Att våldsutövare får stöd och hjälp i att komma från sitt destruktiva beteende.
Ansvarsområde: Politik och organisering
I enlighet med den kommunala självstyrelsen är det upp till varje kommun att bestämma hur arbetet organiseras och hur socialtjänsten är uppbyggd. Kommunen har dock ansvar för att organisera nämndverksamheten så att socialtjänstlagens krav på bl.a. god kvalitet kan uppfyllas.
Socialtjänstens roll och organisation behöver analyseras i relation till uppdraget, ansvaret och behoven. Detta för att säkerställa att våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld uppmärksammas inom hela socialtjänsten och får den hjälp och det stöd som de behöver.
Socialnämnden har ansvar för att arbetet organisers så att det främjar personalens arbete med metoder som bygger på den bästa tillgängliga kunskapen. Exempelvis gällande hur verksamheter organiseras, personalens kompetensutveckling, vilka utredningsmetoder som ska användas och vilka insatser som kommunen kan erbjuda en våldsutsatt kvinna eller ett barn som bevittnat våld.
Områdesmål
Att socialnämnden organiserar socialtjänsten på ett sätt som möjliggör ett långsiktigt arbete av hög kvalitet avseende våld i nära relationer.
Att handlingsplanen följs upp och revideras år 2015, efter det 1 gång vart annat år.
Att socialnämnden prioriterar arbetet mot våld i nära relationer avseende resurser för kompetensutveckling för personal
Vägen dit
Vad Hur Vem När
Förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete mot våld i nära relationer skapas
Uppföljning av arbetet inom förvaltningen
3 resurspersoner utses och deras arbete följs
kontinuerligt upp och stöds
Socialnämnd
Ledning (SLG)
Årligen
Januari 2014
Kvalitetsutvecklingen på socialtjänsten är kontinuerlig
Handlingsplanen följs upp och revideras
Omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående kartläggs regelbundet
Omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld kartläggs
regelbundet
Socialnämnden Januari 2015.
Sedan vart annat år Vart annat år
Vart annat år
Ansvarsområde: Kvalitet
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld bör nämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning av om en utredning ska inledas.
Socialtjänsten bör sträva efter att införa en standardiserad bedömningsmetod för att kvalitetsutveckla sitt arbete mot våld i nära relationer och för att säkerställa att våldsutsatta och barn som bevittnat våld får rättssäkert och jämlikt stöd och hjälp av hög kvalitet.
Standardiserade bedömningsmetoder är baserade på forskning och beprövad erfarenhet. De skall vara prövade för relevans, tillförlitlighet och innehålla instruktioner för användning.
Kvalitetsbegreppet i socialtjänstlagen omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer – strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser. Kvaliteten i verksamheten ska fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. En förutsättning för att kunna utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten är att kunskapen systematiskt dokumenteras.
Områdesmål
Att förvaltningen arbetar utifrån kvalitetsledningssystemet
Att det finns aktuella, uppdaterade och implementerade rutiner för verksamheten.
Att alla utredningar av ärenden som gäller våld i nära relationer görs i enlighet med rutiner och dokumenteras i datasystemet.
Att fler som söker stöd och hjälp, både vuxna och barn, får rätt insatser av god kvalitet
Vägen dit
Vad Hur Vem När
Aktuella rutiner för hur socialtjänstens personal ska agera:
- vid indikationer på att en person utsätts för våld av
närstående, på att ett barn bevittnat våld samt på att en person utövar våld mot närstående - i akuta situationer - i ej akuta
situationer
- vid utredning och bedömning
Skriftliga rutiner tas fram.
Resurspersoner och projektledare.
Beslutas på ledningsnivå.
Tas fram hösten 2013. Beslutas januari 2014
Implementera rutiner i
personalgruppen
På APT Resurspersoner Våren 2014
Handläggning och utredning görs och dokumenteras enligt utredningsmall
Alla handläggare använder systemet Pulsen Combine på ett korrekt sätt
Anna Henriksson informerar
samordnare, som i sin tur informerar på APT
Våren 2014
Kvaliteten på socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer bibehålls
Nyanställda informeras vid introduktionen om socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer, de rutiner,
handläggningsstöd och resurspersoner som finns att tillgå.
Ledning (SLG) skriver in i
”introduktionspaket”
Våren 2014
Påbörja ett arbete utifrån
standardiserade bedömningsmetoder
Anmäl intresse och påbörja utbildning och implementering av FREDA
Ledning (SLG), resurspersoner, samordnare
Hösten 2014
Säkerställa att alla insatser för
våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare är av god kvalitet och svarar mot
målgruppernas behov
Kartlägga vilka insatser som finns att tillgå i dagsläget och hur de svarar mot målgruppernas behov
Resurspersoner Under 2014
Ansvarsområde: Kompetens/Utbildning
All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt
socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmåga att praktiskt kunna tillämpa dessa kunskaper
(SOSFS 2009: 22)
Våldsutsatta kvinnor kan komma i kontakt med olika delar av socialtjänsten och det är därför viktigt att det finns kompetens inom hela socialtjänsten hos den personal som kan tänkas möta våldsutsatta. Detta inkluderar äldreomsorg och verksamheter för funktionsnedsatta personer.
