ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

Kostnad per brukare inom

individ- och familjeomsorg

ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014

Ansvarig utgivare: Andreas Johansson

Förklaringar . . . .5

Inledning och syfte . . . .6

Bakgrund . . . .7

Kommunernas ekonomi 7

Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet 8

Barn- och ungdomsvård 9

Missbruks- och beroendevård 10

Vad är kostnad per brukare? . . . . 12

Modell och metod 13

Varför kostnad per brukare? . . . . 15

Översikt . . . . 16

IFO-rapportens totala omfattning 18

Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg 19

Jämförelse . . . . 20

Konsumtion 21

Brukar- och insatsmix 21

Produktivitet 22

Konsumtion . . . . 24

Kostnad per invånare, 0-19 år 24

Kostnad per invånare, 20 år och äldre 25 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och

personalkostnad per invånare 26

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år 28 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF 29 Antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år 31 Antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare över 20 år 32

Brukar- och insatsmix . . . . 33 BUF – insatsernas kostnadsfördelning, procent 33 BUF – insatsernas kostnadsfördelning,

biståndsbedömd öppenvård 35

VUX – insatsernas kostnadsfördelning, procent 36

VUX – insatsernas kostnadsfördelning,

biståndsbedömd öppenvård 37

Andel och antal ytterfall, BUF 39

Andel och antal ytterfall, VUX 41

Totala kostnader fördelat på åldersgrupper,

alla verksamheter 42

Medelkostnad per invånare ålder, alla åldersgrupper 43 Medelkostnad per brukare, 0-19 år 45 Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre 47

Medelkostnad per brukare, BUF 49

Medelkostnad per brukare, VUX 50

Ekonomiskt bistånd, utbetalning och

personalkostnad per hushåll 52

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år 54 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd 55

Produktivitet . . . . 57 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF 57 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX 59 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF 61

Medelkostnad per utredning, BUF 62

Medelkostnad per utredning, VUX 64

Medelkostnad per utredning vårdnad,

boende och umgänge 65

Fördelning av antal brukare med utredning

och insats inom BUF 67

Fördelning av antal brukare med utredning

och insats inom VUX 68

Brukare med placering och öppenvård inom BUF 69 Brukare med placering och öppenvård inom VUX 70 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF 71 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX 72 Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF

relaterat till invånare 0-19 år 73

Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna

relaterat till invånare över 20 år 74

APPENDIX 1 – jämförelse utfall 2014 . . . . 75 Kommentarer till enskilda kommuner 75

APPENDIX 2 – jämförelse kommuner utfall 2014 . . . . 86

APPENDIX 3 – jämförelse stadsdelar utfall 2014 . . . . 88

Innehåll

Förklaringar

BUF VUX FAM

Barn, unga, familj Vuxna missbrukare Familjerätt

Brukarmix

Brukarnas kostnadsfördelning, exempelvis fördelningen av kostnader efter resursåt- gång eller ålder.

Insatsmix

Insatsernas kostnadsfördelning, exempelvis vilka insatser kommunen valt att lägga sina resurser på.

Ytterfall

Ytterfall ska ge en indikation om enskilda individer ”drar upp” medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för dessa kostnadskrävande brukare. Ande- len ytterfall baseras på individer som är aktuella för en insats.

Ytterfallsgränsen (totala kostnaden för varje individ) varier mellan olika verksamhets- områden:

BUF 500 000 kronor per brukare VUX 300 000 kronor per brukare Ekonomiskt bistånd 100 000 kronor per hushåll

Övrig intern öppenvård

I rapporten inkluderar ”övrig intern öppenvård” skolsociala insatser, nätverksarbete, gruppverksamhet, ungdomstjänst och ungdomsvårdsprogram och riktad dagverksam- het eller där det är svårt att göra en tillräckligt bra uppdelning av de olika verksam- hetstyperna. Exempelvis om öppenvård endast registreras som ”öppenvård” i verk- samhetssystemet istället för att definiera typ av öppenvård.

Kategori fyra

Brukare som under året haft någon form av institutionsplacering

Inledning och syfte

Ensolution har under flera år utvecklat metoden för Kostnad Per Brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämförelser baserade på individdata inom IFO är fortlöpande, och metoden för KPB inom IFO har under året spridits till fler kommuner. Vi fortsätter att använda samma mall för rap- porten som för tidigare års utfall för att standardisera redovisningen och skapa konti- nuerliga jämförelsemöjligheter.

Syfte med denna rapport är att

 Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO

 Presentera jämförelser mellan olika kommuner

 Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden

Rapporten riktar sig främst till de som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer.

2015 års uppdatering innebär att ett flertal områden har utvecklats och förbättrats av- seende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser.

Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd. Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på bru- karnivå hos alla kommuner på grund av insatser utan bistånd eller bristande rutiner.

Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner.

© Ensolution AB 2015 6

Inledning och syfte

Ensolution har under flera år utvecklat metoden för Kostnad Per Brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämförelser baserade på individdata inom IFO är fortlöpande, och metoden för KPB inom IFO har under året spridits till fler kommuner. Vi fortsätter att använda samma mall för rap- porten som för tidigare års utfall för att standardisera redovisningen och skapa konti- nuerliga jämförelsemöjligheter.

Syfte med denna rapport är att

 Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO

 Presentera jämförelser mellan olika kommuner

 Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden

Rapporten riktar sig främst till de som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer.

2015 års uppdatering innebär att ett flertal områden har utvecklats och förbättrats av- seende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser.

Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd. Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på bru- karnivå hos alla kommuner på grund av insatser utan bistånd eller bristande rutiner.

Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner.

