Lärande & utveckling.

(1)

www.karlskoga.se

Lärande & utveckling

En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sjölyckans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

(2)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen

Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Fullmäktigemål

Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål

Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Nämnden kommer att särskilt granska och analysera:

Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande

(3)

Enhetens egna mål

Sjölyckans förskola arbetar medvetet med naturkunskap och teknik.

Sjölyckans förskola använder TRAS aktivt i verksamheten.

Sjölyckans förskola har en kontinuerlig gruppverksamhet.

Sjölyckans förskola gör pedagogiska dokumentationer med hjälp av modern teknik.

Arbetet i verksamheten

På Sjölyckans förskola utgår vi ifrån våra prioriterade mål samt läroplanen i vår planering.

Barnen delas i tre grupper efter ålder och mognad. Vi har en kontinuerlig gruppverksamhet.

Pedagogerna använder sig av pedagogiska dokumentationer och Systematiskt Kvalitetsarbete för reflektion och vidare planering av verksamheten. Pedagogerna har ett medvetet TRAS-

”tänk” som genomsyrar verksamheten.

o Språkutveckling; Barnens språkutveckling stimuleras dagligen i verksamheten

genom tex rim, ramsor, sång och böcker. Vi uppmuntrar barnen till dialoger, med både barn och vuxna. Bokstäver och ord finns tillgängliga i verksamheten, dessa synliggörs av pedagogerna. Tecken som stöd och dagsschema används i det vardagliga arbetet med barnen. TRAS används som ett pedagogiskt verktyg för att följa barnens språkutveckling.

o Matematikutveckling; Matematik är en naturlig del i vår verksamhet, både bland barn och vuxna. Vi räknar, tex vid samlingen, benämner matematiska begrepp korrekt (cirkel, fjärdedel osv.) Spel används regelbundet, både sällskapsspel och pedagogiska spel på lärplattan. Barnen utmanas i sitt logiska tänkande, tex genom att se mönster och följa beskrivningar. Vi använder oss av konkret material för att synliggöra matematiken.

o Utveckling inom Naturvetenskap och Teknik/ FramKaNT; Vår målsättning är att arbeta medvetet med naturvetenskap och teknik i vardagen. Vi använder oss av exprimentlådor och annat vardagsmaterial såsom byggleksmaterial, uteleksaker samt återvinningsmaterial för att tillsammans med barnen utforska, diskutera och analysera olika experiment och tekniker. Vi utforskar även andra miljöer i närområdet genom utflykter och promenader. Lärplatta och Iphone används regelbundet i verksamheten för att tex forska tillsammans med barnen samt dokumentera vad vi gör.

o Praktisk- Estetisk utveckling; Barnen erbjuds olika uttryck för motoriska aktiviteter såsom musik, sång, dans och drama. Skapande aktiviteter bedrivs med olika material och tekniker, tex sand, vatten, färg, olika sorters papper, tyg, garn, pärlor m.m. Barnen har även tillgång till att skapa med olika sorters byggmaterial såsom kartong, filt m.m.

o Utveckling av den pedagogiska miljön; Den pedagogiska innemiljön har tillrättalagts utifrån våra mål och barnens behov. Vi är lyhörda och flexibla inför barnens intressen.

(4)

Resultat

.

o Språkutveckling; Barnen är intresserade av språk i olika former. De uppskattar högläsning (utifrån ålder och mognad), sånger, språklekar.

De större barnen känner igen och kan skriva sina egna och kompisarnas namn, är intresserad av bokstäver och ljud, tex ”hur låter ditt namn i början?”. De är också intresserade av att göra egna böcker och ”spökskriver” gärna.

Hos de mindre barnen märker vi stora framsteg i språkutvecklingen efter införandet av tecken som stöd. De visar tydligt en vilja att kommunicera med både kompisar och pedagoger och är mer engagerade när vi tex sjunger.

Barnens språkutveckling kan följas i deras TRAS-scheman.

o Matematikutveckling; Att barnen är intresserad av matematik märks både i leken och i diskussioner mellan barnen.

De större barnen jämför längd och mått, gärna med varandra, de räknar, de större barnen benämner matematiska begrepp korrekt. De ser matematiska figurer i den aktuella miljön samt intresserar sig för tid och rum.

De mindre barnen intresserar sig för färger, är med och ”räknar” antalet barn vid samlingen, deltar i räknesånger och ramsor.

Alla barnen får möjlighet att arbeta med matematik på lärplattan utefter nivå och mognad.

o Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT; Intresset för naturvetenskap och teknik är stort bland våra barn. De deltar med glädje i de

aktiviteter vi erbjuder, tex experiment, skogsutflykter, följa beskrivning m.m. Barnen är nyfikna och vill veta mer och letar själva efter olika lösningar.

