• No results found

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2009-02-20 Av: Viktor Andersson

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i

storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

(2)

Inledning

Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Denna indelning av kommuner i storstadsregioner är något som Statistiska centralbyrån (hädanefter SCB) har gjort.

De tre storstadsregionerna skiljer sig åt vad det gäller struktur, storlek och förutsättningar.

SCB:s indelning av storstadsregioner har gjorts för att jämförelser ska kunna göras mellan dem. SCB har valt att kalla dem Stor-Göteborg, Stor-Malmö och Stor-Stockholm vilket även görs i denna rapport.

Samtliga nyckeltal och värden i rapporten har hämtats från Kommundatabasen som har sammanställt data från Skolverket och SCB. Kommundatabasen innehåller många olika nyckeltal på olika områden men de tio som har redovisats har valts därför att de är kopplade till Göteborgsregionens kommunalförbunds regionalpolitiska utbildningsmål. Samtliga nyckeltal berör för- och grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildningen.

SCB:s statistiska indelning över storstadsområden

De tre storstadsområdena är en gruppering av kommuner som gränsar till varandra runt Göteborg, Malmö och Stockholm. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av befolkning, boende, byggande och byggkostnader, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegreppet även i internationella statistiköversikter.

Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen. Till Stor-Stockholm lades då kommunerna Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn sammanlagt 26 kommuner. Stockholm kom därmed att överensstämma med Stockholms län. Stor-Göteborg utökades med Alingsås och Lilla Edet, tillsammans 13 kommuner och därmed stämde indelningen överens med Göteborgsregionens kommunalförbund. Till Stor-Malmö fördes Skurup, Eslöv och Höör och som därmed kom att omfatta 12 kommuner. På sidan 9 i rapporten finns en komplett lista över de kommuner som ingår i respektive region.

Några ord om Kommundatabasen

Kommundatabasen (www.kommundatabas.se) innehåller över 200 kommunala nyckeltal inom områdena befolkning, skattesats och skattekraft, finansiella nyckeltal, skola och barnomsorg, vård och omsorg om äldre, omsorg om funktionshindrade, individ och familjeomsorg, kultur och fritid samt öppna jämförelser. Nyckeltalen ger besked om de olika verksamheternas kostnader, omfattning och kvalitet, och uppgifter fanns att hämta från och med år 1995. Kommundatabasen är skapad i syfte att främja benchmarking mellan kommuner och erbjuder en rad möjligheter att på olika sätt jämföra och analysera olika kommuner.

Kommundatabasen drivs idag av Rådet för främjande av kommunala analyser (hädanefter RKA). RKA är en ideell förening stiftad av staten och Sveriges Kommuner och Landsting.

RKA startade sin verksamhet den 1 januari 2006 efter förslag presenterade i ett delbetänkande till SOU 2005:110 Jämförelsevis styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting. Rådets uppgifter är att bedriva drift och vidareutveckling av Kommundatabasen,

(3)

samt stimulera jämförelser och stödja uppföljning av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting.

Nyckeltalen

Nedan presenteras tio nyckeltal med tillhörande kommentar. I kommentarerna görs inga värderingar utan syftet är endast att konstatera hur läget ser ut nu och vilka förändringar som skett i de tre regionerna för åren 2005, 2006 och 2007.

För att kunna göra rättvisa jämförelser har ett vägt medelvärde för respektive region använts som tar hänsyn till antalet invånare i varje kommun. De diagram som visar kostnader presenterar dessa i löpande priser. Definitionerna av Kommundatabasens beräkningar för respektive nyckeltal finns beskrivet på sida 10.

I Kommundatabasen ingår fristående skolor, vilket inte är fallet om uppgifterna hämtas direkt från Skolverkets databas. Detta kan då innebära att resultat denna rapport skiljer sig från statistik och rapporter från Skolverket.

(4)

Nyckeltalen redovisade i diagramform

Diagram 1

Genomsnittligt meritvärde i åk 9

212,5 212,9 213,3

207

210,7

208,3

214,5 215,4 215,3

202 204 206 208 210 212 214 216 218

2005 2006 2007

År

Poäng

Stor-G Stor-M Stor-S

Stor-Göteborg har ökat sitt meritvärde medan Stor-Stockholm ligger på i princip samma resultat som föregående år. Stor-Göteborg har ökat varje år sedan 2005. Stor-Malmö har däremot sitt bästa resultat 2006 och pendlar upp och ner 2005 och 2007. Stor-Stockholm har genomgående de högsta resultaten.

Diagram 2

Andel (% ) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan

90,1 90,4

89,8

85,2

86,9

85,4 89,5

90,4

89,3

82 83 84 85 86 87 88 89 90 91

2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Alla regionerna har sjunkit gällande andelen som är behöriga för gymnasieskolan sedan 2006.

Stor-Malmö har sjunkit mest från föregående år, med 1,5 procentenheter jämfört med Stor- Stockholm (1,1) och Stor-Göteborg (0,6). Stor-Malmö har minst stabil statistik och pendlar upp och ner med flera procentenheter medan Stor-Göteborg och Stor-Stockholm har legat mer stabilt. Stor-Göteborg har högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan.