Bakgrund

I dagsläget arbetar de flesta kommuner med effektiviseringsfrågor. Inom IFO påver- kas behovet av dessa insatser till stor del av det faktiska konjunkturläget. Det är där- för viktigt att planera och använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt då behovet av vård och omsorg tenderar att öka under de nedåtgående konjunktur- svängningarna, samtidigt som samhällets resurser blir allt mer begränsade. Jämförel- ser baserade på material inlämnat i Räkenskapssammandraget (RS) visar att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommuner som inte enbart kan förklaras av struktu- rella skillnader. En del av dessa kostnadsskillnader kan kommunen inte göra något åt, däremot är mycket påverkbart. Kommunerna berörs också i stor utsträckning av om- världsförändringar, såväl samhälleliga som förändringar i lagstiftning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till trender som påverkar behovet av ny beslutsinformation. Föl- jande omvärldsfaktorer ökar behovet av beslutsinformation där individbaserade fakta utgör ett kraftfullt verktyg.

Kommunernas ekonomi

Enligt Konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget (augusti 2015) kommer svensk ekonomi att visa goda tillväxtsiffror de närmaste åren. Detta beror dels på stärkt export men även på hushållens ökande konsumtion. Efter en svag sysselsätt- ningsutveckling under sommaren 2015 ökar utlysningen av antalet lediga jobb och fö- retagens anställningsplaner under resten av året. Sysselsättningen stiger därmed snabbare fortsättningsvis. Samtidigt som sysselsättningsutvecklingen ökar ser det ut på samma vis för arbetskraften som ökar påtagligt på grund av händelser i omvärlden som leder till stor invandring. På grund av nyanländas svaga ställning på arbetsmark- naden och därmed svårighet att matchas för nya jobb minskar arbetslösheten inte i takt med att sysselsättningen ökar. Till 2017 beräknas arbetslösheten till drygt sju pro- cent.

Den rödgröna regeringens budgetproposition för 2016, som redovisades och lades fram den 21 september i år, innehåller följande poster som rör vård och omsorg och individ- och familjeomsorg

 Migration 19,42 mkr

 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69,24 mkr

 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 109,87 mkr

 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36,18 mkr

 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 87,13 mkr

(www.regeringen.se; Regeringens proposition 2015/16:1)

Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att sektorns resultat kommer att bli ett överskott på cirka 11 miljarder kronor under 2015, vilket motsvarar 1,5 procent av skatter och bidrag. Kraftigt demografiskt tryck kommer att påverka kommunsek- torns ekonomi. SKL räknar med att kommunerna måste öka skatten med 48 öre jäm- fört med dagens nivå för att klara av sin framtida ekonomi och ett resultat som mots- varar en procent av skatter och bidrag, detta trots ökade statsbidrag med två procent per år från och med 2017.

Kommunsektorn går nu in i en period som blir ogynnsam beroende av hur befolk- ningsgrupperna i samhället kommer att utvecklas. Det innebär att kostnaderna för de- mografin ökar snabbare nu än någonsin tidigare de senaste 20 åren. De grupper som driver upp kostnaderna är barn och gamla. Fram till och med år 2030 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med drygt 60 procent. Utöver denna del av folkökningen finns även Migrationsverkets prognos som talar för att det kommer komma mellan 80 000 och 105 000 asylsökande till Sverige under 2015, vilket också är en stark bidragande effekt till befolkningsökningen i Sverige de kommande åren. Un- der de första åtta månaderna i år har det hittills inkommit närmare 49 000 asylsök- ningar (Migrationsverket).

Den stora utmaningen för samtliga av landets kommuner ligger nu i att hålla tillbaka den framtida kostnadsökningen genom effektivisering av verksamheten, som inte får gå ut över verksamhetens kvalitet. För att klara denna utmaning behövs faktabaserad information som underlag för att planera kommande effektiviseringar.

Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet

Socialstyrelsens (SoS) Öppna jämförelser (2014) visar att ekonomiskt bistånd utgör en betydande del av kommunernas totala kostnader. Att försörjningsproblem är det van- ligaste skälet att människor kommer i kontakt med Socialtjänsten understryker detta ytterligare. Generellt sett har det mellan åren 2013 och 2014 inte skett några större för- ändringar för det ekonomiska biståndet i landet.

Under 2014 betalade landets kommuner totalt 10,5 miljarder kronor i ekonomiskt bi- stånd, vilket är en minskning med 2,2 procent jämfört med 2013. På grund av viss bortfallsproblematik i insamlingen av statistik från kommunerna i landet bidrar detta delvis till fel i skattningen av förändringen. Hade underlaget från insamlingen varit komplett räknar SoS med att minskningen hade inneburit en procent mellan åren. Sett till samtliga hushåll i Sverige fick 5,4 procent av dessa hushåll ekonomiskt bistånd un- der 2014. Precis som tidigare år dominerades biståndshushållen av ensamhushåll som

utgörs av gruppen ensamstående män utan barn. I jämförelse med samtliga hushålls- typer i befolkningen är ekonomiskt bistånd däremot vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. Av dessa fick 21 procent ekonomiskt bistånd, vilket är en procent färre jämfört med föregående år. Sett till befolkningen utgör biståndsmottagarna 4,2 procent. Av dessa var 38 procent mellan 18 och 29 år. (Ekonomiskt bistånd – årssta- tistik 2014, SoS www.socialstyrelsen.se).

På riksnivå har utvecklingen gått i en positiv riktning avseende kvaliteten i kommu- nernas verksamhet för ekonomiskt bistånd (SoS Öppna jämförelser 2014 av ekono- miskt bistånd 2014). Dock finns det behov av verksamhetsutveckling på flera områden liksom att bemanningen varierar stort mellan kommuner där variationen på länsnivå ligger mellan 23 och 43 biståndshushåll per handläggare.

Den vanligaste anledningen till ekonomiskt bistånd är försörjningshindret arbetslös- het. Under 2014 hade 49 procent av alla vuxna som fick ekonomiskt bistånd detta för- sörjningshinder. Trots det visar SoS Öppna jämförelser att 40 procent av landets kom- muner och stadsdelar hade rutiner tillsammans med Arbetsförmedlingen (AF) för hur samarbetet kring arbetslösa som har ekonomiskt bistånd ska ske. Rutiner för samar- bete internt inom organisationen med arbetsmarknadsverksamhet är som förväntat mer utbredd. Här uppgår resultatet till 64 procent. Fortfarande är andelen för rutiner låg och varierar kraftigt mellan länen. Mot denna bakgrund borde förbättrad samver- kan med AF vara ett av de områden där det är högst prioriterat att sätta in åtgärder.

