Samtalsstöd för elevhälsan

Samtalsstöd för elevhälsan

Elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende

Carianne Lundvall Karlsson bitr. elevhälsochef Vänersborg Anna Jonsson Regional samordnare förstalinjen och En väg in

BUP Skåne

(Temaledare Psynk – Skolresultat och psykisk hälsa)

www.psynk.se/sjalvskadebeteende

______________________________________________________________

Efterfrågad kunskap i landet bland elevhälsopersonal

Exempel på frågeställningar från skolsköterskor och skolkuratorer

 Vad kan skolan göra? Finns goda exempel? Självskadedagbok ett alternativ, liknande huvudvärksdagboken?

Ska skolan inleda utredning av elev med många besök hos skolsköterskan för olika skador?

 Hur veta vem som bara testar ytligt och vem som kommer att fortsätta sitt självskede beteende. När ska man agera?

 Samarbete – BUP, soc. och skolan – hur? Hur ska lärare, skolsköterskor, skolkuratorer hantera och agera?

 Önskvärt med återkoppling/samverkan: Gjorde vi rätt? Hur går det? Vad skulle vi gjort annorlunda?

 Angående känslomässigt överkänsliga personer, det är viktigt att bemöta dem. Hur ska man som skolsköterska/förälder göra/säga/vara?

 Vad kan jag som skolkurator göra under tiden eleven väntar på tid till BUP?

 Hur snabb ska man vara med att skicka vidare? Kan man bygga relation/förtroende först?

Samtalsstödet för elevhälsan

har tagits fram i samarbete med Nationella självskadeprojektet

Syfte:

• Stöd i elevhälsans möte med denna grupp elever

• Underlätta bedömning av allvarlighetsgrad

• Skolans stöd och anpassning för eleven i

skolan

Barnets rätt

Det är angeläget att skolans möte med elever med psykisk

ohälsa präglas av Barnkonventionen. Det innebär bland annat att:

- vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets/den unges situation och ser till hens bästa (artikel 3)

- barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör hen och det ska ske

på barnets villkor. Den vuxne ska ta till vara barnets/den unges åsikter (artikel 12)

- stödja barnets rätt till utveckling utifrån sina förutsättningar (artikel 6)

Pyramiden ^-

Insatser på olika

nivåer inom skolan

Elevhälsans roll

• Stödja elevens utveckling mot utbildningen mål

• Främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande

• Generellt arbete tillsammans med annan personal i skolan – för en trygg och positiv lärmiljö

• Arbeta förebyggande när det gäller elevernas syn på sig själva och på sina egna resurser

• Vara en stöttande kompetens i skolan för annan personal som kommer i kontakt med självskadebeteende och

psykisk ohälsa hos elever

Vägledning för elevhälsan 2014

• Definition - självskadebeteende: En ung

människa avsiktligt och medvetet fysiskt skadar sin kropp för att förändra ett känsloläge.

• Det är inte ovanligt att ungdomar som psykiskt inte mår bra skadar sig. Vuxna som är

tillgängliga för samtal i ungdomarnas närmiljö

ger förutsättningar för tidig upptäckt.

Siv, Lärare på gymnasieskola

• ”Ropa upp alla elever med deras namn. Bara att någon nämner ditt namn varje dag, en sådan sak är värdefull”. ”Om en elev inte är i skolan ringer jag och frågar var de är. De ska veta att det är någon som bryr sig och märker om de är i skolan eller inte. Att ställa krav är också att bry sig”

• ”Man kan inte komma när det krisar och tro att ungdomarna då plötsligt ska öppna sig.

Man måste ha en relation där sedan innan. Läraren måste känna sina elever”

• ”Jag pratar mycket relationer och känslor med eleverna. Vad händer t ex när man blir övergiven? Inte så mycket varför utan mer hur: Hur kan man göra, hur tänker du, hur skulle du vilja ha det, hur upplever du…?”

Ur ”Ibland finns det inga enkla svar”. En bok om självskadebeteende och ätstörningar.

SHEDO

Referenspersoner under framtagandet

Skolläkare

Forskare/psykolog Skolsköterska

Skolkurator

Spec.ped BUP

Chef BUP

Kurator BUP

Sakkunniga SKL Nationella

självskadeprojektet

Vad ingår i samtalsstödet?

• Samtalsstöd, bakgrund, fakta, att göra

• Frågeunderlag

• Tre vinjetter

Definition av självskadebeteende

i detta material

Aktivt skadande av den egna kroppen

Avsikten är inte att dö utan framför allt att

hantera svåruthärdliga känslor, men syftet kan

också vara att kommunicera till andra hur dåligt

man mår (Läkartidningen nr. 6 2014)

Ur samtalsstödet

• Elevhälsans roll av stöd till lärarna

• Kontakt med vårdnadshavare

• Kamrater som ”upptäckare”

Förhållningssätt

Respektfull nyfikenhet

• Tips vid samtalet

• Frågeunderlag som kan användas som stöd, (inte ordagrant)

• Eventuellt hjälpa vidare för annan kontakt

Frågeunderlag

Öppning - om ’hur du har det och hur du mår’

Skolsituation Fritid

Vänner

Vardagsfunktioner

Psykosomatik – kroppsliga besvär, smärta

Stress oro nedstämdhet Familj och hemsituation Självkänsla

Må bra

Någon att prata med

Sammanfattar tillsammans

Vinjetter

Tänkta som underlag för

professionellas reflektioner Johan

Ardita

Lovisa

Hemsidor

psynk.se

Nationella självskadeprojektet

SHEDO

Maria, skolsköterska på gymnasieskola

”- Livet är som en linje, brukar jag säga. Just nu mår du dåligt. Men du har hela den här biten framför dig.”

Ur ”Ibland finns det inga enkla svar”. En bok om självskadebeteende och ätstörningar.

SHEDO