• No results found

Skogsbränder, en fara eller icke fara?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skogsbränder, en fara eller icke fara?"

Copied!
65
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skogsbränder, en fara eller icke fara?

En studie om framtidens skogsbränder, dess konsekvenser och bekämpning

Forest fires, a danger or non-danger?

A study on the fores fires of the future, its consequences and control

Toni Issa

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Kulturgeografi/Samhällsplanerarprogrammet Kandidatuppsats 15 hp

Handledare: Mekonnen Tesfahuney Examinator: Svante Karlsson 2020-04-06

(2)

Abstract

In 2018, forest fires occurred in Sweden, which put high pressure on rescue services and society. Several parts of the country were subject to a fire ban.

The purpose of the document study is to investigate whether forest fires could become a continuous danger for municipalities and their inhabitants in the future. The study also strives to investigate measures to combat forest fires and whether these measures are adequate. In order to work in the right direction and not lose course, three questions were asked, "What patterns do we see overtime regarding forest fires?", "What measures have been taken to combat forest fires?" and "Are measures against forest fires sufficient?". These issues helped to select research evidence and the right empirical material.With critical realism as a scientific approach, the problems with forest fires were highlighted and research work started. By applying applied geography / forest geography, its causes and risks could be studied. With the mapping / mapping, the potential forest fire risk could be mapped in the future. Following a survey of potential forest fire risk in the future, it turned out that Skåne risks being most affected by forest fires due to changing climate in the region. This made the study limited to Skåne. The County Administrative Board of Skåne's risk and vulnerability analysis for 2014 and the Land use plan for Östra Göinge became the documents that were analyzed in this document study. By analyzing the risk and vulnerability analysis, it explains what risks are considered to be a potential danger, how the danger is mitigated and how resources and measures are prioritized. In the overview plan we can see if the forest fire risk was taken into account and if so how.

This study shows that the risk of forest fires will increase in the future due to. changing weather conditions. It also shows that risk and vulnerability analysis do not take into account the change, the increased risk and lack a long-term perspective on risk and vulnerability. The study also shows that information on what are forest fire influencing factors such as weather, vegetation and topography are not taken into account. Land use plans need to pay more attention to forest fire risk and report measures to combat it.

Keywords:

Forest fire, Risk, Fire risk, Physical planning, Risk analysis

(3)

Sammanfattning

2018 förekom skogsbränder i Sverige vilket satte hög press på räddningstjänst och samhället.

Flera delar av landet rådde eldningsförbud.

Syftet med dokumentstudien är att undersöka om skogsbränderna kan komma att bli en kontinuerlig fara för kommuner och dess invånare i framtiden. Studien strävar även efter att undersöka åtgärder för bekämpning av skogsbränder samt om dessa åtgärder är tillräckliga.

För att arbeta mot rätt riktning och inte tappa kurs sattes tre frågeställningar, ”Vilka mönster ser vi övertid gällande skogsbränder?”, ”Vilka åtgärder har vidtagits för att bekämpa

skogsbränder?” och ”Är åtgärder mot skogsbränder tillräckliga?”. Dessa frågeställningar hjälpte till med att välja forskningsunderlag och rätt empiriskt material.

Med kritisk realism som vetenskapligt angreppssätt uppmärksammades problematiken med skogsbränder och forskningsarbetet påbörjades. Genom att tillämpa applied

geography/tillämpad geography kunde skogsbränder, dess orsaker och risker studeras. Med mapping/kartläggning kunde den potentiella skogsbrandsrisken i framtiden kartläggas. Efter kartläggning av potentiell skogsbrandsrisk i framtiden visade det sig att Skåne riskerar att drabbas mest av skogsbränder pga. förändrat klimat i regionen. Detta gjorde att studien avgränsades till Skåne. Länsstyrelsen Skånes risk- och sårbarhetsanalys för 2014 och

Översiktsplan för Östra Göinge blev dokumenten som analyserades i denna dokumentstudie.

Genom att analysera risk- och sårbarhetsanalysen, förklaras vilka risker som bedöms vara en potentiell fara, hur faran motarbetas samt hur resurser och åtgärder prioriteras. I

översiktsplanen kan vi se om skogsbrandsrisken beaktats och i så fall hur.

Denna studie påvisar att risken för skogsbränder kommer att öka i framtiden pga. förändrade väderförhållanden. Den visar även att risk- och sårbarhetsanalys inte beaktar förändringen, den ökade risken samt saknar ett långsiktigt perspektiv på risk och sårbarhet. Studien visar även att information om vad som är skogsbrandspåverkande faktorer som väder, vegetation och topografi inte beaktas. Översiktsplaner behöver uppmärksamma skogsbrandsrisken mer och redovisa åtgärder för att bekämpa den

Nyckelord:

Skogsbrand

,

Risk, Brandrisk, Fysisk planering, Riskanalys

(4)

Förord

Kandidatuppsatsen har författats av Toni Issa.

Jag vill rikta ett stort tack till Mekonnen Tesfahuney, min handledare som varit väldigt hjälpsam och bidragit med mycket kunskap, tips och råd. Ett stort tack riktas även till Svante Karlsson som under senare delen av skrivprocessen erbjöd råd och tips. Vidare vill jag även tacka alla lärare som undervisat under utbildningens gång och sett till att jag fått mycket kunskap.

Toni April 2020

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 2

1.3 Syfte ... 2

1.3.1 Frågeställningar ... 2

1.4 Avgränsning ... 3

1.5 Definitioner ... 3

1.5.1 Skogsbrand ... 3

1.5.2 Risk ... 3

1.5.3 Brandrisk ... 4

2 Tidigare forskning ... 5

2.1 Skogsbranden ... 5

2.1.1 Sverige Skogsbrandshistorik ... 5

2.1.2 Skogsbrandsorsaker ... 8

2.1.3 Vädrets påverkan på skogsbränder ... 9

2.1.4 Vegetationens påverkan på skogsbränder ... 10

2.1.5 Topografins påverkan på skogsbränder ... 11

2.2 Riskminimering och planering ... 11

2.2.1 Skogsbrandens sårbarhet för människor och omgivning ... 12

2.2.2 Riskbedömning ... 13

2.2.3 Riskbekämpning ... 15

2.2.4 Regleringsmöjligheter ... 18

3 Metod ... 21

3.1 Vetenskapligt angreppssätt ... 21

3.2 Dokumentstudie ... 22

3.2.1 Val av dokument ... 23

3.2.2 Textanalys ... 25

3.3 Applied Geography – Tillämpad Geografi ... 25

(6)

3.3.1 Mapping ... 25

3.4 Material ... 26

3.5 Kritiskt perspektiv på metod och material ... 27

3.5.1 Kritiskt perspektiv - Metod ... 28

3.5.2 Kritiskt perspektiv - Material ... 28

4 Empiri ... 30

4.1 Framtida prognoser ... 30

4.1.1 Förändrat klimat ... 31

4.2 Skåne län ... 37

4.2.1 Risk- och sårbarhetsanalys – Skåne län 2014 ... 37

4.3 Översiktsplan för Östra Göinge kommun 2019 ... 43

5 Resultat & analys ... 47

5.1 Skogsbranden ... 47

5.1.1 Skogsbrandsorsaker ... 47

5.1.2 Vädrets påverkan på skogsbränder ... 48

5.1.3 Vegetationens påverkan på skogsbränder ... 49

5.1.4 Topografins påverkan på skogsbränder ... 49

5.2 Riskminimering och planering ... 50

5.2.1 Skogsbrandens fara för människor och omgivning ... 50

5.2.2 Riskbedömning, riskbekämpning och regleringsmöjligheter ... 51

6 Resultat & analys ... 53

6.1 Slutsatser ... 53

6.2 Framtida forskning ... 54

Referenser ... 55

(7)

1

1 Inledning

Detta kapitel går igenom bakgrund, problemformulering, syfte, frågeställningar, definitioner och avgränsning.

1.1 Bakgrund

Vi lever i en tid där vi är besatta av analyser och undvika risker. Skogsbrand kategoriseras som naturkatastrof och är en sådan risk. Ökade risker och ökad oro bland människor har gjort geografer börjat studera risker (French 2009).

Medeltemperaturen i Sverige har sedan 1800-talet ökat med cirka två Celsius vilket anses vara en antydning på global uppvärmning. Den förhöjda medeltemperaturen har medfört en ökad risk för torka och värmeböljor (Persson et al. 2010). Skogsbränder är en konsekvens av ett varmare väder/klimat. Med det varmare klimatet riskerar vi att drabbas utav kraftigare skogsbränder som även angriper mer mark (Ou 2017). Kostnader för släckningsarbete kan komma att öka till 200–300 miljoner kronor (SOU: 2007:60) Det är inte ovanligt att

skogsbränder hotar bebyggelser. Platser som t.ex. Kalifornien, Florida, Provence, Australien och i Sydafrika är problemet allvarligare på grund av topografin eller vegetationen och kan då underlätta för större bränder att uppstå. Sverige är inte drabbat i samma höga utsträckning men fritidshus och träbyggnader förekommer i höga nivåer i skogsregionerna (Hansen 2003).