Även om vi kan se en positiv utveckling för samverkan bör det prioriteras högre. Uti- från SoS:s rapport går det att dra slutsatsen att enskilda personers behov av ekono- miskt bistånd till stor del beror på strukturella faktorer i samhället, till exempel hur situationen på arbetsmarknaden ser ut och hur trygghetssystemen är utformade.

Barn- och ungdomsvård

Statistiken för barn- och ungdomsvård avseende 2014 kommer att publiceras hos SoS under slutet av året 2015 och kommer dessutom att publiceras i annan form än tidi- gare år. Metodförändringar i insamlingen av statistiken som betyder att endast indivi- der med korrekta personnummer kommer att finnas med i årets presentation av sta- tistiken, vilket det inte har gjorts under tidigare år, bidrar även till att statistiken inte kommer att vara helt jämförbar.

Liksom tidigare sagt utgör kostnaderna för barn- och ungdomsvård en betydande del av kommunernas totala kostnader (Öppna jämförelser 2013) samtidigt som trenden visar att andelen unga som tar del av vård i någon form ökar. Av de 32 600 barn och unga som hade heldygnsinsats, enligt Socialtjänstlagen (SoL) och/eller Lagen om vård av unga (LVU), påbörjades cirka 40 procent av dessa någon gång under 2013. Av de påbörjade hade 78 procent tidigare inte erhållit heldygnsinsats under de senaste fem

åren (Barn och unga – insatser 2013).

Sett till andelen barn och unga i befolkningen som påbörjat insats har heldygnsinsat- ser enligt SoL ökat mest av alla insatser under perioden 2006-2013. Ökningen uppgår till 68 procent och utgörs till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller förordnad vårdnadshavare. I gruppen pojkar 13-17 år har andelen som placerats på hem för vård och boende (HVB) ökat markant. En analys av läget tyder på att ökningen av denna insats beror på det ökade antalet ensamkommande flykting- barn, men kan inte enbart förklaras av detta. För öppenvårdsinsatser ser läget an- norlunda ut. Könsfördelningen mellan pojkar och flickor ligger inom intervallet 40-60 procent, där 56 procent är pojkar och 44 procent är flickor, vilket innebär jämn köns- fördelning. Den vanligast förekommande öppenvårdsinsatsen för barn och unga un- der 2013, som tilldelades 93 procent, var behovsprövat stöd. Kontaktperson, kontakt- familj och strukturerat öppenvårdsprogram är andra vanligt förekommande insatser (Barn och unga – insatser 2013).

Missbruks- och beroendevård

Antalet personer med heldygnsvård (enligt LVM och SoL) för missbruks- och beroen- deproblematik den 1 november minskade med fem procent mellan 2013 och 2014. Av dessa personer vårdades 90 procent frivilligt. Antalet tvångsvårdade personer har däremot ökat med tio procent sedan 2013. Av de tvångsvårdade personerna, enligt LVM, var 18 personer (5,3 procent) mellan 18 och 20 år. Av alla vuxna som tvångsvår- dades enligt LVM var 69 procent män. Av de vuxna personer med missbruk och bero- ende som totalt sett mottog bistånd under året 2014 var fördelningen 77 procent män och 23 procent kvinnor. (Vuxna personer med missbruk och beroende – Insatser år 2014).

Statistiken från SoS beskriver ett minskat alkoholmissbruk och ökat narkotika- och blandmissbruk. Under 2014 har det tillkommit en form av missbruk som enligt SoS är odefinierbar. Bland personer som tvångsvårdas på grund av narkotika är personer i åldersgruppen 18-34 år vanligast förekommande medan personer som vårdas för al- koholmissbruk domineras av personer 50-64 år. Antalet personer med individuellt be- hovsprövad öppenvårdsinsats har ökat med knappt två procent sedan 2013. Av de 10 900 personerna som fick denna insats var 69 procent män och 31 procent kvinnor.

(Vuxna personer med missbruk och beroende – Insatser år 2014).

Enligt SoS Öppna jämförelser och hälsoindikatorer utgjordes en betydande del av lan- dets dödsorsaker 2014 av personer med alkohol- och narkotikamissbruk. Sett till kön utgjordes 4,2 kvinnor och 11,5 män per 100 000 dödsorsaken narkotikamissbruk och 9,5 kvinnor och 31,4 män per 100 000 dödsorsaken alkoholmissbruk under 2014. I rap- porten Dödsorsaker 2014 (SoS) studeras det längre perspektivet för perioden 1987-

2014, där kvinnors dödstal för den alkoholrelaterade dödligheten är relativt stabilt medan männen visar på en avtagande trend. Den narkotikarelaterade dödligheten är däremot på uppåtgående, dock i högre grad för män än för kvinnor. Utifrån rapporten går det att konstatera att det är stora skillnader i alkoholrelaterad dödlighet beroende av utbildningsnivå. Det är betydligt mer förekommande att personer med låg utbild- ning dör av alkoholrelaterade orsaker än personer med hög utbildning. Utöver utbild- ningsnivå finns det även geografiska skillnader. Till exempel finns det olika förutsätt- ningar i kommuner och landsting att rekrytera kompetent personal för omhänderta- gande av vuxna med missbruksproblem (SoS, Dödsorsaker 2014).

En annan fråga som är viktig att lyfta fram i sammanhanget är kommunernas rutiner som finns för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och barn. Under 2013 hade runt 70 procent av landets kommuner sådana rutiner. Det innebär dock inte att dessa kommuner erbjuder stödinsatser till båda grupperna. Många erbjuder exempelvis stöd till närstående vuxna men inte till närstående barn (Öppna jämförelser 2014, Missbruks- och beroendevård). Detta område måste fortsätta att utvecklas och förbätt- ras i enlighet med de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (2014).

