• No results found

Studiehandledning. Reflektionsfrågor till del I

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Studiehandledning. Reflektionsfrågor till del I"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

studiehandledning

Här är ett bonusmaterial i form av studiehandledningsfrågor till arbets- lag som vill arbeta med boken i studiecirkelform. Att få tillfälle att reflek- tera gemensamt i ett arbetslag leder till en bättre förståelse och underlättar implementerandet av nya arbetssätt i arbetslaget.

reflektionsfrågor till del i

®

® Hur kan vi anpassa den fysiska miljön under samtalet bättre med hänsyn till våra klienters annorlunda perception?

®

® Är det något vi bör ändra i möblering och/eller belysning eller liknande?

®

® Kan vi med enkla metoder undvika störande bakgrundsljud i samtal med klienten (exempelvis stänga av radio, diskmaskin, ha möte i det lugnaste rummet/vardagssamtal i miljö med lite bakgrundsljud)?

®

® Bör vi dämpa ljud genom att exempelvis köpa in möbeltassar, lägga skumgummi i besticklådor? Vad kan vi göra för att dämpa störande ljud överlag?

®

® Hur kan vi anpassa för bristande uppmärksamhetsförmåga hos våra klienter?

(2)

®

® Hur kan vi anpassa vår egen kommunikation i mötet med våra klienter?

®

® Hur kan vi arbeta mer aktivt för att lyssna efter och uppmärksamma våra klienter på deras egna styrkor?

®

® Hur kan vi bli bättre på att hjälpa våra klienter att ta vara på sina styrkor i pedagogiska planer/genomförandeplaner/behandlingspla- ner?

Hur skulle vi placera vårt arbetslag på en skala 1−10 vad gäller ovanstå- ende frågor? Hur kan vi nå högre på skalan och vad är viktigast att börja med att förändra i vårt arbetssätt?

reflektionsfrågor till del ii

®

® Hur kan vi bli bättre på att sammanhangsförklara?

®

® Hur och när kan vi ha nytta av att använda sammanhangskartor?

®

® Hur kan vi bli bättre på att integrera verktyg från MI och tydlig- görande generellt i möten med våra klienter?

®

® Hur kan vi se att olika verktyg och tekniker skulle vara till nytta för enskilda klienter?

Övning

Rollspela: Arbeta två och två. En av er tar rollen som klienten Amanda.

Den andre är samtalsledare.

Amanda har svårt att komma i tid, vart hon än ska. Hon vill bli bättre på att passa tider. Amanda har också svårt att sortera sinnesintryck och är mycket ljudkänslig. Hon har svårigheter med tidsuppfattning, arbetsmin-

(3)

ne, svårt att förstå andras perspektiv, att planera och organisera sin var- dag samt svårigheter med att hantera plötsliga förändringar.

Vad blir viktigt att anpassa i mötet med Amanda? Vilka verktyg från MI och tydliggörande pedagogik kan du använda dig av? Hur dokumenterar du förändringsplan och vidmakthållandeplanen med Amanda? Vad är viktigt att tänka på?

Redovisa sedan rollspelen för varandra. Vad upptäckte ni? Vad av det ni upptäckte kan ni implementera i ert arbetssätt i arbetslaget?

Hur skulle vi placera vårt arbetslag på en skala 1−10 vad gäller ovanstå- ende frågor? Hur kan vi nå högre på skalan och vad är viktigast att börja med att förändra i vårt arbetssätt?

reflektionsfrågor till del iii

®

® Hur kan vi bli bättre på att använda oss av tydliggörande pedagogik och visuella kommunikationstekniker?

®

® Har vi de materiella förutsättningar vi behöver för att använda oss av dem?

®

® Vad kan vi göra mer av med stöd av enbart papper och penna?

®

® Vad gör vi bra redan nu? Hur kan vi göra mer av det?

®

® Kan vi träna på att använda oss av dessa tekniker på varandra i ar- betslaget? Om så: hur och när kan vi göra det?