Om urbaniseringen fortsätter mot landsbygden finns en risk för ökning av skogsbränder som blir mer omfattande och skadligare (Nowak et al. 2005). Samtidigt är skogsmark viktig för svenskt näringsliv, friluftsliv, jakt och bete. Besökstrycket är stort för den svenska skogen (Nyström & Tonell 2012).

Att uppmärksamma säkerhetsaspekter tidigt är en fördel annars finns risk att

efterhandskonstruktioner blir komplicerade och kostsamma (Boverket & MSB 2006).

Planerare spelar väsentlig roll för att bekämpa skogsbrandsrisken genom markplanering och informationsspridning, och bör vid tidigt stadie ha en betydande roll (Bihari et al. 2012).

Genom nya byggkoder och riktlinjer kan den fysiska miljön bli mer brandresistent (Barrett 2019).

För att skapa ett säkrare samhälle ska kommuner ge upplysning om hur risker kan bekämpas (3 kap. 5 § PBL). Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

(8)

2

extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap ska landsting och kommuner identifiera risker och benämna dessa i en risk- och sårbarhetsanalys (2006:544). Planerarna själva föredrar att arbeta under hårdare lagar då deras arbete underlättas (Bihari et al. 2012).

Tydliga lagar och regler har visat sig vara betydande för att planerare ska kunna bemöta skogsbrandsrisken i sitt vardagliga arbete (Kocher & Bustic 2017).

1.2 Problemformulering

Sommaren 2018 var en ytterst ovanlig sommar för Sverige. Skogsbränder anträffades och täckte 22 673 hektar av Sveriges mark. Att skogsbränder sker i Sverige är i sig inget ovanligt.

Höga brandrisker fick vi uppleva 2008 och 2014, men 2018 var betydligt allvarligare.

Sommaren 2018 uppstod över 500 bränder vilket är över den normala siffran (100) för en svensk sommar. Skogsbränderna i Sverige innebar att vi den 16 juli fått det bekräftat att våra bränder lett till den största brandbekämpning insatsen någonsin inom EU. Ett allmänt

eldningsförbud genomfördes vars syfte var att förhindra nya bränder men också för att inte belasta räddningstjänsten ännu mer (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB]

2018). Brandforskare vid LTH, Enrico Ronchi menar att kartläggning av sårbara områden för bränder bör vara aktuellt eftersom Sverige befinner sig i en riskabel situation (lu.se, 2018).

1.3 Syfte

Syftet med dokumentstudien är att undersöka om skogsbränderna kan komma att bli en kontinuerlig fara för kommuner och dess invånare i framtiden. Studien strävar även efter att undersöka åtgärder för bekämpning av skogsbränder samt om dessa åtgärder är tillräckliga.

1.3.1 Frågeställningar

Vilka mönster ser vi övertid gällande skogsbränder?

Vilka åtgärder har vidtagits för att bekämpa skogsbränder?

Är åtgärder mot skogsbränder tillräckliga?

(9)

3

1.4 Avgränsning

Studien börjar med att kartlägga potentiella skogsbrandsdrabbade områden i framtiden. Att studera förändring av högsommardagar blir vägledande eftersom skogsbränder riskerar att förekomma som allra mest vid denna period. Efter kartläggningen visar det sig att Skåne riskerar att drabbas av fler högsommardagar i framtiden. Med denna information blir Skåne extra intressant att studera vilket gör att studien avgränsas till Skåne. För att kunna studien ska kunna beakta hela Skåne väljs Risk- och sårbarhetsanalys 2014 för Skåne län. Risk- och sårbarhetsanalysen har skapats av Länsstyrelsen Skåne och berör hela Skåne län. Efter att detta delmoment utförts väljs en kommun att studera. Kommunen som valts är Östra Göinge kommun och översiktsplanen för kommunen har hamnat i fokus. Kommunen väljs då skogsområdet är omfattande och översiktsplanen är ny, framställd 2019.

1.5 Definitioner

Denna del beskriver och definierar centrala begrepp som förekommer i studien.

1.5.1 Skogsbrand

Med skogsbrand menas brand i skogsmark. Skogsmark utgör 65 % av Sveriges yta. I skogsmark finns fyra olika typer av ägande. Privata skogarna innefattar cirka hälften av skogsmarksarealen och är uppdelade på flera mindre och avskilda fastigheter. Bolagsskogar ägs främst av skogsindustriföretag. Dessa äger vanligen trä- och massaförädlingsföretag.

Allmänna skogar är också en typ av ägande och innefattar bl.a. kyrkors, kommuners,

landstingens och diverse stiftelsers skogar. Den sista typen av ägande är statliga skogar, alltså statliga verkans skogsområden (Hansen 2003).

1.5.2 Risk

Risk är svårt att definiera då människor upplever och bedömer risk på olika sätt. Vanligtvis definieras risk som möjlighet för ett event att uppstå som påverkar människor negativt (Tonin

& Montz 2009). Samtidigt går det att hävda att risk går att definiera på två aspekter. Det finns den objektiva risken som experter talar om och den uppfattande risken, som människor tolkar

(10)

4

och avgör på olika sätt (Adams 1995). I denna studie kommer risk begreppet att beröra den så kallade objektiva risken.

1.5.3 Brandrisk

Brandrisk i skogsmark går att förklara med två element. Ett av dessa element är

förutsättningen för att en eld ska kunna sprida sig, och med vilken hastighet och intensitet den rör sig. Det andra elementet är sannolikheten. För att en brand ska uppstå krävs det en

antändning och mänsklig aktivitet är den största anledningen till skogsbränder. Bränder kan även uppstå genom blixtnedslag. Väderförhållande och vegetation påverkar sannolikheten (Granström et al. 2017).

(11)

5

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning om områden som berör uppsatsens forskningsämne.

2.1 Skogsbranden

Skogsbränder är resultatet av en samverkan mellan klimat/väder, bränslen och människor. En del skogsbränder uppstår genom mänsklig aktivitet och en del genom klimat- och

väderförhållanden. Hög brandrisk förknippas med värme och torka. Med varmare klimat/väder pga. klimatförändringar kommer en ökad risk för gräs-och skogsbränder.

Bränderna riskerar att bli mer omfattande framförallt i södra Sverige (Ou 2017). Skogens kretslopp undergår faser mellan markberedning och odling till slutavverkning. Trädsort och fas har en påverkan på brandrisk och spridningssätt. Dessa aspekter påverkar även säkerheten för släckpersonal. Utöver trädsort och fas, har även vegetationen, topografin, väder och tid på dygnet en påverkan på brandens omfång (Erlandsson 1990). Skogsbränder har högst täthet i Sydsverige och mot Norrlandskusten. Skåne har under de senaste åren haft färre skogsbränder än övriga län. Resterande län hade 4–7 uttryckningar per 10 000 invånare (Granström et al.

2017)

2.1.1 Sveriges skogsbrandhistorik

Brandhistorik förklarar hur ofta skogsbränder förekommit under Sveriges historia. Med brandhistorik uppstår möjligheten att bedöma brandfrekvensen och brandförloppet.

Brandhistorik är väsentligt då brandförlopp har samma beteende vid motsvarande

väderförhållanden. Vid riskanalyser blir kunskaper om brandfrekvenser väsentliga (Hansen 2003).

Statistiken i tabell 1 berör ett skogsområde som heter Jämtgaveln. Skogsområdet finns i Ånge kommun, Medelpad. Det går med hjälp av denna data att dra slutsatsen att nästintill all mark har under någon tidsperiod drabbats av brand. Antalet bränder som figurerat är 64 mellan 1364–1894. Denna data har verkställts genom provtagningar på brandskadade träd. Tabell 2 visar även att bränderna ökat frekvent vid 1700-talet. Det brann mer än vart fjärde år från 1750 till början av 1900-talet. Blixtnedslag var det som skapade de flesta bränderna men även

(12)

6

människans agerande kunde framkalla bränder. Under 1700-talet började människor bruka skogen mer frekvent, framförallt skogshuggare och vallpojkar, som av misstag kan ha vållat bränder (Hansen 2003).

Källa: Hansen, 2003

Tabell 1. Brandhistorik från Jämtgaveln i Ånge kommun, Medelpad.

Skogsbränder i Sverige efter 1954 redovisas i tabell 2. Mellan 1980–1992 finns ingen statistik på antalet skogsbränder vilket gör statistiken bristande. Under en del år har bränder inom tätbebyggda områden inte inkluderats i statistiken. Dessutom har data lagrats genom olika metoder. Detta leder till svårigheter vid jämförelse mellan årtalen. Det råder otydlighet om hur skogsbrand har definierats då begreppsbestämningen har sett olika ut genom åren.