Enligt dessa har SoS, i samråd med Folkhälsomyndigheten och SKL, i uppdrag att samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning eller där våld förekommer.

Vad är kostnad per brukare?

Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.

Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv. Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg innefattar:

 Beräkning av kostnader för verksamheter och insatser

 Insatsbeskrivningar (organisationsoberoende)

 Kostnad per brukare inom områdena o Barn, ungdom, familj

o Familjerätt

o Ekonomiskt bistånd o Vuxna missbrukare o Övriga vuxna o Öppen verksamhet o Övriga insatser

 Arbetsmarknadsåtgärder

 Flykting

 Tillståndsverksamhet

För kommuner som har organiserat förvaltningen så att de har ansvar för personer med funktionshinder eller psykiatri tas givetvis dessa insatser och brukare med i kal- kylen. Dessa insatser ingår i den jämförelse och analys med hjälp av KPB som genom- förs för äldreomsorg och personer med funktionshinder¹.

1 Samtliga rapporter finns att hämta på SKL:s webbplats: www.skl.se/KPB

Modell och metod

En KPB-kalkyl visar hur resurser fördelas och den resursförbrukning som krävs per in- sats. Dessa kostnader kombineras sedan med insatserna till de enskilda brukarna. På så sätt erhålls en kostnad per brukare.

BILD 1.METOD FÖR ATT TA FRAM EN KPB-KALKYL.

Med utgångspunkt i bild 1 ovan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB- modellen:

 I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom IFO. Detta görs genom att standardinsatslistan gås igenom och vilka insatser som kommunen erbjuder.

Totalt finns ett sextiotal olika insatser enligt standardlistan. Dessa stäms konti- nuerligt av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksam- hetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS).

 I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. I princip gäller det att gå igenom samtliga konton som finns i redovisningen för individ- och familjeomsorg.

 I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter o Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats

o Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser.

 För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid till en specifik in- sats genomförs intervjuer. Normalt krävs omkring åtta till nio intervjuer för att täcka de olika avdelningarnas arbetssätt (t.ex. familjerätt, ekonomiskt bistånd och myndighetsutövning).

 I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, det vill säga en enhetskost- nad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, till exempel antal utredningar eller dagar med insatsen. Resultatet blir en kostnad per insats. Alla beräkningar utförs med hjälp av IT-stödet CostPerform.

 När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumt- ionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per bru- kare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare.

 I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt.

Varför kostnad per brukare?

Kostnad per brukare skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna följande möjligheter:

 Förbättrat underlag för beslutsfattare. Vad kostar till exempel en utredning?

Hur stor del av socialsekreterarnas tid går åt till utredningar? Sker detta på be- kostnad av mindre nedlagd tid på uppföljning och utförande av egna insatser?

 Jämförelser mellan egen regi och externt. Är det ”billigare” om det görs ex- ternt? Hur kan vi sedan följa upp att det inte leder till högre kostnader i verk- ställigheten?

 Förbättrat underlag för resursfördelning. Hur ser vår kombination av öppen- vårdsinsatser och placeringar ut? Leder satsningen på öppenvårdsinsatser till färre placeringar? Vad ska vi ha i egen regi?

 Ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd? Uppföljningen utgår från brukaren och följer vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper. Hur ser till ex- empel utbetalningarna och handläggningskostnaderna av ekonomiskt bistånd ut till personer under 20 år?

 Genom att samordna kostnader och insatser på brukarnivå underlättas beskriv- ningen av behov, effektivitet och kvalitet. ”Lönar det sig” till exempel att satsa på programverksamhet för unga i grupp?

 Inlämning till Räkenskapssammandraget (RS), och därmed det som publiceras i

”Vad kostar verksamheten i din kommun”, görs aggregerat idag. Vad är det för insatser som påverkar att vi ligger högt eller lågt i kostnadsnivå? En nedbryt- ning av insatserna ger ett ökat förklaringsvärde och därmed ökad möjlighet till påverkan.

 Underlättar leverans av individstatistik till Socialstyrelsen. Hur ser vår kvalitet i grunddata ut?

 Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av kommunal individ och familjeomsorg till exempel inom öppenvårdsinsatser.

 Bättre struktur av grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem. En kombinat- ion krävs ofta för att kunna beskriva vissa typer av insatser.

 Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser. Har vi en hög eller låg kostnad i jämförelse?

Översikt

I den här rapporten redovisas resultatet från 37 kommuner med utfall för 2014. Totalt 44 kommuner deltar i arbetet samt tio stadsdelar i Göteborg. Övriga kommuner som inte redovisas i rapporten är pågående projekt, kommuner som har hoppat över ett år eller som startats sent under 2015. Sammansättningen av kommunerna utgörs av både större och mindre kommuner med olika struktur och geografisk placering runtom i landet – storstäder liksom landsbygdskommuner.

Kommuner i rapporten

 Boden

 Falkenberg

 Falun

 Gagnef

 Gislaved

 Gotland

 Göteborg

 Halmstad

 Hammarö

 Hällefors

 Härnösand

 Härryda

 Kalmar

 Karlshamn

 Karlskoga

 Kramfors

 Kristianstad

 Kumla

 Kungälv

 Laholm

 Mora

 Nyköping

 Orust

 Ronneby

 Simrishamn

 Svenljunga

 Tierp

 Ulricehamn

 Vara

 Varberg

 Vimmerby

 Älmhult

 Älvkarleby

 Älvsbyn

 Ängelholm

 Öckerö

 Örebro

Deltagande stadsdelar (Göteborg)

 Angered

 Askim-Frölunda-Högsbo (AFH)

 Centrum

 Lundby

 Majorna Linné

 Norra Hisingen

 Västra Göteborg

 Västra Hisingen

 Örgryte Härlanda

 Östra Göteborg

Ytterligare kommuner som deltar i Kostnad per brukare för individ- och familje- omsorg som ej finns med i rapporten 2015:

 Forshaga

 Luleå

 Olofström

 Oskarshamn

 Oxelösund

 Växjö

 Östhammar

IFO-rapportens totala omfattning

BILD 2.KOSTNADSFÖRDELNING I PROCENT MELLAN OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN.

