Hälsa i bokslut Indikatorer för en
hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av
hälso- och sjukvården
Ingvor Bjugård
Sveriges Kommuner och Landsting
• Jämlik hälsa
• Levnadsvanor som innebär särskilda hälsorisker
• Hälsoproblem
• Tio relevanta nyckeltal för folkhälsoarbetet ska tas fram.
• Nyckeltal ska tillsammans beskriva det regionala tillståndet vad gäller folkhälsa och folkhälsoarbete.
• Framtagande av sådana nyckeltal, kräver en fortgående
metodutveckling i samspel med främst kommunerna och andra landsting.
• Nyckeltalen ska samlat ingå i ett hälsobokslut som ska föreläggas fullmäktige senast 2002.
• Ambitionen är att nyckeltalen i framtiden ska ingå i en årlig
uppföljning av folkhälsoarbetet.
• Nyckeltal för grundläggande livsvillkor – jämlik hälsa – förlorade levnadsår före 70 års ålder
– återstående medellivslängd vid 50 års ålder – utbildningsnivå
– trivsel i skolan i årskurs 9
• Nyckeltal för levnadsvanor som innebär särskilda hälsorisker
– rökande gravida kvinnor vid inskrivning inom mödrahälsovården – tobaksbruk i årskurs 9 samt år 2 och 3 i gymnasiet
– alkoholbruk i årskurs 9 samt år 2 och 3 i gymnasiet – förbjudna droger år 2 och 3 i gymnasiet
– alkoholförsäljning – matvanor
– fysisk aktivitet
• Nyckeltal för specifika hälsoproblem
– nyinsjuknande i hjärtinfarkt före 70 års ålder
15. Barns vikt
Vad är landstingets bidrag till en god folkhälsa?
OCH
Hur följer vi upp att landstingets insatser
har bidragit till en god folkhälsa?
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
• 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen.
• 2 b § Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de
metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
• 2 c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att
förebygga ohälsa.
Mål för Folkhälsan
Prop. 2002/03:35 s.69
Hälso- och sjukvårdens ansvar i folkhälsoarbetet
• Arbeta mer hälsoorienterar med ett helhetsperspektiv på hälsan
• Utforma ett sk hälsobokslut som syftar till att följa upp hur resurser och insatser inom hälso- och sjukvården bidrar till hälsoutvecklingen.
– .. som utöver ekonomiska aspekter också redovisar effekter på patienters och
befolkningens hälsa
• Uppföljning av målområde 6 indikatorer
– En hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Statistik - finns hos LF
• Väntetider i vården
– information om väntetider till ett urval av mottagningar, undersökningar eller behandlingar inom den specialiserade vården vid sjukhus och vissa öppenvårdsmottagningar
utanför sjukhus.
• Sjukvårdsdata
– riktar sig främst till beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn. Underlag för att följa, jämföra eller analysera utvecklingen inom hälso- och sjukvården.
• Vårdbarometern
– den vuxna befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till hälso- och sjukvården kontinuerligt
avläsas.
Statistik - finns hos LF
• Kostnad Per Patient – KPP
– en metod för beräkning av kostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt. Även utförda
vårdtjänster och kostnaden för var och en av dem redovisas.
• Verksamhets- och ekonomistatistik
– löpande ekonomi- och verksamhetsstatistik från landsting och regioner
• tillgodose krav på nationell och internationell statistik
• att få förhandlingsunderlag
• ge medlemmarna jämförelsematerial för intern
uppföljning.
Ett hälsofrämjande perspektiv i
ledning, styrning och UPPFÖLJNING
• Uppvaktning från landsting - bidra till ett
hälsofrämjande perspektiv i ledning och styrning av landstingen
• Arbetet syftar till att under 2004:
– .... få fram en eller flera modeller för ett s.k hälsobokslut
– som ska vara en del av landstingets
ledningssystem och ingå i den vanliga budgeten.
– kanske lyckas man visa siffror i vissa frågor men resten i beskrivande text.
– skapa en mellan landsting/regioner gemensam
kunskap om och definition av vad som menas
med ett hälsofrämjande perspektiv i ledning,
styrning och uppföljning.
Projektdeltagare
Om projektet
•Målsättning
–presentera ett eller flera förslag till en sk hälsobokslutsmodell
–uppföljningsindikatorer som syftar till att följa upp processer för en hälsoorientering av
landstingens olika verksamheter och hur resurser och insatser inom hälso- och sjukvården bidrar till vunnen hälsa.
•Arbetsmetod
–”Hälsa hänger ihop med så mkt annat som hälso-
och sjukvården inte kan påverka, ska vi då jobba
med hälsobokslut – gigantiskt, börja någonstans
få in hälsodata som styrning”
Hälsoorientering
• Hälsoorienteringen kan ses som ett strategiskt
instrument som ska utveckla en effektivare hälso- och sjukvård genom att man ”beställer” hälsoeffekter.