Bränder fram till 1956 redogjordes genom avbränd areal. Mellan 1957–1975 lagrades inte data om en brand täckte mindre än 0,1 hektar. ”Skogsbrand” var definitionen fram till 1960, 1961–1971 utvidgades begreppet då gräsbrand, torvbrand, brand som utgjorde fara för skog m.m. inkluderades i statistiken. 1976–1995 bedöms skogsbränder som bränder i skog eller bränder i lönande skogsmark. Bränder från och med 1996 innefattas samtliga bränder i mark och skog samt skapas det tre kategoriseringar. 1962 och 1963 är bränder inom tätbebyggda områden exkluderade. 1992 har siffran uppskattats och är då inte säkerställd (Hansen 2003).

(13)

7

Källa: Hansen, 2003.

Tabell 2. Statistik över skogsbränder i Sverige 1954-2002, Räddningsverket. Tyrestabranden inte inkluderad vilket även var den största branden 1999 och ledde till 450 hektar avbränd skogsmark.

Brandorsaker mellan 1996-2000 visas i tabell 3. Denna data berör de tio vanligaste

brandorsakerna. Denna information är svår att analysera då det finns ett rådande mörkertal.

1 152 bränder i användbar skogsmark saknar information om vad som orsakat bränderna. Om de okända brandorsakerna exkluderas går det att se att blixtnedslag är den vanligaste

anledningen till skogsbränder bland brandorsakerna. Resterande brandorsaker har uppkommit genom mänsklig aktivitet (Hansen 2003).

(14)

8

Källa: Hansen, 2003

Tabell 3. Tio mest förekommande brandorsaker 1996-2000 i användbar skogsmark-

2.1.2 Skogsbrandsorsaker

Gräs- och skogsbränder kan förekomma på flera sätt. Blixtnedslag, lägereld, eldning av gräs, rökning och tågbromsning är några exempel på hur en gärs-och skogsbrand kan uppstå (Hansen 2003). Att bränder kan uppstå genom diverse metoder innebär att bränder kan vara både antropogena och naturliga. Det enda som orsakar naturliga skogsbränder i Sverige är blixtnedslag och då krävs rätt förutsättningar för att en skogsbrand ska kunna uppstå.

Blixtnedslaget far igenom förna och humus som är lätt antändningsbart när det är torrt. En bråkdel av samtliga blixtnedslag leder till bränder. När en blixtantändning uppstår, är det pga.

blixten slagit ner i ett träd och kommit åt mineraljorden (Enoksson 2011)

Figur 1 innehåller brandorsaker för tidsperioderna 1998–2014 och 1957–1969. Informationen vi får är att brandorsaker kan vara svåra att upptäcka. För tidsperioden 1957–1969 kunde 34 procent av brandorsakerna inte upptäckas vilket innebär att dessa faller under rubriken okända skogsbränder. För tidsperioden 1998–2014 konstateras det att 41 procent av brandorsakerna inte kunde identifieras. Bland brandorsakerna motsvarar naturliga bränder (blixtnedslag) 7 procent för båda tidsperioderna 1998–2014 och 1957-1969. De jämförliga brandorsakerna medför möjlighet till analys. Mänsklig aktivitet (children playing with fire & grilling/camp fire) motsvarar 20 procent av brandorsakerna för tidsperioden 1998–2014. För samma tidperiod är andra orsaker (Other known reasons) anledningen till 30 procent av brandorsakerna (Ou 2017).

(15)

9

Figur 1. Brandorsaker för tidsperioderna a) 1998-2014 och b) 1957-1969

Källa: OU, 2017

2.1.3 Vädrets påverkan på skogsbränder

Vädret kan spela en väsentlig roll för skogsbränder och avgörande parametrar är vind,

luftfuktighet och temperatur. Branden kan tillhandahålla syre genom vinden. Vinden påverkar spridningshastigheten och spridningen av brinnande objekt (Erlandsson 1990). Vinden kan skapa flygbränder, bränder som förekommer utanför området där branden startade. Starkare vind kan sprida heta brandgaser längs med marken vilket medför en snabb uttorkning och lätt antändning (Hansen 2003). Brännbarheten på vegetationen förändras med luftfuktigheten.

Varmare luft binder mer fukt än vad kall luft gör. Om varmare luft kyls finns möjlighet att luftens vattenhalt överstiga daggpunkten vilket skapar dimma som landar på vegetationen.

Denna händelse kan uppkomma när en varm dag förändras till en kallare kväll eller natt.

Brännbarheten påverkas av luftfuktigheten och är lägst under nattetid på grund av dimman (Erlandsson 1990). Brännbarheten på vegetationen påverkas av temperaturen. Vid högre temperaturer finns en ökad risk för skogsbrand eftersom vegetationen blir lättare

antändningsbar. Brandspridningen blir intensivare. Om vädret är det motsatta minskar risken för brandspridning och antändning (Hansen 2003).

Skogsbränder sker oftast under eftermiddagen. Detta eftersom vindarna är som starkast, fuktigheten låg och temperaturen hög vilket främjar en skogsbrand. Risken för skogsbränder är som högst på vår och högsommar. På våren finns färsk vegetation som innehåller hög fukthalt vilket underlättar för skogsbränder och på högsommaren finns en ökad risk för torka

(16)

10

vilket är en faktor för potentiell skogsbrand. På högsommaren förekommer skogsbränder av större sort (Erlandsson 1990).

För tidsperioden 1999–2014 har högst antal tänkbara brand dagar noterats i östra Götaland, cirka 30 dagar. Västra Götaland, västra Svealand och södra Norrland hade omkring 14–16 dagar med risk för skogsbrand pga. väderförhållandena. Norra Norrlandskust noterades för 19 dagar med skogsbrandsfrämjande väder. Lägst antal dagar hade norra Norrlands inland och Tornedalen, 11–12 dagar (Granström et al 2017).

2.1.4 Vegetationens påverkan på skogsbränder

Vegetationen fungerar som bränsle för skogsbranden. Finns det mer omfattande mängd bränsle inom en plats, blir branden större. Brännbarheten på vegetationen påverkas av temperaturen. Vid högre temperaturer finns en ökad risk för skogsbrand eftersom

vegetationen blir lättare antändningsbar. Brandspridningen blir intensivare. Om vädret är det motsatta minskar risken för brandspridning och antändning (Hansen 2003).

Brandförloppet påverkas av växtlivets figur, ålder, mängd och kontinuitet. Det finns två grupper av vegetation. En grupp är den typ av växtlighet som är lätt antänt och brinner hastigt samt har vi den andra gruppen som är mer svårsläckt då den är tätare (Hansen 2003). Den grupp växtlighet som betraktas som lättantändlig kan antydas vara ris, buskar och mindre mogna barrträd. Även gräs och löv som torkat tillhör den lättantändliga gruppen av

vegetation. Exempel på vegetation som kategoriserats som kompakt är grenar, stammar och liknande (Erlandsson 1990). Lövskog är fuktiga vilket innebär att antändningen går

långsammare än vid t.ex. brand i barrskog. Vid bränder i lövskog är det vanligen markvegetation som fattar eld medan lövträden står stadigt. Skogsbränder associeras vanligtvis med barrskog, framförallt tallskog. Barrskogens känslighet mot bränder gör att skogen sköts för att skapa bästa möjlighet för avkastning. Träden har vanligtvis samma ålder och storlek då äldre barrskog ger samma brandförlopp som vid brand i lövskog (Hansen 2003). Torr vegetation är den typ av bränsle som ökar skogsbrandsrisken (Erlandsson 1990).

(17)

11

2.1.5 Topografins påverkan på skogsbränder

Brandförloppet påverkas av topografin. Spridningshastigheten påverkas av markens lutning, riktning på sluttning samt brandens placering på sluttning (Erlandsson 1990).

En skogsbrand sprider sig snabbast om den går uppåt än nedåt. Detta eftersom

strålningsvärmen som finns i flammorna och stigning av den varma luften. Brinnande objekt kan dock falla nedåt vilket kan öka brandspridningen mot den kursen (Erlandsson 1990). En uppskattning som förekommer antyder att spridningshastigheten ökas med det dubbla vid lutningsökning om 20 procent. Sluttningar mot syd är i allmänhet mer mottagande av sol och solljus än sluttningar mot norr vilket leder till högre temperatur samt lägre fukthalt hos växtligheten. Detta medför ett hetsigare brandförlopp (Hansen 2003).

Skogsbrandens brandförlopp rör sig hastigare om skogsbrand förekommer nära sluttningen, än om branden uppstår i närhet till krönet. Dalar och raviner påverkar skogsbrandens

brandförlopp genom att skapa ett snabbare förlopp. Motstående sida i en dal kan sättas i brand genom bestrålning och glödspridning. I raviner finns risk för en skorstenseffekt som leder till en hastig spridning av skogsbrand. Skogsbränder kan ändra kurs genom vindpåverkan, framförallt när brand i lutning når toppen (Hansen 2003).

