Förstudie om sprututbytesprogram

(1)

Postadress:

Regionens Hus 462 80 Vänersborg

Besöksadress:

Östergatan 1 Vänersborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

post@vgregion.se

Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-20

Diarienummer HSN N 00253-2015

Västra Götalandsregionen Koncernkontoret

Handläggare: Mats Möller Telefon: 070-5128890

E-post: mats.b.moller@vgregion.se

Till Norra hälso- och sjukvårdsnämnden

Förstudie om sprututbytesprogram

Förslag till beslut

1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie tillsammans med Trollhättans stad om förutsättningar för ett sprututbytesprogram.

Sammanfattning av ärendet

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad hade i sina mål och inriktningar för perioden 2015-2017 angivit att en viktig process för att nå målet att personer med missbruk ska få adekvat hjälp är att utveckla sprututbytesprogram i samverkan med kommunerna. I överläggningar mellan presidiet för Norra hälso- och

sjukvårdsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättans stad har frågan behandlats. Man enades om att var och en skulle föreslå nämnderna att ta initiativ till en förutsättningslös förstudie om sprututbyte. Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättans stad beslutade 2015-03-26 att ge sin förvaltning i uppdrag att delta i och genomföra en förstudie om sprututbytesprogram

tillsammans med Norra hälso- och sjukvårdsnämnden.

Fördjupad beskrivning av ärendet

Enligt de föreskrifter som reglerar verksamheten är en förutsättning för att starta ett sprututbyte att både landsting och den kommun dit verksamheten skall

lokaliseras är överens om att starta ett program. I Västra Götaland finns ännu inte någon sådan överenskommelse. Däremot bedrivs program sedan flera år i bl.a.

Stockholm, Malmö, Helsingborg och Kalmar.

Målsättningen med förstudien är att ge en översikt av för- och nackdelar med ett sprututbyte och redovisa evidensläget för programmens effekter. Förstudien ska redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden och arbetsmarknads- och

socialnämnden som underlag för fortsatta överväganden.

Leena Ekberg

Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal

(2)

Beslutet skickas till

Arbetsmarknads- och socialenheten, Trollhättans stad

(3)

Postadress:

Besöksadress:

Östergatan 1 Vänersborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

post@vgregion.se

Diarienummer HSN N 00280-2015

Västra Götalandsregionen Koncernkontoret

Handläggare: Mats Möller Telefon: 070-5128890

E-post: mats.b.moller@vgregion.se

Värd/värdinneservice på sjukreselinjen Ronden i Dalsland

Förslag till beslut

1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har inte för avsikt att ge fortsatt finansiering för att upprätthålla värd-/värdinneservice på sjukreselinjerna, Ronden 8 och 9, som trafikerar Dalsland.

Sammanfattning av ärendet

Västtrafik AB genomförde år 2013 en upphandling av bussentreprenörer som ska trafikera sjukreselinjerna i Västra Götaland från och med 2014-06-16. I Fyrbodal fick Buss i Väst AB avtalet för trafiken. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland beslutade i maj 2014 att anslå 4,3 Mkr för att upprätthålla värd/värdinneservice på de sjukreselinjer som trafikerar Dalsland. Inga av de övriga sjukreselinjer som trafikerar Fyrbodal eller andra delar av Västra Götaland har motsvarande service.

När sjukreseenheten och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli utvärderar verksamheten framstår mervärdet av värd/värdinneservicen ombord inte vara tillräcklig för att motivera fortsatt finansiering genom nämnden.

Fördjupad beskrivning av ärendet

Värd/värdinneservice har funnits på sjukreselinjerna i Dalsland i flera år. I samband med att Västtrafik tecknade avtal med nya bussentreprenörer ville Dalslandsnämnden slå vakt om en fortsatt service. Främsta motivet var att göra linjerna attraktiva jämfört med de för nämnden dyrare sjukresorna med taxi. Den service som erbjuds under resan har dock enligt bedömningar från Västtrafik och regionens sjukreseenhet inte haft ett innehåll och omfattning som förväntats. I allt för stor utsträckning har värdarna/värdinnorna blivit en avlastning för uppgifter som i de andra sjukreselinjerna åvilat bussföraren. Servicen till sjukresenärerna har inte haft ett så stort värde att det motsvarar nämndens finansiering.

Leena Ekberg

Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal

(4)

Beslutet skickas till

 Sjukreseenheten, Västra Götalandsregionen

 Västtrafik

(5)

1 (1)

Postadress:

Koncernkontoret Regionens Hus 405 44 Göteborg

Besöksadress:

Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

Diarienummer HSNN 2015-281

Västra Götalandsregionen

Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Carina Hansson Telefon: 010-441 33 42

E-post: carina.hansson@vgregion.se

Mål och inriktning 2016-2018 Förslag till beslut

Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att:

1. Fastställa nämndens Mål och inriktning 2016-2018.

Sammanfattning av ärendet

Hälso- och sjukvårdsnämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och

beställare av hälso- och sjukvård. Mål och inriktningsdokumntet är utgångspunkt för planering av beställningsarbetet och för de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän.

Nämndens mål och inriktning syftar till att skapa en god hälsa och vård på lika villkor för invånarna i nämndens område.

Dokumentet lyfter fram de viktigaste målen och vad som behövs för att nå dessa.

Koncernstab hälso- och sjukvård

Leena Ekberg Avdelningschef

Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal

Bilaga

1. Förslag till Mål och inriktning 2016-2018.

(6)

Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktning för 2016-2018

Inledning och bakgrund

Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” som grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götaland.

Ett centralt inslag i visionen är en god hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i visionen och med hänsyn tagen till regionfullmäktiges budget.

