Branschgemensamt kursystem

Full text

(1)

Svenska Geotekniska Föreningen

Swedish Geotechnical Society

SGF Notat 1:2015

Branschgemensamt kursystem

SGFs bidrag

Underlag för diskussion och utveckling

Förhandskopia till SGFs föreningsstämma Fortsatt utveckling under 2015

Göteborg, februari 2015

(2)
(3)

Förord

Detta notat innehåller en reviderad beskrivning av SGFs nya system för kurser. Beskrivningen är reviderad utifrån diskussioner vid SGFs planeringsdagarna 27-28 november, 2014, samt dialog med Svensk Grundläggning, Pålkommissionen och representant från högskolan.

Notat innehåller även en plan för införandet av systemet under 2015.

Notat presenteras som en förhandskopia vid SGFs föreningsstämma 2015. Synpunkter och önskemål avseende det presenterade kurssystemet skickas till info@sgf.net. Inkomna syn- punkter kommer att vara en del av det fortsatta arbetet med att utveckla kurssystemet.

(4)
(5)

Innehållsförteckning,

Förord,

1 INLEDNING ... 1

1.1 Målsättning med ett nytt system ... 1

1.2 Förväntade effekter ... 1

2 BAKGRUND - KOMPETENSMATRISEN ... 2

3 BESKRIVNING AV SYSTEMET ... 3

3.1 Allmänt ... 3

3.2 Ämnesblock och Tvärblock ... 4

3.3 Fyra olika nivåer ... 6

3.3.1 Kurser på nivå Låg ... 6

3.3.2 Kurser på nivå Mellan ... 7

3.3.3 Kurser på nivå Hög ... 7

3.4 Innehåll i kurserna – målformulering ... 7

3.5 Förkunskapskrav ... 8

3.6 Tolkning av nivå ... 9

4 INTYG GENOMGÅNGEN KURS ... 9

4.1 Bakgrund och syfte ... 9

4.2 Innehåll intyg ... 9

4.3 Tillgänglighet ... 10

4.4 Databas ... 10

5 SGF KURSER ... 11

5.1 Allmänt om innehåll och inriktning ... 11

5.2 Syfte och krav på en SGF kurs ... 12

6 GENOMFÖRANDE AV KURSER ... 12

6.1 Kursveckor ... 12

(6)

6.2 Kompletterande kurser ... 12

6.3 WEB ... 12

6.4 Tenta av kurs ... 12

6.5 SGFs riktlinjer ... 13

7 KURSKATALOG ... 13

7.1 Översikt ... 13

7.2 Information om respektive kurs ... 13

7.3 Kurser som tas fram 2015 ... 14

7.4 Kurser som tas fram 2016 ... 14

8 PRAKTISK KURSADMINISTRATION ... 14

8.1 Kursadministratörer och deras roll ... 14

8.2 Kursansvarig ... 14

8.3 Samordning inom SGF ... 14

8.4 Samordning övriga i Knutpunkten ... 14

9 KURSER TILL ICKE MEDLEMMAR ... 15

9.1 Önskemål från kommuner om kurser ... 15

9.2 Företags specifika kurser ... 15

10 DELPROJKET ... 15

10.1 Framtagande av kurser ... 15

10.2 Framtagande av databas ... 16

10.3 Kursadministration ... 16

10.4 Hjälpmedel för framtagande av kursmaterial ... 16

10.5 Upprättande av kurskatalog på webben ... 16

10.6 Lansering av systemet ... 16

(7)

1 INLEDNING

1.1 Målsättning med ett nytt system

Syftet med det nya konceptet för strukturering av kurser är att skapa ett heltäckande system som är frivilligt. SGF bidrar med sin del i systemet och bygger tillsammans med övriga aktö- rer ett heltäckande system.

Detta innebär att kurser ska erbjudas så att varje medlem har möjlighet att skaffa sig kunskap och därmed erhålla den personliga kompetensprofilen man eftersträvar. Kompetensprofilen ska den som vill kunna dokumentera med bl.a. kursintyg.