Underlaget som bearbetats och redovisas i rapporten är följande:

 Den totala kostnaden som redovisas för de 37 kommunerna uppgår till 7,7 miljarder kronor avseende utfall 2014

 Det totala invånarantalet som kommunerna tillsammans representerar upp- går till nästan 1,8 miljoner invånare, vilket motsvarar drygt 18 procent av Sveriges befolkning per 31 december 2014 (Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån).

Barn och ungdomsvård

43%

Ekonomiskt bistånd

37%

Familjerätt 1%

Missbrukarvård vuxna

19%

Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg

Nedanstående diagram i bild 3 och 4 visar hur antalet brukare och de totala kostna- derna är fördelade på män respektive kvinnor, samt medelkostnaden för respektive kön.

Barn, ungdom, familj (BUF)

BILD 3.ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM

BUF EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL 2014.PROCENT.

Inom BUF-verksamheten är 46,5 procent av antalet brukare kvinnor (se bild 3). Dessa står för 43,8 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per kvinna är 11,5 pro- cent lägre än medelkostnaden per man.

Vuxna missbrukare (VUX)

BILD 4.ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM

VUX EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL 2014.PROCENT.

Inom VUX är 64,8 procent av brukarna män och står för 69,9 procent av de totala kost- naderna. Medelkostnaden per man är 19,6 procent högre än medelkostnaden per kvinna.

Jämförelse

I KPB finns det en analysmodell som är utgångspunkt i denna rapport. Modellen ser ut på följande vis:

Bilden visar en översiktlig analysmodellutifrån fyra olika typer av analyser.

 Brukar- och insatsmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kom- munen har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds bru- karna. Här kan bland annat följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut?

Vilka grupper av brukare kräver mycket resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser?

 Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommu- nen, dels mellan kommuner, en så kallad nyckeltalsjämförelse. Här kan bland annat följande frågor ställas: Har kommunen en hög kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Om så är fallet – vad beror detta på?

Analys av produktivitet

(Insatsjämförelse)

Konsumtionsanalys

(Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per

brukare och åldersgrupp)

Brukar- och insatsmixanalys

(Uppdelat på ekonomiskt bistånd, barn, ungdom och familj, familjerätt, vuxna)

Resultatanalys

(Kostnad per resultat, KPB)

Kostnad Per Brukare

Räkenskapssammandrag Individrapportering

Benchmarking Indikatorer

Nyckeltal

BILD 5.ANALYSMODELL KPB.

 Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bland annat att jämföra kostna- den per invånare och åldersgrupp, det vill säga relatera kostnaderna till invå- nare och brukare. Här kan bland annat följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i för- hållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?

 Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet.

Här kan bland annat följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte till- gängligt i existerande jämförelse men ett utvecklingsarbete pågår

Inom ramen för analysmodellen har flera olika indikatorer och analyser tagits fram un- der året där ett urval av dessa bildar jämförelsemodellen. Indelningen är gjord utifrån analysmodellens olika perspektiv. Respektive indikator/analys presenteras som en jämförelse av vad materialet visar. Listan av analyser ska ses som ett urval av möjliga analyser. Någon värdering av vad som är en ”god nivå” eller liknande har inte gjorts för materialet även om det är möjligt att göra värderingar för ett antal indikatorer. Yt- terligare analyser behöver dock göras för att kunna dra definitiva slutsatser.

Konsumtion

I rapporten presenteras följande konsumtionsmått:

 Kostnad per invånare, 0-19 år

 Kostnad per invånare, över 20 år

 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare

 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare, 20-24 år

 Kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj, barn, ungdom, familj

 Ytterfall inom barn, ungdom, familj per 1 000 invånare 0-19 år

 Ytterfall inom vuxna per 1 000 invånare över 20 år

 Jämförelsematris, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år

 Jämförelsematris, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år

Brukar- och insatsmix

I rapporten presenteras följande brukar- och insatsmixfördelningar:

 Insatsfördelning i procent inom barn, ungdom, familj

 Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård barn, ungdom, fa- milj

 Insatsfördelning i procent inom vuxna

 Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård vuxna

 Andel och antal ytterfall, barn, ungdom, familj

 Andel och antal ytterfall, vuxna

 Åldersgrupper totalt

 Åldersgrupper per invånare

 Medelkostnad per brukare, 0-19 år

 Medelkostnad per brukare, över 20 år

 Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj

 Medelkostnad per brukare, vuxna

 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll

 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år

 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd

 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom barn, ungdom, fa- milj

 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom vuxna

 Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom barn, ungdom, familj

 Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom vuxna

 Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, barn, ungdom, familj

 Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, vuxna

Produktivitet

I rapporten presenteras följande produktivitetsmått:

 Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, barn, ungdom, familj

 Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, vuxna

 Kostnad per dygn, intern familjehemsplacering, med/utan personal, barn, ung- dom, familj

 Kostnad per utredning, barn, ungdom, familj

 Kostnad per utredning, vuxna

 Kostnad per utredning, adoption medgivandeutredning

 Kostnad per utredning, vårdnad, boende, umgänge

 Kostnad per utredning, familjehem

De redovisade indikatorerna ska läsas som ett beslutsträd där respektive indikator ana- lyseras uppifrån och ner. Har kommunen en hög medelkostnad 0-19 år? I så fall – inom vilket område? Beror det på höga kostnader inom placeringar? Analysen ska förklara skillnader mellan olika kommuner.