Kommuners biofysiska egenskaper skiljer sig. En del kommuner har flera dalar och sluttningar än andra, vilket kan påverka åtgärdsarbetet. Dalar och sluttningar kan hejda vegetationshantering eftersom personal och utrustning inte fungerar effektivt och säkert i kraftigt sluttande (Harris et al. 2011).

2.2 Riskminimering och planering

Idag är samhället besatt av risker och dess följder. Vi är besatta av bedömning, ledning, undvikande samt aktiv omtanke av risker. Flera av riskerna som vållar oro hos människor är kopplade till naturkatastrofer. Ökade risker och ökad oro bland människor har medfört ett ökat intresse bland geografer för att studera, analysera och kartlägga risker, framförallt naturkatastrofer. Kulturgeografer har engagerat sig och studerat hur risker kan vara socialt konstruerade. Med detta menas att risk inte behöver vara ett utpekat ting utan kan vara en konstruerad känsla (French 2009). För att undersöka om en risk är verklig, finns en traditionell uppfattning om att riskbedömning utförs genom att beräkna hur ofta ett event

(18)

12

förekommer under en specifik period. Om exempelvis skogsbränder uppstår 30 gånger under ett 90-års period, räknas 90/30 vilket skapar en 0.33 sannolikhet eller 33 % chans att

skogsbränder anträffas per år (Tobin & Montz 2009).

Enligt sociologen Ulrich Beck har vi skapat ett risksamhälle. Innan risksamhället levde vi i industrisamhället som präglades av ojämlikhet och fattigdom. Industrisamhället

kännetecknades som ett samhälle med mindre risker och förutsägbara risker. Det var även lättare att förhindra framtida risker. Teknisk utveckling i välfärdsstaterna ledde till en ökad produktion genom politiska beslut vilket ledde till ökad materiell tillväxt och jämnare fördelning. Den materiella tillväxten har medfört högfärdigare risker. Detta risksamhälle identifieras som ett samhälle som förorsakar risker som ingen kan avvärja (Lidskog &

Sundqvist 2011). Rumsliga katastrofer, kärnteknik och genetisk forskning är exempel på hot som skapats av regeringar, experter och forskare, hot som de nu inte kan förhindra (French et al. 2009).

Beck har fått kritik för sina teser. Kritikerna menar att statistiken pekar på att människor fått det bättre och att samhällen är tryggare därför blir det motsägelsefullt att tala om ett

”risksamhälle”. Vi har idag en ökad livslängd, minskad dödlighet i olyckor och sjukdomar dessutom har levnadsstandarden förbättrats inom flera områden. Samtidigt berör statistiken ämnen som inte berör Becks teori utan Beck syftar på att tillvaron karakteriseras som osäker.

Det finns även fler möjligheter för olyckor med ohanterliga konsekvenser. Osäkerheterna har aldrig varit större än i dagens samhälle (Enander 2018).

2.2.1 Skogsbrandens sårbarhet för människor och omgivning

Skogsbrandsfrekvensen förväntas öka i framtiden, framförallt i södra Sverige. Kostnader för släckningsarbete kan komma att öka till 200–300 miljoner kronor (SOU: 2007:60). Stigande temperatur kommer att leda till en förlängd skogsbrandssäsong (Granström 2009).

Att människor och byggnader hamnar i fara pga. skogsbränder, är inte flitigt förekommande i Sverige. Det går dock inte att ignorera det faktum att fritidshus och träbyggnader förekommer i höga nivåer i skogsregionerna (Hansen 2003). Om urbana områden fortsätter att expandera mot landsbygden, ökar risken och sårbarheten för byggnader, människor och djur att drabbas av skogsbränder. Skogsbränder kan då utgöra en större fara för det ekologiska systemet.

(19)

13

Skogsbränder skulle kunna bli större och mer omfattande vilket skulle skapa nationella nödsituationer (Nowak et al. 2005).

Det är viktigt att nämna vad skogsmarken betyder för oss. Skogsindustrin är väsentlig för svenskt näringsliv och är en betydande andel av Sveriges exportinkomster. Papper,

pappersmassa och trävaruprodukter av olika slag är det som tillverkas. Skogen är även en del av friluftsliv, jakt och bete. Tätortsnära skogar får 110 miljoner besök och trycket per

arealenhet är 250 gånger större än genomsnittlig skogsmark (Nyström & Tonell 2012).

Skogsbränder utgör ett problem och orsakar en ökad sårbarhet för flera utav Sveriges sektorer och områden. Landets vägar kan drabbas vid skogsbränder. Detta då framkomlighet och tillgänglighet kan begränsas av en skogsbrand. Även landets järnvägar riskerar utsättas för fara vid skogsbränder. Likt vägar riskerar framkomlighet och tillgänglighet försämras samt finns en risk för skada på system för kraftmätning. Elektroniska kommunikationer är sårbara vid skogsbränder framförallt system som innefattar luftledningar och master. Skogsbränder medför en ökad sårbarhet mot vår elförsörjning. Mer specifikt är det systemen för

eldistribution som riskerar att skadas. Ökad torka, värme och fler omfattande skogsbränder under somrarna skulle ha en negativ påverkan på sommarturismen (SOU 2007:60).

2.2.2 Riskbedömning

Vid planering genomförs utredningar som blir underlag till potentiella projekt. Risk- och känslighetsanalyser är en del utav det som beaktas under en planeringsprocess. Risk- och känslighetsanalyser är väsentliga vid bedömning av konsekvenser av omväxlande

utvecklingsförlopp. Vi tenderar att sammankoppla riskanalyser med kris och olyckor där beredskap ska existera för att förhindra skador på personer och objekt. Känslighetsanalyser används för att bedöma hur sannolikt det är att en händelse sker av olika omständigheter.

Känslighetsanalys kan även göras för att uppskatta utgifter för projekt (Nyström & Tonell 2012). Riskanalyser kan vara utformade både för översiktliga och detaljerade syften. Vid detaljplanering är riskanalyser betydelsefulla underlag när risker och dess omfång är kända.

Riskkällan och tänkbara katastrofer kan uppskattas om detaljkännedom inte existerar (Boverket & MSB 2006)

Förutvarande Räddningsverket, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) föreslår (2004) att kommuner bör redovisa områden där skogsbrand kan förekomma i sina

(20)

14

översiktsplaner. Områden där skogsbränder kan bli svårsläckta eller vegetationstyper som främjar skogsbränder bör benämnas i översiktsplaner.

MSB framställer dagsaktuella prognoser i form av brandriskkartor. Genom dessa kartor kan kommuner skapa en bild över skogsbrandsrisken. Kartorna förklarar brandsprognoser kortare tidsrum samt i längre perspektiv (Räddningsverket/MSB 2004).

MSB anser även att det finns frågeställningar som kan vara nyttiga att beröra i översiktsplaner. Skogsområden i kommuner där skogsbränder kan leda till speciella svårigheter. Områden där skogsbränder kan utvecklas fritt eller platser där omgivningen är extra känslig för bränder bör noteras i översiktsplaner. Vidare bör kommuner benämna förebyggande åtgärder som åtagits samt handlingsplan som syftar till att motarbeta skogsbränder (Räddningsverket/MSB 2004)

Säkerhetsaspekter bör uppmärksammas i ett tidigt stadie i planeringsprocessen. Att försöka ta fram säkerhetsförbättringar i efterhand eller under processens slut blir både komplicerat och dyrt. Detta gör att beaktning av säkerhet vid planeringsprocess bör noteras tidigt som möjligt (Boverket & MSB 2006). Riskförebyggande arbete kräver markägares assistans och

medverkan eftersom att beakta risker vid tillfälle en fastighet byggs kan vara en utmaning.

Detta leder till att korrigeringar kan förekomma i efterhand (Bihari et al. 2012). Kommuner kan vara belägna i avlägsna områden vilket skapar en isolation. Kommuner med sådana omständigheter bör vara självhjälpsamma och vidta tidiga åtgärder, innan skogsbrand inträffat (Harris et al. 2011).

Kommunikation mellan kommun anställda ökar medvetenhet om varför brandreducerande åtgärder behövs. Att kommunicera med externa aktörer skapar en ökad medvetenhet om ämnet och uppmuntrar stöd till kommunen för att vidta åtgärder. Kommunikation medför även att intressenter tar till åtgärder för att mildra skogsbränder (Harris et al. 2011).

Arbetet med riskreducering hanteras oftast av kris- och riskhanterare, planerare har än inte fått en väsentlig roll att spela vilket beror på kunskapsbrist om ämnet. Att planerare inte

inkluderas i riskreduceringsarbetet försvårar arbetet med att genomföra

riskdeduktionsåtgärder vid tidigt stadie. Fastighetsägare och lokala tjänstemäns brist på brandupplevelse, subjektiv kunskap och riskuppfattningar om brandriskutsatta ekosystemet kan skapa ofullständig bedömning mellan risker och fördelar med markplanering och planerings policyer (Bihari et al. 2012). Brandmän, planerare och övriga tjänstemän som upplevt skogsbränder tenderar att hjälpa deras kommunala regering med kommunikation och

(21)

15

rådgivning om skogsbrandsbekämpningsarbete. De som upplevt skogsbränder ger en mer övertygande beskrivning av skogsbränders konsekvenser. Brandmän, planerare och övriga tjänstemän som inte upplevt skogsbränder och saknar formell utbildning finner det

besvärligare att assistera kommunregering med att genomföra åtgärder för att minska bränder (Harris et al. 2011).