• Måldiskussionen i sig är viktig.
• Tydliga och uttalade mål ger större förutsättningar att vara effektiv. Det ger möjlighet till samordning av resurser men också till prioritering utifrån målen och att systematisera de aktiviteter och resurser som redan finns.
• I uppdrag och verksamhetsplaner lyfta fram mål som
leder till bibehållen eller bättre hälsa.
Perspektiv
• Hälsofrämjande åtgärder:
–Insatser inom alla områden i samhället, där avsaknad av insats skulle kunna
leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom utan på frisk- och skyddsfaktorer.
• Sjukdomsförebyggande insatser:
–Insatser som riktar sig mot att undvika
sjukdom eller få en senare debut av
specifika sjukdomar.
Prevention -definition
• Primärprevention
–Åtgärder för att förhindra att sjukdom/ohälsa över huvudtaget uppträder *
–Behandling av riskfaktorer för att förebygga sjukdom
• Sekundärprevention
–Innefattar tidig diagnostik och behandling av sjukdom*
–Insatser för att minska risken för försämring
• Tertiärprevention
–Avser rehabilitering efter sjukdom och skada
* Folkhälsovetenskaplig definition
Hälsa - Definitioner
• En dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig.
• WHO:s hälsodefinition från 1946: "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och
socialt välbefinnande och inte endast frånvaron
av sjukdom och handikapp".
Vilken väg ska jag ta, frågade Alice.
Det beror på vart du ska, sa katten.
Det vet jag inte, svarade Alice.
Då kvittar det vilken väg du tar, sa katten
Lewis Caroll
•Avgränsningar
–Landstingens hälso- och sjukvård –Hälsofrämjande perspektiv
–Valde bort folkhälsorapportering –Valde bort ekonomisk aspekt
•Spaning
–Välfärdsbokslut
–Personalhälsobokslut
–Nysam (Nyckeltal i samverkan) –Hälsofrämjande sjukhus
–Nätverket uppdrag hälsa
–Befintlig statistik
Hälsa i bokslut - två sidor….
• Hur hälso- och
sjukvårdssystemen med dess olika
aktörer fungerar som en helhet gentemot befolkningen
• Uppföljning av
”beställd” verksamhet – system
• Hur olika enskilda
vårdgivare fungerar i relation till patienten inom hälso- och
sjukvårdssystemet
• Självkontroll
• Uppföljning av
produktion
”En hälsoinriktad hälso- och sjukvård”
•Använda hälsoorientering som strategi för en effektivare hälso- och sjukvård
•Stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper
•Stödja en jämlik hälsoutveckling i
befolkningen
….Hälsa i bokslut - två sidor
• Använda
hälsoorientering som strategi för en
effektivare hälso- och sjukvård
• Styrprocessen
• Stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper
• Verksamhetsprocessen
Indikatorer – områden
• Styrprocess
–Styrdokument (10)
–Kompetensutveckling (3) –Samverkan (3)
–Personal (1)
• Verksamhetsprocess
–Styrdokument (2)
–Kompetensutveckling (2) –Samverkan (3)
–Information och stöd (3) –Metoder/rutiner (3)
• Hälsosamtal (4)
Indikatorer – styrprocess exempel
• Styrdokument (10)
– Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i budget och flerårsplan
– Behovsrelaterade uppdrag/överenskommelser med fokus på jämlik hälsa
• Kompetensutveckling (3)
– Chefsutvecklingsprogram där kunskap om
hälsoorientering av hälso- och sjukvården ingår
• Samverkan (3)
– Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande
• Personal (1)
– Personalhälsobokslut som speglar hälsofrämjande arbetsplatser
• Mått: ja/nej/delvis, andel
Indikatorer – verksamhetsprocess exempel
• Styrdokument (2)
– Verksamhetsplaner med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål och aktiviteter
• Kompetensutveckling (2)
– Systematiska utbildningsinsatser i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
• Samverkan (3)
– Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande
• Information och stöd (3)
– Insatser till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet
• Metoder/rutiner (hälsosamtal o motiverande samtal) – Mätning av hälsorelaterad livskvalitet (3)
• Rutiner finns för att redovisa genomförda hälsosamtal (4)
• Individer med riskbeteende som fått stöd (4)
Förtvivla inte systrar och bröder om än vägen är lång Vi kommer dit vi ämnar oss om vi inte vänder om
Ett berg eller tio vad spelar det för roll Huvudsaken är att vi går åt samma håll
Fritt efter Michael Wiehe
•ja/nej/delvis
•Personalhälsobokslut som speglar hälsofrämjande arbetsplatser Perso-
nal
ja/nej/delvis
•Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande
•Kunskapsöverföring och stöd med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer
•Avtal/överenskommelser med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer Sam-
verkan
ja/nej/delvis
andel
•Systematisk utbildning av förtroendevalda om innebörden av hälsoorientering av hälso- och sjukvården
•Chefsutvecklingsprogram där kunskap om hälsoorientering av hälso- och sjukvård ingår.
