Grön Flagg-rapport
Förskolan Tåget
2 jan 2015
Il lu st ra ti o n e r: A n d e rs W o rm
Kommentar från Håll Sverige Rent
2015-01-02 17:19: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med era mål och aktiviteter. Det har varit roligt att läsa er rapport och se vilket stort engagemang ni visar och att det "smittar" av sig på barnen.
Det verkar som att ni genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens intresse och nyfikenhet och vilja att delta och utforska.
Beträffande flaggan så har vi letat land och rike runt för att hitta en flagga som är slitstark, denna som vi har nu har de bästa kvalifikationerna. Men ofta hänger flaggan uppe dygnet runt och hela året, så därför slits den lättare.
Tips: Här finns ett nyskrivet material för förskolan, Varför vaknar inte Nallen? Det är en batterisaga med Nallens, Dockans, Polisbilens och Sprattelgubbens äventyr i tre kapitel med uppdrag däremellan. Med kopplingar till förskolans läroplan.
http://www.batteriskolan.se/forskolan/
I er rapport dokumenterar ni kontinuerligt och laddar upp bilder. Ni beskriver vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga i arbetsprocessen och hur barnen fått inflytande. Här finns utrymme för reflektioner från barn och personal samt en utvärdering av arbetet som ni kan använda i förskolans övergripande kvalitetsarbete. När rapporten är godkänd kan ni spara den som en pdf-fil, så går det smidigare att mejla eller skriva ut ert arbete och sprida det till omgivning och vårdnadshavare. Er kontaktpolitiker kan se er godkända rapporter, men inte fotona däri.
SPARA OFTA genom att klicka på Spara utkast-knappen längst ner på sidan. Det är inte förrän ni klickar på Lämna in för granskning-knappen som rapporten skickas in till oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverige Rent.
Grön Flagg-råd
a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats?
Välj det alternativ som närmast avspeglar hur det har varit för er genom att klicka i listan nedan. För att ta bort ett redan valt alternativ; klicka på krysset längst till höger.
1-2 gånger/termin
Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga:
Grön Flagg-rådet har träffats ca 5 gånger per termin.
b. Har ni haft Grön Flagg-råd/samlingar med barnen?
Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.
Ja
Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
Vid aktiviteter som varit knutna till Grön Flagg har vi tillsammans med, framförallt de äldre barnen, kontinuerligt lyft och belyst vårt arbete med Grön Flagg. Exempelvis när vi haft vår "Må bra vecka" eller arbetat med konsumtion. Barnen har reflekterat över varför vi har flaggan och vad vi gör för att behålla den. Vi upplever att för de yngre barnen kan det vara svårt att se kopplingen mellan den Gröna Flaggan och det vi gör som är knutet till denna. Framför allt är det svårare för dem att se hur vårt arbete med "Hjärtat Molnet och Solen" /Tema Livsstil och Hälsa, hänger ihop med den Gröna Flaggan i jämförelse med arbetet kring konsumtion. Anledningen till detta kan antas vara att arbetet med konsumtion är mer konkret.
Utvecklingsområde 1
Här ser ni det tema eller de teman ni valde att arbeta med samt eventuella titlar ni valt på era utvecklingsområden. När ni beskrev utvecklingsområdena i handlingsplanen var det en start och en riktlinje. Sedan har arbetet haft möjlighet att utvecklas beroende på barnens och personalens intressen och idéer. Beskriv den utveckling och den process ni gått igenom och hur ni har möjliggjort för alla att vara delaktiga och ha inflytande i respektive utvecklingsområde.
Tema
Livsstil & hälsa
Titel
Må bra vecka och HMS - Hjärtat, molnet och solen
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
i Lpfö
i Lpfö
i
Hms Vi har i temat Livsstil och hälsa arbetat med normer och värden genom vårt egna material HMS - hjärtat, molnet och solen. Hjärtat beskriver vad som får oss att må bra på förskolan, molnet vad som gör oss ledsna eller det vi inte mår bra av. Solen är handlingsplanen - vad vi kan göra för att komma tillbaka till hjärtat. Vi har alla arbetat med HMS, men på lite olika sätt beroende på ålder, barngrupp och dess behov. Vi har bland annat skapat egna och gemensamma hjärtan, moln och solar. Andra former för arbetet har varit forumteater, samarbetslekar, känslotärningar, att lösa
kompisproblem. Vi har även dansat och sjungit till känslomusik, läst och boksamtalat om olika böcker som belyst ämnets alla delar. Vi har haft äventyr i skogen (med vänskapens hjärta) och arbetat med olika delar från stegvis och start. Barnen har dessutom erbjudits att på olika sätt skapa sin egen dokumentation om "vad som gör mig glad/vad jag mår bra av på förskolan". På föräldramöten har föräldrar involverats genom att de har fått reflektera och dokumentera över vad de tror deras barn mår bra av på förskolan. Process och arbetsgång med Hjärtat, Molnet och Solen (Hms) Till en början arbetade vi avdelningsvis i blandade åldrar med gruppstärkande aktiviteter för att skapa en gemensam och trygg grund att stå på. Vi har även haft en temadag i veckan då vi arbetat aktivt med HMS. Detta har till stor del gjorts i åldershomogena grupper med ett färre antal barn för att kunna möta barnen i deras utveckling. Detta för att vi märkte att barnens tankar och behov skiljde sig åt kring de här frågorna. Under året har vi haft regelbundna reflektioner både i arbetslagen och tillsammans med barnen. Dessutom reflektionstillfällen som varit inriktade enbart på de områden som berör Grön Flagg. Hjärtat, Molnet och Solen är något som alltid finns med oss i vardagen tillsammans med barnen oavsett om det är temadag eller ej. Må bra vecka Vid två tillfällen under det gångna läsåret har vi haft "Må bra vecka". Vi har haft gemensamma och individuella "må bra aktiviteter" både ute och inne. Barnen har erbjudits ansiktsmålning, dans, teater, QR- kods skattjakt, piratskattjakt med ipad, jättesåpbubblor, filmvisning, hinderbana, dans, bussutflykt, ätit exotiskfrukt, gjort egen musli, yoga, fotbad, fingerfärg, disco, hinderbana, miniröris, sagoläsning, cirkusrytmik, önskemat, frisörsalong, nagellacksmålning, massagesagor, målat en gemensam må bra tavla, haft elden igång och bjudit på varm frukt och pinnbröd. Veckan var uppskattad av både personal, föräldrar och barn. Process och arbetsgång under " må bra veckan" Tillsammans med de andra förskolorna i Stångby har vi planerat samt utbytt tankar och erfarenheter till de här veckorna. De yngre och de äldre barnen har erbjudits olika aktiviteter att välja mellan. Några av aktiviteterna har erbjudits som valbara rum medan andra aktiviter varit gemensamma för en större grupp barn.
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
De vuxna har fått möjlighet att välja att hålla i aktiviteter eller rum efter intresse vid "må bra veckorna". Detta för att ta tillvara på varje pedagogs kunskaper och intressen så att de i sin tur kan utmana och inspirera barnen. Som pedagoger har vi försökt observera vad gruppen, men även individuellt, vad barnen behöver och utifrån det skapat och utmanat barnen i olika aktiviteter. De äldre barnen (3-6 år) har varit delaktiga genom samlingar, intervjuer och reflektioner. De har även fått komma med önskemål utifrån eget intresse.