Systemet syftar till att skapa möjligheter till:

- kunskap och kompetenshöjning - frivillig kompetensprofil (SGF Intyg) - erfarenhetsutbyte

Detta ska erhållas genom att:

Erbjuda kurser som är:

o Avgränsade (block)

o Relaterade till din förkunskap (nivå)

o Uppfyller kompetensmatrisen (kunskapskrav)

o Återkommande (du kan planera din utbildning/profil) o Gemensamma (flera kategorier)

SGF Intyg (Dokumentation av kursgenomförande)

o Databas med kursresultat (Verifikation av kunskap enligt kompetensmatris) 1.2 Förväntade effekter

Det nya systemet förväntas ge följande effekter om det implementeras gemensamt i bran- schen.

Samverkan i branschen

– SGFs kompetensupplägg sker i samverkan med SAFE, PK och högskolarna – Tillsammans kompletterar vi hela matrisen med kurser

– Flera kategorier på samma kurs = förståelse för roller

För företagen

– Kursupplägget ger planeringsmöjligheter för medarbetarna – Möjlighet att verifiera medarbetarnas kompetensnivå

För beställaren

– Kan ställa krav på kompetensnivå

För SGFs medlemmar

(8)

– Möjlighet att planera kompetensutveckling – Möjlighet att gå kurser och visa på sin kunskap – Kontaktnät via kurserna med andra kategorier 2 BAKGRUND - KOMPETENSMATRISEN

Basen för systemet är den kompetensmatris gemensamt har tagits fram av Svensk Grundlägg- ning, Pålkommissionen, SGF och dåvarande IEG.

Syftet med kompetensmatrisen är att:

- Underlätta kommunikation

- Öka kompetensen - skapa förutsättningar för erfarenhetsöverföring - Skapa underlag för gemensamma kurser

Med bas i kompetensmatrisen är det möjligt att skapa gemensamma kurser med erfarenhets- utbyte. Informationen ger även en möjlighet att bedöma vad du kan förvänta dig att en kollega kan som är arbetsledare, geotekniker osv. Vilket i sig underlättar kommunikationen mellan olika kategorier och skapar förutsättningar för att undvika missförstånd

Angiven kompetensnivå, är den nivå som branschen bedömt att en person med en viss kate- gori bör ha inom ett kompetensblock.

Figur 1 Översikt över ursprunglig kompetensmatris

Kompetensmatrisen kan även användas som ett verktyg för planering av en persons kompe- tensutveckling.

Den version som finns presenterad på www.knutpunktgeo.se , är baserad på det arbete som genomfördes och presenterades 2010. Alla delar är inte färdiga, och det är först när den börja tillämpas som vi kommer att märka om de kriterier som ställts upp är relevanta och om rätt nivå valt för olika kategorier.

Kompetensmatrisen består av

(9)

Ämnes BLOCK (områden där kurser erbjuds)

Kategorier (olika kategorier som kurserna vänder sig till)

Nivå (Förväntad kompetensnivå hos en kategori inom olika block)

I samband med dialogen inför införandet av en kursmatris så har det framkommit behov av att revidera och komplettera den ursprungliga kompetensmatrisen. Den reviderade versionen presenteras översiktligt i Figur 2 och finns beskriven mer i detalj längre fram i detta notat.

Figur 2 Översikt reviderad kompetensmatris 2015

3 BESKRIVNING AV SYSTEMET 3.1 Allmänt

Grundprincipen är att kompetens består av kunskap + förkunskap (bas utbildning) + erfaren- het. För att uppnå en viss kompetensnivå så ska kraven för alla tre delarna uppnås.

För varje ruta i kompetensmatrisen finns förslag till kunskapskrav, erfarenhetskrav och för- kunskapskrav.

