Vindkraftprojekt Midsommarberget
Samrådsunderlag 2010-08-14
Vindkraftprojekt
Midsommarberget och Högklippen
Kompletterande samråd enligt miljöbalken 6 kap 4§
2011-01-11
Innehåll
BILAGOR 2
1 BAKGRUND ... 3
1.1 Högklippen ... 3
1.2 Midsommarberget ... 3
1.3 Midsommarberget och Högklippen ... 3
2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET OCH HÖGKLIPPEN... 4
2.1 Lokalisering ... 4
2.2 Utformning ... 5
3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET ... 7
3.1 Vindkraft i Bräcke kommun ... 7
3.2 Naturmiljö ... 8
3.3 Kulturmiljö ... 10
3.4 Skuggor och ljud ... 12
3.5 Rennäring ... 13
3.6 Landskapsbild ... 14
4 KONTAKTUPPGIFTER ... 14
BILAGOR
1. Tidigare samrådsunderlag för Midsommarberget från 2010-09-06
1 BAKGRUND
1.1 Högklippen
2009-12-21 ansökte E.ON Vind Sverige AB om bygglov hos Bräcke kommun för 6 vindkraftverk ca 7 km öster om Kälarne, projektet benämns som Högklippen.
Samtidigt skickades en miljöanmälan till Miljö- och hälskoskyddskontoret för parallell handläggning. Anmälan och ansökan om bygglov innefattar 6 vindkraftverk om 2-3 MW vardera med en totalhöjd om max 150 meter.
Beslut om godkännande av miljöanmälan samt beslut om bygglov togs under Bygg- och miljönämnden i Bräcke kommuns sammanträde 2010-05-25. Ärendet är överklagat och är just nu under behandling hos länsstyrelsen i Jämtland.
1.2 Midsommarberget
Under 2010 har E.ON Vind undersökt förutsättningarna att projektera för vindkraft inom ett annat, av Bräcke kommun, utpekat område för vindkraft (område 10). Området är lokaliserat endast ca 3 km syd väst om projektet Högklippen.
Den 6 september 2010 genomförde E.ON Vind ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Bräcke kommun för projektet
Midsommarberget. Samrådet omfattade ett projektområde som kan tänkas rymma ca 11 vindkraftverk med en effekt om ca 3,5 MW samt en totalhöjd om ca 200 meter.
1.3 Midsommarberget och Högklippen
E.ON Vind har kommit fram till att det av samordningsskäl är fördelaktigt att koordinera projekteringsprocessen så att den omfattar båda vindkraftområdena beskrivna ovan.
Därför kompletteras nu samrådshandlingarna för Midsommarberget med nya uppgifter, som inbegriper de båda projekten och dess kumulativa effekter.
2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET OCH HÖGKLIPPEN 2.1 Lokalisering
Vindkraftanläggningen planeras på fastigheten Ansjö 2:37 i Bräcke kommun ca 4 km sydöst om Kälarne samt ca 3 km österut på fastigheterna Håsjöbyn 1:16, 1:47 och 1:25 i Bräcke kommun . Vindkraftverken kommer att placeras inom områden (område 10 samt område 11, se karta på sid 7) som Bräcke kommun pekat ut som lämpliga områden för större vindkraftsparker i Vindkraft i Bräcke kommun - Tillägg till Översiktsplan 2003.
Vindkraftparkerna kommer att gemensamt omfatta upp till 17 vindkraftverk.
Tillståndsansökan planeras att utformas enligt ”boxmodellen” där exakta koordinater beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten efter att detaljprojektering har utförts.
Allmänt placeras vindkraftverk med fördel på höjder för att uppnå optimala vindförhållanden. Vindkraftverken får inte stå för tätt inpå varandra eftersom energiförlusterna då blir för stora.
Midsommarberget (ca 11 vindkraftverk)
Området utgörs av skogsmark och är placerat på en höjd runt 470 m över havet.
Landskapet i området är kuperat med flertalet höjder och även inom
projektområdet finns höjder på upp till 490 meter över havet. I direkt närhet till området finns mycket få bostadshus. Närmaste samhälle är Kälarne som är beläget 4 km norrväst om den planerade vindkraftsparken. Det finns även en del bostäder längs sjön Ansjö drygt 2 km från den planerade parken.
Högklippen (ca 6 vindkraftverk)
Vindkraftanläggningen planeras ca 5 km söder om Håsjöbyn. Även detta område utgörs av skogsmark och är placerat på en höjd runt 470 m över havet.
Landskapet i området är också här kuperat med flertalet höjder på mellan 450 och 500 m över havet. I direkt närhet till området finns mycket få bostadshus.
Närmaste samhälle är Håsjöbyn som är beläget 5 km norr om den planerade vindkraftsparken.
