Självständigt arbete på grundnivå Del 1
Samspel & kommunikation
mellan lärare – elever och elev-elev
Karin Davidsson
Lärarexamen 210hp
Innehållsförteckning
1.1 Inledning 2
1.2 Observationsplats 2
1.3 Metod 2
2 Resultat 3
2.1 Genomgång- att ge instruktioner 3
2.2 Samtal under skapandet 3
3 Diskussion 6
4 Källförteckning 8
1.1 Inledning
”Genom rika möjligheter att samtala […] skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.
Lpo 94, Lärarnas Riksförbund, 2010:15.
Samspel och interaktionen mellan lärare och elever är grunden till trygghet och för att skapa goda förutsättningar för lärande. Det är inte bara det verbala språket som är av vikt, även kroppsspråk och rösten är av betydelse för att skapa goda relationer mellan läraren och eleverna. På skolan där jag utförde min observation har 89% av eleverna annat språk än svenska som modersmål, och många gånger sker missförstånd på grund av elevernas bristande kunskap i svenska språket. Jag ville se hur eleverna kunde ta emot och förstå instruktioner under en bildlektion samt hur eleverna och läraren samt elever sinsemellan kommunicerar med varandra, vad och hur något sägs, och hur det kan tolkas.
• Hur är samspelet och kommunikationen mellan lärare- elev och mellan elever?
• Hur kommunicerar de kroppsligt och verbalt med varandra?
1.2 Observationsplats
Jag har gjort en observation på en skola i södra Malmö som har ca 350 elever varav 89 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Observationen ägde rum under en bildlektion med 22 elever i mars 2011.
1.3 Metod
Jag har som metod utfört en öppen observation vilket innebär att eleverna och läraren var medvetna och informerade om att jag observerade. Observationen har varit delvis deltagande, delvis passiv. Under observationen fördes semistrukturerade observationsanteckningar som
2 Resultat
Klockan är strax innan tio en tisdag och eleverna kommer in från rast. Eleverna är stirriga och pratar i mun på varandra när de kommer in genom dörren. Läraren står framme vid tavlan och tittar på eleverna medan de går in och sätter sig på sina platser. Sedan en vecka tillbaka är bänkarna placerade i grupper för att läraren tycker det är av stor vikt att eleverna skall kunna samtala med varandra under arbetet.
2.1 Genomgång – att ge instruktioner
Det är dags för genomgång av dagens bilduppgift, att göra ett självporträtt med hönsnät och papier machè. Läraren står framme vid tavlan och ritar människans proportioner på tavlan.
Läraren verkar inte se att vissa av eleverna inte deltar i genomgången. En tjej, Maria, sitter och tittar ut genom fönstret. Förstår hon inte eller tycker hon genomgången är ointressant?
Hon sitter och leker med pappret som ligger framför henne på bordet.
- Kommer det inte bli kladdigt?, frågar Maria rakt ut.
Läraren har fortfarande fokus på tavlan. Hör hon inte frågan, eller ignorerar hon den eftersom eleven inte räckt upp handen först? Maria har ofta svårt för att koncentrera sig, men i och med att hon ställt en relevant fråga indikerar det att hon har lyssnat. Läraren tittar ut över klassen och frågar om det är någon som kan rita ut ungefär hur långa armar en människokropp har, och vart knäna sitter. En tjej som suttit tyst och uppmärksammat hela lektionen räcker upp handen. Eleven, som vi kan kalla Sofia, går tyst fram och ritar ut armar och knän på tavlan.
- Bra Sofia, säger läraren med blicken fäst på tavlan.
2.2 Samtal under skapandet
Genomgången på tio minuter är färdig och det är dags för eleverna att sätta igång och skapa sina hönsnätskroppar. En tjej sitter och pratar rakt ut i luften om Melodifestivalen och jag försöker se mig omkring i rummet för att se vem hon samtalar med. En annan tjej, Pia, tittar sig osäkert omkring i rummet. Hon har hamnat bredvid klasskompisar som hon inte brukar sitta bredvid och söker nu kontakt med sina kompisar. Ingen av hennes vänner verkar ge respons på hennes kontaktsökande och hon tittar ner på bordet och suckar. Vikten av att bli bekräftad och sedd av sina vänner verkar vara stor.
En tjej som suttit tyst under hela genomgången kommer fram till mig.
- Vad ska vi göra för nåt, Karin?
Denna elev har, på grund av sina språkbristningar, ofta svårt att förstå längre instruktioner.