Brukarmix, medelkostnad 0-19 år respektive över 20 år ska indikera omfattning av in- satser per brukare och hur tunga brukare kommunen har/hur mycket det satsas i ge- nomsnitt per brukare för yngre respektive vuxna för samtliga insatser.

Kostnad per invånare, 0-19 år respektive över 20 år ska indikera konsumtionen av insat- ser relaterad till befolkningsstruktur och förutsättningar för yngre respektive vuxna för samtliga insatser. Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj ska ange omfatt- ningen av satsningen på insatsen.

Inom vilket område uppstår kostnaderna? Medelkostnad per brukare, inom BUF respek- tive vuxna, ska indikera på omfattningen av insatser per brukare. Hur tunga brukare har kommunen? Hur mycket satsas det i genomsnitt per brukare inom barn, ungdom respektive vuxna om man exkluderar övriga vuxna, ekonomiskt bistånd och familje- rätt? Andel institutionsvård inom BUF respektive vuxna förklarar sedan nivån på in- satser inom institutionsvård sett till det totala antalet insatser.

Beror skillnaden mellan kommuner på enskilda ytterfall? Nyckeltalen andel och antal ytter- fall inom BUF respektive vuxna ska indikera om enskilda individer ”drar upp” medel- kostnaden och vilka insatser som valts för kostnadskrävande brukare.

Inom vilket område uppstår kostnaderna? Utbetalning av ekonomiskt bistånd per invånare med och utan personal ska visa på konsumtionen av ekonomiskt bistånd, sett i relation till befolkningsstruktur samt utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Eko- nomiskt bistånd, medelkostnad, ska ge en indikation till hur mycket som betalas ut i genomsnitt samt om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna.

Kostnad per dygn HVB/SiS-institution, med/utan personal, BUF respektive vuxna ska in- dikera produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid (in- tern) som satsas för att följa upp insatserna. Kostnad per utredning för BUF, vuxna, ad- option respektive familjehem i sin tur ska indikera produktiviteten för utredningsverk- samheten.

Konsumtion

Kostnad per invånare, 0-19 år

Diagrammet i bild 6 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga in- satser sett till befolkningsstrukturen för personer mellan 0-19 år i respektive kommun.

BILD 6.KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR,KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2014.

Kostnaden per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna i intervallet 3 485 – 16 682 kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 6 633 kro- nor. Behovet av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna. Åldersstrukturen i en kom- mun kan ha inverkan på kostnaden per invånare. På grund av detta kan en kommun, med hög andel av befolkningen i gruppen 0-12 år, få en lägre kostnad. Andelen insti- tutionsplaceringar kan påverka kostnaden per invånare och få den att stiga.

16 682 11 053

10 934 10 177 10 065 9 134 9 070 8 662 8 479 8 404 8 321 8 273 8 243 8 172 7 715 7 439 7 045 7 001 6 898 6 771 6 564 6 380 6 334 6 177 6 066 5 944 5 723 5 659 5 514 5 461 5 424 5 418 5 373 5 098 5 063 5 045 4 903 4 324 4 248 4 200 4 105 3 982 3 862 3 648 3 485

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 00012 00014 00016 00018 000 Älvkarleby

GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Tierp Gotland Ronneby Orust Örebro Kramfors Vimmerby FalunVara Kalmar GBG, AFH Göteborg, totaltMora GBG, Majorna-Linné GBG, Norra Hisingen Karlskoga Kristianstad Härnösand GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Falkenberg GBG, Centrum GBG, Västra Göteborg Nyköping Boden Svenljunga GBG, Örgryte-Härlanda Simrishamn Gagnef Halmstad Ängelholm Varberg Karlshamn Kungälv Ulricehamn Älmhult Gislaved Öckerö Kumla Hällefors Hammarö Härryda

Kronor

Kommun/stadsdel

Kostnad per invånare, 20 år och äldre

Diagrammet i bild 7 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga in- satser sett till befolkningsstrukturen och förutsättningar för vuxna 20 år och äldre i re- spektive kommuner.

BILD 7.KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE,KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR 2014.

Kostnaden per invånare 20 år och äldre varierar från 1 235 till 12 665 kronor per invå- nare i kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 1 999 kronor.

Stadsdelar i Göteborg har de absolut högsta kostnaderna per invånare med upp emot 12 665 kronor. Nivån av ekonomiskt bistånd och andelen institutionskostnader för

12 665 11 755 6 334

5 162 3 721 3 526 3 245 3 245 3 186 3 055 3 007 2 935 2 717 2 424 2 367 2 265 2 260 2 193 2 177 2 151 2 076 2 045 1 987 1 980 1 960 1 912 1 835 1 816 1 813 1 730 1 682 1 658 1 621 1 564 1 553 1 527 1 506 1 495 1 466 1 457 1 427 1 346 1 257 1 239 1 235

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 GBG, Angered

GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Majorna-Linné GBG, Lundby Örebro Tierp GBG, Västra Göteborg Falun Kristianstad Älvkarleby Gislaved Vimmerby Karlskoga Nyköping Gotland Falkenberg GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Centrum Boden Hällefors Kalmar Öckerö Älvsbyn Ronneby Kramfors KungälvVara Varberg Svenljunga Karlshamn Hammarö Älmhult Ulricehamn Orust Kumla Härnösand Härryda GagnefMora Ängelholm Simrishamn

Kronor

Kommun/stadsdel

vuxna missbrukare påverkar indikatorn. Kommuner med låga kostnader för ekono- miskt bistånd hamnar lågt i jämförelsen. Större kommuner (om de inte har låga kost- nader för ekonomiskt bistånd) tenderar att ha en högre kostnad per invånare.

Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare

Diagrammet i bild 8 visar kostnad per invånare för utbetalningen av ekonomiskt bi- stånd, med och utan personaltid, i respektive kommun.

BILD 8.UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE, MED OCH UTAN PER- SONALTID,KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2014.