Mål och Inriktning syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I dokumentet framgår nämndens prioriteringar. Dokumentet lyfter fram de viktigaste målen och vad som behövs för att nå en bättre hälsa hos befolkningen eller hos olika

behovsgrupper i befolkningen.

Vision Västra Götaland – Det goda livet

Det finns fyra perspektiv i Vision Västra Götaland – Det goda livet som ska genomsyra alla insatser – den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering

Fokusområde i visionen som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna - En god hälsa

- Jämlikhet och jämställdhet i hälso- och sjukvården - Möta behoven hos barn och unga

(7)

Regionfullmäktiges budget

I regionfullmäktiges budget för 2015 lyfts sex värderingar och förhållningssätt fram – öppenhet, delaktighet och ansvar, helhetssyn och samverkan, hushållning med gemensamma resurser, jämställdhet, mångfald och frånvaro av diskriminering.

Inriktning för Norra hälso- och sjukvårdsnämnden

Alla invånare ska genom hela livet ha en god hälsa genom goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor. Barns och ungdomars behov är av särskilt stor betydelse och alla ska ges möjlighet till en god hälsostart i livet. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor, vara jämlik och jämställd, tillgänglig, och ges i rimlig tid och till rätt kvalitet. Ett bra bemötande, helhetssyn och valfrihet ska också känneteckna hälso- och sjukvården. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för den hälso- och sjukvård som erbjuds.

Alla invånare ska få merparten av sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö. Vården ska kännetecknas av god samordning av resurser och kompetens för att tillgodose patientens samlade behov av hälso- och sjukvård. De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå bästa möjliga aktivitetsförmåga. Patienterna ska vara välinformerade och ges möjlighet att aktivt delta i den egna vården. Invånarna ska ha ett inflytande på vad som erbjuds inom hälso- och sjukvården.

Mål

Nämnden har formulerat ett antal övergripande mål som alla på olika sätt ska leda till att inriktningen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med inriktningen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Målen konkretiseras ytterligare genom att det finns framtagna resultatmål (befolkningsperspektiv) där så är möjligt. Därefter beskrivs de processmål ( organisationsperpektiv) som nämnden utifrån sitt uppdrag bedömer har störst betydelse för att förbättra hälsan i befolkningen eller för olika behovsgrupper.

Mål för befolkningen i nämndområdet

Den demokratiska dialogen – kommunikation och information

(8)

I nämndens renodlade roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att invånarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samtidigt som nämnden ökar sin kunskap om behovet av vård och om vilka prioriteringar som måste ske. Dialogen med invånarna sker på olika sätt, allt ifrån nämndledamöternas kontakter med enskilda invånare till samråd med pensionärer pensionärsråd, handikappråd, medborgardialog, dialog med brukar- och patientorganisationer och aktiviteter anordnade av folkhälsoråden.

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Invånarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska öka

Den yngre befolkningen och personer som inte är aktiva i

samhällsdebatten

Återkoppla resultaten av medborgardialogen till invånarna, samt till andra intressenter vars beslut och verksamhet påverkar invånarna

Utveckla former och prova nya mötesplatser för att i dialog möta invånarna

Följa utvecklingen och ta in erfarenheter och kunskap gällande sociala medier, som en bas för interaktiv dialog.

Nyanlända och andra

invandrargrupper Hälso- och

sjukvårdsnämndens kunskap om

befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska öka

Befolkningen

Systematisera arbetet med medborgardialog så att resultaten kan användas som ett underlag i styrprocessen i beställningsprocessen ( Behov –

uppdrag – uppföljning)

Skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa

Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen ”Samling för social hållbarhet – Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland”.

Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen ”Det goda livet”.

(9)

Den är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Planen tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden.

Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Nedsatt hälsa är tio gånger vanligare bland personer med

funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer så som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet.

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål Uppföljning

Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa genom goda livsvillkor och och goda

levnadsvanor

Livsvillkor Alla barn ska gå ur skolan med godkända betyg

Nämnden ska i folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla

Nämnden ska arbeta för att ” Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västragötaland” används som verktyg för att underlätta samverkan och samling för social hållbarhet

(10)

Screening inom mödrahälsovården för att upptäcka kvinnor personer som utsatts för våld.

Vårdgivarna ska Identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld och särskilt uppmärksamma personer som utsatts för våld i nära relationer

Levnadsvanor

Konsumtionen av tobak, alkohol och andra

beroendeframkallande substanser ska minska

Vårdgivarna ska följa

Följsamhet till nationella och regionala

riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i berörda verksamheter och ha

Kompetens inom hälsofrämjande och förebyggande insatser

Vårdgivarna ska särskilt rikta förebyggande insatser till personer med högre risk för ohälsa Kompetensen inom områdena hälsofrämjande och förebyggande insatser inom tex stress, suicid, fysisk aktivitet och kost, ska öka Uppföljning av beslutsstöd och handlingsplan mot övervikt och fetma

Debutåldern för alkohol ska senareläggas Den fysiska aktiviteten ska öka Förekomsten av övervikt och fetma ska minska hos befolkningen, särskilt barn och unga

Utveckla sprututbytesprogram i samverkan med kommunerna

Livsvillkor och

Levnadsvanor Förekomst av stress ska minska

(11)

Barnperspektivet ska vägas in inför alla beslut

Att möta behoven hosa barn och unga framhålls som ett centralt inslag för att nå det goda livet. Särskilt framhålls alla barn i Västra Götaland ska kunna utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och få växa upp i en trygg och säker miljö. Detta innebär bla att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut.