Jag funderar på varför hon söker sig till mig, och inte till hennes klasskompisar eller till läraren. Det är viktigt att man som lärare stämmer av och frågar om alla förstått efter en genomgång. Jag förklarar sakta för eleven hur hon skall göra och visar med hjälp av hönsnätet hur man skall gå tillväga.
- Vet du nu hur du ska göra?, frågar jag.
Eleven nickar och går tillbaka till sin plats. Jag iakttar eleven och ser att hon verkar ha förstått. Läraren står framme vid katedern och gör något med sin mobiltelefon. Hon ser inte att vissa elever inte riktigt förstått instruktionerna och därför får svårigheter med att komma igång.
Pia, som har suttit och stirrat ner i bänken tar sin stol och flyttar till gruppen där hennes kompisar sitter. Hon börjar genast skratta och prata med sina kompisar. I de övriga grupperna sitter eleverna och pratar rakt ut i luften, ingen verkar prata med någon annan. Åtminstone är det ingen som ger respons på vad de säger, eller ens verkar reagera på att de pratar. Pia och Maria sitter och pratar högt med varandra och skrattar.
- Maria. Vad gör ni?, ropar läraren högt över hela klassrummet framme ifrån tavlan.
Eleverna reagerar genom att titta upp på läraren. Sedan fortsätter deras pratande och skrattande. Varför gick inte läraren fram till eleverna och sa till dem? Hur kommunicerar läraren med eleverna och varför sitter somliga av eleverna och pratar rakt ut i luften? Präglas elevernas sätt att kommunicera med varandra av lärarens sätt att vara och agera?
3 Diskussion
Det finns en problematik i att observera kommunikation och samspel därför att kommunikation bygger på hur sändaren samt mottagaren uppfattar och förmedlar olika saker.
Detta gör det på så vis svårt för någon utomstående observatör att fullständigt kunna förstå och analysera kommunikationen.
I undervisningssituationer är både läraren och eleverna sändare samt mottagare.
Informationen som skickas mellan de olika parterna sker dels genom det verbala språket, men även gester samt kroppsspråk spelar in (Långström, 2006). Under min observation märkte jag att kommunikationen inte nådde fram i klassrummet och mycket av samtalen dog ut då ingen individ tog sig tid att lyssna på någon annan, varken läraren eller eleverna.
I en klass där majoriteten av eleverna har annat språk än svenska som modersmål är det av stor vikt att läraren är extra tydlig när det kommer till att ge instruktioner, vilket jag tyvärr kände avsaknad av under min observation. En tydlig indikering på att alla inte förstått är den elev som kom fram till mig och bad om hjälp.
När läraren ropade över hela klassrummet och frågade vad eleverna höll på med inväntade hon inte på någon respons. Läraren bör vara en auktoritet samt en förebild för eleverna och skall verka som ett gott exempel. Om inte läraren arbetar för att denna skall få en legitim respekt över eleverna, så kommer i sin tur inte heller eleverna att respektera och lyssna på varandra (Thornberg, 2009). Läraren har en stor påverkan, både positivt men även negativt, när det kommer till att påverka samspelet mellan eleverna (Thornberg, 2009). Under min observation såg jag en viss distans mellan lärare – elev och mellan elev-elev när de samtalade med varandra. Om läraren står och ropar till eleverna över hela klassrummet, skickar hon automatiskt ut signaler till eleverna om att det är legitimt att kommunicera på det viset.
Läraren inväntade heller ingen respons från de två elever hon sade till, vilket gör att eleverna tror att det är acceptabelt att även de kan prata rakt ut i luften utan att invänta svar.
Både läraren och eleverna tittade aldrig varandra i ögonen när de samtalade med varandra vilket jag såg tydligt när jag gjorde min observation. För dem är det säkert ett invant beteende,
så de inte ens tänker på det själva, medan det för mig som utomstående indikerade brister i kommunikationen. Långström (2006) menar att lärarens ögonkontakt med eleverna i lärandesituationer och genomgångar är betydelsefull, då hon på detta sätt kan se om eleverna har förstått.
4 Källförteckning
Långström, Sune, 2006: Praktisk lärarkunskap. Uppl. 1:3. Lund: Studentlitteratur
Lärarnas Riksförbund, 2010: Lärarboken 2010/2011.
Thornberg, Robert, 2009: Det sociala livet i skolan – socialpsykologi för lärare. Uppl.
1:3. Stockholm: Liber
