• No results found

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier."

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella

studier.

Kjerstin Almqvist

Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

KARLSTADsUNIVERSITET

(2)

Kjerstin Almqvist Helena Draxler Petra Appell Fredrik Hjärthag

Karlstads Universitet Karlstads Universitet Karlstads Universitet Karlstads Universitet Landstinget i Värmland

Åsa Källström Cater Karin Grip Ulf Axberg

Örebro Universityet Göteborgs Universitet Göteborgs Universitet

Ett projekt finansierat av Socialstyrelsen

Forskargruppen

(3)

Att barn bevittnar och utsätts för våld är alltför vanligt!

• 10% av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit slagen av den andre (Annerbäck et al, 2010).

• 5 % av svenska barn uppger att det hänt ofta (

SOU 2001:72).

• De flesta barn är med när det förekommer våld mellan de vuxna i familjen (Almqvist

& Broberg, 2004).

• > 63 % av barnen i familjer där det förekommer våld mot en förälder utsätts för direkt misshandel (Almqvist &

Broberg, 2004, Broberg et al,

2011)

(4)

Många barn (40 – 60%) som utsätts för våld utvecklar allvarliga symtom på psykisk ohälsa i olika former.

Aggressivitet, benägenhet att använda våld mot andra,

irritabilitet, hyperaktivitet och annat antisocialt beteende

(Howell,

2011).

Försämrad förmåga till

emotionell reglering

(Margolin, 2005).

Låg självkänsla och depressivitet

(Grych, Jouriles m. fl, 2000)

Symtom på posttraumatisk stress

(Sternberg m. fl., 2006).

(5)

Befintliga svenska insatser för våldsutsatta barn är uppskattade med ger otillräcklig hjälp för barnens symtom på psykisk ohälsa.

Andelen barn med symtom på klinisk nivå sjönk från 69% till 50%.

Erfarenheterna från nationella utvärderingen av stödinsatser till barn som bevittnat våld mot mamma

(Broberg m. fl., 2011)

Symtom på psykisk ohälsa hos barnen (SDQ)

(n = 315)

(6)

Uppdrag från Socialstyrelsen (baserat på regeringsuppdrag) att

• Pröva internationella evidensbaserade metoder för

stöd/behandling av barn som utsatts för våld i familjen och värdera metodernas implementeringsmöjligheter i

socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården.

• Utarbeta modeller för utbildningsstöd avseende de metoder

som bedömts lämpliga

(7)

Forskningsfrågor

Acceptans

Praktisk genomförbarhet

Behov av anpassning av metoden

Hållbarhet av effekter i den nya demografiska

kontexten.

(8)

Samtliga metoder prövades i samarbete med metodens utvecklare.

Kid’s Club

Sandra Graham- Bermann

4 verksamheter

Project Support

Ernest Jouriles &

Renee McDonald

4 verksamheter

Child-Parent Psychotherapy

(CPP)

Alicia Lieberman, Patricia Van Horn

& Chandra Gosh Ippen

5 verksamheter

TF-KBT

Judith Cohen

& James Mannarino, Laura Murray

3 verksamheter

8 verksamheter i

socialtjänsten prövade

6 verksamheter i Barn- och ungdomspsykiatrin och två

fristående verksamheter prövade

(9)

Mixed-metod design

Kvalitativa analyser:

• >10 föräldrar och >10 behandlare intervjuas för varje metod.

Kvalitativ analys av föräldrars och behandlares syn på metodernas genomförbarhet i svensk socialtjänst respektive Barn- och

ungdomspsykiatri.

Statistisk analys:

Pre-and post mätningar för att utvärdera effekter baserat på föräldrarnas skattningar av barnens symtom (SDQ-P,

YCPC/TSCYC/CRIES, ECBI, AAV), föräldrarnas utsatthet för våld i nära relationer och symtom (CTS-2, SCL-25, IES-R) och

föräldraförmåga (APQ, PLOC, CHQ) (icke parametrisk statistik).