(5)

Diagram 3

Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (löpande priser)

50000 55000 60000 65000

År

Kr

Stor-G Stor-M Stor-S

Stor-G 55170 55408 59322

Stor-M 57537 60047 62323

Stor-S 59556 59699 63148

2005 2006 2007

Alla regionerna har fått ökade kostnader. Den största ökningen har Stor-Göteborg fått med ca 4 000 kr. Stor-Malmö och Stor-Stockholm har de högsta kostnaderna och Stor-Göteborg de lägsta.

Diagram 4

Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt

14,3

14,4

14,3

14,1

14,3

14,2 14,3

14,4 14,4

13,9 14 14,1 14,2 14,3 14,4 14,5

2005 2006 2007

År

Poäng Stor-G

Stor-M Stor-S

2007 toppar Stor-Stockholm snittbetygspoängen med 14,4 samma nivå som de låg på 2006.

Lägsta betygsnittet återfinns i Stor-Malmö med 14,2 som också har de lägsta värdena på samtliga mätår. Stor-Göteborg har sänkt sig från 2006 och ligger på näst högst snittbetygspoäng.

(6)

Diagram 5

Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan (löpande priser)

70000 75000 80000 85000 90000

År

Kr

Stor-G Stor-M Stor-S

Stor-G 77566,1 79343,8 82455,6

Stor-M 79408,8 82079,3 86896,4

Stor-S 77225,7 82790 85998,6

2005 2006 2007

Alla regioner har ökat sina kostnader från år till år. Högst kostnader har Stor-Malmö med Stor-Stockholm strax under. Stor-Göteborg hade lägst kostnader både 2006 och 2007 medan Stor-Stockholm hade lägst 2005. Stor-Malmö har ökat markant till 2006 och 2007.

Diagram 6

Andel (% ) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor

19,7 20,5 22,8

14,3 16,4 19

25,2 27,8

31,7

0 5 10 15 20 25 30 35

2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Stor-Stockholm har högst andel elever i fristående gymnasieskolor alla mätår och Stor-Malmö har minst. Andelen har ökat varje år för alla regioner och 2007 har Stor-Stockholm en klart högre andel än de andra regionerna från föregående år. Stor-Göteborg har under 2005 och 2006 legat ganska stabilt men till 2007 har gjort en mer markant ökning.

(7)

Diagram 7

Andel (% ) folkbokförda gymnasieelever på IV-program

7,6 7,1 7,9

9,2 9,8

11,4

8,6 8,7 8,8

0 2 4 6 8 10 12

205 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Stor-Malmö har den högsta andelen alla år. 2007 ligger nivån markant högre än de tidigare åren. Stor-Stockholm har den nästa högsta andelen alla år medan Stor-Göteborg har lägst alla år. Stor-Göteborg har till skillnad från Stor-Stockholm pendlat upp och ner i statistiken och har ökat mer markant från 2006 till 2007.

Diagram 8

Andel (% ) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola

63,9 64,8 65,3

62,1

60,8

62,6

59,5 59,9 59,5

56 58 60 62 64 66

2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Stor-Göteborg har högst andel som är behöriga alla mätår och har ökat varje år. Stor-Malmö har istället haft högre nivåer 2005 och 2007 medan de hade ett lägre resultat 2006. Stor- Stockholm har haft stabil statistik alla tre åren, men ligger på de klart lägsta nivåerna.

(8)

Diagram 9

Andel (% ) gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år

74,9

73,3

74 75,2

72,6 72,3

74,5

72

72,5

70 71 72 73 74 75 76

2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Stor-Göteborg har den högsta andelen 2007 och 2006 medan 2005 hade Stor-Malmö den högsta, som 2007 återfinns med den lägsta andelen. Sedan 2005 så har statistiken överlag sjunkit till 2007 i regionerna. Ingen av regionerna har haft någon stabil statistik på området, utan denna har växlat mellan åren.

Diagram 10

Andel (% ) invånare som deltar i vuxenutbildning per invånare 20- 64 år

5,7

5,5 5,7

5,5

5,1 5,1

4,8 5 5,2 5,4 5,6 5,8

2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Stor-Stockholm har lägst andel invånare i vuxenutbildningen, medan Stor-Malmö och Stor- Göteborg ligger på precis samma andel båda åren och har således delad högst andel. Vad som bör noteras är att det inte finns några värden för 2007, för de uppgifterna har inte kommit än.

Därför redovisas 2007 som tom.