Lärplattan används regelbundet av alla barn för både forskning och problemlösning.

Dator finns att tillgå vid behov.

o Praktisk-estetisk utveckling; Barnens intresse för skapande i olika former är stort.

Olika material används och barnens intressen lyssnas in. Under vårt skapandetema har vi arbetat med tex rörelsesånger, drama och mer traditionellt skapande såsom olika typer av pyssel, målning med och på olika material samt klipp och klistra.

o Utveckling av den pedagogiska miljön; Efter att vi gjorde om den pedagogiska innemiljön har barnens sysselsättning förändrats på ett positivt sätt. Barnen fördelar sig och håller intresset för en aktivitet längre tid vilket leder till en lugnare och mer lärorik miljö för alla.

Resultatöversikt

(5)

Matematik

Vi har i några veckor ägnat oss åt matematik i olika former. I syfte att väcka barnens intresse, lära sig att räkna 1 – 5 och att lära sig enkla begrepp som tex. stor – liten.

Ur Lpfö 98/10:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Vi har använt oss av sånger och ramsor med antal och räknat. Använt oss av lärplattans matematiska appar. Använt matematik i vardagssituationer som t.ex.

vid maten och i leken.

1 – 2 – 3 st kakor på

sandlådekanten.

(6)

Matematik i vardagen

I Nalle puh gruppen har vi under några veckor arbetat med

” matematik i vardagen ” Några ex ;

 Siffrorna 1-5

 Om former ( cirklar, trekanter och kvadrater )

 Varit på promenad med ” Formjakt ”, då letade barnen efter runda föremål ( cirklar )

 Arbetat med matematik appar i våra ” lärplattor.

Här lär vi oss att para ihop rätt siffra med rätt antal.

Idag var det Junis tur att arbeta med lärplattan, hon arbetar med appen Knattematte

(7)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolan ska sträva efter att varje barn

 Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och

andras problemlösningar.

Här är vi redo för en promenad med ” Form jakt ” ….

Just idag sökte vi efter cirklar.

Barnen tycker att det heter

”runda saker”.

Här färglägger barnen ett ex: antal cirklar på ett papper som de sedan ska räkna och para ihop med rätt siffra.

(8)

Matematik i Bamsegruppen

Fullt engagemang med att para ihop rätt antal med rätt siffra.

Lärplattan kan användas på många sätt, här hjälps två flickor åt att spela Bingo. För att komma fram till rätt svar tar de hjälp av konkret material, i detta fall plastdjur.

Att mäta är spännande. Här mätte vi varandra på vilan och placerade oss i storleksordning

Enkelt material som små numrerade träknappar kan användas på många sätt, här hjälps två pojkar åt att placera knapparna i rätt nummerordning.

(9)

”Förskolan ska sträva efter att varje barn

 Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

 Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar”

(Lpfö98/10, s.10.)

Naturvetenskap ht-14

Vi har varit på skogsutflykt för att väcka barnens nyfikenhet för naturen.

Det är en utmaning för de små att ta sig fram mellan stockar, stenar, löv och pinnar. Bra träning för grovmotoriken.

Vi tittar på och benämner det barnen ser och är intresserade av.

Den stora stenen.

Masken och även spindeln träffade vi som vi sjöng och ramsade om.

-Blomma, sa ett av barnen, ett träd sa vi.

Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Lpfö 98/10

(10)

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

Vi har nu bytt till temat; naturvetenskap och teknik.

Under en förmiddag blandade vi barnen i Bamse & Nalle puh gruppen, då vi hade fyra stationer där vi jobbade med teknik.

 Bygga ” plus+plus ” efter beskrivning.

 Jobbade med teknik appar i ”lärplattan”.

 Gjorde ”potatis tryck”.

 Byggde lego bilar efter beskrivning.

Här jobbas det med stora ”plus + plus”

efter beskrivning.

Hugo T. och Abbe samarbetar med

”lärplattan”

De arbetar med appen ”

Pettsons uppfinningar”

(11)

Här jobbar Malwa, Jesper,Alma och Hanna med att bygga ihop små legobilar efter beskrivning

^.

Här är det färdiga resultatet….

Fina  eller hur !!!!!

Här görs det stora fina konstverk utav potatistryck.

Dessa finns uppsatta i

badrummet på ”Bamse” sidan för att

titta på.

(12)

Förskolan ska sträva efter att varje barn ” Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,

material och redskap”

Naturvetenskap och teknik tema LUFT, ht -14

Vi började temat med att fråga barnen vad luft är, om luft finns överallt, om vi kan leva utan luft och var luft inte finns.