Mål Fokusområd e

Resultatmål Processmål

Nämnden och vårdgivare ska ha god kännedom om FN´s konvention om barnets mänskliga rättigheter. Nämnden ska också verka för att

barnkonventionen implementeras samt sprida kunskap till barn och unga Alla vårdgivare ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande, en ökad tydlighet i avtal och överenskommelser.

Barnens bästa ska beaktas i alla beslut

Barn och unga

Nämnden ska ha en god kunskap om barns levnadsvillkor och hälsa

Nämnden ska utveckla information och kommunikation till barn och ungdomar, tillgänglig i miljöer där barn och ungdomar vistas, ex i form av ungdomsråd i samarbete med kommun/erna i området Ej flyttat till demokratisk dialog

Barn och ungdomars behov och rättigheter ska synliggöras i nämndens avtal/överenskommelser och uppföljningar, bemötandet ska särskilt beaktas

Vårdgivarna ska ge råd , stöd och information till barn som anhöriga

(12)

V ården som erbjuds är jämlik och jämställd

Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde, värdigheter och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Forskningen visar att personer bemöts olika utifrån

 kön,

 könsöverskridande identitet eller uttryck,

 etnisk tillhörighet,

 religion eller annan trosuppfattning,

 funktionshinder,

 sexuell läggning,

 ålder

Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården.

I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla

åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet.

Inom varje område bör en kartläggning göras utifrån diagnos och behandlingsprocess inklusive väntetider och resultat. Om skillnader kan påvisas ska detta resultera i en förändring.

Mål Fokusområd e

Resultatmål Processmål

En jämlik hälso- och sjukvård

Tydliggöra krav, i överenskommelser och avtal, på ett normkritiskt förhållningssätt hos all personal inom hälso- och sjukvården.

(13)

Vård på lika villkor

Nämnden ska genom uppföljning av behandlingsresultat öka kunskapen om jämlik såväl som jämställd vård

Nämnden ska arbeta för geografisk jämlikhet, dvs likvärdig vård oavsett var man bor

Flickor/kvinnor och pojkar/män får vård utifrån sina specifika behov

Nämnden sak ta fram behovsanalyser som innehåller prioriteringar utifrån såväl ett jämlikhets- som jämställdhetsperspektiv

Ålder är en del

Normkritik

Vårdgivarna ska tillgodose behoven hos personer med varaktiga

funktionsnedsättningar såväl av somatisk som psykiatrisk vård, inklusive tandvård, enligt samma indikationer och regelverk som för andra.

Vårdgivarna ska följa lever till regionens riktlinjer för tillgänglighet och anpassad information

Nämnden ska i avtal och överenskommelser ställa krav på Stimulera till HBTQ- diplomering-certifiering

Krav i Krav- och kvalitetsboken för primärvård på Förbättrat bemötande av och ökad kompetens kring personer med funktionsnedsättning samt uppföljning av detta

Hälso- och sjukvårdens verksamheter är tillgängliga för alla regionens invånare

Personer med funktionsnedsättning ska, utifrån sina förutsättningar, ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Nämnden ska säkerställa att lokaler, vårdinnehåll och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I diskrimineringslagen står det bland annat att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en person i arbetsliv och utbildning på grund av funktionsnedsättning.

Bristande tillgänglighet räknas sedan 1 januari 2015 som diskriminering, vilket innebär att en person med funktionsnedsättning inte får missgynnas av åtgärder för tillgängligheten inte vidtas.

(14)

Tillgänglighet innebär tex kunna läsa webbsidor, besöka offentliga miljöer, nå de varor man vill köpa i affären eller komma in på restauranger och hotell.

Mål Fokusområd e

Resultatmål Processmål

Lokaler anpassade för alla

Samtliga vårdgivare som nämnden tecknar överenskommelser/avtal med inventerar sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (TD) Vårdgivarnas lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning har inte tagit bort och skrivit alla och vara utformade

i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet

Invånarna i nämndens område ska ha tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården,

högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga

förutsättningar för att få vård

Lättillgänglig och lättförståelig information om vårdens innehåll tillgänglighet, och förutsättningar

Kommunikationsplan tas fram där informationsluckor som identifierats kan omhändertas

(15)

Hälso- och sjukvården i Västra Götaland är kvalitetsdriven

Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete.

Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Patienten ska ges inflytande och

medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om

egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk.

Mål Fokusområde Resultatmå l

Processmål

Invånarnas/patienter nas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges

Invånarna ska erbjudas en god hälso- och sjukvård

Vården ska vara säker

Vårdgivarna ska samordna vårdplaneringar och avvikelserapportering Vårdgivarna ska ha system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering om vårdskador ska finnas

Vården ska vara patientfokuserad

Vårdgivarna ska erbjuda alternativa vårdform baserade på evidensbaserade metoder eller beprövad erfarenhet

Vårdgivarna ska följa upp och redovisa patienternas upplevelse av hälso- och sjukvården

Vårdgivarna ska koordinera vårdprocesser

Vårdgivarna ska via internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdprotal minst tillhandahålla följande tjänster; beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept

(16)

Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig

Vårdgivarna ska tillämpa nationella och regional riktlinjer och följa antagna handlingsplaner och vårdprogram

Vårdgivarna ska

 ha kunskap om hur man bemöter personer med varaktig funktionsnedsättning

 kunskap om personers utsatthet vid varaktig funktionsnedsättning

 särskilt beakta kvinnors dubbla utsatthet Vården ska vara

effektiv

Vårdgivarna ska ge vård på rätt vårdnivå

Vården ska ges i rätt tid

Vårdgivarna ska leva upp till fastställda garantitider

Befolkningsanpassade öppettider på vårdcentralerna, ej enbart 8-17 Vårdgivarna ska när behov föreligger erbjuda besök till

ungdomsmottagning och mödrahälsovård inom sju dagar

Utredningar och undersökningar inför behandling ska genomföras inom 90 dagar

Vården ska vara jämlik,

se eget mål

Invånarna erbjuds en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare

För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Samverkan kommer att innehålla två delar. Samverkan kring den vård som ges mer sällan kan betyda att invånare får resa längre till sådan vård. Vården koncentreras till färre utbudspunkter för att bibehålla hög kvalitet och hushålla med resurserna. Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens huvudsakliga behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt ekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. Den

(17)

kommunala vården, primärvården, ambulanssjukvården och öppenvård inom specialiserad sjukvård och sjukvårdsrådgivningen/1177:s tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården.