5 524 5 174 2 883

2 197 1 630 1 467 1 369 1 358 1 356 1 277 1 252 1 250 1 218 1 206 1 111 913955 883871 840867 753825 735720 701698 697694 667694 622654 586578 554553 542520 449482 442439 430427

812856 353 372

236265 285319 210160 489132 158134 99430 136141 173164 145220 182276 79118 130236 79130 224268 199166 94150 107140 103133 98154 213139 113 GBG, Angered

GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen Göteborg, totalt Tierp GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby GBG, AFH Falun GBG, Majorna-Linné Örebro Kristianstad Karlskoga GBG, Västra Göteborg Älvkarleby Gotland Nyköping GBG, Örgryte-Härlanda Hällefors Falkenberg Kramfors GBG, Centrum Gislaved HärnösandVara Kumla Kalmar Vimmerby Öckerö Ulricehamn Ronneby Svenljunga Älmhult Boden Kungälv Hammarö Orust Härryda Älvsbyn Karlshamn Simrishamn Varberg Gagnef Ängelholm Mora

Kronor

Kommun/Stadsdel

Utbetalning Personalkostnad

Kostnaden per invånare varierar kraftigt mellan kommunerna från 427 till 5 524 kronor per invånare i utbetalning. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 803 kro- nor. Det finns stadsdelar i storstadskommuner med höga utbetalningar. I nedlagd per- sonaltid finns också variation. Resultatet i diagrammet antyder att låga utbetalnings- kostnader driver lägre andel personaltid per invånare. Vid utbetalningar över 1 000 kronor per invånare ser personaltiden ut att variera desto mer. Resultaten påverkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden, utbildningsnivå, nivå av stöd från övriga myndigheter, tradition och kultur.

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år

Diagrammet i bild 9 visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt per invånare i grup- pen 20-24 år samt deras konsumtion av ekonomiskt bistånd.

BILD 9.UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE 20-24 ÅR,KPB-KOM- MUNER OCH STADSDELAR 2014.

Kostnaden per invånare för åldersgruppen 20-24 år varierar mellan 770 och 7 121 kro- nor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 1 832 kronor. Det finns stadsdelar i Göteborg som ligger mycket högt och absolut lägst. Resultaten på- verkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt av de socioekonomiska strukturerna.

Kommuner som har en hög kostnad per invånare har i flera fall en låg medelkostnad

7 121 5 890

4 668 4 196 3 771 3 326 2 676 2 665 2 402 2 166 2 079 2 041 1 991 1 976 1 952 1 879 1 869 1 858 1 845 1 786 1 723 1 696 1 645 1 621 1 607 1 597 1 549 1 520 1 516 1 499 1 466 1 420 1 417 1 408 1 355 1 271 1 230 1 215 1 076 1 018 866951 770809 471

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 GBG, Angered

GBG, Östra Göteborg Tierp GBG, Västra Hisingen Karlskoga Falun Göteborg, totalt KramforsVara Älvkarleby Härnösand GBG, Västra Göteborg Hällefors Gotland Öckerö Vimmerby GBG, Norra Hisingen Nyköping Falkenberg Hammarö Svenljunga Ulricehamn Kumla Kristianstad Ronneby Älmhult Orust Gagnef GBG, AFH Älvsbyn GBG, Majorna-LinnéMora Kungälv Gislaved Örebro Simrishamn Boden GBG, Lundby Härryda GBG, Örgryte-Härlanda Ängelholm Karlshamn Kalmar Varberg GBG, Centrum

Kronor

Kommun/stadsdel

per utbetalning per brukare. Detta är ett tecken på att det är fler personer som är bero- ende av ekonomiskt bistånd samtidigt som de är aktuella under en kortare period än för övriga kommuner.

Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF

Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna och stadsdelarna.

BILD 10.KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2014.

Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom in- tervallet 19 – 255 kronor per invånare vilket bland annat beskriver att nivån av hur

251255 158 210

107 140 100102 96100 9194 8990 8288 8080 7878 7678 7171 6870 6768 6767 5865 5757 5253 5252 4242 3342 2031 19

0 50 100 150 200 250 300

GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Ronneby Kramfors GBG, Västra Göteborg Gagnef Göteborg, totalt Boden Falun Härryda UlricehamnMora Orust GBG, Norra Hisingen Nyköping Karlskoga Kristianstad Karlshamn Kalmar Gotland Tierp Härnösand GBG, Västra Hisingen HälleforsVara Falkenberg Gislaved Öckerö GBG, Lundby Simrishamn Kumla Älmhult Varberg Örebro GBG, AFH GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad GBG, Majorna-Linné Ängelholm Kungälv Vimmerby Hammarö GBG, Centrum Svenljunga

Kronor

Kommun/stadsdel

mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 78 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommu- nen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel kontaktfamiljer kan även få en högre kostnad. Notera att kostnaderna även varierar kraftigt mellan stadsdelarna i Göteborg.

Antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år

Nedan diagram i bild 11 visar antalet ytterfall (personer med kostnadskrävande insat- ser) per 1 000 invånare för samtliga insatser inom BUF där ytterfallsgränsen är bestämd till 500 000 kronor per individ och år. Diagrammet ger en indikation på om en kom- mun eller stadsdel har fler ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen.

BILD 11.ANTAL YTTERFALL PER 1000 INVÅNARE INOM BUF0-19 ÅR.

Antalet ytterfall per 1 000 invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna. Intervallet i bild 11 sträcker mig mellan 0,7 – 9,5 stycken. Andelen institutionsplaceringar har van- ligtvis en stark bidragande effekt till ytterfall. Kommunens storlek och antalet ytterfall i förhållande till antal kommuninvånare verkar inte ha något samband.