Den förväntade kompetens inom olika ämnesblock beror på vilken kategori som personen tillhör samt vilken inriktning som personen valt. Den ursprungliga kompetenmatrisen redovi- sar en förväntat nivå på kompetens för respektive kategori inom olika ämnesblock. Den ska dock enbart ses som en utgångspunkt, då varje person skapar sin kompetensprofil genom att skaffa kompetens (förkunskap + kurser + erfarenhet) på olika NIVÅ inom olika ämnes- BLOCK.

(10)

Figur 3 Personlig kompetensprofil skapas genom att välja olika nivåer för olika ämnesblock.

3.2 Ämnesblock och Tvärblock

Kurserna är indelade i 15 till 20 ämnesblock. Ursprungligen fanns här 14 block men vi har under arbetet noterat att det finns ett behov av att komplettera med ytterligare några ämnes- block. Nedanstående lista föreslås förankras med övriga aktörer som äger kompetensmatrisen.

De rubriker som är markerade med kursiv stil är justerade jämfört med den ursprungliga kompetensmatrisen.

Notera att ett ämnesblock ska vara ett block som kan omfatta behov av flera kurser på olika nivåer för att täcka hela ämnesblocket. Det ska inte vara för smalt.

1. Generalisten

Beskrivning: Inledande block med syfte att ge översikt/insikt i samtliga andra ämnes- block. Läses med fördel tillsammans med andra kategorier. Allmän kunskap – veta vilka frågor man ska ställa och vem som kan besvara dom.

GEOTEKNIK

2. Grunder - Geoteknik/Ingenjörsgeologi

Beskrivning: Benämning och egenskaper jord/berg, ingenjörsgeologi, jordmekanik, geomodell

3. Fält och laboratorieundersökningar – (tidigare Undersökning - planering- redovisning) Beskrivning: Omfattar såväl planering, utförande som redovisning av fält- och labora- torieundersökningar.

4. Stabilitet och sättningar

Beskrivning: Tillståndsbedömning naturliga slänter, projektering schaktade slänter, förstärkning av slänter, samt prognos deformation.

5. Geoteknik i väg och järnvägsprojekt – (ny rubrik)

(11)

Beskrivning: Geotekniska frågeställningar applicerade på väg och järnväg. Projekte- ring, utförande och drift/underhåll. Specifika frågeställningar behandlas här. All- männa under respektive ämnesblock.

GEOKONSTRUKTION 6. Grunder Geokonstruktion

Beskrivning: Gemensam bas för dimensionering. Laster, Säkerhetsfilosofi, Partialko- efficienter, Geoteknisk kategori, Eurokod

7. Pålar

Beskrivning: Dimensionering och utförande av pålar, inklusive kunskap om olika ty- per.

8. Stödkonstruktioner (kallades tidigare bara spont)

Beskrivning: Dimensionering och utförande av stödkonstruktioner, inklusive kunskap om olika typer. Här inkluderas spont, stödmur, samt plattor i de fall de är en del av en stödmur.

9. Jordförstärkning

Beskrivning: Dimensionering och utförande av jordförstärkningsmetoder 10.Övriga Konstruktioner

Beskrivning: Dimensionering och utförande av övriga konstruktioner, inklusive kun- skap om olika typer. Här inkluderas bl.a. armerade konstruktioner samt plattor.

MILJÖ – FÖRORENADE OMRÅDEN 11.Förorenade områden - provtagning

Beskrivning: Omfattar såväl planering, utförande som redovisning av fält- och labora- torieundersökningar.

12 Förorenade områden – utredning och åtgärder Beskrivning: utredning åtgärder

13 Förorenade områden - riskhantering

Beskrivning: Riskidentifiering, riskhantering, åtgärder BERG och VATTEN

14.Geohydrologi

Beskrivning: grundvatten, prognoser/modellering, portryck, flöden, avsänkning, eros- ion, hydrauliskt grundbrott, vattenrelaterade problemställningar, kontroll, uppföljning 15 Berg

Beskrivning: berg mekanik, bergskärning, bergrum, materialegenskaper, förstärkning, klassificering.