Upprepade mätningar av barnens symtom (SDQ-P) och

föräldraförmågan (CHQ) från varje session för analys av förändring i

CPP och PS.

(10)

Verksamheter, behandlare samt familjer i prövning av respektive metod.

Antal CPP Project Support Kid’s Club TF-KBT Totalt

Verksamheter

5 4 4 3 16

Utbildade behandlare

13 24 33 10 80

Aktiva behandlare

(varav intervjuade)

12

(12) 10

(9) 17

(16) 7

(7) 46

(44)

Familjer i behandling

24 13 35 23 95

Familjer i studien

(varav intervjuade)

18

(11) 13

(11) 24

(18) 7

(-) 62

(40)

.

(11)

Barnens symtom på psykisk ohälsa och utsatthet för våld före insats.

Symtom på psykisk ohälsa

CPP

(n = 18)

Project Support

(n = 13)

Kid,s Club

(n = 29)

SDQ-Totalproblem 18.28 (8.60) 16.92 (7.15) 15.39 (8,46)

SDQ-Impact 2.50 (2.04) 2.31 (2.59)

SDQ-Prosocial förmåga 6.94 (1.63) 6.69 (2.10) 8.18 (1.91) YCPC – Trauma Tot 24,44 (16,77) 15,57 (20,8)

YCPC – Återupprepande 5,11 (3,79) 4,86 (6,15) YCPC – Funktionsneds. 6,8 (5,57) 6,88 (6,69)

Våldsutsatthet CTS2 10.20 (6.44) 7,10 (3,67) 11.62 (6.75)

(12)

• CPP

• (n = 18)

Föräldrarnas

psykiska hälsa , föräldra- förmåga och våldsutsatthet

CPP

(n = 18)

Project Support

(n = 13)

Kid,s Club

(n = 29)

SCL-25 1,78 (0,84) 1,55 (1,15)

IES-R 39,38 (16,4) 36,77 (28,48)

PLOC 6.94 (1.63) 2,8 (0,68) 8.18 (1.91)

CHQ-hjälplöshet 14,72 (4,27) 17,42 (5,6)

CHQ-rädsla 11,83 (3,28) 13,23 (4,85)

APQ-Brister i kontroll 14,07 (3,11) 15,17 (3,38) 17,5 (5,41) Våldsutsatthet - psyk CTS2 51,81 (54,03) 52,67 (49,24) 95,92 (67,3)

Våldsutsatthet - fys CTS2 9,13 (16,65) 9,09 (19,21) 41,54 (57,27)

(13)

Samtliga metoder beskrevs i övervägande positiva ordalag av både behandlare och föräldrar.

TF-KBT

”Jämfört med många andra behandlingar så tycker jag att det är tydligare vad det är man

erbjuder och då är det tydligare för dom att acceptera det också att man kan erbjuda hopp på ett annat sätt med mer tyngd bakom än annars.”

CPP”Ja, jag tycker det är bra också att man får vara med och höra och förstå ens barns problem.

Istället för att sitta själv och vänta i väntrummet medan de är inne och pratar själva.”

”Jag tycker mycket om metoden. Jag tycker att den är tilltalande på många sätt. Jag tycker att den platsar bra i vår verksamhet. Den fyller en lucka som jag tycker att vi har haft, för de små barnen”.

Kids’ Club

Behandlarna upplevde också att mammor och barn uttryckt sig positivt om Kids’ Club-grupperna.

Alla behandlare trodde att Kids’ Club är en lämplig metod för de flesta barn som upplevt våld.