•Hälsoorientering av hälso- och sjukvården är en del i landstingens introduktionsprogram för nyanställd
Kompete ns- utvecklin g
ja/nej/delvis ja/nej/delvis ja/nej/delvis
andel ja/nej/delvis ja/nej/delvis
•Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i budget och flerårsplan
•Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i uppdrag el motsvarande
•Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i upphandling/avtal
•Uppdrag innehåller krav på utveckling av metoder och rutiner för att registrera och följa upp levnadsvanor.
•Uppdrag innehåller krav på att mäta hälsorelaterad livskvalitet.
•Behovsrelaterade uppdrag/överenskommelser med fokus på jämlik hälsa
•Uppdrag om insatser för grupper som lever med ökad sårbarhet.
•Riktlinjer och program för att främja en jämlik hälsa
•Medicinska program/hälso- och sjukvårdsprogram eller liknande som innehåller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.
•Epidemiologiska uppgifter och analyser används i planering, prioritering och uppföljning
Styrdo kument
Mått Indikator
Styrprocessen
tillgång till ja/nej/delvis
andel nöjda ja/nej/delvis
•Skolor eller motsvarande där individer med långvarig sjukdom eller funktionshinder får stöd till god livskvalitet
•Patienten är nöjd med den information han/hon fick om sin sjukdom och sina problem
•Insatser till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet.
Information och stöd
ja/nej/ delvis
•Gemensam regional folkhälsopolicy/liknande
•Kunskapsöverföring och stöd med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer
•Avtal/överenskommelser med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer
Samverkan
ja/nej/ delvis andel enheter
•Systematiska utbildningsinsatser i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
•Utbildningsprogram för medarbetare i samtalsmetodik/liknande Kompetens-
utveckling
ja/nej/ delvis andel
•Verksamhetsplaner med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål och aktiviteter
•Vårdprogram med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Styrdokument
för
hälsofrämjande arbetssätt
Mått Indikator
Verksamhetsprocess
andel antal antal andel Antal
•Individer med riskbeteende som fått stöd
•Individer som fått
oRemiss till rökavvänjning oRemiss till Fysisk Aktivitet
•Rökare som slutar/minskar röka innan planerade kirurgiska åtgärder
•Opererande kliniker har rutiner för att erbjuda rökslutarstöd Motivera
nde samtal kring levnadsva nor
andel andel andel ja/nej/delvis
•Systematiska hälsosamtal om levnadsvanor förs vid anamnes
•Systematiska hälsosamtal om levnadsvanor med blivande föräldrar där sambandet mellan föräldrarnas vanor och det lilla barnets utveckling och välbefinnande betonas
•Systematiska hälsosamtal om levnadsvanor med nyblivna föräldrar där sambandet mellan föräldrarnas vanor och det lilla barnets utveckling och välbefinnande betona
•Rutiner finns för att redovisa genomförda hälsosamtal Hälsosam
tal
ja/nej/ delvis
•Insatser för livsstilsförändring:
orökning oalkohol oövervikt ofysisk aktivitet
•Mätning av hälsorelaterad livskvalitet.
•Regelbunden mätning av hälsorelaterad livskvalitet hos långvarigt sjuka och funktionshindrade
Metoder/r utiner
Mått Indikator
Verksamhetsprocess
Projekt Bättre Avtal
Anders Olsson Förhandlingschef
Närsjukvård Stockholm
Mål
n Finna ”Bästa avtal”
n Utveckla det med ”godbitar” från andra avtal
n Försök finna en struktur
n Kan vi ha vissa gemensamma texter?
Underlag
n Inbjudit alla landsting att sända in sina avtal
n Fått in ca 15 avtal
n Ca 700 sidor
Verksamhetsområden
n Husläkareverksamhet
n Hemsjukvård
n Baspsykiatri
n Ambulanssjukvård
Ser på
n Hur får man in uppdraget i avtalet
n Långsiktighet i relationen – lokaler, investeringar
n Kvalitetsfrågor - stimulans, tydlighet
n Tydlighet – begriper vi vad det står, struktur
n Uppföljning – hur följer man upp, koncentrerar man på väsentligheter
n Prioriteringar – hur hanteras
prioriteringsfrågorna
Olika avtal
n Avtal direkt med vårdgivaren, ofta privat
n Avtal med länsövergripande organisation
n Direktiv till länsövergripande
organisation
Organisation
n Projektdeltagare
n
Gunilla Esbjörn Dalarna
n
Henning Sand Östergötland
n
Stefan Fyrqvist Västmanland
n
Bo Enheim Västernorrland
n
Kerstin Westholm Uppsala
n
Olle Olsson Gävleborg
n
Jan-Erik Magnusson Halland
n