Utöver de ordinarie ämnesblocken så har kompetensmatrisen kompletterats med fyra så kal- lade kompetensblock TVÄR. Detta är ämnesområden som skär tvärs igenom övriga ämnes- områden. Vi kan prata arbetsmiljö för såväl provtagning förorenad mark som för att slå en påle. För att ha en kompetens inom området pålar respektive förorenad mark måste du då

(12)

även har en viss kompetensnivå inom arbetsmiljö. Samma resonemang gäller för dokumentat- ion, utförande och RISK hantering.

A. Dokumentation – informationsöverföring

Beskrivning: Krav på dokumentation, formulera beskrivningstexter, AMA, AF, kor- rekta handlingar, tvister

B. Utförande

Beskrivning: Entreprenad villkor, maskiner (möjligheter/begränsningar), krav arbets- utrymmen, kapaciteter,

C. Arbetsmiljö

Beskrivning: BAS-P, BAS-U, AFS, arbetsmiljö i projekteringen och i utförandet, sys- tematik och rapporter, stabilitet, förflyttning, uppställning, transport, besiktning D. RISKhantering

Beskrivning: Identifiering, värdering och åtgärder

3.3 Fyra olika nivåer

Systemet bygger på att man ska kunna skaffa sig kompetens på tre olika nivåer samt en bas nivå att utgå ifrån.

Basnivån är en utgångspunkt där man har en allmän insikt i ämnet och en bas att gå vidare från för att bygga sin kompetens inom området.

− nivå 1- Låg - Deltagaren känner till grundläggande begrepp och kan använda inform- ation

− nivå 2 – mellan - Deltagaren känner till, förstår och kan tillämpa kunskap på egna en- klare projekt/situationer

− nivå 3 – hög -Deltagaren förstår, kan analysera, kan kritiskt värdera lösningar och välja/utföra optimal lösning för komplexa situationer

Figur 4 Kompetensnivåer i systemet 3.3.1 Kurser på nivå Låg

Nyckelord: Känner till - Kan använda

Syfte: Kunskap motsvarande nivå låg respektive ämnesblock. Kunna använda kunskap på givna problemställningar

(13)

Omfattning: En baskurs per ämnesblock Återkommande: Minst 1 gång per år 3.3.2 Kurser på nivå Mellan Nyckelord: Förstå - tillämpa

Syfte: Kunskap motsvarande nivå mellan respektive block. Förstår och kan tillämpa kunskap för nya problem

Omfattning: Flera kurser per block kan finnas. Respektive kurs en specifik inriktning och ger kunskap (nivå mellan) för några av kunskapskraven i kompetensmatrisen

Återkommande: Minst 1 gång per 2 år 3.3.3 Kurser på nivå Hög

Nyckelord: förstå - analysera - värdera - välja

Syfte: Kunskap motsvarande nivå Hög respektive ämnesblock. Kritiskt analysera och värdera för att välja optimal lösning

Omfattning: Flera kurser per block kan finnas. Respektive kurs en specifik inriktning och ger kunskap (nivå hög) för några av kunskapskraven i matrisen. Specialkurser kan förekomma Återkommande: Minst 1 gång per 3 år

3.4 Innehåll i kurserna – målformulering

För varje ruta i kompetensmatrisen finns förslag till kunskapskrav, erfarenhetskrav och för- kunskapskrav. Kunskapskraven definierar vad du ska kunna efter att ha en eller flera kurser inom det aktuella ämnesblocket på aktuell nivå. Erfarenhetskravet anger omfattningen på den erfarenhet du bör ha för att ha kompetensen på den aktuella nivån. Förkunskapskrav är det du ska ha som bas för att kunna nå upp till den aktuella kompetensnivån. Lämpligen uppfyller du förkunskapskraven för att du bäst ska kunna tillgodogöra dig en kurs som ges på en viss nivå.