Socialnämnden har ansvar för att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra socialtjänstens uppgifter. Nämnden har även ansvar för att se till att personalen har tillräcklig kompetens för det arbete den ska utföra samt för att ge personalen
förutsättningar för kompetensutvecklingar som svarar mot verksamhetens behov.
Personalens kunskap är avgörande för att socialtjänsten ska kunna upptäcka och förstå våldsproblem och att på ett respektfullt sätt ta upp frågor om våld med de berörda. Även personal som arbetar på äldreboende, inom hemtjänsten, dagverksamheter m.fl. bör
regelbundet får kompetensutveckling om våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.
Personal som handlägger ärenden som avser barn och unga bör ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete.
Områdesmål
Att alla handläggare på socialtjänsten har genomgått grundläggande utbildning inom våld i nära relationer.
Att resurspersonerna har en utvidgad kunskap inom våld i nära relationer.
Att alla handläggare på socialtjänsten vågar fråga om våld i nära relation i mötet med klienter.
Att våld i nära relationer är ett återkommande inslag i diskussionen kring socialtjänstens ansvar i kommunen
Vägen dit
Vad Hur Vem När
Baskompetens i personalgruppen
Hela personalen (inklusive ledning) genomgår
grundutbildning inom våld in nära relation
Ledning (SLG) Våren 2014
Spetskompetens i personalgruppen
Resurspersonerna deltar i fördjupad kompetensutveckling
Ledning (SLG) Våren 2014
Våldsutsatta upptäcks/Våga fråga
Alla
handläggare/utredare frågar om våld i mötet med klienter
Ledning (SLG) och resurspersoner
Under 2014
Kompetensen lever Som stående punkt på APT ”Resurspersonen har ordet”.
Ledning (SLG), samordnare, resurspersoner
Under 2014
Ansvarsområde: Samverkan
Våld i nära relationer är ett mångsidigt problem och kräver samverkan mellan många myndigheter. Med samverkan menas de aktiviteter som olika myndigheter måste bedriva gemensamt inom området. Det betyder att tillföra ”sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man har att gemensamt utföra”. Socialnämnden bör i sin verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka så väl externt som internt, både på en
övergripande nivå och i enskilda ärenden. Samverkan är nödvändig för att komma i kontakt med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och personer som utövar våld samt för att ge dem det stöd och den hjälp som de har rätt till.
Samverkan fungerar både som en kvalitetsutveckling för kommunens arbete mot våld i nära relationer och som en kompetenshöjning för personal inom socialtjänsten.
Områdesmål
Socialtjänsten har en kontinuerlig och välfungerande samverkan med övriga aktörer som möter våldsutsatta personer, barn som bevittnat våld och våldsutövare i sin verksamhet.
Ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och övriga aktörer i kommunen är skriftlig och tydlig för alla inblandade.
Samverkan mellan de olika delarna inom socialtjänsten är välfungerade och följs upp kontinuerligt.
Ansvarsfördelningen inom socialtjänsten är skriftlig och tydlig för alla inblandade.
Vägen dit
Vad Hur Vem När
Samverkan med kvinnojouren i Mark
Kvinnojouren i Mark bjuds in till
socialtjänstens APT
Representanter från socialtjänsten i Svenljunga deltar i samverkansträffar med kvinnojouren, socialtjänsten i Mark och socialtjänsten i Tranemo.
Återkopplar till personalgruppen på APT.
Resurspersonerna i dialog med
gruppsamordnarna
Resurspersonerna tar kontakt med
kvinnojouren
En (1) gång per termin.
Start våren 2014
Vid inplanerade möten.
Start våren 2014
Samverkan med Utväg
Hela
personalgruppen deltar vid
studiebesök
Ledning (SLG) Våren 2014
Två gånger per termin.
Resurspersonerna fungerar som kontaktpersoner, deltar vid Utvägs kontaktpersonträffa s, återkopplar till personalgruppen på APT
Resurspersonerna Start våren 2014
Underlätta för våldsutsatta att få permanent boende
Diskutera
förtursregler och förtursblankett med SvenBo
Resurspersoner Våren 2014
Skriftliga rutiner för intern samverkan och
ansvarsfördelning mellan de olika delarna inom socialtjänsten.
Interna
samverkansdoku- ment upprättas och inkluderas i det skriftliga
handläggnings- stödet.
Ledning (SLG) Våren 2014
Skriftliga rutiner för extern samverkan och
ansvarsfördelning mellan
socialtjänsten, skolan, vården och polisen.
Ett externt samverkansavtal upprättas, som inkluderar hantering av
sekretessbelagda uppgifter
Ledning (SLG) och representanter från berörda verksamheter
Hösten 2014