Planerare kan vara nyttiga vid identifiering av metoder vid markanvändning som främjar säkerhetsarbetet mot löpeld (Bihari et al. 2012). På lokal nivå kan brandbekämpningsåtgärder hindras då planerare saknar verktyg för att implementera sådana åtgärder (Harris et al. 2011).

Planerare anser att de idag har en väsentlig roll när det kommer till informationsspridning och möjliggöra samarbeten dock menar planerarna att det finns hinder med att skapa kontinuerliga dialoger vilket försvårar arbetet mot skogsbrandsreducering. Starkare nätverk, resurser och kunskapsbyte mellan aktörer bör främjas för att skapa ett effektivare arbete. Skarpare lagar och regleringar bör formuleras. Allmänna utbildningar för medborgare bedöms vara viktiga och bör underlättas enligt planerare (Bihari et al. 2012).

Begränsad utvecklingsbar mark leder till mer verkande på olämpliga områden. Platser bedöms vara olämpliga då det saknas regleringar för byggförbud, tillåtna limitationer eller

utvecklingsförordningar. Privata fastighetsrätter kan saknas vilket försvårar kontrollen av skogsbrandsdrabbade områden. Planerare anser dessutom att det saknas data om

brandförhållanden och bekämpningsalternativ pga. brist på samarbete mellan olika aktörer vilket försvårat beslutsfattandet. Planerare anser att ekonomiska resurser saknas för att främja ett brandförebyggande arbete när det kommer till markbegränsning av löpeld (Bihari et al.

2012).

2.2.3 Riskbekämpning

Boverket och räddningsverket (nuvarande MSB) föreslår i sin vägledningsrapport (2006) ett antal åtgärder för att motarbeta gräs-och skogsbränder genom detaljplanering. En åtgärd är att mark förses med ytbeläggning som inte är brännbar. Om marken inte är brännbar, minskar risken för vegetationsbränder. Ytbeläggning som inte är brännbar bedöms ha en hög

effektivitet, speciellt om vegetation inte finns i närheten. Exempel på effektiv ytbeläggning är asfalt då det innebär en tät ytbeläggning. Brand skyddad fasad är en åtgärd som skyddar människor från gräs- och skogsbränder. Mur och plank bedöms vara goda sätt att motarbeta

(22)

16

spridning av gräs- och skogsbränder. Träd och skyddsavstånd är också två effektiva åtgärder mot gräs- och skogsbränder (Boverket & MSB 2006).

Vägsystemet bör tas hänsyn till. Om en skogsbrand uppstår och det enbart finns en väg in kan det bli riskabelt att färdas den vägen. Detta då bränder kan bli starkare och tvinga bilar att återvända. Om det finns få vägar, kan uppstå kaos vid utrymning då de blir högtrafikerade.

Räddningstjänst kan uppleva svårigheter med att ta sig fram (Hansen 2003).

Bebyggelsers material, utformning och placering av brännbart material inom 30 meter från ett hem påverkar sårbarheten för skogsbränder. Genom att använda antändningsresistenta

byggnadsmaterial, sköta vegetation och upprätthålla hållbart utrymme runt ett hem, kan skogsbränders omfattning och sårbarhet minimeras (Barrett 2019).

Genom att tillämpa tillväxthanteringsmål, policyer och implementeringsstrategier med fokus på skogsbrandslindring, kan samhällen minska skadorna som orsakas av skogsbränder.

Implementeringsstrategier kan innebära rekommendationer för konstruktion och utformning till regleringar för zoner, markdelning, byggkoder och vägstandarder. Program som innehåller regleringar kan även beröra hälsoaspekter, välfärd och säkerhet, för att nedbringa hotet från skogsbränder och minska skador på fastigheter och ägande. Vidare kan program och

dokument användas för att säkerställa fungerande vattensystem, tillräckligt bredd på gator och tydlig gatuskyltning (Bihari et al. 2012). Idag finns flera planer och dokument som förklarar samhällets vision. Det kan handla om tillväxtplaner, regionplaner, översiktsplaner m.m. Att inkludera skogsbrandsrisker i dokument kan vara nyttigt för att skydda gemensamma tillgångar, värderingar och resurser. Vidare går det att benämna hur vattentillgängligheten, arkitekturen, framtida byggande och bränslehantering ska hanteras (Barrett 2019). Att utföra en riskreduceringsplan kan underlätta arbetet med att inkludera riskreducering i dagliga planeringsarbetet. Att genomföra en riskreduceringsplan skapar möjlighet att reducera skador på liv, ekonomin och egendom framförallt då planen formats genom riskbeaktande

beslutsfattande (Bihari et al. 2012).

Lokala myndigheter arbetar effektivare om offentligt stöd tilldelas. Det har även visat sig att implementering av åtgärder som reducerar skogsbränder påverkas av faktorer som uppfattning om risk, upplevelse av bränder, informationsöverföring, och om tillräckligt med resurser existerar (Harris et al. 2011).

Frivilliga utbildningsprogram är effektiva och leder till en ökad medvetenhet bland husägare om skogsbrandsrisk. Husägare som deltar i utbildningsprogram tenderar att uppmuntra andra

(23)

17

husägare att skydda sina hem vilket leder till att fler skyddar sina fastigheter och bebyggelser (Barrett 2019).

Kommunikation mellan kommun anställda ökar medvetenhet om varför brandreducerande åtgärder behövs. Att kommunicera med externa aktörer skapar en ökad medvetenhet om ämnet och uppmuntrar stöd till kommunen för att vidta åtgärder. Kommunikation medför även att intressenter tar till åtgärder för att mildra skogsbränder (Harris et al. 2011).

Forskarna Susan D. Kocher och Van Bustic har i sin forskning (2017) jämfört södra Frankrike och Kaliforniens skogsbränder och brandreducerings arbete. Frankrike har en centralisering medan en decentralisering råder i Kalifornien. Södra Frankrike och Kalifornien har liknande klimat och drabbas av frekventa skogsbränder. Dessa har dock olika sätt att planera och reglera. I Frankrike är det staten som står för skyddandet av medborgare mot risker, dessutom råder stark markreglering och begränsning av markanvändning för fastighetsägare. I USA har staten inte en lika tongivande roll utan lokala politiker och planerare är de huvudsakliga beslutsfattarna. Beslutsfattarna på lokal nivå har benägenhet att frångå beslut som berör riskreducering. Zonering och planering som starkt begränsar äganderätt förekommer i USA.

Frankrikes planeringssystem som innebär nationsbaserad planering skapa en motbalans mot det lokala trycket, för att inneha effektivare zonering och planering på lokal nivå. Denna motbalans råder inte i USA och Kalifornien utan lokala planerare saknar starka regleringar att följa. Det har framkommit att lokala tjänstemän i Kalifornien inte beaktat brandrisker vid planering. Oakland drabbades av bränder 1991 vilket gjorde att staten antog en lag som krävde framtida kartläggningar på områden med hög brandrisk. Staden Oakland utvecklade brandförhindrande policyer. Exempel på sådana var separering av byggnader, nya

ventilationskriterier och säkrare takmaterial. Oakland tillät även husägare att bygga större hus vilket är negativt ur ett brandsäkerhetsperspektiv. Denna typ av misstag är ovanligare i Frankrike (Kocher & Bustic 2017).

En väsentlig skillnad mellan Frankrike och USA är att Frankriks kan från statlig nivå förbjuda utveckling och nybyggnation i områden med hög brandrisk. Detta förekommer inte i USA.

Vidare kan Frankrike från statlig nivå tvinga lokala myndigheter att följa planer för förebyggande av brandrisker (PPRIF). I Kalifornien kan allmänna planer som beaktar brandrisk exkluderas på lokal nivå (Kocher & Bustic 2017).

I Frankrike kan lokal planering stoppas från regional och statlig nivå. Denna typ av handlande kan inte ske i Kalifornien utan deras enda handlingskraft inom detta ämne är stämningar

(24)

18

(Kocher & Bustic 2017). Det positiva med Kaliforniens system är att decentraliseringen som förekommer innebär att lokala jurisdiktioner kan agera tidigt för att ändra byggkrav i

brandrisk områden. I Frankrike kan det bli en förlängd process då centraliseringen innebär politiska beslut från statlig nivå måste ske, vilket kan vara en lång process (Kocher & Bustic 2017).

2.2.4 Regleringsmöjligheter

Planerare anser att strängare lagstiftning är förordat vid byggande i områden där

skogsbrandsrisk råder. Även stärkt översyn av byggkoder förespråkas. Markplaneringen bör även erhålla en väsentligare roll för att kunna skapa samhällen med mindre sårbarhet för skogsbränder. Planerare menar att markreglering och riskreducering bör sammankopplas.