Kunskapskraven kommer att vara basen för att formulera målen för respektive kurs.

Notera att det för vissa ämnesblock kan behövas flera kurser för att täcka alla kunskapskrav på en nivå. Speciellt på nivå Hög då man kommer in på specialistkunskap.

(14)

Figur 5 För varje ämnesblock finns kunskapskrav, erfarenhetskrav och förkunskapskrav formulerade för de tre nivåerna.

3.5 Förkunskapskrav

Förkunskapskraven har formulerats utifrån att en viss baskunskap krävs för att kunna tillgo- dogöra sig kursens innehåll. Detta möjliggör även att en nivå mellan och nivå hög kurs kan förutsätta en viss teoretisk bas hos deltagarna. Alla begrepp behöver därmed inte förklaras utan det finns en grundkunskap hos deltagarna.

Det kan i samband med utvecklingen av kurserna finnas behov av att se över förkunskapskra- ven. Bl.a. har det noterats att kraven formulerats lite för snävt i vissa fall. För att bli en bra geokonstruktör krävs inte bara att man har kunskap avseende geoteknik motsvarande civil ingenjör, det krävs även att man har kunskap för närliggande konstruktionsämnen (mekanik, hållfasthet, matematik). Justeringarna av kraven görs när kurserna utvecklas.

Frågan som man ställer sig är dock om detta innebär att en person måste ha en civilingenjörs examen för att ha en komptens motsvarande nivå 3 för te.x. stödkonstruktioner?

Varje person ansvarar själv för att han eller hon har tillräckliga förkunskaper för att tillgodo göra sig kursen. SGF planerar/genomför kursen utifrån att alla har denna förkunskap. Perso- ner kan ha skaffat sig förkunskapen genom att ha jobbat i många år, och det är då man själv som ansvarar för att man har tillräcklig kunskap.

SGF tar endast ansvar för kursens nivå och kvalitet.

Ansvarar för att uppnå respektive att man har en kompetensnivå, ligger hos personen själv.

(15)

3.6 Tolkning av nivå

Vad innebär det att jag har kompetensnivå mellan för pålar?

− Det innebär att du har gått en eller flera kurser om pålar på nivå mellan, samtidigt som du uppfyller kraven avseende förkunskap och erfarenhet för nivå mellan enligt kompe- tensmatrisen. Notera att du endast har nivå mellan för de delar där du har läst kurser.

Du har även tillgodogjort dig kunskap inom tvärområdena på den nivå som krävs för pålar.

Vem bestämmer att jag har nivå mellan för pålar?

− SGF eller annan kursarrangör kan ge ett intyg på att du har genomgått och klarat en kurs motsvarande nivå mellan.

− Det är sedan du själv som anger och tar ansvar för att du har förkunskap och erfaren- het enligt kompetensmatrisen.

− Det finns ingen utomstående som sätter en stämpel på din kompetens

4 INTYG GENOMGÅNGEN KURS 4.1 Bakgrund och syfte

Idag erbjuder SGF kursintyg för flertalet av sina kurser, för att deltagaren ska kunna visa att man har genomgått en kurs. Vilka som har gått igenom respektive kurs med godkänt resultat noteras hos respektive kursadministratör. Det finns inget gemensamt system för alla SGF kur- ser.

Det är relativt många som några år efter en genomgången kurs hör av sig och vill ha en ny kopia av kursintyget. Det kräver ibland en del arbete att verifiera att personen ifråga har gått kursen med godkänt resultat.

Syfte ur SGFs synvinkel:

− Skapa ett system där vi dokumenterar samtliga kurser och vilka som har gått kurserna.

För att underlätta administrationen med att skriva ut kursintyg och även upprätt hålla de dokumentationskrav som SGF har då SGF ger kurser som blir krav i upphandling- ar. (Certifieringskurserna och huvudkurs fältgeoteknik).