®

® Kan vi organisera materialet vi behöver använda med klienterna på något sätt som förenklar och gör att vi snabbt har tillgång till det vid behov?

®

® Behöver vi köpa in material för detta? Om så: vilket?

®

® Hur anpassar vi samtalen med våra klienter redan idag? Vad ser vi för effekter av våra anpassningar?

(4)

®

® Hur kan vi bli ännu bättre samtalslotsar och samtalsinramare för våra klienter?

®

® Hur kan vi arbeta aktivt för att öka våra klienters kommunikativa förmåga?

®

® Hur kan vi komma över egna tankefällor och trösklar? Kan vi stötta varandra och hur kan vi göra det?

Hur skulle vi placera vårt arbetslag på en skala 1−10 vad gäller ovanstå- ende frågor? Hur kan vi nå högre på skalan och vad är viktigast att börja med att förändra i vårt arbetssätt?

reflektionsfrågor till del iv

®

® Hur kan vi arbeta aktivt med vardagssamtal med våra klienter?

®

® Hur kan vi bli bättre på att fånga upp våra klienters egna tankar om förändring?

®

® Hur visar vi en accepterande och respektfull attityd gentemot våra klienter?

®

® Hur kan vi arbeta mer aktivt för att utforska hur våra klienter för- står något?

®

® Hur kan vi använda oss av U-T-U med våra klienter?

®

® Hur skapar vi ett bra samarbetsklimat med våra klienter?

®

® Hur kan vi arbeta mer aktivt med våra klienter för att fokusera på förändringsfrågor?

®

® Hur kan vi arbeta mer aktivt med våra klienter för att framkalla förändringsprat?

®

® Hur kan vi bli bättre på att planera förändringar och upprätta vid- makthållandeplaner av förändringar med våra klienter?

(5)

®

® Hur och när kan vi använda oss av teknikerna i BÖRS?

®

® Hur och när kan vi använda meny-agenda?

®

® Hur kan vi arbeta med att bedöma beredskap till förändring?

®

® Hur och när kan vi använda oss av skalor?

®

® Hur kan vi framkalla förändringsprat?

®

® Hur kan vi förstärka våra klienters självtillit?

®

® Hur kan vi utforska ambivalens med våra klienter?

®

® Hur kan vi arbeta för att rulla med motstånd?

Hur skulle vi placera vårt arbetslag på en skala 1−10 vad gäller ovanstå- ende frågor? Hur kan vi nå högre på skalan och vad är viktigast att börja med att förändra i vårt arbetssätt?

References

Related documents

Flera av informanterna berättar även att de utsatts för bristande kunskap, både av elever och lärare, när de gått i en klass som inte anpassar sig efter personer

Vid en analys av besiktningssvaren för förbindelse till taknock framkom att besiktningsmännen systematiskt inte hade fyllt i att byggnader med taklucka, takfönster, vägglucka

Figur 8 visade att utsläppen av koldioxid har från sektorerna bo- städer och service tillsammans minskat med ca 20 % under åren 1995 till 2000 utan hänsyn tagen till inverkan av

Protokoll fort den lOjuli 2020 over arenden som kommunstyrel- sens ordforande enligt kommun- styrelsens i Sodertalje delegations- ordning har ratt att besluta

Förslaget till kompletterande frågor i rapporteringen till Naturvårdsverket är mycket positivt då detta är frågor om områden som saknats tidigare samt att en övergång till givna

När hjärtat vilar mellan varje slag fylls blodet på i hjärtat, trycket faller till ett minsta värde, som kallas diastoliskt blodtryck.. Blodtrycket kan variera beroende av

Dessa osäkerheter bidrar till att det finns begränsat med exempel och tydliga riktlinjer som stöd i avväg- ning mellan olika intressen och som förslag på åtgärder för att stärka

Thomson så småningom på att profilera sin billigserie med svenska original, en idé som kopierades av firman Östlund & B erling med följden att andelen svenska