Project Support

”Jag tycker detta är roligt och så himla bra. Tycker alltså alla föräldrar borde göra detta, även om man inte blivit utsatt för våld, för jag tror att barnen i sin tur blir bättre och det kanske inte blir så mycket bråk på skolor och allt det här om alla föräldrar gör det här aktiv närvaro och berömma

(14)

Men behandlare och föräldrar beskrev även (delvis olika) nackdelar med metoderna

TF-KBT

”Ja för mig kändes det ovant och svårt att det är bestämt innan liksom hur många gånger det ska vara och exakt vad man ska göra varje gång och så, så det blev svårt för mig som liksom är mer van att följa patienterna, anpassa mig efter vad som kommer upp så liksom”

CPP”Trots att barnen har varit med om hemska saker får de ibland ändå ha umgänge med förövaren.

Det är ett problem, inte specifikt för CPP, utan det ställer till det när vi jobbar med andra metoder också”.

Kids’ Club

Flera uttrycker dock att metoden nog inte passar för alla. Om ett barn exempelvis har

neuropsykiatriska svårigheter, är väldigt traumatiserat eller väldigt utåtagerande eller helt enkelt inte fungerar särskilt bra i grupp …….svårt att använda tolk i samtalsgrupper….

Project Support

”…vi kan ju avdramatisera det här med rollspel och allt det här som vi inte är så förtjusta i själva och absolut inte våra mammor.” behandlare

(15)

Införandemöjligheter

Samtliga metoder bedömdes vara

- Lämpliga för den målgrupp de prövades för

- Lämpliga att använda i den verksamhet där de prövades

Men,

För samtliga metoder fanns även svårigheter att genomföra projektet som planerat:

- Rekrytering

- Hållbarhet i verksamhetens satsning

- Personalomsättning

(16)

Praktisk genomförbarhet

Både i socialtjänsten och i barn- och

ungdomspsykiatrin hade man olika svårigheter att genomföra insatserna enligt modellen:

- Intensitet och regelbundenhet i sessionerna svår att upprätthålla.

- Komplikationer med arbetstid för behandlare respektive föräldrar, särskilt i socialtjänsten.

- Gränssättande moment uppfattades negativt

av behandlarna och uteslöts.

(17)

Preliminära resultat tyder på god hållbarhet av tidigare visade effekter

TF-KBT: Sänkta symtomnivåer hos barnen

CPP: Sänkta symtomnivåer hos barn och föräldrar,

Kids’ Club: Förändrade attityder och sänkta symtomnivåer hos barnen

Project Support: Förbättrad föräldraförmåga

(18)

TF-KBT: Effektberäkningar gjordes före och efter insats för en grupp på 35 barn i BUP Gamlestaden utifrån sammanvägda symtom poäng från KSADS intervjuer med

mammorna och barnen.

M Sd d t p

Depressionspoäng vid T1 - Depressionspoäng

vid T2 5,77 14,40 0,40 2,37 *

Beteendepoäng vid T1 - Beteendepoäng vid

T2 5,83 16,81 0,35 2,05 *

Ångestpoäng vid T1 -

Ångestpoäng vid T2 4,80 6,63 0,72 4,28 ***

PTSD poäng vid T1 -

PTSD-poäng vid T2 6,17 9,03 0,68 4,04 ***

Totalscore K-SADS vid T1 - Totalscore K-SADS

vid T2 22,83 29,13 0,78 4,64 ***

(19)

Förändringar hos barn och föräldrar avseende symtom på psykisk ohälsa före och efter insats med CPP (n = 12)

Instrument Skala T1 M (SD) T2 M (SD) Sig. Wilcoxon SDQ-P Total score 18,28 (8,6) 8,14 (6,72) ns

Impact 2,5 (0,75) 0,14 (1,2) ns

YCPC Total score 24,44 (16,77) 9,43 (8,89) ns Increased

arousal 8,12 (6,23) 1,57 (2,15) p < .05 IES-R Intrusion 16,35 (6,64) 6,75 (8,77) p < .05

Increased

arousal 10,78 (5,8) 4,29 (6,78) p < .05

CHQ Helplessness 14,72 (4,27) 7,86 (3,34) p < .05

Fear 11,83 (3,28) 7,57 (1,72) p < .05

(20)