Syfte ur SGFs medlemmars synvinkel:

− Enkelt system för att kunna dokumentera och visa på vilka SGF kurser som man är godkänd på.

− Service för den som är medlem Syfte ur beställarens/företagens synvinkel:

− Vet att SGF har ett system så att det går att verifiera att riktigheten i personers påstå- ende om vilka kurser de har genomgått. (Förutsätts redan idag att SGF har).

4.2 Innehåll intyg

Intygets bas som tillhandahålls till alla medlemar som har gått SGF kurser, är information om vilka kurser som man har genomgått samt när man blev godkänd på tentan.

(16)

Separat kan även en dokumentation av kursinnehållet (målformuleringarna) skrivas ut för de aktuella kurserna.

Figur 6 Exempel på kursintyg 4.3 Tillgänglighet

Intyget ska medlemen kunna skriva ut genom att logga in i SGFs medlemsregister. Tanken är att skapa Mina sidor, där man själv kan uppdatera personuppgifter.

Det är endast medlemmen som har tillgång till sidan och kan skriva ut sitt personliga intyg.

Företag/beställare kan inte utan medlemmens medgivande begära ut information från regist- ret.

4.4 Databas

Databasen ska innehålla följande information:

Per person:

- Godkända kurser – referens till kursnummer - Datum för godkännande

För varje kurs som genomförs följande kursbeskrivning:

− Kursnummer (unikt för varje kurstillfälle)

− Namn på kursen

− Nivå på kursen

(17)

− Typ av kurs o web

o 1, 2, 3 dagars

− Förkunskapskrav

− Mål/innehåll

o Formulerade utifrån kompetensmatrisen vad kursen ska innehålla

− Föreläsare

− Vald kursform (pedagogik)

− Kursdatum

− Lokal

− Kursansvarig och kursadministratör

− Budget

− Utfall (införs i efterhand)

− Antal deltagare

− Godkänd för genomförande av SGF styrelse – datum

5 SGF KURSER

5.1 Allmänt om innehåll och inriktning

Kurserna ska generellt leva upp till det som finns formulerat i SGF riktlinjer:

− Utifrån branschens behov

o Med sina arrangemang ska SGF erbjuda det som branschen och medlemmarna efterfrågar/behöver men även driva utvecklingen framåt

− Kvalitet

o Alla SGF:s arrangemang ska genomsyras av hög kvalitet avseende såväl tek- niskt innehåll, presentationsteknik samt praktiska och sociala arrangemang o Information som presenteras ska vara korrekt och aktuell

− Value for money and time

o Deltagaren ska uppleva att det är värt kostnaden och tiden att deltaga

− Öppen dialog

o Arrangemang ska präglas av en öppen dialog med ”högt till tak”.

− Mötesplats

o Alla SGF arrangemang är också en kollegial mötesplats för nätverks byggande och erfarenhetsutbyte

Speciellt gäller för kurserna att de ska utgå från dialog och tillämpning.

(18)

SGFs kurser är i huvudsak fortbildningskurser som inriktar sig på en praktisk tillämpning.

5.2 Syfte och krav på en SGF kurs

Syfte: Utbildning av deltagarna så att deras kunskapsnivå höjs Följande krav finns:

− Krav på kurslitteratur/kursdokumentation, samt åhörarkopior av OH-presentation al- ternativt en skriven sammanfattning av respektive föreläsning.

− Inkluderar oftast hemuppgift och/eller tenta

− Krav på godkännande för att erhålla kursintyg om genomgången kurs.

− En kurs kräver ett mer omfattande förarbete av föreläsaren och i vissa fall även efter- arbete i form av rättning av hemuppgifter

− Kursenkät ska utföras så att återkommande kurser kan förbättras

Målsättningen för SGF är att det ska vara status att ha gått och vara godkänd på SGF:s kurser.

