DATUM DIARIENUMMER
12 december 2001 00-18242
PTS granskning av Telia AB:s
priser för tillträde till accessnät
1 Tillträde till accessnät
1.1 Bakgrund
EG-förordningen (nr 2887/2000) om tillträde till accessnät trädde ikraft den 2 januari 2001 och syftar till att intensifiera konkurrensen och stimulera det tekniska nyskapandet för att på så vis säkerställa ekonomisk effektivitet och främja utbudet av nya tjänster.
Skyldigheterna i förordningen omfattar endast det metallbaserade accessnätet och åläggs operatörer som anmälts ha ett betydande inflytande på marknaden för fasta allmänt tillgängliga telefoninät. Telia är anmält som ett företag med ett sådant betydande inflytande.
Förordningen innebär att Telia från den 2 januari 2001 skall offentliggöra ett referenserbjudande om tillträde till sina accessnät och tillhörande faciliteter. Med tillträde till accessnät avses för det första fullt tillträde till accessnätet, det vill säga den som hyr kopparparet har tillgång till hela det frekvensspektrum som
kopparparet tillåter. För det andra avses delat tillträde till accessnätet (delad ledning), då den som hyr kopparparet har tillgång till det frekvensspektrum som inte omfattar talfrekvenser. Med tillhörande faciliteter avses samlokalisering och faciliteter som hänger samman med tillträdet till accessnätet, t ex kabelförbindelser och informationssystem som den mottagande operatören behöver ha tillträde till för att kunna erbjuda sina tjänster. Samlokalisering innebär att en operatör som önskar tillgång till accessnät tillåts placera erforderlig utrustning i de lokaler som idag nyttjas av Telia.
Telia är skyldigt att tillgodose varje rimlig begäran om tillträde till accessnät. Detta ska ske enligt samma villkor och av samma kvalitet som för den egna
organisationen, alternativt sina associerade bolags tjänster. Ansökan får endast avslås på grundval av objektiva kriterier som hör samman med teknisk
genomförbarhet eller om det anses nödvändigt att bevara nätverksintegriteten.
Referenserbjudandet ska vara så utformat att mottagaren inte skall behöva betala för nätkomponenter som denne inte behöver för att erbjuda tjänsten och det ska innehålla en specifikation av vad som innefattas, tillhörande villkor samt avgifter.
Avgift för tillträde till accessnät och tillhörande faciliteter ska enligt förordningen vara kostnadsorienterad.
PTS ska bland annat se till att avgifterna för tillträde till accessnätet främjar en sund och stabil konkurrens och framtvinga ändringar i Telias referenserbjudande om detta är motiverat.
PTS har i ett föreläggande den 2 januari 2001 begärt in underlag för att kontrollera att Telia uppfyller de skyldigheter som följer med EG-förordningen. Telia
återkom med svar den 8 januari 2001 och sedan dess har möten och skriftväxling pågått i syfte att få in tillräckligt material för att kunna utreda huruvida villkoren i Telias referenserbjudande är i överensstämmande med förordningen.
Telia aviserade den 28 augusti 2001 en prishöjning av telefoniabonnemang.1 Bolaget hänvisade som stöd för prishöjningen till underlag som lämnats in i samband med PTS pågående granskning av Telias referenserbjudande för tillträde till accessnät. Det aviserade priset för telefoniabonnemang grundades på en kalkylmodell enligt nukostnader (Current Cost Accounting, CCA 1), som också var den modell som låg till grund för beräkning av pris för kopparaccess.2 PTS påtalade att Telias CCA-beräkningar enligt myndighetens bedömning
innehåller felaktigheter vad gäller övergången från en kalkylmodell med historiska kostnader till en kalkylmodell med nukostnader. Enligt PTS mening har Telia på ett felaktigt sätt behandlat tidigare gjorda avskrivningar på anläggningstillgångar.
PTS förklarade den 25 september 2001 att den metod Telia valt att använda enligt PTS uppfattning inte är förenlig med principerna för nukostnadsredovisning.
Myndigheten begärde därför uppgifter från Telia för att myndigheten skulle kunna genomföra en nukostnadsberäkning på ett sätt som myndigheten anser vara riktig.
PTS har utifrån det material som Telia inkommit med genomfört en beräkning enligt CCA enligt myndighetens uppfattning. Resultaten från denna beräkning redovisades för Telia den 17 oktober 2001.