(9)

Stor-Göteborg, Stor-Stockholm, totalt 26 kommuner Stor-Malmö,

totalt 13 kommuner totalt 12 kommuner

Ale Burlöv Botkyrka

Alingsås Eslöv Danderyd

Göteborg Höör Ekerö

Härryda Kävlinge Haninge

Kungsbacka Lomma Huddinge

Kungälv Lund Järfälla

Lerum Malmö Lidingö

Lilla Edet Skurup Nacka

Mölndal Staffanstorp Norrtälje

Partille Svedala Nykvarn

Stenungsund Trelleborg Nynäshamn

Tjörn Vellinge Salem

Öckerö Sigtuna

Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby

Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

(10)

Definitioner på Kommundatabasens beräkningar

Genomsnittligt meritvärde i åk 9

Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser skolkommun. Uppgifterna avser läsår. Meritvärde för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20).

Det möjliga maxvärdet är 320 poäng.

Andel (% ) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan

Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i åk 9. Uppgiften avser skolkommun och läsår.

Kostnad (kr) exkl. lokaler per elev i förskoleklass och grundskola (skolkommun)

Bruttokostnad minus lokalkostnader, interna och externa (avgifter) intäkter för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever i kommunen (skolkommun). Uppgiften avser kalenderår.

Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt

Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen.

Uppgiften avser läsår.

Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan

Bruttokostnad minus interna och externa intäkter (ej statsbidrag) och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola dividerat med antal gymnasieelever folkbokförda i kommunen den 15/10 (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår.

Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor

Antal folkbokförda i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen.

Andel (%) folkbokförda gymnasieelever på IV-program

Andel folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen.

Uppgiften avser läsår, mätt 15/10.

Andel (%) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola

Andel 20-åringar som har behörighet till universitets- och högskolestudier d.v.s. 20-åringar som har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Avser 20-åringar folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår.

Andel (%) gymnasielever som fullföljt sin utbildning inom 4 år

Andel av alla nybörjare i år 1 den 15/10 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. Elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår.

(11)

Andel (%) invånare i vuxenutbildning per invånare 20-64 år

Antal i kommunen folkbokförda 20-64 år som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare 20-64 år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår.

Tidseriedata 2003-2007

Nedan följer samma nyckeltal som ovan i ett femårsperspektiv för att man överskådligt skall kunna följa utvecklingen för varje region. Mätningen avser de senaste möjliga mätåren, 2003- 2007.

Tidsseriedata 1

Genomsnittligt meritvärde i åk 9

206 208 210 212 214 216

2003 2004 2005 2006 2007

År

Poäng Stor-G

Stor-M Stor-S

Tidsseriedata 2

Andel (% ) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan

85 87 89 91 93 95

2003 2004 2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

(12)

Tidseriesdata 3

Kostnad (kr) exkl lokaler per elev i föreskoleklass och grundskola avseende skolkommun (löpande priser)

50000 52500 55000 57500 60000 62500 65000

2003 2004 2005 2006 2007

År

Kr

Stor-G Stor-M Stor-S

Tidsseriedata 4

Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt

13,8 13,9 14 14,1 14,2 14,3 14,4 14,5

2003 2004 2005 2006 2007

År

Poäng Stor-G

Stor-M Stor-S

(13)

Tidsseriedata 5

Kostnad (kr) per elev i gymnasieskolan (löpande priser)

70000 72500 75000 77500 80000 82500 85000 87500 90000

2003 2004 2005 2006 2007

År

Kr

Stor-G Stor-M Stor-S

Tidsseriedata 6

Andel (% ) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor

10 15 20 25 30

2003 2004 2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

(14)

Tidsseriedata 7

Andel (% ) folkbokförda gymnasieelever på IV-program

7 8 9 10 11 12

2003 2004 2005 2006 2007

År

procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Tidsseriedata 8

Andel (% ) 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola

54 56 58 60 62 64 66

2003 2004 2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

(15)

Tidsseriedata 9

Andel (% ) gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år

69 71 73 75 77

2003 2004 2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

Tidsseriedata 10

Andel (% ) invånare som deltar i vuxenutbildning per invånare 20- 64 år

5 5,5 6 6,5

2003 2004 2005 2006 2007

År

Procent Stor-G

Stor-M Stor-S

References

Related documents

För år 2016 är det totalt 25 procent som tidigare haft kontakt med vården för alkohol- eller narkotikaproblem, och även när det gäller denna uppgift finns det variationer

Det förekommer dock lokala skillnader när det gäller primär drog och i Stockholm och Malmö är andelen ungdomar som använder cannabis större än i Göteborg där de uppger

Rapportens syfte är att beskriva de ungdomar som påbörjar behandling för alkohol- och narkotikaproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2018 vad

Här framkommer variationer mellan städerna där både Malmö och Göteborg har ökat sin andel något medan Stockholm har minskat andelen flickor, vilket således även slår

Syftet med denna rapport, den andra i ordningen, är att beskriva de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Rapportens syfte är att beskriva de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2015 vad gäller

I Göteborg fann vi det tydligaste effekten för ozon, där en ökning av halten med 10 g/m3 ökar dagligt antal akutbesök för andningsorganen med 1.4% för alla åldrar, 1.6%

Utan en kopplingspunkt mellan höghastighetsbanan och Södra Stambanan vid Tranås innebär det att tåg som åker i relationen Stockholm – Malmö inte kan nyttja den nya banan söder