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Samverkan kring den nära vården ska vara utbyggd för att tillgodose invånarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling nära patienten och utifrån patientens perspektiv Invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare. Vården ska ges så nära invånarna som möjligt

Nämnden ska samverka med kommun, primärvård, länssjukvård genom Vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet

utvecklas för äldre sjuka personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga Tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som

samlokalisering i avtal och överenskommelser

Nämnden ska fortsatt utveckla ”Samverkande sjukvård” som koncept Nämnden ska arbeta för att mobila team tillskapas/utvecklas i

samverkan mellan region och kommun, särskilt för äldre personer och personer med psykisk sjukdom

Tydliggöra krav på samordnad kommunikation och att överenskomna informationsöverföringssystem används

Vårdgivarna ska följa regional tillämpning, om rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering

Vårdgivarna ska tillämpa samordnad individuell vårdplanering (SIP) Vårdgivarna ska delta i de samverkansforum som finns. Systematisk återkoppling av uppnådda resultat av samverkan.

(18)

Mål för grupper i befolkningen

Målgrupp: Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom

Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2011, uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I synnerhet yngre kvinnor, i åldern 16–29 år, rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa. Andelen som har självmordstankar är också högre i denna åldersgrupp. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig. Det är också av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett - 13 - särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge evidensbaserad psykologisk behandling. Inom den specialiserade vården behöver detta också utvecklas. Här uppmärksammas även behovet av att förbättra behandlingsinnehåll och vårdmiljö inom heldygnsvården. En av de stora utmaningarna är att utveckla en första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. I dagsläget är dessa hänvisade till specialistvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det behöver göras en fördjupad analys av hur Västra Götalandsregionen ska kunna komma tillrätta med detta problem.

Unga kvinnor med depression/ångest Unga kvinnor med personlighetsstörningar

Vuxna med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Personer som löper risk för att utveckla psykisk

God tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling på rätt vårdnivå Nämnden ska följa upp och synliggöra hur och säkerställa att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna..

(19)

ohälsa/sjukdom ska upptäckas tidigt och snabbt få rätt insats

Ökade/förändrade öppettider på ungdomsmottagningarna , riktat mot kvällar och helger

Krav på vårdgivare inom VGPV och UM om ökade samverkansinsatser med den kommunala elevhälsovården

Den psykiska ohälsan ska minska

Förskrivning av psykofarmaka ska minska och nämndens ska ligga under snittet i VGR Behovet av tvångsåtgärder ska minska.

Suicid och suicidförsök ska minska.

Inflytande och medverkan från brukare och närstående ska öka.

Krav på samordnad individuell vårdplanering inom och mellan regionens och kommunernas verksamheter.

Tillämpa suicidpreventionsprogram och delta i framtagande av larmplaner.

Tydliggöra primärvårdens ansvar för uppföljning efter att insatser getts av specialist inom länssjukvården

Vårdgivarna ska utveckal/använda arbetssätt som tex ACT ( Assertive Community Treatment)

Nämnden ska kartlägga utskrivningen av antidepressiva mediciner

Registrering i kvalitetsregister ska vara >90 procent och VGR ska ligga över rikssnittet i behandlingsresultat

Målgrupp: Personer med riskbruksproblem

Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där ett beroende ännu inte föreligger. För att bedöma om en person har riskabla alkoholvanor väger man samman uppgifter om hur ofta man dricker alkohol, hur mycket man dricker vid varje tillfälle och hur ofta man är

(20)

berusad. Måttet är utvecklat inom Världshälsoorganisationen, WHO. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som till exempel ökad sjuklighet, skador och dödlighet i ett stort antal sjukdomar men också stora sociala konsekvenser.

Den högsta andelen riskkonsumenter bland båda könen finns i åldersgruppen 18-34 år. Andra allvarliga konsekvenser är ökat användande av våld samt ökat antal olyckor och självmord. De flesta alkoholrelaterade skador orsakas av personer med riskfylld alkoholkonsumtion.

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Minska riskbruk av alkohol och bruk av tobak samt andra beroendeframkallande medel.

Senarelägga alkoholdebuten.

Tillämpa screening via Audit vid minst 50 % av alla förstagångsbesök inom VGPV ( vårdentralerna)

Vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol och tobak

Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak Andel rökare ska

minska

Metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter

Minskad förskrivning av beroendeframkallande medel

Uppföljning av förskrivning av beroendeframkallande läkemedel

Målgrupp: Personer med missbruk

Alkohol är det största beroendeproblemet räknat i antal missbrukare. Alkohol ingår också ofta i blandberoenden. Alkoholkonsumtionen i riket har minskat något sedan 2004 men är fortfarande på en historiskt sett hög nivå. Det är också oroande att de som har ett risk- eller missbruk har ökat sin konsumtion av alkohol. Vid sidan av missbruk av alkohol är missbruk och beroende av läkemedel ett stort problem som räknat i antalet personer sannolikt är större än narkotikamissbruket. Speciellt behöver beroende av bensodiazepiner uppmärksammas. Det finns i dagsläget inget som tyder på att det framtida vårdbehovet för personer med missbruk kommer att minska. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett delat ansvar för behandling och stöd till personer med missbruk. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Fyrbodals kommuner är av största vikt.