Telia inkom den 20 november 2001 med en reviderad kalkyl avseende
kopparaccess baserad på CCA (CCA 2) enligt myndighetens uppfattning. Telia har därefter den 1 december 2001 genomfört en sänkning av pris på kopparaccess.
Mot bakgrund av detta saknas skäl för PTS att granska lagligheten av Telias tidigare priser för kopparaccess. Däremot ankommer det alltjämt på myndigheten att granska lagligheten i den prissättning som faktiskt råder.
Denna granskningsrapport behandlar Telias prissättning för hyra av kopparaccess.
Så vitt avser villkor för övriga delar i Telias referenserbjudande för tillträde till accessnät kommer PTS på sedvanligt sätt att fortsätta sin granskning.
Underlaget som PTS har att utgå ifrån i förevarande granskning gavs in till myndigheten dels den 5 juni 2001, dels den 21 september 2001, dels den 5 oktober 2001 och dels den 20 november 2001. Vidare presenterade Telia i
skrivelse den 8 oktober 2001 bolagets syn på kalkylering och prissättning av bland annat kopparaccess (LLUB). Avslutningsvis har Telia givit in ett utlåtande från Telias revisorer m.fl. beträffande bolagets kalkylmetod för kopparaccess som låg till grund för priser före den 1 december 2001.
1 Höjningen genomfördes inte utan drogs tillbaka den 25 oktober 2001.
2 I CCA baseras avskrivningar på anläggningarnas anskaffningsvärden till dagens priser och räntekostnad på bokförda restvärden till dagens priser (så kallade bruksvärden). I HCA (Historical Cost Accounting) baseras avskrivningar på historiska anskaffningsvärden och räntekostnad på bokföringsmässiga restvärden (anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar).
1.2 Telias kalkylmodeller
Telia använder som hjälpmedel för att allokera kostnader till produkter en kalkylmodell (COMPIS) från vilken man får fram fullkostnadskalkyler för produkter. Modellen, som togs fram i mitten av 1990-talet, är i grunden aktivitetsbaserad där kostnader bryts ned i ett antal undergrupper (aktiviteter).
Från dessa sker fördelningen till produkter via olika fördelningsnycklar. För att fördela ej tidsrelaterade kostnader används fördelningsnycklar baserade på t ex bestånd, avstånd/längder, anläggningsvärden mm.
Telia har som bas för sin kostnadskalkylering tidigare använt traditionell bokföringsmässig redovisning, där tillgångar är värderade till historiska anskaffningsvärden minus ackumulerade avskrivningar. Detta synsätt på
kostnader har också varit grunden för den redovisning Telia presenterat för PTS, med syftet att efterkomma telelagens krav på kostnadsbaserade priser.
Kalkylen för kopparaccess enligt CCA bygger på COMPIS med historiska kostnader, men innehåller ändrade principer för beräkning av avskrivningar och ekonomiskt restvärde för anläggningstillgångar.
CCA används på en del telemarknader inom EU som grund för bestämning av reglerade priser. Användningen av en CCA-beräkning vid bestämning av storleken på Telias pris för kopparaccess leder till en högre kapitalbas jämfört med en HCA- beräkning. Mot bakgrund av att metoden används inom unionen godtar PTS att Telia använder den som underlag vid redovisning av bolagets kostnader.
1.3 Kostnad för utnyttjande av anläggningstillgång
Syftet med avskrivning är att avspegla förbrukning av en resurs som har ett ekonomiskt värde. Denna värdeminskning tas upp som en kostnad. Problemet med att beräkna avskrivningar kan separeras i två delproblem, dels att fastställa hur länge tillgången kommer att brukas, dels att bestämma hur mycket tillgången förlorar i värde under olika delperioder.
Vanligast är att företag använder historiska värden som bas för avskrivningar, vilket innebär att som värde tas den faktiska utgiften för investeringen. En annan metod för att beräkna avskrivningar är att som avskrivningsbas utgå från vad anläggningen är värd om man tar hänsyn till dagens priser. Oavsett vilken metod som används gäller de avskrivningstider och den avskrivningsmetod som redan tillämpas.
Det är emellertid i praktiken svårt att urskilja till vilken del prisutvecklingen på ny utrustning sammanhänger med en allmän prisförändring och till vilken del den är en konsekvens av kvalitetsförändringar. Det är dock väsentligt att man endast beaktar allmän prisutveckling och gör erforderliga justeringar för prestanda.