2.2 Utformning
Vindkraftverk
Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på upp till 3,5 MW och en
totalhöjd om högst 200 meter. Tornhöjden beräknas bli maximalt 140 meter och rotorn maximalt 130 meter i diameter. Parkens slutliga utformning avgörs med en offentlig upphandling för att parkens produktion och funktion ska optimeras.
En tidig bedömning är att de planerade vindkraftverken (räknat med 6 vindkraftverk på Högklippen och 11 vindkraft på Midsommarberget med en effekt om 2,5 MW) kan producera ca 102 000 MWh/år vilket motsvarar årsbehovet av hushållsel för ca 20 400 villor.
Vägar
För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter. Vanliga markvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk.
Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om last- bilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg fri- gång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning.
Fundament
Vindkraftverken kommer troligen att förankras med ett så kallat gravitations- fundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt
betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på ca 5 000 m2 tas i anspråk för uppställning av kranbil.
Det finns även andra typer av fundament som kan komma att bli aktuella på platsen.
Belysning
Vindkraftverken kommer att förses med hindersbelysning enligt anvisningar från Transportstyrelsen. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd över 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus med en ljusstyrka på 200 000 Candela under gryning och skymning och 2000 Candela under dag och nattetid. Ljuset skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Belysningen avskärmas så att ljusstrålen ej ska träffa markplan inom 5 km. Den högintensiva belysningen krävs endast i parkens ytterkanter. För övriga verk används röd lågintensiv hinderbelysning.
Elanslutning
Vindkraftverken kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på stor- lek på vindkraftverken och anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker görs anslutningar direkt till
stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet.
Vindkraftverkets generatorer genererar elenergi med en spänning som trans- formeras till ett gemensamt mellanspänningssystem på 10, 24 eller 36 kV.
Spänningsnivån för anläggningen i Midsommarberget är inte vald ännu. I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar
generatorspänningen från en lägre spänning till standard mellanspänning enligt ovan. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också placeras i en
fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt torn. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i
kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för 10/24/36 kV och 130 kV.
3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET
3.1 Vindkraft i Bräcke kommun
Bräcke kommun antog 2009-06-17 ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. I planen är lämpliga och mindre lämpliga områden för vindkraft utpekade.
Vindkraftparken är planerad inom områden utpekade som lämpliga för större vindkraftparker. Områdena är betecknade som område 10 och 11 i kommunens östra delar enligt kartan nedan.
Figur 2: Utdrag ut Bräcke kommuns tillägg till översiktsplan
3.2 Naturmiljö
I figur 3 och 4 redovisas de kända naturvärden som finns inom eller i anslutning till verksamhetsområdena.
Figur 3. Naturvärden, del 1
Figur 4. Naturvärden, del 2
Förutsättningar
Riksintressen, Natura 2000
Drygt 2 km från Högklippen samt ca 5 km från Midsommarberget finns det ett riksintresse för naturvård som är benämnt Myrnäsflon. Riksintresset omfattar just Myrnäsflon, vilket är en myr med både biologiska och morfologiska värden.
Närmaste Natura 2000 område är beläget 3,5 km från Högklippen samt ca 2 km från Midsommarberget. Natura 2000 området benämns Slåttflon-Bodflon och omfattar ett vegetationsrik myrmark med naturvärdeklass 1 vilket innebär att området har mycket höga naturvärden.
Övriga naturvärden
Enligt Skogsstyrelsens databank Skogens Pärlor finns det i anslutning till projektområdena några områden utmärkta som sumpskogsområden,
naturvärden, nyckelbiotoper och biotopskydd och inom Midsommarberget finns det områden utmärkta som nyckelbiotop bolag. Områdena är framtagna av markägarna Sveaskog och SCA och rapporterade till Skogsvårdsstyrelsen efter eget initiativ.
En studie framtagen av ÅF-Infrastruktur (december 2009) visar att det vid området Högklippen finns några identifierade fågelarter som är rödlistade. Hur dessa arter kommer att påverkas av vindkraftparken på Midsommarberget kommer att utredas noggrannare.
Effekter och konsekvenser
Inga riksintressen för naturvård eller Natura 2000-områden kommer att beröras av varken vindkraftplaceringar, vägdragning eller kabeldragning.
Vid etablering kommer områden utpekade som nyckelbiotop bolag att undvikas i möjligaste mån.
Skadeförebyggande åtgärder
Avsikten med boxmodellen1 är att undvika att placera vindkraftverk på koordinater med bland annat ovan utpekade naturvärden eller platser med fornlämningar. Dialog kommer att föras med markägare och myndigheter för att anpassa byggnationen så att områden med höga naturvärden etc. bevaras i så stor utsträckning som möjligt.
1 Boxmodellen kallas det när projektören inte väljer att placera ut vindkraftverken på specifika koordinater från början utan tittar på förutsättningarna inom ett visst område. När områdets förutsättningar utretts kan projektören placera ut verken på de för området mest optimala platserna.