(21)

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Tidig upptäckt av missbruk.

Missbrukande ungdomar

Kunskap om alkohol och andra drogers skadeverkningar ska öka hos ungdomar och deras föräldrar.

Krav på utvecklade stöd- och behandlingsinsatser på primärvårdsnivån

Personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp, särskilt fokus ska riktas mot ungdomar.

Samsjuka

(missbrukare med samtidig psykisk sjukdom)

Genomföra förebyggande

åtgärder så att Antalet personer som

omhändertas enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga) ska minska.

Nämnden ska arbeta för en utvecklad och tydlig samverkan mellan region och kommunerna i beroendevården, till exempel genom gemensamma beroendemottagningar.

Vårdgivarna ska genomföra samordnad individuell vårdplanering.

Parallell behandling av missbruk och sjukdom ska erbjudas.

Samsjuka ska få samordnad behandling och stödinsatser I samverkan med kommuner och polis tillskapa en tillnyktringsenhet.

Tillämpa nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Läkemedelsberoende Förskrivningen av

bensodiazepiner och andra

beroendeframkallande substanser ska

minska.

Målgrupp: Personer med kroniska sjukdomar

En kronisk sjukdom är en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras. Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade, ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt leverne är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Konsekvenserna för individen kan variera från stora inskränkningar i det dagliga livet till

symtomfrihet, till exempel med hjälp av läkemedel. Möjligheten till att leva ett fullgott liv med så små funktionsbegränsningar som möjligt är

(22)

också beroende av i vilken omfattning det finns tillgång till hjälpmedel, och hur miljön i övrigt ser ut. Flertalet behöver en långvarig eller fortlöpande kontakt med vården och kontinuitet är då särskilt viktig. För vissa sjukdomsgrupper är brist på personal med rätt kompetens ett hinder för att få optimal behandling och omvårdnad i närmiljön.

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Antalet personer som insjuknar i kroniska sjukdomar ska minska

Personer med kroniska sjukdomar ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom.

Individen och närstående har tillgång till

Alla Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges kontinuerlig kunskap om sin diagnos och dess behandling

Nationella riktlinjer och regionala riktlinjer/vårdprogram ska följas.

Patienten, och anhöriga där så är adekvat, ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård.

Vårdcentralerna ska erbjuda hälsosamtal med livsstilsåtgärder ( Aktivt överväga livsstilsförändringar som alternativ till/ i kombination med läkemedelsbehandling)

Kronisk

obstruktivlungsjukdom (KOL)

Tidig diagnostisering Hälsosamtal Lindra symtom och

minska antalet försämringsskov Minska begränsning i det dagliga livet och motverka risk för benskörhet.

Breda informationsinsatser, Vårdcentralerna ska erbjuda rökslutarhjälp.

Vårdgivare ska arbeta för patienternas följsamhet till behandlingsrekommendationer om läkemedel, öka antalet vaccinationer.

Vårdval rehab ska erbjuda individuellt anpassad fysisk aktivitet som kompletteras av andningsgymnastik med hjälp av sjukgymnast.

Hypertoni Tidig diagnostisering Ambulatorisk

blodtrycksmätning ska öka.

Andel patienter som når målblodtryck ska öka.

Patienter ska erbjudas ambulatoriskt blodtryck innan behandling.

Uppföljning av insatt hypertonibehandling efter 12, 24 och 36 månader

(23)

bästa möjliga information om

sjukdomen.

Individen ska inte uppleva ansvarsgränser mellan olika vårdgivare.

Stroke Andelen med god

ADL-förmåga (förmåga att klara vardagens

aktiviteter) ska öka.

Vårdgivarna ska erbjuda:

Att personer med förmaksflimmer måste i högre utsträckning få behandling med antikoagulantia.

Att ge snabb tillgång till trombolys.

Erbjuda bra rehabilitering i hela vårdkedjan.

Att ge träning vid kommunikationsproblem efter en stroke.

Hjärtsvikt Andelen med ett förlängt liv och god livskvalitet ska öka

Vårdgivarna ska erbjuda:

Förbättrad uppföljning av behandling efter sjukhusvård Fungerande vårdplanering i samverkan med andra vårdaktörer Hjärtsviktsskola

Reumatoid artrit Andelen med god ADL-förmåga ska öka.

Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ska öka.

Minska smärta Bibehålla eller öka den fysiska

aktivitets- och träningsnivån

Vårdgivarna ska verka för att personens egna möjligheter att vara fysisk aktiv trots ledsjukdom och smärta ska stärkas.

Behandling ska sättas in i tidigt skede av sjukdomen och ske i nära samverkan mellan olika personalkategorier.

Diabetes Akuta och

långsiktiga

komplikationer ska förhindras.

Erbjuda alla personer med cirkulationsproblem i underben och fot som en följd av diabetes, en bedömning av multidisciplinärt team

Motiverande samtal om egenvårdens värde för sjukdomen ”patienten ska ta kontrollen över sin sjukdom”

(24)

Andelen med komplikationer i form av försämrad perifer cirkulation ska minska.

Andelen

amputationer ovan fotled som en följd av

diabeteskomplikation ska minska.

Erbjuda alla personer med cirkulationsproblem i underben och fot som en följd av diabetes, en bedömning av multidisciplinärt team

Motiverande samtal om egenvårdens värde för sjukdomen ”patienten ska ta kontrollen över sin sjukdom”

Långvarig icke malign smärta

Minskad smärt Vårdgivarna ska erbjuda multimodal rehabilitering

Vårdgivarna ska verka för att personens egna möjligheter att vara fysisk och socialt aktiv trots smärta, ska stärkas.

Vårdgivarna ska utveckla kompetensen kring de olika/separata behandlingsformerna för akut och icke malign smärta

Målgrupp: Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg

I första hand är fokus på åldersgruppen 75 år och äldre, med flera olika sjukdomstillstånd samtidigt och med bestående behov av omvårdnad och medicinska insatser. Ofta krävs åtgärder från flera yrkeskategorier och olika sjukvårdshuvudmän samtidigt. Det är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. När någon får ett ökat vårdbehov ska den vård som ges vara trygg, säker och värdig. Rehabiliterings-/habiliteringsinsatser har oftast stor betydelse för att möjliggöra kvarboende hemma.

(25)

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Varje individ ska ha möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar.

Minskat lidande

God livskvalitet

Vårdgivarna ska Arbeta förebyggande och utveckla markörer, som även inkluderar tandhälsa munhälsa för att i tidigt skede i vårdprocessen fånga upp personer i riskzonen för ett försämrat hälsotillstånd.

Sjuksköterska och/eller läkare inom VG Primärvård (vårdcentralerna) har ett 24-timmarsansvar att genomföra hembesök alla dagar.

Kunskap om äldre personers hälsa och sjukdomar såväl inom somatisk som psykiatrisk vård

Genomföra läkemedelsgenomgångar/läkemedelsavstämningar tillsammans med apotekare/farmaceut.

Aktiviteter för att nå äldre utan tandvårdskontakt

Erbjuda kompetensstöd i tandvårdsfrågor till den kommunala hälso-och sjukvården/socialtjänsten

Alla personer ska ha rätt till

självbestämmande, delaktighet och integritet.

Minskad oro – ökad trygghet

Individ och närstående har tillgång till bästa möjliga information

Äldresjuksköterska på vårdcentralen, måste formuleras annorlunda, vilken/vilka typer av insatser

Alla personer ska känna trygghet och få kontinuitet i vården och

omvårdnaden, och inte känna av organisations- och huvudmannagränser

Minskad

återinläggning i slutenvård

Delta i samverkande hälso- och sjukvård mellan kommun, primärvård, ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning.

Följa upp handlingsplanen för mest sjuka äldre och verksamhetsplan för Vårdsamverkan Fyrbodal

Utskrivningsmeddelande direkt vid hemgång, tillsamverkande vårdaktörer

Information vid utskrivning enligt överenskomna riktlinjer

(26)

Äldre med psykisk ohälsa

Målgrupp: Barn och unga

Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor, och trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle finns det stora skillnader i

samhälleliga förutsättningar för hälsa bland barn och unga. Familjens sociala levnadsvanor påverkar barns hälsa från allra första början genom den gravida kvinnans livsvillkor och levnadsvanor. Det finns stora skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen.

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Barn och unga ska må bra och ha en trygg uppväxt

Samarbeta med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars

förutsättningar för hälsa och samtidigt erbjuda generella hälsofrämjande insatser riktade till barn/ungdomar och deras vårdnadshavare

Vårdgivarna ska ha rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa

I möjligast mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, till ex familjecentraler/ungdomscentraler

Utveckla information och kommunikation till barn och ungdomar, tillgänglig i miljöer där barn och ungdomar vistas.

I samverkan med kommunerna ska data från hälsosamtal inom elevhälsan samlas i en regiongemensam databas.

Stärkt föräldrastöd

Nämnden ska arbeta för att familjecentraler etableras i varje kommun

(27)

Vårdgivarna ska verka för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen

Nämnden ska verka för att samverkan mellan

Snabb och säker transportkedja så att regionvårdens neonatalresurser blir tillgängliga för hela regionen Kariesförekomsten

ska minska Förekomsten av sexuellt

överförbara sjukdomar ska minska

En tobaks-, alkohol- och drogfri livsstart.

Följa upp barn och ungas hälsa genom levnadsvaneenkät Se jämlik hälsa

Andelen barn och unga som brukar alkohol, tobak och narkotika ska minska.

Fysisk aktivitet bland barn och unga ska öka.

Andel

normalviktiga barn ska öka

Implementera och använda framtagna riktlinjer som beslutsstöd för övervikt och fetma, lokal handlingsplan samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Den psykiska hälsan bland barn och unga ska öka.

Barn och ungdomar med lättare och medelsvår psykisk ohälsa som ska få vård och behandling inom VG Primärvård (vårdcentralerna).

Information om vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa, till barn och unga och deras närstående

(28)

Utveckla lokal samverkan kring personer med psykisk ohälsa där barn och unga är en särskilt prioriterad grupp.

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Tidiga och intensiva insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Målgrupp: Personer med cancersjukdomar

Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-

kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Folkhälsoarbetet med livsstilsråd om kost, vikt, motion, rökning och solbadande är viktigt för att förebygga cancer. Möjligheten att förhindra cancer genom förebyggande vaccinering en annan faktor. Screeningsverksamhet ger möjlighet till tidig upptäckt och tidig behandling. Cancerforskare är eniga om att en minskning av cancerdödligheten i första hand uppnås med preventiva insatser. Tack vare intensiv forskning har cancervården gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter men fortfarande finns skillnader som till exempel bygger på var man bor eller hur gammal man är. Cancervården är i huvudsak en integrerad del av hälso- och sjukvården i Fyrbodal. Det finns personer i behov av cancervård i kommuner, i primärvård, i NUsjukvården och inom regionsjukvården.

Mål Fokusområde Resultatmål Processmål

Förekomsten av cancersjukdomar ska minska.

85 procents täckningsgrad i screeningsverksamheten

Genomföra snabb utredning för en tidig diagnos.

Tidigt identifiera hälsorisker

Skillnader i överlevnad, som inte är medicinskt motiverade, ska inte förekomma.

Korta ledtiderna vid utredning samt snabb behandlingsstart efter diagnos.

Samverkan mellan sjukhusen för att öka tillgängligheten till exempel över sommaren.

Följa nationella och regionala riktlinjer.

Genomföra multidisciplinära terapikonferenser och fastställda vårdplaner.

(29)

I livets slutskede ska vården hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge god symtomlindring, oavsett ålder och diagnos.

Erbjuda kontaktsköterska.

Ta tillvara patienternas uppfattningar om vården

För personer där bot inte är möjlig ska en värdig vård ges.

Följa handlingsplanen för palliativ vård och vara anslutna till och registrera i nationella

kvalitetsregistret.

(30)

1 (1)

Postadress:

Regionens Hus 405 44 Göteborg

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se/hsnk

E-post:

hsnk@vgregion.se

Koncernkontoret

Handläggare: Carina Hansson Telefon: 010-441 33 42

E-post: carina.hansson@vgregion.se

Överlåtelse av avtal avseende somatisk specialistvård på sjukhusen i Lysekil, Strömstad och Bäckefors

Förslag till beslut

Godkänna överlåtelse av befintligt avtal Praktikertjänst AB org.nr. 556077-2419 (HSN1-48-2013 och HSN 2-45-2013) till Praktikertjänst helägda dotterbolag Praktikertjänst Närsjukhus Västra Götaland AB, org.nr. 556954-8026 från och med 2015-04-07.

Sammanfattning av ärendet

Praktikertjänst AB har inkommit med en begäran om att överlåta avtal avseende specialistvård på sjukhusen i Lysekil, Strömstad och Bäckefors.

Enligt punkt 47 i nämnda avtal ska väsentliga förhållanden avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren, eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren ska Vårdgivaren lämna ytterligare information (exempelvis uppvisande av aktiebok) om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp till förtida upphörande jämlikt § 48. Beställaren ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet.

Koncernkontoret hälso- och sjukvård

Ärende 4

(31)

1 (1)

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

E-post:

hsnk@vgregion.se

Diarienummer: HSNN 2015–00252

Västra Götalandsregionen

Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Eva Källén

Telefon: 070 -082 43 62

E-post: eva.b.kallen@vgregion.se

Tecknande av kontrakt för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab

Förslag till beslut

1. Hälso-och sjukvårdsnämnden tecknar kontrakt med vårdenheter:

- Backa Rehab Strömstad

2. Driftstart sker tidigast den 1 juni 2015.

Sammanfattning av ärendet

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) har vid sammanträde den 25 mars 2015 beslutat att godkänna vårdenheten för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab.

Senast två veckor före avtalad driftstart genomför HSNK en avstämning med leverantören. Detta för att följa upp att alla åtgärder vidtagits som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken.

Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal

Skickas till Vårdvalsenheten Backa Rehab AB Diariet

(32)

1 (1)

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

E-post:

hsnk@vgregion.se

Yttrande över remiss – Förslag till Västra

Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut

1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom de mål och principer som utgör utgångspunkt för införandet av program för klimatväxling i Västra Götalandsregionen.

2. Nämnden vill dock uttrycka en tveksamhet till att programmet införs nu då möjligheterna att resa kollektivt är begränsade inom nämndområdet

3. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen aktivt fortsätter att arbeta för att minska påverkan på miljön.

Sammanfattning av ärendet

I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att t fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. I december 2014 beslutade miljönämnden att föreslå fullmäktige att införa programmet för

klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli 2015. Regionstyrelsen har gett samtliga nämnder, styrelser och bolag möjlighet att yttra sig över miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling.

Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av program för klimatväxling

Leena Ekberg

Avdelningschef Kvalitetsstyning

Bilaga

1. Yttrande över remiss – Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling.

Ärende 6

(33)

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

E-post:

hsnk@vgregion.se

Remissyttrande Datum 2015-04-14

Diarienummer: HSNN 2015-00068 Ert diarienummer RS 3743-2014

Regionstyrelsen

Yttrande över remiss – Förslag till Västra

Götalandsregionens program för klimatväxling

Sammanfattning

 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom de mål och principer som utgör utgångspunkt för införandet av program för klimatväxling i Västra Götalandsregionen.

 Nämnden vill dock uttrycka en tveksamhet till att programmet införs nu då möjligheterna att resa kollektivt är begränsade inom nämndområdet

 Det är viktigt att Västra Götalandsregionen aktivt fortsätter att arbeta för att minska påverkan på miljön.

Bedömda konsekvenser av införandet av program för klimatväxling

Möjligheter

 Minskad klimatpåverkan genom ändrat/minskat resande.

 Bättre arbetsmiljö genom ändrade mötesvanor. Utvecklad mötesteknik och mötesplanering samt fler digitala möten framför fysiska möten ger färre resor och effektivare möten.

 Klimatkompensation till eget konto i Västra Götalandsregionen gör att klimatavgiften stannar kvar i regionen. Pengarna kan sedan användas till projekt för minskad klimatpåverkan.

Hinder

 Kollektivtrafik och bilpooler matchar inte de faktiska behoven

 Bilen utgör ibland det enda alternativet

 Ökade kostnader för nämnderna och tjänstemannaorganisationen.