Avskrivning enligt nukostnadsmetoden (CCA-metoden) kommer därmed att spegla kostnaden för att ersätta förbrukad kapacitet till dagens pris, d v s vad
kostnaden är för att ersätta en tillgång med en annan tillgång med liknande egenskaper (funktionalitet och prestanda) och ålder.
Mot bakgrund av det ovan anförda har PTS, på begäran av Telia beskrivit hur en övergång från HCA till CCA kan genomföras.
Telia redovisade, som framgår ovan, ett utlåtande från Telias revisorer m.fl.
avseende avskrivningar vid nukostnadskalkylering. PTS uppfattning är att de framförda tankegångarna i revisorernas utlåtande tar sikte på internkalkylering i ett ickereglerat företag och inte på vilka avskrivningar som kan medges i ett reglerat företags taxesättning. Utlåtandet har därför ingen relevans för granskningen i fråga.
1.4 Kostnad för användning av kapital
Telias tillgångar finansieras genom en kombination av främmande kapital och eget kapital. För främmande kapital betalas en ränta och för eget kapital ställs krav på avkastning. Den sammanvägda kostnaden för ränta och avkastning (WACC) är den kalkylmässiga räntekostnaden eller det så kallade avkastningskravet.
Det nominella avkastningskravet enligt HCA uppgår till 15%. Detta
avkastningskrav har använts under lång tid och kan härledas från statens krav på avkastning för Telia. Räntan har således inte tillkommit genom användning av den så kallade WACC-metoden.
Enligt PTS mening ska den kalkylmässiga räntekostnaden beräknas på
bruksvärdet. Bruksvärde kan anges som nuanskaffningsvärde minskat med den proportionella del som redan har avskrivits. Eftersom CCA-metoden tar hänsyn till prisförändringar för tillgången måste den tillåtna avkastningen som används vara real. En nominell tillåten avkastning skulle leda till att man kompenserar för inflation två gånger.
PTS beräknar i det här sammanhanget real ränta som nominell ränta minus inflation, vilket ger 15 % - 3 % = 12 %.
Telia har i CCA-kalkylen använt ett avkastningskrav före skatt på 12 %.
2 Telias priser för kopparaccess
Telia erbjuder tillträde till accessnätet i form av 6 olika varianter för kopparaccess samt erbjudande om samlokalisering.
Samlokalisering innebär att den övertagande operatören kan placera in sin egen teleutrustning för terminering av kopparaccess i Telias telenoder. Därmed fås tillgång till anläggningens infrastruktur vad gäller kraftförsörjning, kyla, ventilation och säkerhet. Alternativt kan övertagande operatör ha sin utrustning i sin egen lokal och ansluta den till Telias telenod med egen kopparkabel.
Produkten kopparaccess innebär att den övertagande operatören får full eller delad tillgång till Telias kopparbaserade accessnät. Tillgång fås genom att kopparparet fysiskt ansluts till den övertagande operatörens utrustning. För det betalar operatören en hyra där förutom själva kopparparet även ingår
felavhjälpning. Skanova garanterar en felavhjälpningstid inom 24 arbetstimmar.
Vidare innehåller referenserbjudandet regler och anvisningar om förfrågan och beställning, servicenivåer, planeringshjälpmedel, visning av telenod etc. För fullständigt referenserbjudande hänvisas till Skanovas hemsida
http://www.skanova.com/varaaffarer/referb.html .
Tabell 1. Telias priser för kopparaccess och slutkundspriser
Produkt-
variant Typiska tillämpning Engångsavgift
Ett par/ flera par Årshyra för LLUB
S50 T ex telefoni
PSTN 0-20 kHz ISDN 0-50 kHz
1430 kr/680 kr 852 kr
S300 2 MB, 0 - 300 kHz 1540 kr/790 kr 960 kr
S600 2 MB, 0 - 600 kHz 1540 kr/790 kr 960 kr
A1100 ADSL och PSTN/ISDN.
ADSL 0 - 1,1 mHz. 1540 kr/790 kr 1260 kr ADEL1000
(Delad ledning) ADSL, underliggande frekvensband används av Telia för PSTN
1100 kr/790 kr 600 kr
ADEL900
(Delad ledning) ADSL, underliggande frekvensband används av Telia för ISDN
1100 kr/790 kr 600 kr
Telias slutkundspris Telefoni PSTN 780 kr 1200 kr
Telias slutkundspris Bredband ADSL 1180 kr 3120 kr
2.1 Nuläge - status på marknaden
Utvecklingen för LLUB för de accesstyper som är mest aktuella på
privatmarknaden (A1100, ADEL900 och ADEL1000) har i praktiken stått stilla.
Antalet uthyrda accesser per sista november uppgick till 241 st. För accesstyperna
S300 och S600 som bland annat är avsedda för anslutning av företagsväxlar och dataledningar uppgår antalet uthyrda accesser till 1926 st. 3
Tabell 2. Antal uthyrda kopparaccesser.
Antal uthyrda
kopparaccesser Ack juni -01 Ack november -01
S50 0 0
S300 16 69
S600 1128 1857
A1100 0 9
ADEL1000 53 231
ADEL900 1 1
Totalt 1198 st 2167 st
Operatörer uppger att den begränsade omfattningen i antalet uthyrda
kopparaccesser delvis beror på otillräckligt konkurrensutrymme mellan det pris som Telia hitintills tagit ut mot operatör för kopparaccessprodukterna och det pris som Telia tar ut mot slutkunder för sina abonnemangsprodukter. Detta är den så kallade klämeffekten. Man uppger även som orsak till det låga intresset andra faktorer av icke-ekonomisk natur, såsom svårigheter att få till stånd
samlokalisering, vissa villkor i Telias avtal, leveranstider, osäkerheter kring leverans etc.4
Det finns också tekniska begränsningar för möjligheten att erbjuda ADSL- tjänsten. Det går inte att belägga samtliga kopparpar i en kabel med ADSL eftersom det ger upphov till störningar. Den mottagande operatören (vilket förvisso även är hämmande för Telia) kan därmed inte garanteras kapacitet för ADSL, något som ytterligare försvårar kommunikationen med deras potentiella kunder5.
2.2 Ersättningsprinciper för LLUB
I förordningen framgår att kostnad och prissättningsbestämmelser för accessnät och tillhörande faciliteter bör vara klara och tydliga, icke-diskriminerande och objektiva för att garantera rättvisa villkor. Leverantören av accessnät ska ha möjlighet att täcka sina relevanta kostnader och få skälig avkastning för att kunna säkerställa en långsiktig utveckling och förbättring av accessnätens infrastruktur.
Vidare anges att priset för att hyra accessnät ska främja en sund och hållbar konkurrens med hänsyn till investeringar i alternativa infrastrukturer och slutligen ger förordningen akt på att priset inte får ge upphov till en snedvridning av konkurrensen genom att anmäld operatör pressar marginalen mellan priset till operatörer respektive priset till slutkunder.
3 Enligt redovisning från Telia för november 2001.
4 Enligt synpunkter från möten med operatör A den 10 maj 2001 och operatör B 30 maj 2001.
5 Telia anger att maximal beläggningsgrad för ADSL i ett bestånd kopparaccesser är ca 50 %.
Därmed råder principen "först till kvarn".
Kommissionen har i ett särskilt dokument (ONPCOM 01-17, 2001-06-25) beskrivit vilka principer som måste beaktas vid prissättning och
kostnadskalkylering av produkter som omfattas av förordningen. Dessa kan beskrivas i följande punkter.
· Icke diskriminerande - Leverantören får inte basera priset för accessprodukter efter annan kostnadsmodell än den som används för dess egna tjänster eller till interna bolag.
· Rättvist med hänsyn till kostnaden för aktiviteten. Priset ska grundas på kostnaden som leverantören har i detta hänseende, vilket också betyder att leverantören inte får använda en prisstruktur som inte stämmer överens med sin kostnadsstruktur, d v s engångskostnader ska matcha engångsavgift och återkommande kostnader ska matcha månadsavgift.
· Säkerställa en långsiktig utveckling och förbättring av accessnätet genom att priset ska vara tillräckligt för täcka relevanta kostnader inklusive en rimlig avkastning på investerat kapital.
· Konkurrensneutralt med hänsyn till alternativa infrastrukturer.
· Priset för accessprodukter ska vara förenligt med priset på slutkundsmarknaden och inte ge upphov till klämeffekter.
Den nationella regleringsmyndigheten skall enligt förordningen se till att
avgifterna för tillträde till accessnätet befrämjar en sund och stabil konkurrens och skall ha behörighet att
a) framtvinga ändringar i referenserbjudandet för tillträde till accessnätet och tillhörande faciliteter, även i fråga om avgifter om sådan ändringar är motiverade, och
b) kräva att anmälda operatörer lämnar information som är relevant för tillämpningen av denna förordning.6
3 Telias kostnadskalkyl för kopparaccess
Den nya kalkylen för kopparaccess, CCA 2, som utgör grunden för det nyligen sänkta priset, bygger på samma fördelning av rörelsekostnader som för kalkyl CCA 1 men innehåller ändrade principer för beräkning av kostnad för avskrivning och avkastningskrav.
PTS har i skrivelse till Telia den 18 september 2001 redovisat hur en övergång till nukostnad kan genomföras. Telia har utifrån den föreslagna metoden genomfört en ny beräkning av anläggningsvärden i syfte att få fram nukostnaden, där redan gjorda historiska avskrivningar beaktas och avkastningsräntan är real, för
kopparaccessprodukter.
Huvudkomponenterna av kostnader som ingår i produktkalkylen för hyra av kopparaccess är:
6 EG-förordning 2887/2000 Artikel 4
· Rörelsekostnader. Kostnader som direkt härrör från verksamhet som krävs för att tillhandahålla kopparaccess. Består av drift och underhåll, utveckling och planering, lokaler samt försäljningsomkostnader.
· Kostnad för utnyttjande av anläggningstillgång (avskrivning). Telia använder som bas för avskrivningar ett uppräknat värde på anläggningar där hänsyn tas till prisutvecklingen för tillgångarna ifråga (CCA avskrivning). Telia har genomfört beräkningen genom att utgå från historiska anskaffningsvärden för anläggningar som har ett bokfört restvärde för år 2000. Därefter har dessa anläggningsvärden räknats om efter de index som Telia har tagit fram i detta syfte.
· Kostnad för användning av kapital (räntekostnad). Telia använder i detta sammanhang en real kalkylränta som uppgår till 12%.
Telias metod för beräkning av kostnad enligt CCA är att utgå från Telias COMPIS kalkyl.
+ Telias redovisade rörelsekostnad enligt Telias COMPIS kalkyl + korrigering för produktspecifika drift- och underhållskostnader.
+ Historisk avskrivning enligt COMPIS x uppräkningsfaktor = CCA avskrivning.
+ Räntekostnad enligt COMPIS x uppräkningsfaktor delat med nominell räntesats x real ränta = realt avkastningskrav.
= Nukostnad för kopparaccess
Rörelsekostnaderna tar sin utgångspunkt i bokförda kostnader för en telefoniaccess, som består av kostnad för kopparaccess samt kostnad för accessens anslutning till telefoni. Endast de kostnader som är relevanta för kopparaccess har tagits med i produktkalkylen. Den på detta sätt framräknade rörelsekostnaden har sedan korrigerats för att ta hänsyn till de skillnader som finns mellan rörelsekostnaderna för ett kopparpar då det ingår i en telefoniaccess ("Telia-intern kopparaccess") och då kopparparet säljs som råkapacitet i form av LLUB-produkterna.
Telias interna kopparaccess skiljer sig åt från kopparaccessen i två avseenden vilket gör att Telia inte rakt av använder sig rörelsekostnaden från COMPIS. För det första saknas den möjlighet till effektiv felavgränsning som sker av
telefoniaccessen genom fjärranalys av accessnätet via telefonstationerna. Detta leder till att man uppskattar kostnaden för drift och underhåll högre för
kopparaccessen än för telefoniaccessen. För det andra medger de olika LLUB - produkterna att olika stor bandbredd utnyttjas. Telias erfarenhet är att ju högre bandbredd som utnyttjas desto känsligare är tjänsten för fel och störningar.
För att kompensera för ökade drift- och underhållskostnader för kopparaccess relativt Telias interna kopparaccess används nedanstående korrigeringsfaktorer. I
tabellen redovisas även Telias kalkylerade extrakostnader för att producera respektive kopparaccess.
Tabell 3. Korrigeringsfaktorer för kopparaccess
Produktvariant av
kopparaccess Korrigerings-
faktor Orsak till ökad kostnad.
S50 1,25 Ingen fjärranalys
S300 1,5 Högre bandbredd
S600 1,6 Högre bandbredd
A1100 2,7 Högre bandbredd
ADEL1000/900 --- Högre bandbredd
PTS har inga omedelbara synpunkter på de korrigeringsfaktorer som Telia använder i kalkylen. Det förefaller inte orimligt att kostnaden för drift och underhåll blir högre då man i samband med att en access lämnas över till annan operatör går miste om viktig funktionalitet för felavgränsning. Det redovisade förhållandet mellan bandbredd och felfrekvens baserar Telia på erfarenhet som erhållits från befintliga tjänster av liknande karaktär (ISDN) och från erfarenhet från provverksamhet med ADSL-accesser. PTS finner i nuläget inte skäl att ifrågasätta dessa uppskattningar utan kommer att begära uppföljning för att undersöka hur nyckeltalen förhåller sig till verkliga värden.
PTS har att pröva om Telias pris för kopparaccess kan motiveras utifrån kalkylering med nukostnader.
PTS uppfattning är att Telias kalkyl för hyra av kopparaccess kan läggas till grund för prissättning av accessprodukter enligt Telias referenserbjudande för tillträde till accessnät. Myndigheten finner att Telias priser från och med den 1 december 2001 för hyra av kopparaccess är kostnadsbaserade i enlighet med en kalkylmodell med nukostnader.
4 PTS kalkylarbete
Telia har till PTS inkommit med vad bolaget benämner en bottom-up FL-LRAIC (Forward Looking Long Run Average Incremental Cost). Telia anser att
kalkylmodellen står i överensstämmelse med kommissionens rekommendation.7 Kalkylmodellen har helt och hållet tagits fram av Telia. I samband härmed har inga konsultationer hållits med vare sig PTS eller med andra aktörer på
telemarknaden.
I kommissionens rekommendation anges att den lämpligaste metoden för prissättning av samtrafik består i en metod som baseras på den uppskattade långsiktiga marginalkostnaden en s.k. FL-LRAIC. Vidare anges bland annat att
7 Kommissionens rekommendation av den 8 april 1998 om samtrafik på en avreglerad telekommunikationsmarknad 98/322/EG.
beslut om metoder och kriterier för beräkning av värden på tillgångar bör tas av regleringsmyndigheten efter en konsultation med marknadens aktörer. PTS uppfattning är att framtagandet av en ny kalkylmodell omfattar konsultation med andra aktörer på telemarknaden.
PTS har initierat ett projekt rörande byte av kalkylmodeller. PTS har inom ramen för projektet som målsättning att utvärdera huruvida Telias nuvarande
kalkylmodeller bör ändras och huruvida de i så fall bör anpassas till FL-LRAIC eller någon annan modell.
Ett första möte, med syftet att informera om och att få synpunkter på projektet, hölls med aktörer på telemarknaden den 1 juni 2001. Den 31 augusti 2001 hölls ett andra möte där Telia presenterade den nuvarande kalkylmodellen och en representant från OFTEL (regleringsmyndigheten i England) presenterade erfarenheter från bytet av kalkylmodell i England.
PTS arbete under hösten innebär att konsulter (AMI, Danmark) arbetar med att göra en förstudie som skall resultera i förslag till framtida kalkylmodeller som bör användas på fastnätssidan, inklusive accessnätet och stamnätet, och på mobilnätet.
I förstudien ingår att utvärdera nuvarande, av Telia använda kalkylmodeller, göra internationella jämförelser, beskriva och analysera olika typer av modeller som används i telekomvärlden och slutligen ge ett förslag till vilken modell vi bör använda i respektive nät i Sverige i framtiden.
Förslaget kommer att presenteras på ett seminarium den 13 december 2001. Till detta seminarium kommer samtliga anmälda operatörer att bjudas in. PTS avsikt är också att skicka förslaget på skriftlig remiss till samtliga operatörer.
Efter att PTS inhämtat synpunkter på förslaget genom bland annat nämnda remiss kommer processen med att ändra kalkylmodeller, förutsatt att det slutliga remitterade förslaget innebär detta, att inledas. Denna process bedöms kunna påbörjas under januari 2002 och kommer bland annat innebära konsultationer med såväl Telia som övriga operatörer på marknaden.
I andra EU-länder har övergången till FL-LRAIC tagit mellan ett och två år. PTS ambition är att bedriva arbetet skyndsamt och med hög prioritet. PTS har som målsättning att ett delresultat, vid ett eventuellt införande av ny kalkylmodell, ska finnas framme till den 1 september 2002.