3.3 Kulturmiljö
Förutsättningar
Riksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöer
Drygt 8 km från Midsommarberget samt cirka 6 km från Högklippen ligger Håsjö gamla kyrka. Kyrkan är Jämtlands läns enda bevarade kyrka från 1600-talet och tillsammans med klockstapeln utgör den riksintresse för kulturmiljö.
Figur 5. Kulturmiljöintressen
Fornlämningar
Inom områdena finns ett fåtal kända fornlämningar enligt nedan. En av fornlämningarna är en fäbod som är belägen längst anslutningsvägen upp till projektområdet Midsommarberget, en annan är en fast bolämning som är belägen inom projektområdet Högklippen.
Figur 6. Fornlämningar
Effekter och konsekvenser
Vindkraftparken och anslutningsvägar kommer att utformas så att inga kända fasta fornlämningar påverkas.
3.4 Skuggor och ljud
Påverkan från en vindkraftpark på närboende brukar framför allt omfatta påverkan genom ljud och skuggor som uppkommer från vindkraftverken. I området finns endast ett fåtal hus och skugg- och ljudpåverkan på närboende blir mycket begränsad.
Närmaste bostad är beläget ca 1000 m från vindkraftparken. Ett exempel på placering av vindkraftverk inom projektområdena har tagits fram för att visa hur ljud och skuggor skulle kunna komma att påverka omgivningen.
Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för påverkan på ett bostadshus av rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges totalt 8 timmar faktisk skuggtid per år (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet) och 30 timmar teoretisk maximal skuggtid (alltid soligt och vindkraftverken är alltid i drift) per år. Beräkningar har utförts med programmet WindPRO för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekter överskrids. I simuleringen har ej hänsyn tagits till skogen och endast det teoretiska värdet har beräknas.
Endast två bostäder beräknas kunna påverkas av skuggkastning från vindkraftverk.
Byggnad ”A”*2 är den byggnad som enligt beräkningarna påverkas mest och beräknas få en teoretisk påverkan om 17:34 timmar per år, vilket är klart under gällande riktvärden på 30 timmar. Bostad ”B” får enligt beräkningarna en teoretisk påverkan om 8:00 timmar per år.
Figur 7. Tidpunkt för teoretisk skuggkastning vid de utsatta bostäderna.
I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk framgår bland annat följande:
Ljud från vindkraftverk är av två typer: mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt
2 Objekt som identifierats som bostäder namnges med en bokstav som överensstämmer i både ljud- och skuggberäkningarna
brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63-4 000 Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag.
Den maximala ljudnivån, genererat av vindkraftverk, som tillåts vid bostadshus i Sverige är 40 dB(A). Figur 8 visar en simulering av ljudutbredningen från vindkraftanläggningen.
Beräkningen är av typen ”worst case” och innebär att programmet (även här WindPro) räknar med att det blåser från alla väderstreck samtidigt och hänsyn till eventuell maskering ej har tagits. Den röda linjen i kartan visar 40 dB(A) och de röda punkterna visar identifierade bostadshus. Beräkningen är gjord med modellen Vestas V112.
Observera att en annan leverantör kan väljas men att ljudutbredningen inte får överstigas oavsett vilken leverantör som i slutändan väljs.
Figur 8. Ljudutbredning från ett utformningsalternativ.
3.5 Rennäring
Högklippen är belägen inom riksintresseområde för rennäring. Riksintresseområdet är benämnt som kärnområde och inom området finns en renskötselanläggning med tillhörande uppsamlingsområde. Renskötselanläggningen nyttjas av Jinjevaerie sameby.
Hela projektområdet är även kategoriserat som vinterland, vilket inte visas på kartan nedan eftersom det är ett mycket omfattande område.
Även två andra samebyar har intresse inom projektområdena och kommer att bjudas in till dialog under våren.
Figur 9. Rennäring i området
3.6 Landskapsbild
Vindkraftverken kommer troligen att bli relativt högt belägna vilket gör att de kommer att synas i omgivningen. För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att framträda i landskapet kommer fotomontage att tas fram från platser i närheten.
Eftersom verken beräknas ha en totalhöjd över 150 m så kommer högintensiv hinderbelysning att krävas. Det innebär ett vitt blinkande sken men en ljusstyrka på 100 000 Cd på dag, gryning och skymning och 2000 Cd på natten. Högintensiv belysning krävs endast i parkernas ytterkanter och belysningen kommer att avskärmas så att ljusstrålen ej träffar markytan i parkens direkta närhet.
4 KONTAKTUPPGIFTER
Projektledare:
Stina Albing
E.ON Vind Sverige AB 040 – 25 50 00 Carl Gustafs väg 1 0701 - 440 611 205 09 Malmö