Barnen var överens om att luft finns utomhus och att det är det som blåser, alltså vind. Vi behöver luften för att andas och om vi inte får luft dör vi.

Däremot fanns det ingen luft i rummet där vi var. När pedagogen fångade luft i en påse kom barnen på att luft finns även inomhus.

I vattnet och i rymden finns ingen luft berättade barnen. Vi prövade att sänka

ner ett glas fyllt med luft i vatten för att se vad som hände. Glaset välter och

luften stiger som en bubbla.

(13)

Pedagogen vill visa för barnen att luft måste ta vägen någonstans och att i vatten kan vi se luften

.

Nu stoppar vi ett papper i glaset kommer pappret att bli blött?

Pappret blev inte blött, varför? Pedagogen vill visa att luft tar plats och fungerar som en barriär så att vattnet inte kan tränga upp.

+Kan vi tillverka något som gör att vi kan se luften?

(14)

Vi gör papperviftor och går ut och ser varifrån det blåser.

Förskolan ska sträva efter att varje barn

- utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

- Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen.

(LpFö 98/10)

SKAPANDE I NALLEGRUPPEN VT-15

Barnen har fått provat på att måla på olika sätt, med färgkritor och med flaskfärg.

(15)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen Vi har passat på att vara ute i det härliga vintervädret och skapat i snön. Det blev snögubbar, köttbullar och bilar…

Vi gjorde även en minisnögubbe som fick följa med oss in. Barnen tittade på snögubben under dagen och följde intresserat vad som hände med den. Dagen efter var han ju borta vilket ledde till en härlig dialog om vad som hänt med den under natten. – Ä du snögubben??? Ho ho!?!

Förskolan ska sträva efter att varje barn…

 Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Lpfö 98/10

SKAPANDE – Nalle-puh gruppen

Vi började att prata om vilken årstid det var, vi kom fram till att det

är ” vinter ” och då tittade vi ut genom fönstret och där såg barnen

att det var ” snö ” och den var ” vit ”.

(16)

Vi pratade om vad man kan göra av snö, vi kom fram till olika saker;

 Snögubbe

 Snölykta

 Snökoja

Förskolan ska sträva efter att varje barn;

 Utvecklar sin förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik…

Lpfö 98/10

Här har vi plockat fram svart papper och vita kritor och med det började vi skapa en

”snögubbe”

Här fick barnen en snögubbe mall i papper och silkespapper i olika färger för att skapa sin egen snögubbe..

(17)

Scenbygge v 4-5

Vi började med att göra en bakgrund och diskuterade tillsammans hur vi skulle göra för att fästa ihop pappren. Vi använde oss av både häftapparat, lim och tejp och alla barnen hjälpte till!

Barnen hjälptes åt att färglägga vår bakgrund.

Det krävdes mycket samarbete och koncentration men alla blev nöjda med

resultatet!

Det här är slutresultatet!

(18)

Såklart behövdes också en bro! Barnen kom själva med idèn att vi kunde använda en kartong!

……och såhär fin blev den, här med Trollet under!

(19)

Till bilarna Bruzzo behövs såklart rattar. Dessa tillverkas av kartong på barnens initiativ.

Förskolan ska sträva efter att varje barn;

 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musikdans och musik.



Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. (Lpfö-98/10)

(20)

Sopbilen på besök okt-14

Ett av våra prioriterade mål detta läsår att barnen ska få förståelse för vår miljö på olika sätt.

Vi sopsorterar, kommer att besöka återvinningsstationen, pratar om vad som händer med skräpet osv. Det har varit många frågor kring just sopbilar så vi kontaktade helt enkelt Karlskoga energi och miljö och bad dem komma hit. Och vad kan vara bättre än att få undersöka hur en sopbil ser ut, luktar och låter samt ställa frågor till riktiga ”sopgubbar”? =)

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö..”

(LpFö-98/10)

(21)

Utdrag från föräldraenkäten okt-14

(22)

Utdrag från personalenkäten okt-14

(23)

(24)

Analys och bedömning

o Språkutveckling

UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV

X

MÅLUPPFYLLELSE ICKE

TILLFREDSSTÄLLANDE

TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD

X

NYTT NULÄGE Vi arbetar mer aktivt med TRAS i verksamheten och använder oss dagligen av tecken- och bildstöd.

o Matematikutveckling

X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Matematiktänket finns som en naturlig del i verksamheten bland både barn och pedagoger. Barnen är mer nyfikna på matematik.

o Utveckling inom Naturvetenskap och teknik/ FramKaNT

X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Pedagogerna är överlag mer medvetna, reflektioner och diskussioner förekommer ofta. Barnen är intresserade. Arbetet med pedagogiska dokumentationer och arbetet med lärplattan i barngrupp är numer en naturlig del av verksamheten.