Genom att skapa planer för att minska skogsbrandsrisker kan dessa sedan användas som grund vid markreglering. Detta leder att platser kan planeras på ett effektivare sätt och beakta brandsäkerheten (Bihari et al. 2012).

Den 8 mars 2018 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen. Propositionens syfte var att genomföra två ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) vilket skulle medföra en förbättrad beredskap i kommunerna för klimatförändring. En av ändringarna innebär att kommuner måste visa synpunkter på risken för skador på bebyggelser vid förekomst av översvämning, ras, skred och erosion samt ska det redovisas hur risker kan reduceras eller stoppas (Prop. 2017/18163). Propositionen ledde till att plan- och bygglagen ändrades den 1 augusti 2018. Ändringen går att läsa i plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §. Ärenden som antagits eller ändrats före 1 augusti regleras av de tidigare bestämmelserna. Propositionen har även inneburit att Boverket fått uppdraget att agera samordnande myndighet för

klimatanpassningsarbetet som berör bebyggd miljö (Boverket 2018).

Regleringsmöjligheter för kommuner finns i plan- och bygglag (2010:900). Varje kommun ska ha en översiktsplan som inkluderar hela kommunen (3 kap. 1 § PBL). I översiktsplanen ska kommunen beskriva sin syn på risken för översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade. Kommunen ska framföra information som visar hur risker kan motarbetas (3 kap. 5 § PBL). Med detaljplaner och områdesbestämmelse får kommunen reglera mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk (4 kap. 1 § PBL). Detaljplaner ska pröva mark- och vattenområdens lämplighet när bebyggelser och byggnadsverk planeras (4 kap. 2 § PBL). Vid planering av konstruktion av vindkraftverk ska kommunen med hjälp av

(25)

19

detaljplan pröva om mark- eller vattenområde är lämpligt för vattenkraftverket (4 kap. 3

§ PBL). Kommuner har möjligheten att reglera för skydd mot störningar i detaljplaner.

Kommunen har rätt att ta fram skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Skyddsåtgärder för att bekämpa störningar från omgivning kan tillämpas. Om det förkommer en risk för störningar via luftföroreningar, buller, skakning, ljus eller andra besvär som ryms av 9 kap. miljöbalken (4 kap. 12 § PBL).

Plan- och bygglag (2010:900) ska ta hänsyn till både enskilda och allmänna intressen (2 kap.

1 § PBL) Planläggning ska beakta miljö- och klimataspekter. Planläggningar ska främja en god livsmiljö som är tillgänglig till alla medborgare. Kommunen ska främja långsiktigt perspektiv på god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda

miljöförhållanden (2 kap. 3 § PBL). Vid planläggning och i fall om bygglov eller

förhandsbesked enligt plan- och bygglag (2010:900) finns möjlighet att ta mark i anspråk för att bebyggas enbart om marken anses vara lämplig för ändamålet (2 kap. 4 § PBL). Vid planläggning och i mål om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglag (2010:900) ska bebyggelse förläggas till mark som är passande för ändamålet med omtanke till flera aspekter. Människors hälsa och säkerhet ska beaktas. Trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation och övrig samhällsservice får inte påverkas negativt utan ska främjas vid planläggning. Risken för olyckor, översvämning och erosion ska beaktas (2 kap. 5 § PBL). Bygglovsärenden och åtgärder som berör byggnader som inte kräver lov enligt plan- och bygglag (2010:900) ska bebyggelse och byggnader utformas och lokaliseras på utnämnd plats med beaktande för skydd mot förekomst av brand, trafikolyckor och övriga olyckshändelser (2 kap. 6 § PBL).

Miljöbalken kan även ställa krav på utformningen genom tillstånd eller anmälan (Boverket &

MSB 2006, s. 48). Ett hinder för att säkerställa att marken förblir tät är att markförändringar inte kräver lov eller tillstånd (Boverket & MSB 2006).

Varje svensk myndighet har ett specifikt ansvarsområde att manövrera och ansvarar för arbete som bestämts genom författningsbestämmelser. Myndigheters arbete som berör krisberedskap regleras genom förordningen om krisberedskap och höjd beredskap (2006:942) och genom anvisningar från regeringen (Eriksson et al. 2011).

Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap ska landsting och kommuner analysera vilka extraordinära händelser (exempelvis skogsbrand) som kan uppstå i fredstid. Utredningsarbetet

(26)

20

ska klassificeras och ordnas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting ska vid ny mandatperiod ta fram en plan som förklarar hur extraordinära händelser ska hanteras, genom vi beaktning av risk- och sårbarhetsanalys.

Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, även kallad LSO, har kommuner ansvaret för att förebygga bränder och skador som kan orsakas. Kommuner måste ha handlingsprogram som förklarar hur förebyggande arbete planerats (LSO, 2003:778). Att arbeta förebyggande och planera för konsekvensmildring är anordningar som även gäller vid skogsbränder.

Kommunen ansvarar för att räddningstjänst finns tillgänglig i kommunen, dock inte när räddningstjänst anses vara en nationell uppgift som t.ex. vid fjäll-, flyg och sjöräddning.

Kommunen ansvarar för hur räddningstjänsten anordnas, att insatser genomförs effektivt och under godkänd tidsram. Även räddningstjänstens organisation regleras genom lagen (LSO, 2003:778).

Om en skogsbrand skulle uppstå och bedömas vara omfattande, har länsstyrelsen möjlighet att överta ansvaret från kommunen (LSO, 2003:778). Om en skogsbrand berör flera kommuner och räddningsledare har svårigheter med att organisera och planera, har länsstyrelsen rätt att ingripa för att utse räddningsledare (LSO, 2003:778). Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor pekar på att länsstyrelsen ska ha planer som berör verksamhetsutövning.

(27)

21

3. Metod

I detta kapitel kommer min forskningsväg att presenteras. I avsnittet redovisas val av metod, vetenskapsteoretiska angreppsätt och empiriinsamling.

3.1 Vetenskapligt angreppssätt

Denna studie är en fallstudie. Vid fallstudier samlas mycket information om ett specifikt ämne. Fallet kan vara individer, specificerad grupp eller ett samhälle. Fallstudier kan även användas vid undersökning av händelser och evenemang. I detta fall undersöks om

skogsbränder riskerar bli en kontinuerlig fara för allmänheten och om

skogsbrandsförebyggande åtgärder som vidtagits är tillräckliga (Johannessen & Arne Tuffe 2003). Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Risk- och sårbarhetsanalys för Skåne län 2014 och Överisktsplan för Östra Göinge används som empiriskt material i denna studie. Dokumenten granskas och undersöks för att bedöma om dessa beaktat flera aspekter och omständigheter som berör skogsbränder. Detta leder till att värdering av dokumenen förekommer och det blir passabelt att hävda att evaluering förekommit i studien eller mer specifikt, målevaluering. Någon utnämnd evalueringsdesign existerar inte utan evaluering kan utföras olika forskningsdesign, inklusive fallstudie (Johannessen & Tuffe 2003).

Studier utav denna sort strävar efter att skapa teorier för att försöka förklara verkligheten. En väsentlig uppgift blir att relatera teori och verklighet. Forskaren kan fullborda sitt

vetenskapliga arbete med hjälp diverse vetenskapliga ansatser (Patel & Davidson 2011).

Denna studie har en induktiv vetenskaplig ansats. Undersökningen påbörjas med utgångsläge i empirin. Första moment blir att samla in data och information för att därefter upptäcka generella mönster. Efter detta blir målet att sammanställa teorier och begrepp med hänsyn till insamlade data (Johannessen & Tuffe 2003). Genom att arbeta induktivt går det att betrakta att kartläggning blir en tidig process av vetenskapliga arbetet. Forskningsfenomenet kan studeras utan att tidigare teori beaktats och möjlighet att formulera en teori med det insamlade data uppstår. Att inte grunda arbetet i en teori vid ett tidigt stadie innebär inte att arbetet

(28)

22

saknar förutsättningar. Egna idéer och uppfattningar existerar som blir en grund för teorierna som skapa (Patel & Davidson 2011).

Studiens vetenskapsfilosofiska position är kritisk realism. Kritisk realism är en

vetenskapsfilosofisk position som kan betraktas som en mellanståndpunkt mellan realism och idealism. Den antar inte dualism och tankesättet antingen-eller utan innehar perspektivet både-och. Dess ontologi är världen existerar oberoende observatör, precis som positivism och kritisk rationalism. Det finns skillnader och det är att kritisk realism erkänner världen som komplex. Verkligheten har flera skikt och kontexter och anses vara kontextuell (Holm Ingemann 2016). Vetenskapsfilosofiska positionen förespråkar observation och rationellt tänkande. Med andra ord, ett problem dyker upp framför oss, i denna studiens kontext, flera fall av skogsbränder sommaren 2018, vi har alltså observerat. Efter detta påbörjar vi studier om ämnet för att se om problemet är mer omfattande och mer utbrett. Att studera om skogsbränder riskerar att övergå till att vara en kontinuerlig fara för kommuner och dess medborgare är denna studie syfte. Forskningen har påbörjats för att problemet varit iakttagbart (Holm Ingemann 2016).

3.2 Dokumentstudie

Metod förklarar hur forskning ska föras och verkställas. Aspekter som berörs är hur information ska inhämtas och analyseras. Metod hjälper forskare att undersöka om antaganden är verklighetsförankrade eller inte (Johannessen & Tuffe 2003).

Denna studie är en dokumentstudie. Dokumentstudier handlar om att granska och utvärdera dokument. Det kan vara både papper skrifter eller elektroniska dokument. När en

dokumentstudie görs krävs det att de utvalda dokumenten är tolkade och undersökta för att kunna skapa förståelse och utveckla den empiriska vetskapen (Corbin & Strauss 2008; Rapley 2007).

Att studera dokument blir allt mer förekommande och betydelsefullt eftersom dokument kan påverka avgöranden i organisationer. Dokumentation och skriftliga redogörelser har ökat både i offentliga organisationer och privata företag vilket gör dokument en inlemmad del av den organisatoriska realiteten (Justesen & Mik-Meyer 2011).

Dokumentstudier har flera positiva aspekter. Dokumentanalyser görs vilket ger information och kontext till forskningsämnet. Dokument medför även bakgrundsfakta och kan ge en

(29)

23

historisk genomgång. Denna information använder forskaren för att skapa en djupare förståelse inom sitt forskningsämne. Dokument kan även innehålla data som forskaren kan kontextualisera. Genom dokument går det att spåra och identifiera förändringar. Rapporter kan granskas periodiskt (Bowen 2009). Vid analysering av dokument kan forskare bestyrka resultat eller bekräfta resultat från andra källor. Metoden används ofta av sociologer för att verifiera upptäckter (Angrosino & Mays de Pérez, 2000).

Dokumentstudier har oftast använts tillsammans med andra metoder som t.ex kvalitativ eller kvantitativ metod men dokumentstudier kan även utföras utan en sekundär metod (Bowen 2009).

3.2.1 Val av dokument

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skogsbränderna kan komma att bli en kontinuerlig fara för kommuner och dess invånare i framtiden. Det har även funnits en

intention att undersöka om åtgärder för bekämpning av skogsbränder varit tillräckliga. För att kunna genomföra studien fullständigt har det krävts att blivande skogsbrandsdrabbade

områden kartläggs. Genom dokumentet Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, som är en klimat- och sårbarhetsutredning (SOU 2007:60) kartläggs skogsbrandsdrabbade områden i framtiden och genom scenarieutveckling. Detta har möjliggjort avgränsning av denna studie till södra Sverige, specifikt Skåne län och Östra Göinge kommun.

Anledningen till att Risk- och sårbarhetsanalys Skåne Län 2014 blev underlag för denna studie är för att länsstyrelsen har en väsentlig uppgift när det kommer till att identifiera risker, sårbarhet och föreslå förebyggande åtgärder. Enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska länsstyrelsen vara en sammanhållande funktion mellan flera aktörer och arbeta för att risk- och sårbarhetsanalyser genomförs. Länsstyrelsen som kategoriseras som myndighet, har ansvaret att årligen utreda om risker och sårbarhet finns inom sitt ansvarsområde. Risk- och sårbarhetsanalysen ska observera situationer som kan uppkomma snabbt, oförmodat och utan varning i förväg.

Situationer som betraktas som hot eller risk ska identifierats i en risk- och sårbarhets analys.

Vidare ska länsstyrelsen utreda om förmåga finns för att hantera allvarliga situationer (Krisberedskapsförordning 2015:1052). Risk- och sårbarhetsanalysen innehåller data som är aktuella för studiens syfte och frågeställningar. Detta då en risk- och sårbarhetsanalys ska

(30)

24

identifiera hot, risker och sårbarheter. Vidare ska det beskrivas vilka resurser som finns för att hantera risk och sårbarhet. Det ska även föreligga förslag på åtgärder som kan förebygga risker, vilket skogsbrand är (MSBFS 2010:7). Länsstyrelsen är involverad på fler fronter. När översiktsplan framställs ska länsstyrelsen under samråd beakta människors hälsa, säkerhet och risken för olyckor (3 kap. 10 § PBL). När detaljplaner skapas ska länsstyrelsen medverka under samråd för att visa hänsyn till risken för olyckor samt människor hälsa och säkerhet (4 kap. 14 § PBL).

Översiktsplan för Östra Göinge kommun – platsen för Skånes gröna hjärta är ett dokument som analysera i denna studie. Valet av detta dokument grundar sig i att kommunen är en del av Skåne län. Kommunen är vald då omfattande skogsområden förekommer i kommunen (Östra Göinge kommun 2019) samt att kommunen har en översiktsplan framtagen 2019. Att studera en översiktsplan är relevant då kommunen ska beakta klimatrelaterade hot i

översiktsplanen. Kommunen ska även förklara hur risker kan undanröjas (3 kap. 5 § PBL).

För att kunna bedöma sannolikheten i dokument är det viktigt att förhålla sig kritiskt.

Forskaren ska undersöka vem som fastställt dokumentet, varför det skapats och om det figurerat påverkan. Sedan är det viktigt att undersöka ifall dokumenten är original eller förfalskningar (Patel & Davidson 2011). Denna studie analyserar dokumenten Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Risk- och sårbarhetsanalys Skåne län 2014 och Översiktsplan för Östra Göinge – platsen för Skånes gröna hjärta. Dessa dokument valdes med ett källkritiskt tänkande. Att dokumenten tillhörde Miljödepartementet, Länsstyrelsen Skåne och Östra Göinge kommun gick att bekräfta tidigt. Enligt dokumenten är det utgivet av Aktörerna bakom dokumenten är också dem med copyright och dokumenten hämtas från utgivarnas hemsida.

När dokumentanalyser görs kan information som hittas vara motsägelsefullt. Detta gör att forskaren får arbeta vidare med att studera dokument för att hitta den mest relevanta informationen (Bowen 2009). Samtidigt är det viktigt att inte bara använda material som stödjer ens egna idéer. Att enbart uppmärksamma vissa fakta skapar en skevhet i forskningen och uppmåla en felaktig bild. Att använda fakta som motsätter ens egna föreställningar gör forskningen trovärdigare och leder till bättre resultat (Patel & Davidson 2011). För att dokumentstudien ska anses vara trovärdigare är det fördelaktigt med flera källor i studien (Bowen 2009).

(31)

25

3.2.2 Textanalys

För att tolka Risk- och sårbarhetsanalysen för Skåne län (2014), Sårbarhetsutredningen (SOU:2007:60) och Översiktsplanen för Östra Göinge (2019) har textanalys präglat väsentlig del av studien. Att analysera hur världen förklaras genom text har intresserat geografer under senare tid (Blunt 2009). Genom att analysera texter teoretiserar vi maktbalanser. Att utföra en textanalys är inte enkelt och det finns inte något rätt sätt att utföra textanalysen på. När texter analyseras finns det steg som forskaren kan gå igenom och som underlättar arbetet med textanalys. Att undra varför har denna text skapats och om den innehåller ett politiskt budskap är något som forskaren bör fundera över. Vidare är det viktigt att försöka hitta hemliga

budskap och aspekter som ignorerats (Aitken 2005).

3.3 Applied Geograhy – Tillämpad geografi

Denna studie har tillämpad applied geography eller tillämpad geografi för att studera och identifiera risker. Applied geography/ tillämpad geografi blev populärt under 1970-talet pga.

det fanns en oro över att det skulle komma att bli besvärligare att hantera miljöproblem.

Samhället hade blivit mer sårbart för geofysiska faror och tillämpad geografi blev ett sätt att identifiera risker (Church 2009). Att använda applied geography är signifikant vid studerande skogsbränders omfattning och risker tekniken tillämpats inom flera områden och visat sig vara betydelsefullt. Exempel på tillfällen där applied geography har tillämpats är vid flod restoration och skogsförvaltning. Anledningen till att flod restoration blivit aktuellt är för att människans kontinuerliga användning av floder ändrar flodens ekologi. Att försöka återställa floder till gamla värden har blivit efterfrågat. I skogar har det förekommit flera verksamheter som bygger på skövling vilket påverkar skogen negativt. Vid skogsförvaltning har applied geography använts för att utveckla hållbara strategier för skogar (Church 2009).

3.3.1 Mapping

Att använda kartor vid studier har ur ett traditionellt perspektiv alltid varit intressant för geografer (Clark 2005). För att fullfölja studien har det krävts att framtida

skogsbrandsdrabbade områden kartläggs vilket inneburit att mapping eller kartläggning använts. Att kunna kartlägga skogsbränder ökar vår kunskap om verkliga skogsbrandsrisker.