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Utvecklingsområde 2
Tema
Närmiljö
Titel
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Vi har haft kontinuerliga utflykter i vårt närområde samt åkt till närliggande områden med vår förskolebuss där vi haft fokus på rörelse i olika former. På gården har barnen byggt hinderbanor av naturmaterial samt rör och dylikt som vi fått från olika byggen. Detta material, samt koner, hopprep, bollar och annat finns alltid tillgängligt för barnen så att de på egna spontana initiativ kan skapa hinderbanor. Barnen tar egna initiativ till att leka rörelselekar såsom pjätt (kull) i olika former, under hökens vingar osv. Bland de yngre barnen har de största utmaningarna varit att våga röra sig över hela gården
i OBS...
i
och ta sig ner för slänter och in i buskage samt att göra små utflykter till närliggande områden. Aktiviteter, lekar och material som ofta används inne har även använts på gården. Detta är något barnen ofta efterfrågar och som vi har försökt att tillgodose. Förskolans dag firar vi med ett springlopp på ca 200 meter, där alla barn på hela förskolan är välkomna att delta. Inför loppet har alla barn en gemensam uppvärmning till musik som en pedagog håller i.
Föräldrar bjuds in för att heja på barnen. Efter loppet får alla barn varsin frukt, dricka och medalj. Barn som inte har möjlighet att på egen hand ta sig runt loppet får assistans i form av att åka vagn, hålla en vuxen i handen eller bli buret. Med vår förskolebuss har vi åkt till olika naturlekplatser samt till miljöer som inbjuder till rörelse. Barnen har utmanat sig själva genom att testa hur det är att hoppa från en höjd ner på stranden, klättra i träd som de inte tidigare varit bekanta med samt rört sig på olika underlag som är annorlunda de underlag vi har på förskolan. Barnen har fått vara med och bestämma vilka rörelselekar som vi ska göra tillsammans. Vi har besökt olika naturlekplatser för att få inspiration till hur vi kan utveckla vår hinderbana och göra den mer utmanande och inspirerande för barnen. Vi har haft en Fixar-dag på förskolan tillsammans med föräldrarna där vi utvecklat våra gårdar.
De äldre barnens gård- pilkoja, bollplank, tåg, trädgårdsland med odlingslådor. De yngre barens gård - tågräls, tak på båten, bygghörna ute, vindskydd, planterat i odlingslådor.
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
Barnen har fått önska en lek eller rörelseaktivitet som de sedan planerat för. En del barn har hållit i sin lek själv och andra har gjort det med stöd från kamrater och/eller pedagoger. Bland de yngre barnen har pedagogerna varit lyhörda och lyssnat av barnen i deras önskemål kring lekar och andra aktiviteter. På så vis har både barn och pedagoger gjorts delaktiga och fått inflytande över processen. I Stångby-loppet har barnen varit delaktiga genom att de tillverkat sin startlapp inför loppet. Pedagoger har deltagit i loppet och "hejat på" barnen. Den pedagog som hållit i uppvärmningen för de ca 110 barnen har själv önskat att få göra detta. När vi bestämt resmål med bussen har barnen varit delaktiga och ofta bestämt vart vi ska åka. Stadsparken och dess nya lekplats har varit ett populärt val.
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Utvecklingsområde 3
Tema
Konsumtion
Titel
a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?
Vi har under temat konsumtion belyst ämnet på lite olika sätt beroende på barnens ålder och förkunskaper. Dialogen kring förbrukning och konsumtion har hela tiden hållits levande genom barnens frågor och funderingar i samband med de olika projekten. De äldre barnen har bland annat haft besök av en
"Miljöhjälte" som behövde hjälp med att sortera skräp. Med mantel eller keps på huvudet har några barn per vecka utsetts till miljöhjältar. Barnen har sorterat skräp som de sedan stolta "flugit" ut med till återvinningsstationen. På sopkärlens dekaler har vi läst och tittat på de olika bilderna för att kunna slänga skräpet på rätt ställe. "Miljöhjälten" har även bjudit till andra uppdrag och aktiviteter såsom hinderbana där barnen skulle samla och sortera skräp. Vi har tittat på olika filmer som "Barr och Pinne räddar världen", "Det rör oss alla...Pappa släck ljuset" och" En dag med sopbilen". Inför Earth hour har vi pratat med barnen om förbrukning av energi. En grupp har intresserat sig för vindkraftverk som de sedan besökte. I vårt ritrum har vi valt att ta bort pappret under en period. Barnen har först fått kolla i sin låda om de har någon teckning som de kan fortsätta arbeta med istället för att hela tiden ta nya papper. Som en fördjupning av detta har några barn fått tillverka eget papper av gamla tidningar. Detta har också gjorts bland de yngre barnen. Vi har försök att återanvända skräp. Några barn har skapat ett gemensamt konstverk utav gammalt skräp och andra har tillverkat fågelmatare av gamla krukor. Under måltiderna har vi pratat om varifrån maten kommer och hur vi kan minska matavfallet. Barnen" tävlade" mot den bruna påsen genom att ge den så lite matrester som möjligt. Mängden matavfall minskade drastiskt. Hos de yngre barnen har en kompost kommit till.Tidigt under våren beställdes 250 maskar som anlände via pos vilket i sig var inspirerande för barnen. Vi ställde frågan: Vad äter maskarna? Tillsammans med barnen, (11:orna) samlade vi skräp av olika material (plast, metall, äppelskrutt, bananskal, pappersservett, frigolit och trä). Allt detta fästes på en träplanka. Vi pratade kring de olika materialen och till sist grävde vi ner plankan i komposten för att se vad maskarna ville äta (alla barn var delaktiga). I början av juni grävdes plankan upp och analyserades. Barnen konstaterade att maskarna äter ungefär samma saker som de själva. Barnen uppmuntrades att slänga skruttar och skal till maskarna, något som de sedan spontant fortsatt med. Maskar som hittas på gården flyttas av barnen till komposten. För första gången har vi varit med på Skräpplockardagarna från Håll Sverige rent. Samtliga barn har plockat skräp i närmiljön. De äldsta barnen har åkt med förskolebussen till platser där de funnit skräp tidigare. Sorteringskärl finns nu på samtliga avdelningar och även i personalrummet. I maj anordnades en mässa kring hållbar utveckling där närliggande skolor och förskolor fick delta. Syftet med mässan är att inspirera andra samt presentera någon del av arbetet inom Grön Flagg. Vi valde att visa upp och erbjuda delar från ”Må bra veckan” så som yoga och kompismassage samt en sorteringshinderbana med miljöhjälten. Vi visade även upp de olika stegen i papperstillverkningen.
b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?
Miljöombuden höll i en inspirerande föreläsning samt workshop för samtliga medarbetare på ett kvällsmöte. Pedagogerna inspirerades både privat och yrkesmässigt och kunde i nästa steg inspirera barnen. Pedagoger och barn har haft haft utbyte av varandra i processen. De äldre barnen har bidragit med konkreta förslag så som att släcka lampor, spara ritpapper, minska matavfall, sortera skräp o s v. Samtliga av barnen har varit miljöhjältar och hjälpt till att sortera skräpet. De yngre barnens intresse för maskar och andra kryp varit grunden för kompostens tillblivelse. De har varit intresserade och delaktiga under hela projektets gång. Fortfarande intresserar sig barnen för komposten och dess innevånare. Mässan besköktes av barn födda -11 och uppåt där de fick möjlighet att pröva de olika aktiviteterna som erbjöds.
c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen efter varje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.
i
i
i
d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.
Läroplanen (Lpfö98)
Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete till läroplanen tydliggörs hur arbetet bidrar till barnens utveckling, lärande och inflytande.
Målen, som ni ser citerade här, anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen. De citat ni valde i handlingsplanen är förifyllda redan, men det är möjligt att lägga till fler (eller ta bort befintliga).
a. Normer och värden, kap 2.1
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
i
i
i
b. Utveckling och lärande, kap 2.2
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
c. Barns inflytande, kap 2.3
Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
d. Övriga mål, riktlinjer och skrivelser
Vilket/vilka övriga mål, riktlinjer och/eller skrivelser har Grön Flagg-arbetet inkluderat?
Lika behandlings-planen.
Synliggörande och omvärlden
En av grundtankarna med Grön Flagg är att synliggöra och sprida arbetet samt ha ett utbyte med omgivande samhälle. Att vända er ut mot samhället och visa upp ert arbete kan inspirera er själva, föräldrar och omgivning och ge ringar på vattnet.
Vilka av följande aktiviteter har ni genomfört för att synliggöra ert Grön Flagg-arbete? De val ni gjorde i handlingsplanen finns förtryckta men går att ändra.
Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Information på förskolans webbplats Nyhetsbrev till föräldrar
Andra aktiviteter/övrigt att tillägga:
Forum där vi visat upp vårt arbete har varit: - mässan - blogg (unikum) - föräldramöten - månadsbrev - inne på avdelningarna - sommarfest med aktiviteter och vernissage. Dessutom har föräldrarna gjorts delaktiga genom att bidra på fixardag, med material till skräp mm. På förskolans lärplattform Unikum kan föräldrar följa vårt arbete genom bloggen. Inläggen förses med en etikett för att tydliggöra att det är vårt Grön flaggarbete.
Utvärdering och utveckling
För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontinuerligt följer ni upp och utvärderar ert arbete utifrån ett tydligt barnperspektiv.
Samtala och reflektera bland barn och personal kring hur ni har upplevt arbetet. Era reflektioner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättningarna för barnen att lära, utvecklas och ha roligt i förskolan. Detta arbete kan användas i förskolans kvalitetsarbete och hjälper er att identifiera nya utvecklingsområden inom Grön Flagg.
a. Utvärdering
Reflektioner från barnen, hur har de upplevt arbetet?
Arbetet med de olika temaområdena verkar ha varit uppskattat bland barnen. Barnen har kommit med många spontana, positiva
kommentarer och reaktioner. Livsstil och Hälsa (Hms och Må bra vecka) Vi kan se att barnen använder sig av begrepp och kroppsspråk som är kopplade till vårt arbete med HMS. De vet vad det betyder att samarbeta, hur man är en bra kompis och vad det innebär att visa hänsyn till varandra. De äldre barnen längtade till den andra må bra veckan och dess aktiviteter. De yngre barnen kände igen de olika aktiviteterna och en del vågade testa aktiviteter som de tidigare varit avvaktande inför. Något barn som var frånvarande under må bra veckan gjorde sina föräldrar delaktiga genom att vilja ha fotbad/spa hemma samt måla naglarna. Närmiljö (Rörelse) Barnen bidrar gärna med idéer vad de vill göra för rörelseaktiviteter. Vi ser att barnen utmanar sig själva i olika miljöer och att de vågar delta i lekar som de tidigare varit avvaktande inför.
Barnen ser själva att de utvecklas och kommenterar det på olika sätt. "När jag var liten så vågade jag inte hoppa ifrån grenen men nu törs
i Lpfö
jag". Konsumtion Har barnen blivit mer konsumtionsmedvetna? Vet de hur källsortering fungerar? Vad som ska i vilket kärl? Vad som händer med soporna? Förstår de vikten av att inte lägga upp mer mat än vad man orkar äta, att inte slösa med material, att inte använda mer vatten än nödvändigt, att släcka lampan efter sig. Ja, vi ser och hör att barnen reflekterar över dessa saker i vardagen.
Reflektioner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har ni upplevt arbetet?
Livsstil och Hälsa Under den första "Må bra veckan" var många aktiviteter styrda av oss pedagoger. Barnen delades in i grupper och aktiviteterna skedde på stationer som alla barn skulle få ta del av. Detta upplevdes stressigt av pedagogerna. Vid den andra "Må bra veckan"
ändrade vi därför upplägget. Aktiviteterna blev mer flexibla och inte lika tidstyrda på samma sätt som tidigare. Barnen fick styra mer över vad de ville delta i och när de ville göra det. Inför den andra "må bra veckan" visste barnen vad som skulle hända, de var förväntansfulla och såg fram emot att få göra samma saker igen. Responsen efter denna vecka var mycket positiv bland barn och pedagoger. Även föräldrar har kommit med positiva kommentarer. Närmiljö-rörelse Ute- och Rörelseverksamhet ingår i förskolans profil och är alltså något vi alltid arbetar med. Synsättet är att allt som vi gör inomhus kan också göras utomhus. Pedagogerna strävar efter att utmana och utveckla sig själva och därmed barnen inom detta område. Konsumtion Två av medarbetarna har gått en miljöutbildning som de sedan delgivit sina kollegor.
Responsen har varit positiv, väckt tankar och utmanat pedagogerna att i sin tur utmana barnen vidare. Barnens vetgirighet kring miljö och konsumtion har gjort att pedagogerna tillskansat sig nya kunskaper t ex om vindkraftverk och vad som händer rent tekniskt vid återvinning.
Arbetet med komposten har varit mycket givande för oss pedagoger eftersom barnen varit så intresserade och delaktiga. Att barnen uppskattat temat märks inte minst på att barnen pratat om det hemma. Vi har fått många positiva reaktioner från föräldrarna vars barn livfullt beskrivit komposten, maskutsläppet och plankan. Men den stora vinsten är ändå barnens empatiska utveckling, att vara rädd om det som lever och förståelse att små varelser gör stor nytta. Vi pedagoger deltog i en föreläsning där ämnet rörde sig om hur man kan skapa mer tillåtande och inspirerande miljöer för barnen. Föreläsningen väckte många tankar och skapade viktiga dialoger mellan oss pedagoger. Detta har bidragit till att pedagogerna förändrat sitt förhållningssätt, blivit mer inlyssnande och tillåtande inför barnens önskemål. Barnen har därmed fått mer inflytande över hur arbetet på förskolan ska utformas, samt sin egen roll i verksamheten
b. Utvärdering
Hur tolkar eller analyserar ni era reflektioner? Kan ni koppla era reflektioner till egna erfarenheter och gärna även till utbildning, forskning eller litteratur?
Det har varit berikande att följa och dokumentera arbetet inom de olika områdena. Pedagoger såväl som barn har utvecklats tillsammans och vi har även alla skaffat oss nya erfarenheter och kunskaper. Det vi inte tidigare haft kunskap om har vi tagit reda på tillsammans med kollegor och barn. När vi pedagoger känner oss trygga med vårt arbete resulterar det i att barnen blir det också. På så vis skapas en lugn och trygg lärandemiljö för alla. Genom våra reflektioner har vi belyst områdena för att se vad som kan utvecklas vidare.
c. Utveckling
Hur kommer ni att gå vidare med era nya erfarenheter utifrån utvärderingen?
Vi har fått mer erfarenhet av att organisera en stor barngrupp på ett bättre sätt. Återigen har vi blivit påminda om vikten av att inte alla behöver göra allt. Därmed främjas också barnens inflytande och vår förmåga att presentera aktiviteten på ett spännande och utmanande sätt. Inför kommande arbete med Grön Flagg har vi lärt oss vikten av att delge kollegorna på ett konkret och tydligt sätt för att få deras engagemang och delaktighet i arbetet. Vi vill även fortsätta med att synliggöra kopplingen mellan flaggan och vårt arbete för barnen. Vi vill fortsätta samarbetet med de andra förskolorna i området för att kunna utbyta erfarenheter. Då arbetet varit ganska omfattande vill vi till nästa gång arbeta mer koncentrerat inom tema Grön Flagg. Grön Flagg arbetet har genomsyrat vår verksamhet och det vill vi att det ska fortsätta att göra. Det ska vara en naturlig del av vår verksamhet.