(25)

Fsk SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, kvalitetsanalys | Barn- och utbildningsförvaltningen o Praktisk-Estetisk utveckling

X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Barnens intresse är stort, de tar mycket egna initiativ, pedagogerna är lyhörda och ger området mer utrymme.

o Utveckling av den pedagogiska miljön

X

TILLFREDSSTÄLLANDE

X

NYTT NULÄGE Pedagogerna är mer öppna, ser möjligheter.

o Starka sidor;

- Matematik; Hela huset har ett medvetet matematiktänk vilket avspeglar sig på både barn och aktiviter.

- Språk och kommunikation; Vi arbetar medvetet med tecken som stöd samt bilder och har bättre rutiner för TRAS.

- Kontinuerlig gruppverksamhet- Upplägget av gruppverksamheten gör att arbetet flyter på bra. Årets temaindelning gör att alla områden i läroplanen får stort utrymme och pedagogerna håller rätt fokus (verksamhetsfokus) samt att det underlättar

dokumentationsarbetet.

o Utvecklingsområden;

- FramKaNT- Som personalenkäten visar behöver arbetet med FramKaNT bli mer befäst i pedagoggruppen och bli en mer naturlig del av verksamheten.

- Lärplatta/ljuskanon- Alla pedagoger behöver bli trygga med och använda sig av dessa kontinuerligt. Detta är även något personalenkäten från oktober visar, utvecklingen har dock gått framåt sen dess.

- Gruppverksamhet- Pedagogerna behöver arbeta för och utveckla den befintliga gruppverksamheten för att fortsatt utveckling ska ske.

(26)

Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering

Språkutveckling; För att utveckla TRAS-arbetet och för att få en mer enhetlig syn på barnens språkutveckling i huset kommer vi att införa en TRAS-utvärdering i slutet av varje läsår.

Matematikutveckling; Vi fortsätter att utmana och stimulera barnen i sin matematiska utveckling.

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT; Vi kommer att lyfta detta på vår kompetensutvecklingsdag under våren för att diskutera hur vi går vidare i arbetet samt att gå igenom vår nya teknik. Vi kommer även ge oss själva lite tid på AST:arna för att delge varandra tips.

Praktisk-estetisk utveckling; Vi fortsätter att låta skapande i olika former få mer utrymme i verksamheten. Vi är lyhörda och flexibla som pedagoger för att hålla barnens intresse och lust att prova nya saker, vid liv.

Utveckling av den pedagogiska miljön; Föräldraenkäten visar att utvecklingsmöjligheter av den pedagogiska miljön finns. Under våren kommer vi att ta med oss det nya

förhållningssättet för att utveckla lärandemiljön ute och även såklart fortsätta att utveckla innemiljön.

Vi bibehåller och utvecklar den nuvarande gruppstrukturen.

Utvärderingsmetod

Spåkutveckling; Vi kommer att utvärdera TRAS-arbetet i slutet av nästa läsår. Vi kommer att titta på om förskolans alla grupper följer en röd tråd inom språkutvecklingen.

Matematikutveckling; Vi kommer kontinuerligt att reflektera kring våra dokumentationer för att se hur vi arbetar med matematik i vår verksamhet samt även observera barngruppen.

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/FramKaNT; Vi kommer kontinuerligt att reflektera kring våra dokumentationer för att se vad och hur vi erbjuder natur och teknik i vardagen. De största barnen får göra små böcker om vad de lärt sig inom de olika områdena.

Praktisk-estetisk utveckling; Vi kommer kontinuerligt att reflektera kring våra dokumentationer för att se hur vi erbjuder praktiskt och estetiskt arbeta i vardagen.

Utveckling av den pedagogiska miljön; Vi kommer observera lärandemiljön för att se hur den utvecklas under året.

(27)

Framtiden och verksamhetsutveckling

- Vi kommer att arbeta för att naturvetenskap och teknik ska bli en mer naturlig del av verksamheten.

- Vi kommer att arbeta på att hela pedagoggruppen ska vara trygg med den teknik vi använder oss av i verksamheten, tex lärplatta, I-phone och ljuskanon.

- Vi kommer aktivt att arbeta med tecken som stöd och bildstöd för att stimulera språkutvecklingen.

- Vi kommer fortsätta att hålla en bra struktur och planering av vår verksamhet för att kvalitén ska bli så bra som möjligt.

Kompetensutveckling

- Arbetslaget överlag skulle behöva mer och bredare kunskap inom naturvetenskap och teknik.

- Viss personal behöver mer tekniska kunskaper (dator, lärplatta) - Mer kunskap inom TAKK för att kunna utveckla det arbetet mer.