(32)

26

Det blir då möjligt att avgöra vilka områden som är mer drabbade och vilka som inte är det.

Kartläggning av naturkatastrofer, som skogsbrand är, skapar information till allmänheten om var risker finns och vilka områden det är som är sårbara. Kartläggning är värdefullt för samhällsplanerare då det blir möjligt att identifiera vilka platser det är som behöver utvecklas och planeras med beaktning av risker (Tobin & Montz 2009).

Att använda kartor i studier är en fördel då det leder till en tydligare illustration. För att kartorna ska kunna förstås av läsare som vanligtvis inte läser kartor, bör kartorna ha tydliga förklaringar. Det är viktigt att betona att kartor även har använts för att missleda, skapa

felaktiga scener och för politisk påverkan, något som forskare bör vara uppmärksam med. När kartor används korrekt och effektivt blir kartor ett väl sätt att kommunicera på (Dunn 2005).

3.4. Material

För att undersöka skogsbrandens påverkans faktorer och orsaker har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap varit en stor utgivare av underlag. MSB erbjuder flera

rapporter, dokument och forskningsöversikter i sina databaser. Databaser på nätet skapar god tillgänglighet för material och ett enkelt sätt att hitta det som söks. Genom att använda nyckelord som ”skogsbrand”, ”risk”, ”sårbarhet”, ”naturkatastrof”, ”torka” blir det

okomplicerat att få material (Flowerdew 2005). Flera forskare har varit återkommande med sina arbeten i denna studie då bedömningen gjort att dessa forskare frambringat

forskningsområdet mycket kunskap med sina arbeten. Erlandsson (1990), Hansen (2003), Granstörm (2017) och Ou (2017) har studerat skogsbränder i Sverige och varit källor till flera forskare som gett sig in på samma forskningsområde. Dessa forskares tidigare arbeten gjorde att de blev en del av forskningsunderlaget för denna studie.

I kapitlet som berör riskminimering och planering lyfts fysiskplanering fram för att undersöka hur den kan sträva efter att skapa ett tryggare och säkrare samhälle samt minimera riskerna och sårbarheten för skogsbränder. Här används rapport från Boverket och MSB (2006).

Rapporten har hämtats från boverkets egen databas. Boverket (2006) har i sin

vägledningsrapport strävat efter att vägleda mot ett säkrare samhälle genom fysisk planering.

Vidare har flera vetenskapliga artiklar använts. Forskaren Kimiko Barrett har skrivit en vetenskaplig artikel, Reducing Wildfire Risk in the Wildland-Wrban Interface: Policy, Trends and Solutions, som analyserar skogsbrandsreducerande åtgärder. Artikeln har varit användbar

(33)

27

då den gett kunskap om hur fysisk planering kan tillämpas på ett sätt där skogsbrandsrisken beaktas. Vetenskapliga artikeln Understanding the Role of Planners in Wildfire Preparedness and Mitigation, skriven av Menka Bihari, Elisabeth M. Hamin och Robert L. Ryan har

använts i denna studie. Här har samhällsplanerarens roll undersökts och gett en anblick av vad planeraren kan utföra och vilka verktyg behövs för att effektivisera planerarens roll.

Vetenskapliga artikeln studerar planerarnas roll vid skogsbransbekämpning. Forskning från Susan D. Kocher och Van Bustic har varit en del av detta arbete. Vetenskapliga artikeln som använts är Governance of Land Use Planning to Reduce Fire Risk to Homes Mediterranean France and California. Forskningsarbetet studerar skillnaden på Frankrike och Kaliforniens arbetsmetoder och skapar en förståelse för skillnaden mellan centralisering och

decentralisering. Forskarna Lauren M. Harris, Tara K. McGee och Bonita L. McFarlane har framställt forskningen Implementation of wildfire risk management by local governments in Alberta, Canada. Deras forskning innehåller implementeringar och åtgärder som för att minska skogsbrandsrisken vilket passar bra till denna studie.

Kapitlet riskminimering och planering lyfter även fram skogsmarkens betydelse för Sverige genom Nyström & Tonell (2012) samt konsekvenserna av en urbanisering som närmar sig skogsmark genom att inkludera Nowaks (et al 2005) vetenskapliga artikel. Nyström & Tonell (2012) har använts som kurslitteratur under utbildningens gång. I kapitlet om riskminimering och planering har lagar och förordningar benämnts. Dessa bedömdes vara aktuella för studien då de kan nyttjas av aktörer för att främja säkerhetsaspekter och riskminimering vid planering och åtgärdstagande. Lagarna och förordningarna som inkluderats i studiens riskminimering och planering kapitel är:

• Plan- och Bygglag (2010:900).

• Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap.

• Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

• Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

3.5 Kritiskt perspektiv på metod och material

Viktigt att ha i åtanke att oavsett metod, vetenskapligt angreppssätt och forskningsämne är att forskning kan vara komplext. Människan saknar förmågan att ha fullkomlig överblick över realiteten. Forskare som studerar samma område kan erfara olika saker. Detta kan leda till att

(34)

28

forskning blir förlägen. Det blir väsentligt att redogöra hur forskningen skapats och hur slutsatser formats (Johannessen & Tufte 2003)

3.5.1 Kritiskt perspektiv – Metod

Genom att använda sig av dokument och exkludera intervjuer och enkäter kan det framstå som att studien behöver mer empiri. Detta då dokumentstudier oftast kompletteras med andra metoder. Det är möjligt att grunda sin forskning i enbart dokument men då krävs mer källor i studien främst i teoridelen (Bowen 2009; Clark 2005). Att använda dokument är att förlita sig på det som betraktas som sekundär data. Sekundära data är mindre flexibel än övriga data.

Med det menas att om det sekundära data inte benämner ett ämne som är intressant för studien, utelämnas det ämnet från studiens resultat och analys (Clark 2005).

Dokumentstudier betraktas som kvalitativ metod. Kvalitativ metod har svårt med att göra generaliseringar. Detta påverkar denna studies möjlighet att fastslå att resultatet gäller generellt för hela Sverige. Studien som använt Risk- och sårbarhetsanalys för Skåne län som empiri kan konstatera att resultat gäller för Länsstyrelsen Skåne (Johannessen & Tuffe 2003).

3.5.2 Kritiskt perspektiv – Material

Risk- och sårbarhetsanalysen (Länsstyrelsen Skåne 2014) för Skåne län är från 2014. Det innebär att dokumentet kan betraktas som gammalt. En nyare risk- och sårbarhetsanalys hade valts om det skulle finnas möjlighet att få tag på men svårigheter med att finna en nyare risk- och sårbarhetsanalys från Länsstyrelsen Skåne uppstod. Om svårigheter med tillgång till dokument uppstår finns möjlighet att ändra problemformulering (Patel & Davidson 2011) Att nämna risk- och sårbarhetsanalysens ålder är viktigt för att betona att denna studie noterat att dokument inte är statiska. När nya dokument skapas kan äldre dokument sluta att gälla och förlora aktualitet(Clark 2005). Även Erlandssons (1990) och Hansens (2003) forskning är från 1990 respektive 2003 vilket gör att dess aktualitet går att ifrågasätta.

Vidare är risk- och sårbarhetsanalysen inte helt bindande, utan vägledande (Länsstyrelsen Skåne 2014) vilket gör att kommuner och övriga aktörer kan undvika att beakta risk- och sårbarhetsanalysen utan att bryta mot någon lag. Översiktsplanen för Östra Göinge kommun (2019) saknar förslag och åtgärder för att minska skogsbrandsrisken vilket gör komplicerar

(35)

29

analysarbetet. Detta leder till att denna studie handlar mer om att föreslå åtgärder till översiktsplanen istället för att granska den.

References

Related documents

Idag finns det dock en växande mängd bevis för att något inte står rätt till hos migrerande fåglar; populationer av många arter är på nedgång?. Denna trend ses både i studier

Jag kommer använda denna teori för att diskutera två olika dokument från försvarsberedningen från tiden innan och efter Krim-krisen.. Detta för att uppvisa eventuella skillnader

När domstolen sedan går in på bedömningen av hur stor sannolikheten för en oönskad följd ska vara för att etablera konkret fara, anför den först att faran

I samband med att fullmäktige beslutande att anta handlingsplan samt krisplaner för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för mandatperioden 2011-2014 fick

P211 Spreja inte över öppen låga eller andra antändningskällor. P251 Får inte punkteras eller brännas, gäller även tömd behållare. Ta ur eventuella kontaktlinser om det

Enligt Björk-Willén (2012, ss.119–137) synliggör detta exempel barns dynamiska relationer i en familjerollek där rollfördelningar och förhandlingar hela tiden tar plats. Detta

Bland målen och åtgär- derna för att uppfylla målen finns flera som berör arbetet med kompensationsåtgärder vid förlust av miljövärden, framförallt Myllrande våtmarker,

Här kan tolkningen göras att varken vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet ligger till grund för beslut när det kommer till förloppet kring barn som far illa och precis likt