 Längre restid, och därmed arbetstid, då man väljer andra sätt att resa för att hålla resekostnaderna nere.

 Försämrad arbetsmiljö genom längre restid.

 Kostnaderna slår olika beroende på var i Västra Götalandsregionen man befinner sig.

(34)

Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska enligt reglemente i olika forum föra dialog med invånarna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska också samverka med andra nämnder och styrelser, kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och brukarorganisationer. Detta medför behov av möten och därmed av resor.

Nämndledamöterna behöver också ta sig till och från nämndsammanträden.

Hälso- och sjukvårdsnämndernas samverkanspartners är spridda inom stora geografiska områden. Att resa kollektivt är inte alltid tidsmässigt försvarbart, eller ens möjligt. Förutsättningarna är olika för olika hälso- och nämnder.

Kollektivtrafiken är inte utbyggd i önskvärd omfattning, varför och en reell valmöjlighet inte alltid föreligger.

Sammanfattande kommentarer

Hälso- och sjukvårdsnämnden och tjänstemannaorganisationen behöver resa för att utföra sina uppdrag. Resorna bör genomföras på bästa möjliga sätt med minsta möjliga påverkan på den yttre miljön.

Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att utgångspunkten bör vara att minska klimatpåverkan genom ändrade resemönster snarare än att kompensera för skador som negativ miljöpåverkan redan gett. Klimatväxlingen får inte vara ett sätt att köpa sig fri från att använda mindre bekväma sätt att resa. En klimatavgift på flygresor och resor med egen bil kan skapa incitament för att välja andra sätt att resa. Storleken på en sådan avgift påverkar sannolikt omfattningen av val av annat färdmedel.

Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att införandet av ett program för klimatväxling får ses som ett komplement till övriga åtgärder för

energieffektivisering, bränsleutbyte och andra insatser för att minska utsläpp.

Hälso- och sjukvårdsnämnden är tveksam till den föreslagna modellen eftersom den drabbar olika nämnder olika hårt beroende på geografiska förutsättningar och till utbyggnaden av kollektivtrafiken.

Norra hälso- och sjukvårdsnämnden

Ulrik Hammar Ordförande

(35)

Postadress:

Besöksadress:

Residenset Torget Vänersborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

regionkansliet@vgregion.se

Datum 2015-01-21

Diarienummer RS 3743-2014

Samtliga nämnder, styrelser och bolag

Remiss - Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling

I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 (§ 65, dnr MN 86-2014) att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli 2015.

Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra

Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor.

Miljönämnden ser ett behov av ett klimatväxlingsprogram då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Resandet med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa var drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil.

(Förvaltningsspecifika uträkningar bifogas för 2013 så varje förvaltning/bolag ser sin ungefärliga klimatväxlingsavgift. Klimatavgiften beräknas efter varje års slut) Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling.

Programmet översänds för synpunkter till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag.

Yttranden lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 21 april 2015.

Vid frågor om programmet, vänligen kontakta: Jenny Sjöstedt, telefon: 010-441 40 26, Epost: jenny.sjostedt@vgregion.se

Efter remissomgången är avsikten att programmet ska fastställas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.

(36)

Enligt uppdrag

Elisabet Ericson Kanslichef

Bilaga

Miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling

(37)

(38)

1 (5)

Diarienummer MN 86-2014

Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet

Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: 0700-82 52 60

E-post: jenny.sjostedt@vgregion.se

Till miljönämnden

Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling

Förslag till beslut

Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande:

1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation.

2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för

klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli 2015.

3. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag.

Miljönämnden beslutar följande för egen del:

1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget om att ta fram ett program för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört.

Sammanfattning av ärendet

I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen.

Miljösekretariatet har utrett frågan, i samråd med fler förvaltningar, och har bland annat tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller.

Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers

tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos.

Postadress:

Besöksadress:

Rosenlundsplatsen 2 Göteborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se/miljo

E-post:

info.miljo@vgregion.se

(39)

Fördjupande beskrivning av ärendet

Klimatkompensation eller klimatväxling

Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man

försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras¹.

Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen². Som offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög

klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan.

Ett sådant system benämns ofta klimatväxling³.

Omvärlden

Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar.

Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenheter av att arbeta med klimatväxling sedan 2013. Under 2013 minskade resandet med flyg och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes.

Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala CO2utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade

utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon med förnybara drivmedel.

Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett

engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp, kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt.

Förutsättningar

Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för

personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen.

1 www.energimyndigheten.se

http://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Energieffektiva-myndigheter/Systematiskt- energiarbete/Klimatkompensera/

2 http://www.slideshare.net/Klimatkommunerna/klimatkompensation-i-kommuner-och-landsting- en-juridisk-bedmning

3 www.klimatkommunerna.se

(40)

Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil.⁴

Program för klimatväxling

Syfte med programmet

Program för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med privat bil och flyg lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden 2014-2016 med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som syftar till att minska

klimatpåverkan.

Omfattning och utformning

Klimatväxlingsprogrammet omfattar tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privata bilar⁵ och flyg inom samtliga förvaltningar och bolag. I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som

överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne.

Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO26. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil⁷ med privat bil (idag betalar vi 29 kr/mil⁸). Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka.

Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen⁹. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle programmet genererat 7,3 miljoner kronor¹⁰.

4 Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning 2013.

5 Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensin- och dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte

klimatväxlingsprogrammet dessa fordon.

6 Omfattar inte flyg.

7 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer.

8 Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme.

9 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation)

beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år 2013.

10 Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel flygkilometer av de totala flygkilometrarna.