6,8 9,5 5,35,6 4,94,9 4,64,7 4,54,6 3,64,2 3,53,6 3,43,5 3,33,3 3,23,2 2,82,9 2,72,7 2,62,6 2,42,5 2,32,3 1,92,1 1,71,8 1,71,7 1,71,7 1,61,6 1,01,4 0,80,9 0,70,8

0 2 4 6 8 10 12

Älvkarleby Kalmar GBG, Östra Göteborg Vimmerby GBG, Centrum Örebro Orust GBG, Angered GBG, AFH Älmhult Gagnef Tierp Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Falun SimrishamnMora Gotland KristianstadVara GBG, Örgryte-Härlanda Ronneby GBG, Västra Hisingen Laholm GBG, Lundby GBG, Majorna-Linné Karlskoga Ängelholm Kramfors GBG, Västra Göteborg Boden Härnösand Svenljunga Hammarö Falkenberg Öckerö Kungälv Nyköping Varberg Härryda Karlshamn Halmstad Kumla Hällefors Ulricehamn Gislaved

Antal per 1 000 invånare

Kommun/satdsdel

Antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare över 20 år

Diagrammet i bild 12 nedan visar antalet ytterfall per 1 000 invånare för samtliga insat- ser inom vuxna missbrukare, där ytterfallsgränsen är bestämd till 300 000 kronor per individ och år. Även här ger diagrammet en indikation om en kommun har en högre andel ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen.

BILD 12.ANTAL YTTERFALL PER 1000 INVÅNARE INOM VUX,20 ÅR OCH ÄLDRE.

Antalet ytterfall per 1 000 invånare över 20 år varierar mellan kommunerna från 0,1 till 3,7 stycken. Ett antal stadsdelar i Göteborg har mellan 2,3 och 3,7 ytterfall per 1 000 in- vånare. Boendebrist i kommunen och andelen institutionsplaceringar är två faktorer som kan dra upp antalet ytterfall.

2,8 3,7 1,8 2,3

1,3 1,7 1,21,3 1,11,2 0,91,0 0,80,9 0,70,7 0,70,7 0,50,6 0,50,5 0,50,5 0,40,4 0,40,4 0,30,4 0,30,3 0,30,3 0,30,3 0,30,3 0,30,3 0,20,2 0,20,2 0,10,1

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen Göteborg, totalt GBG, Majorna-Linné GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Centrum GBG, Lundby GBG, Örgryte-Härlanda Tierp Nyköping Boden Falun Gislaved Simrishamn Örebro ÖckeröMora Falkenberg Laholm Kalmar Älvsbyn Hammarö Karlshamn Vimmerby KungälvVara Härryda Ulricehamn Orust Älmhult Gotland Ronneby Härnösand Älvkarleby Kristianstad Varberg Ängelholm Svenljunga Karlskoga Kumla Hällefors Kramfors Gagnef

Procent

Kommun/stadsdel

Brukar- och insatsmix

I följande avsnitt ligger fokus på att se till kostnadsfördelningen av de olika insatserna inom respektive verksamhet BUF och VUX.

BUF – insatsernas kostnadsfördelning, procent

Följande diagram i bild 13 visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom BUF, samt vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget. Bortsett från öppen verksamhet är samtliga insatser biståndsbedömda.

Variationen mellan olika kommuner är stor vid utformningen av olika insatser. Det kan bland annat bero på att kommunerna har olika strategi i strävan att möta brukar-BILD 13.KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM BUF,KPB-KOMMUNER OCH STADSDE-

LAR 2014.PROCENT.

0% 50% 100%

Orust ÄlvkarlebyGBG, AFHRonneby SimrishamnKarlshamnHärrydaÄlmhultKalmarKumlaMora GBG, Lundby Göteborg, totalt GBG, Västra GöteborgGBG, Östra GöteborgGBG, AngeredÄngelholmHammaröLaholmBodenTierp

GBG, Örgryte-HärlandaGBG, Västra HisingenGBG, Norra HisingenGBG, Majorna-LinnéGBG, CentrumKristianstadUlricehamnFalkenbergSvenljungaHärnösandVimmerbyKarlskogaHalmstadNyköpingKramforsHälleforsGislavedVarbergGotlandKungälvÖckeröÖrebroGagnefFalunVara Procent

Kommun/Stadsdel

Extern placering HVB/SiS BUF Intern placering HVB BUF

Förhandsbedömning och utredning BUF Internt familjehem BUF Konsulentstött familjehem BUF Internt boende BUF Externt boende BUF Öppenvård BUF Öppen verksamhet BUF

nas behov. Några kommuner har exempelvis ett internt HVB-hem vilket påverkar ut- fallet i mixen. Externa placeringar och familjehemsvård skiljer sig kraftigt mellan kom- munerna.

BUF – insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård

Diagrammet i bild 14 nedan visar den procentuella fördelningen av biståndsbedömd öppenvård inom BUF-verksamheten och på så vis det utbud och val av insatser kom- munen har i dagsläget.

BILD 14.KOSTNADSFÖRDELNING ÖPPENVÅRDSINSATSER INOM BUF,KPB-KOMMUNER 2014.

PROCENT.

Variationen är stor mellan kommuner avseende utformning och hantering av olika öppenvårdsinsatser för att möta brukarnas behov. Skillnaderna gör det komplicerat att bedöma utfallet av olika insatsval. I Falkenberg och Kramfors utgör insatsen kon- taktperson/kontaktfamilj mer än 70 procent av insatserna inom öppenvård BUF.

0% 50% 100%

Kramfors Falkenberg Älmhult Hällefors Karlskoga Älvkarleby Karlshamn Ronneby Boden Gagnef Kungälv Simrishamn Tierp Ulricehamn Kalmar Vara Nyköping Kristianstad Härnösand Gislaved Mora Öckerö Gotland Härryda Varberg Orust Halmstad Hammarö Ängelholm Falun Örebro Kumla Vimmerby Svenljunga

Procent

Kommun

Kontaktperson/

kontaktfamilj BUF

Enskilt samtalsstöd BUF

Socialpedagogisk insats BUF

Programverksamhet BUF

Övrig intern öppenvård BUF

Extern öppenvård BUF