6 GENOMFÖRANDE AV KURSER 6.1 Kursveckor

En tanke är att ha gemensamma kursveckor då flera parallella kurser sker samtidigt på ett ställe. Gärna med flera olika kategorier närvarande samtidigt.

Detta skapar föreutsättningar för utbyte mellan deltagarna, nätverksbyggande och gemen- samma middagar/aktiviteter.

Kursveckorna planeras in långt i förväg, spikade vår och höst långt i förväg. Detta så att folk vet att dessa veckor så är det kurser.

6.2 Kompletterande kurser

Utöver kursveckor så arrangeras flera enstaka kurstillfällen spritt över året.

Även dessa planeras in års-vis så att det finns en framförhållning.

6.3 WEB

Denna möjlighet ska utvecklas och det har noterats att för flera av kurserna så bör det vara möjligt att göra ett web-alternativ.

Erfarenheter från webbinarierna tas med i det fortsatta arbetet.

6.4 Tenta av kurs

För den som redan har kunskapen men vill ha kursbevis, så ska det vara möjligt att köpa ett tentatillfälle utan kurs.

Målsättningen är att denna typ av tentatillfällen ska kunna erbjudas via webben

(19)

6.5 SGFs riktlinjer

Övriga krav som finns i SGFs riktlinjer avseende planering, genomförande, budget, arvode- ring förändras inte.

7 KURSKATALOG

7.1 Översikt

Katalogen ska finnas tillgängligt digitalt på SGF hemsida.

Datum för kurserna ska planeras i samband med planeringsdagarna, så att det finns en årsplan med datum.

En folder tas fram som presenterar vilka kurser som finns. Mer information på hemsidan.

7.2 Information om respektive kurs För varje kurs ska följande information finnas:

− Kursnummer (unikt för varje kurstillfälle)

− Namn på kursen

− Nivå på kursen

− Typ av kurs

o Web eller 1, 2, 3 dagars

− Förkunskapskrav

− Mål/innehåll

o Formulerade utifrån kompetensmatrisen vad kursen ska innehålla

− Föreläsare

− Vald kursform (pedagogik)

− Kursdatum

− Lokal

− Kursansvarig och kursadministratör

(20)

7.3 Kurser som tas fram 2015

Förslag till kurser som genomförs under 2015

7.4 Kurser som tas fram 2016

Kommer att diskuteras under 2015 och fastställas vid planeringsdagarna i november 2015

8 PRAKTISK KURSADMINISTRATION 8.1 Kursadministratörer och deras roll

Detta avsnitt kommer att kompletteras under våren 2015 8.2 Kursansvarig

Detta avsnitt kommer att kompletteras under våren 2015 8.3 Samordning inom SGF

Detta avsnitt kommer att kompletteras under våren 2015 8.4 Samordning övriga i Knutpunkten

Säkerställa att det via Knutpunkt Geostandarder sker en samordning så att kurserna komplet- terar övriga aktörers kurser. Detta gäller både innehållsmässigt och att antalet kollisioner i tid begränsas.

(21)

9 KURSER TILL ICKE MEDLEMMAR 9.1 Önskemål från kommuner om kurser

Flertalet önskemål har inkommit från bl.a. kommuner att genomföra kurser utifrån deras mål- grupp.

Flera av de kurser som SGF kommer att ge på nivå låg och mellan, bör vara mycket lämpliga även för denna kategori av deltagare. Ämnesblocket generalist skapar även förutsättningar för att skapa kurser på olika nivåer för den som inte ska vara specialist men ha en god insikt i problemställningar och åtgärder.

9.2 Företags specifika kurser

För de flesta kurserna är det en fördel om mer än ett företag är närvarande vid kursen. Detta utökar erfarenhetsutbytet och skapar bättre förutsättningar för diskussioner.

Företagsspecifika kurser kan i vissa situationer genomföras, men önskemålet är då att möjlig- heter för extern medverkan ska ges.