Kids’ Club: Förändringar i barnens problem (n = 29)

Klinis k symtomnivå n=14

Icke-klinisk symtomnivå

n=15 SDQ-P

TOT-problem Förmätning

n=29

Fullföljde ej eftermätning

n=4 29%

Fullföljde ej eftermätning

n=4 27%

Förvärrad klinisk symtomnivå

n=0

Oförändrad klinisk symtomnivå

n=5

Förbättrad men klinisk symtomnivå

n=0

Förbättrad till icke-klinisk symtomnivå

n=5

Försämrad till klinisk symtomnivå

n=0

Oförändrad icke-klinisk symtomnivå

n=11

Förvärrad icke-klinisk symtomnivå

n=0

Förbättrad icke-klinisk symtomnivå

n=0 48%

52%

Eftermätning 73% n=11

Eftermätning 71% n=10

neg 0%

n.s. 50 %

pos 0%

pos 50%

neg 0%

neg 0%

n.s. 100%

pos 0%

(21)

Project Support: En signifikant förbättring av föräldrarnas självskattade föräldraförmåga på samtliga instrument

Cargiving Helplessness Questionnaire: Upprepade självskattningar av föräldrar före varje behandlingssession (medelvärden, n = 8)

0 5 10 15 20 25

Session 1 Session 2 Session 3 Session 4 Session 5 Session 6 Session 7 Session 8

Hjälplöshet Rädsla Omvårdnad

(22)

Särskilda erfarenheter av de olika metoderna:

TF-KBT:

Delstudien fungerade mindre väl p g a

• personalomsättning

• svårigheter att identifiera våldsutsatta barn och föräldrar

• Svårigheter att få båda vårdnadshavares tillstånd CPP

• Svårt att rekrytera barn < 7 år till BUP

• Svårt med kontinuitet i behandlingsprocessen

• Problem med geografisk tillgänglighet Kids’ Club

• Svårt rekrytera barn till grupper i mindre städer

• Svårt med kvällstider för behandlare Project Support

• Oro hos behandlare och föräldrar gav tröskeleffekt – svårt komma igång

(23)

För att sprida metoderna krävs

utbildning och handledning på svenska

• Kids’ Club ges som utbildning vid Örebro Universitet med stöd av Sandra Graham-Berman. Manual och arbetsmaterial har översatts till svenska.

• Projekt Support ges som utbildning vid Karlstads

Universitet med stöd av Renée McDonald. Manual och arbetsmaterial har översatts till svenska.

• CPP ges som utbildning vid Erica-stiftelsen i Stockholm med stöd av Alicia Lieberman & Chandra Gosh Ippen.

Arbetsmaterial har översatts till svenska, översättning

av manual kommer.

(24)

Tack!

References

Related documents

Åsikten om umgänge samvarierar till stor del med våldsutsattheten, då de barn som är nöjda med att träffa umgängesföräldern ofta har blivit utsatta för mindre våld än de

Studien visar att barn som har upplevt våld behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan få möjlighet till genom individuella samtal?. Som

För att möta och skapa förtroende till de barn som bevittnat våld i när relation så behöver man som behandlare möta barnet i deras sammanhang.. Genom att

I studien utgörs denna jämförelsegrupp av barn och mammor som kommer till så kallade ordinarie verksamheter, vilket avser verksamheter dit barn som upplevt våld i familjen kan

Gilberto Sánchez C skriver att enligt den nämnda folkräkningen finns 48 501 Aymara-indianer (7,01 % av ursprungsbefolkningen ), varav de flesta bor i den I:a regionen (42 200).

Här kan du läsa om Hamnen i Gustavsberg där barn och unga med föräldrar får stöd vid psykisk ohälsa, SAGA-modellen i Sollentuna som ger tidigt stöd till barn med

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Each assembler file will result in a vector of instruction data which later can be loaded into the program memory of a given SIMD unit..