10 DELPROJKET

För budget och tidplan se separat sammanställning 10.1 Framtagande av kurser

För alla kurser ska följande tas fram

Målformulering utifrån kompetensmatrisens kunskapskrav.

Formulering av förkunskapskrav.

Kursmaterial (dokumentation och presentationer) ska tas fram.

Övningsuppgifter ska inarbetas i kursmaterialet.

Kursmaterialet ska översändas till kursadministratören.

Tenta ska tas fram.

Planering av kurslokal, föreläsare, datum tillsammans med kursadministratör.

Befintliga kurser

Samtliga befintliga kurser behöver mer eller mindre omarbetas.

Detta så att de omarbetas att motsvara den nivå som de ska ha, samt att de kursmål som form- uleras motsvarar kunskapskraven i kompetensmatrisen.

All information enligt ovan ska tas fram

Kursprojekt

Tre olika nivåer omfattning av arbetet för att ta fram kurser föreslås:

- Ny kurs liten

(22)

- Ny kurs stor

- Omarbetning av befintlig kurs liten - Omarbetning av befintlig kurs stor

I budgeten för 2015 reserveras medel för att kunna göra denna investering under 2015.

10.2 Framtagande av databas Kravspecifikation för databasen upprättas Offert inhämtas från möjliga leverantörer Implementering av databasen

Samordna så att information om respektive kurs kommer in i databasen Samordning med SGFs medlemsregister

Säkerställa funktionalitet

I budgeten för 2015 reserveras medel för att kunna göra denna investering under 2015.

10.3 Kursadministration Rutiner för kursadministration Säkerställa att vi har kapacitet

10.4 Hjälpmedel för framtagande av kursmaterial Projekt med syfte att ta fram mallar för

- dokumentation av kurserna (ppt, word) - tenta mall

- kurspärm

- kursinbjudningar

10.5 Upprättande av kurskatalog på webben Beskriva de nya kurssystemet

Anmälningsapplikation

Detta bör kunna vara en del av projektet databas 10.6 Lansering av systemet

Uppbyggnadsfasens kurser presenteras i samband med GD 2015.

(23)

SGF Notat

1:2004 Packning och packningskontroll av blandkorning och finkornig jord 2:2004 Direkta skjuvförsök - en vägledning

3:2004 Laboratorieutrustningar med stora provdimensioner - en sammanställning 1:2005 Våra framtida geotekniska arbetsredskap - en introduktion

2:2005 Permeabilitetsbestämning genom laboratorieförsök

3:2005 Packningsresultat ytpackning - väsentliga faktorer analyserade med AHP-3:2007 Laboratorieprovning för geotekniska utredningar

4:2005 Karakteristiskt värde - utredning kring riktlinjer hur vi skall tillämpa Euorkod (EN 1997-1 och EN 1997-2) modellen

1:2007 Medlemsmatrikel 2006

2:2007 Resultatkontroll genom bestämning av luftporhalt och vattenkvot 3:2007 Laboratorieprovning för geotekniska utredningar

1:2009 Jämförande sonderingar – Jb-totalsondering, CPT och hejarsondering

(24)

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) bildades 1950 och består av drygt 1150 enskilda medlemmar, med minst två års praktisk

erfarenhet av geoteknik. Dessutom ingår ca 30 korporativa medlemmar i form av institutioner, högskolor, myndigheter, konsult- och

entreprenadföretag samt tillverkare inom det geotekniska området.

SGF har till ändamål att främja utvecklingen inom geoteknik med

grundläggning och miljöteknik i ett nationellt och internationellt perspek- tiv.

Föreningen företräder i Sverige den internationella föreningen, the International Society of Soil Mechanics and Geotechnical Engineering (ISSMGE).

I SGF:s Rapport- och Notatserier utges föreningens metodbeskrivningar, monografier och dokumentation från konferenser, temadagar m.m.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :