Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar

Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2019-2021

Linnéuniversitetet – en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet.

Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2018-04-18

Dnr: LNU 2018/1098-1.1.1

2 (28)

Innehåll

Några ord från rektor __________________________________ 3

Bakgrund ___________________________________________________ 4 Intern styrning och kontroll ____________________________________ 6

Verksamhetens inriktning _______________________________ 9

Kunskapsmiljöer _____________________________________________ 9

Kompetensförsörjning ________________________________________ 10

Kvalitetsarbete inom utbildning och forskning _____________________ 11

Utmanande utbildningar ______________________________________ 12

Framstående forskning _______________________________________ 14

Samhällelig drivkraft ________________________________________ 16

Globala värden _____________________________________________ 18

Internationalisering ________________________________________ 18

Hållbar utveckling _________________________________________ 19

Lika villkor ______________________________________________ 20

Verksamhetsstöd ____________________________________________ 22

Universitetsbiblioteket _______________________________________ 23

Ekonomiska planeringstal 2019-2021 ____________________________ 24

Anslagsfördelning _________________________________________ 25

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ___________ 25

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå _______________ 26

Gemensamma funktioner ___________________________________ 28

3 (28)

Några ord från rektor

Under 2018 startar arbetet för att identifiera våra styrkeområden, inom vilka vi ska bygga kreativa kunskapsmiljöer som möter samhällsutmaningar, stödjer nyskapande forskning och utvecklar utbildning som möter studenter och arbetsmarknadens utmaningar.

Universitetsledningen avsätter medel för att ge verktyg för att möjliggöra och pröva arbetssätt som stödjer att denna utveckling tar nästa steg för ett framgångsrikt universitet. Det är dags att börja resan mot ett systematiskt förverkligande av Visionen. Vi behöver använda våra resurser och dra nytta av den egna och det omgivande samhällets kompetenser på bästa sätt för att stå starka inför framtiden.

Vi började arbetet med det systematiska arbetet med utbildningskvaliteten och förnyelsen av det forskningsstrategiska arbetet förra året. Det är nu också dags att samla förbättringsarbetena till en start på arbetet för att ta fram Strategi 2025.

Tillsammans skapar vi förutsättningar för att erbjuda bra utbildning, bedriva nyfiken forskning och samhällsnyttig samverkan. Vi ska göra detta i en miljö och arbetsplats där vi har nolltolerans för trakasserier av alla slag.

Tillsammans formar vi framtiden!

Peter Aronsson, rektor

4 (28)

Bakgrund

Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020¹ pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till 2020. Universitetsstyrelsens beslut ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för

lärarutbildning (NLU), råd, kommittéer, universitetsförvaltning och

universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för kommande år. Planeringshorisonten är tre år även om ett övervägande fokus ligger på nästkommande år.

Planeringsförutsättningarna justeras under hösten beroende av exempelvis budgetpropositionen och planeringsprocessen.

Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel

Under hösten tar fakulteterna/NLU fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas på en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Utifrån universitetsstyrelsens uppdrag fastställer rektor i början på året fakultetsspecifika uppdrag med särskild betydelse för hela universitets utveckling.

Uppdragen följs upp kontinuerligt och sammantaget i samband med årsredovisning och dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Uppföljningen bidrar till att forma planeringsförutsättningar inför kommande år.

1 En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015-2020. Dnr 2014/323-1.1

5 (28)

Genom Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2019-2021 ger universitetsstyrelsen:

rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, råd, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta enligt de inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet.

Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetens inriktning, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, Ekonomiska förutsättningar, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt anslagsfördelning.

6 (28)

Intern styrning och kontroll

Syftet med intern styrning och kontroll (ISK) är dels att säkerställa att universitetet följer de krav² som ställs av regering och riksdag, dels att nå de strategiska målen i visions- och strategidokumentet: En resa in i framtiden, 2015-2020.

Rektor fattade i september 2017 beslut om kritiska faktorer för

Linnéuniversitetets utveckling och möjlighet att uppnå sina mål. De kritiska faktorerna kan uttryckas som både möjligheter och risker. Det primära är inte att ange numeriska värden för risker, utan snarare att på ett analytiskt och reflekterande sätt beskriva konsekvenser för universitetets utveckling samt vilka åtgärder som vidtas för att utnyttja potentialen i möjligheterna men även hantera risker.

Uppdragen till fakulteter/NLU och övrig verksamhet ges mot bakgrund av de kritiska faktorerna. Dessa uppdrag följs upp kontinuerligt och systematiskt via dialoger, årsredovisning och fakulteternas verksamhetsberättelser. Fakulteter/NLU ska, där så är möjligt, föreslå uppföljningsbara mål för varje uppdrag och beskriva hur dessa mål ska uppnås i förhållande till riskfaktorerna. Målen ska formuleras utifrån respektive fakultets/avdelnings förutsättningar.

Kritiska faktorer

1. Kompetensförsörjning

Det är viktigt att universitetet lyckas rekrytera nödvändig kompetens samt behålla och utveckla befintlig personal. Detta är avgörande för att nå målen för utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans och framstående forskning till nytta för samhällsutvecklingen.

Åtgärder

Linnéuniversitetet ska utveckla arbetet med att rekrytera och meritera medarbetare med kompetenser för att kunna bygga kreativa kunskapsmiljöer. Förutom

vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk kompetens ska ledarskap,

samverkanskompetens och annan erfarenhetsbaserad kompetens få en tydligare plats och värdering.

Att rekryteringsprocesser är effektiva och rättssäkra är viktiga förutsättningar för framgångsrik rekrytering av nya medarbetare med hög kompetens. Under 2018 startar ett arbete med syftet att utveckla arbetet med rekrytering och meritering vilket inkluderar både styrdokument och processer. Ett speciellt fokus läggs på att öka internationell rekrytering och att fakulteternas kompetensförsörjningsplaner ska uppdateras regelbundet och följas.

2. Ändamålsenliga arbetssätt och processer

Ändamålsenliga arbetssätt och processer är viktigt ur flera avseenden. Arbetssätten måste vara dynamiska och anpassas efter universitetets utveckling för att stödja kärnverksamheten och bidra till att utveckla kunskapsmiljöer. Ändamålsenliga arbetssätt och processer bidrar även till transparens, kvalitet och effektivitet.

Åtgärder

Samtliga delar ska kontinuerligt se över arbetssätt och processer. Uppföljning av mål och uppdrag ska göras systematiskt. Universitetsledningens kansli har särskilt ansvar för att säkra detta organisatoriskt. Rektor har gett fakulteter/NLU ett särskilt uppdrag

2 3§ myndighetsförordningen

7 (28)

att utbyta erfarenheter av goda exempel så att universitetet blir en lärande organisation.

3. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar

För att möta samhällets behov och förbereda studenterna för arbetslivet krävs att universitetet regelbundet ser över utbudet. Utbildning på avancerad nivå ska öka för att bidra till forskningsöverbyggnad.

Åtgärder

Utbildningsutbudet ska ses över systematiskt och fakulteter/NLU har i uppdrag att anpassa utbildningsvolymen efter tilldelat anslag. Utveckling och profilering av utbudet ska göras inom denna ram samt utveckling av attraktiva utbildningar, utbildningskvalitet, avancerad nivå, internationella kurser och koppling till kunskapsmiljöer.

4. Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning

Linnéuniversitetets stående utmaning sedan fusionen har varit att bedriva högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning trots ett lågt forskningsanslag.

Universitetet har arbetat kontinuerligt och målmedvetet för att öka såväl anslag som den externa finansieringen.

Åtgärder

Ett grundläggande tema i de externa bedömarnas rekommendationer är profilering och kraftsamling för att utveckla miljöer som starkare knyter samman utbildning och forskning. Dessa rekommendationer stödjer universitets ambitioner och långsiktiga arbete med att utveckla starka kunskapsmiljöer.

Fakulteterna har i uppdrag att se över hur forskningsmedel fördelas från och med 2019. För att öka forskningsvolymen och etablera en balans mellan utbildning och forskning krävs ett ökat anslag för forskning.

5. Utveckling av ett gott ledarskap

Ett gott ledarskap är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö för medarbetare och studenter. I en akademisk miljö är kunskap och engagemang av yttersta betydelse. Att ta tillvara drivkraften i kollegiet är

nödvändigt för att skapa engagemang samt upprätthålla och utveckla en kvalitetskultur.

Åtgärder

En viktig del av ett gott ledarskap är att integrera ett systematiskt arbetsmiljöarbete i den dagliga verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete förutsätter att

arbetsmiljöfrågor integreras i verksamhetsplanering och uppföljning samt att medarbetare ges förutsättningar att bidra till att universitetet når sina mål.

Systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar organisatoriska, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden. En översyn av delegationsordningen tillsammans med en väl fungerande chefsutbildning, kan bidra till en rimlig arbetsbörda för chefer och en god arbetsmiljö för medarbetarna. Universitetets samtliga delar ges i uppdrag att arbeta för att integrera och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Sammanfattning

Arbetet med intern styrning och kontroll berör hela universitetet och innebär att samtliga delar ska förhålla sig till de kritiska faktorerna.

8 (28)

Avseende intern styrning och kontroll ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019.

Universitetsnivå och fakulteter/NLU:

• ska beskriva vilka åtgärder man vidtar för att nå måluppfyllelse och hantera risker i verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.

• för fakulteter/NLU gäller att målen ska presenteras i fakulteternas preliminära verksamhetsplan för 2019-2021.

9 (28)

Verksamhetens inriktning

Kunskapsmiljöer

Mot bakgrund av de kritiska faktorerna och Linnéuniversitetets Vision och strategi sker ett ökat fokus på kunskapsmiljöer. Genom att samla resurser och kompetenser i kunskapsmiljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan ökar

universitetets förmåga att möta samhällsutmaningar. Fakulteterna har i uppdrag att bygga upp kompletta akademiska miljöer med ett väl avvägt utbildningsutbud på grund- och avancerad nivå. En stabil forskarutbildning ska vara en brygga till fakulteternas forskningsmiljöer.

Kunskapsmiljöer bildas då kompletta akademiska miljöer samverkar för att möta samhällsutmaningar och bistår med miljö och stimulans för nyskapande samarbeten och stärkt förmåga att samla resurser. Genom att kunskapsmiljöer har akademiska ämnen som utgångspunkt skapas legitimitet och ökar förmågan till

ämnesfördjupning samt vetenskaplig och samhällelig förnyelse.

Följande kriterier utgör basen för en kunskapsmiljö:

• utbildning, forskning och samverkan och adresserar en eller flera samhällsutmaningar

• ämnen/delar av ämnen, centra, Lnuc, samarbetsplattformar som bidrar till, förstärker och hämtar inspiration från kunskapsområden miljön verkar inom

• den är större än akademiska huvudområden och hämtar i regel kompetens från flera fakulteter

• medarbetares kunskapssökande och engagemang som inspireras av närhet och nytta i samspelet med samhällsfrågor

• initiativ till prioritering av satsningar på utbildningsutbud, forskningsområden och samverkansformer/områden

• koordinerad rekrytering av nyckelkompetenser inom såväl verksamhetsstöd som akademi.

Process

Rektor har inför 2018 gett uppdrag åt fakulteter att utveckla kunskapsmiljöer över organisatoriska gränser, bland annat inom lärande, hållbar utveckling och

information studies.

Samtliga fakulteter uppdras att föreslå kunskapsmiljöer som uppfyller kriterierna ovan, samt att identifiera sätt att stödja spirande, mogna och/eller framstående miljöer. Rektor beslutar om principer och process för inrättande av kunskapsmiljöer.

Ekonomiska förutsättningar

En kunskapsmiljö av strategisk betydelse på fakultets- och lärosätesnivå kan i ett inledande skede erhålla utvecklingsmedel från rektor. Forskning och utbildning inom en inrättad kunskapsmiljö ska bedrivas och växa inom fakultetens befintliga anslag.

Avseende kunskapsmiljöer ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019.

Universitetsnivå:

10 (28)

• fastställa principer och process för inrättande av och arbete med kunskapsmiljöer.

Fakulteter/NLU:

• föreslå inrättande av kunskapsmiljöer

• identifiera sätt att stödja spirande, mogna och framstående miljöer

• utveckla och synliggöra fakultetsövergripande arbetssätt.

Kompetensförsörjning

Linnéuniversitetets andel disputerade lärare har ökat från 55 procent (2011) till 71 procent (2017)³. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare framför allt inom professionsutbildningar. Samtidigt behövs lärare med professionserfarenhet och lärare med kompetens inom samverkan och internationalisering. För att betona behovet av olika kompetenser samt vikten av att värna och utveckla befintlig personal har rektor beslutat om en översyn av processer och principer för såväl rekrytering som meritering. Resultatet av översynen redovisas under 2018 och ska implementeras under 2019.

Ett mål i regleringsbrevet är att Linnéuniversitetet ska höja andelen nyrekryterade kvinnliga professorer till 46 procent under perioden 2017-2019. För 2017 uppgår andelen kvinnliga professorer till 38 procent vid Linnéuniversitetet.

Internationell rekrytering bidrar till att universitetet berikas och att rekryteringsbasen breddas, det bidrar även till universitetets kvalitet och fortsatta utveckling och profilering. Universitetets ambitioner har de senaste åren varit att öka andelen internationell rekrytering.

Rektor avser att stödja strategisk rekrytering som bidrar till utveckling av

kunskapsmiljöer. Det är av stor betydelse att se över det samlade verksamhetsstödet avseende behov av kompetensutveckling och nyckelrekryteringar för att vara ett stöd i arbetet med kunskapsmiljöer.

Inom kompetensförsörjning ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019.

Universitetsnivå:

• utveckla processer och principer för rekrytering och meritering som stöder skapandet av universitetsgemensamma kunskapsmiljöer

• stärka stödet för internationell rekrytering.

Fakultetsnivå/NLU:

• formulera mål för att öka andelen disputerade lärare och professorer

• beskriva hur fakulteten arbetar med rekrytering i linje med uppbyggnad av kunskapsmiljöer, och i relation till kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt

• formulera mål för ökning av internationell rekrytering

• formulera mål för ökning av andelen nyrekryterade kvinnliga professorer.

3 Avser årsarbetskrafter.

11 (28)

Kvalitetsarbete inom utbildning och forskning

UKÄ har regeringens uppdrag att vidareutveckla och implementera ett system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Under 2017 har UKÄ getts ett breddat uppdrag då även forskning ingår i deras granskningsuppdrag. I huvudsak innebär systemet att lärosätena ges ansvaret att följa upp utbildningarnas och forskningens kvalitet medan UKÄ:s uppgift blir att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem.

Under 2018 inriktas arbetet på att se över och utveckla ett systematiskt arbete med att följa upp och utveckla forskningens kvalitet. Ett steg har redan tagits genom att fördelningen av forskningsmedel är en del av kvalitetssäkringen.

När det gäller forskningsdata samordnar Svensk Nationell Datatjänst (SND) med uppdrag från Vetenskapsrådet en infrastruktur som stödjer universitets och högskolors arbete med att göra forskningsdata tillgängliga.

Drygt 25 ytterligare lärosäten, däribland Linnéuniversitetet, ingår i SND:s nätverk.

Under 2017 skrevs ett ”Letter of Intent” och som nätverksmedlem förbinder vi oss att etablera en så kallad Data Access Unit (DAU), en lokal funktion för

datahantering. Linnéuniversitetets DAU kommer att utgöra en kontakt- och

stödpunkt för forskarna vid upprättande av datahanteringsplaner, vid bearbetning av forskningsdata och tillhörande metadata, och ska även kunna ge rådgivning kring datarelaterad juridik, IT och arkivfrågor.

Rektor har beslutat att inrätta ett råd för utbildning och lärande vilket är en

förstärkning av arbetet med utbildningskvalitet på samtliga nivåer. I uppdraget ingår även att samordna arbetet med utbildningsutbudet med utgångspunkt i bland annat kvalitetsgranskning och uppföljning.

Rektor har aviserat att ett forskningsråd kommer att inrättas under 2018. Rådet ska arbeta med forskningsfrågor såsom forskningskvalitet och forskningsstrategi.

Utbildningsutveckling

Från 2019 kommer medel att avsättas för utbildningsutveckling. Medel ska användas för åtgärder som bidrar till en positiv utveckling av Linnéuniversitetets utbildningar, exempelvis genom pedagogiska insatser.

Under 2018 flyttas ansvaret för samordning av högskolepedagogiska frågor till Universitetsbiblioteket (UB). Akademiskt leds arbetet av Rådet för utbildning och lärande med ambitionen att högskolepedagogiska frågor ska lyftas och prioriteras.

Även digitalt lärande och personalens kompetensutveckling ska knytas till det högskolepedagogiska arbetet.

12 (28)

Utmanande utbildningar

Profilering av utbildningsutbudet

Universitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud med många programutbildningar och ännu fler fristående kurser. Under 2018 genomförs en genomgripande analys av utbildningsutbudet. Analysen ska omfatta söktryck och genomströmning men även forskningsanknytning och relevans för studenter och samhällets utveckling.

Analysen ska även inkludera på vilket sätt utbildningar bidrar till kunskapsmiljöer och samhällsutmaningar.

Kvalitetsarbete inom grundutbildning och utbildning på forskarnivå

Linnéuniversitetet samarbetar med Karlstads universitet och Mittuniversitetet med att utvärdera lärosätenas samtliga utbildningar. Utbildningarna utvärderas av bedömargrupper bestående av externa och interna sakkunniga samt representanter från arbetsliv och studenter. Utbildningarna utvärderas successivt under en sexårscykel. Linnéuniversitetet kompletterar de lärosätesgemensamma

utvärderingarna med ett internt systematiskt arbete för att utveckla och följa upp utbildningarnas kvalitet.

Fakulteterna ska kunna redovisa hur förstärkningen av humsam-prislappen går till verksamheternas kvalitetsarbete och följa upp effekterna av kvalitetsförstärkningen.

Samtliga fakulteter har i uppdrag att säkerställa att alla doktorander får en god introduktion, har en god arbetsmiljö, att individuella studieplaner följs upp regelbundet samt att doktoranderna erbjuds ett adekvat kursutbud. Uppdraget är förbättringsåtgärder till följd av Doktorandbarometern.

Utbildning på avancerad nivå och uppdragsutbildning ska öka

En betydande del av Linnéuniversitetets utbildningsutbud är professionsutbildningar som riskerar att bli framtida bristyrken såsom högskoleingenjör, sjuksköterska, psykolog, socionom och lärare. Andelen professionsutbildningar är 36 procent av det totala utbudet av programutbildningar. I anslutning till dessa utbildningar har Linnéuniversitetet en dynamisk och omfattande samverkan med berörd

arbetsmarknad. Universitetets stöd från näringsliv och offentliga aktörer har resulterat i ökad externfinansiering och gemensamma satsningar på exempelvis professionsutveckling, innovationsmiljöer och infrastruktur.

Det är viktigt att stärka professionsutbildningarnas forskningsbas och koppling till utbildningar på avancerad nivå. Andelen studenter på avancerad nivå har ökat endast marginellt under senare år. Fakulteterna/NLU måste fortsätta prioritera arbetet med att öka denna andel inte minst för att främja forskningsöverbyggnaden. För att stimulera ökning på avancerad nivå ska en modell för förändrad ersättningsnivå tas fram.

Uppdragsutbildning främjar utveckling av demokrati, kunskapsutveckling och tillväxt samt en god utbildning och forskning. Linnéuniversitetets ambition är att öka uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning. För att uppnå denna ambition ska arbetet med uppdragsutbildning utvecklas avseende ekonomiska och organisatoriska förutsättningar men även planering på fakultets- och institutionsnivå.

Vård- och lärarutbildningar en viktig del av fort- och vidareutbildning I universitetets uppdrag ingår att öka antalet platser inom vård- och

lärarutbildningar. Fler platser inom dessa utbildningar innebär att andra utbildningar

13 (28)

måste minska. Sjuksköterskeprogrammet samt specialistsjuksköterskeprogrammen förväntas klara en ökning av antal studieplatser under 2018 samtidigt som anslagen inte ökar i samma takt. För att fortsätta driva dessa program i större format krävs omfördelningar eller annan finansiering.

Skolans kompetensbehov fylls delvis genom nationella lyft och

skolutvecklingsprogram med Linnéuniversitetet som en aktiv part. En viktig satsning för att Linnéuniversitetet ska möta utmaningar på skolområdet är att utveckla en flerdisciplinär kunskapsmiljö för skola och lärande.

Inom utmanande utbildningar ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019:

Universitetsnivå:

• presentera instruktioner för översyn av utbildningsutbudet

• presentera en modell för förändrad ersättningsnivå för utbildning på avancerad nivå

• utveckla stöd för uppdragsutbildning

• följa upp hur förstärkning av humsam-prislappen har använts

• implementera samordning av högskolepedagogiska frågor

• implementera en strategi för digitalt lärande

• implementera kvalitetssäkringssystem för utbildning.

Fakultetsnivå:

• formulera mål för profilering av utbudet, ökad andel studenter på avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer.

• formulera mål för en ökad omfattning på uppdragsutbildning

• implementera förbättringsåtgärder inom forskarutbildningen avseende introduktion, arbetsmiljö, att individuella studieplaner följs upp regelbundet samt att doktoranderna erbjuds ett adekvat kursutbud.

14 (28)

Framstående forskning

Kvalitetsarbete inom forskning

Det forskningspolitiska målet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Universitet och högskolor har ansvaret för forskningens kvalitet vilket avser både uppföljning och utveckling.

Utvecklingen av förutsättningar för att bedriva forskning⁴ fortskrider i linje med de externa bedömarnas rekommendationer. Dessa rekommendationer har redan gjort avtryck och vävs in i verksamhetsplaneringen för kommande år. Översynen ger ett större fokus på omvärldsbevakning, inte minst i relation till de nya universiteten. En central rekommendation är att röra sig från en premiering av individer till att stärka utveckling av forskningsmiljöer.

Övriga förslag på förbättringsområden är behov av ökad forskningsvolym, inte bara genom ökad publicering och externfinansiering utan även genom rekrytering av nyckelkompetens, reviderade principer för fördelning av forskningsanslaget, profilering inom forskning och ett starkare verksamhetsstöd.

Systematiskt arbete för uppföljning av kvalitet

Linnéuniversitet ska med tanke på UKÄ:s uppdrag utveckla ett systematiskt sätt att följa upp och utveckla forskningens kvalitet. Rektor har beslutat om anvisningar för fakulteternas fördelning av forskningsmedel. Fakulteternas fördelningsmodeller ska bidra till forskning av hög kvalitet som utvecklar kompletta akademiska miljöer.

Fakulteternas fördelningsmodeller ska utvärderas av externa granskare minst vart tredje år. Modellen ska garantera att fördelning av medel sker på jämlika villkor.

Fakulteterna ska vid dialogerna beskriva och värdera hur kvalitetsarbetet framskrider och hur det bidrar till att nå strategiska mål.

Universitetet ska delta aktivt i tillhandahållande och nyttjande av

forskningsinfrastruktur. Under 2018 inleds ett arbete för att ta fram en strategi för forskningens infrastruktur och finansiering av denna. Strategin ska beröra intern och extern forskningsinfrastruktur, exempelvis deltagande i konsortiet som stödjer driften av MAX IV.

Externfinansiering och vetenskapliga publikationer ska öka

Universitetet har under flera år satsat på att öka forskningens externfinansiering och antalet vetenskapliga publiceringar. För att kompensera ett lågt forskningsanslag ska externfinansieringen ligga på samma nivå som forskningsanslaget. Intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 19 procent mellan 2012 och 2017. Externfinansieringen har minskat de två senaste åren, men har återhämtat sig.

I jämförelse med andra lärosäten är andelen externa medel fortfarande låg.

Fakulteterna ges i uppdrag att öka de externa intäkterna samt att omsätta externa medel i forskningsprestationer. Fakulteter uppmanas även att planera för externa ansökningar genom avsättningar för samfinansiering av externfinansiering.

Rektor omfördelar medel för att premiera fakulteter som är framgångsrika avseende externfinansiering och vetenskaplig publicering. Därutöver är ambitionen även att framgångsrik samverkan premieras under 2019.

Linnéuniversitetet har i relation till KK-stiftelsen ökat möjligheterna till finansiering. Ansträngningarna ska följas upp och leda till flera ansökningar.

4 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/1708-1.1)

15 (28)

Fakulteterna ska med stöd från Avdelningen för externa relationer arbeta mot andra stora finansiärer såsom KKS, Vinnova, Energimyndigheten och Familjen Kamprad inte minst inom humaniora/samhällsvetenskap. Under 2018 ska ett systematiskt arbete med fundraising⁵ utvecklas.

Stödet för Open Access (OA) ska stärka spridning och tillgängliggörande av publikationer. Ett system för att följa upp kostnaderna för författaravgifter ska utformas liksom rutiner för att följa publicering via OA. Linnéuniversitetet har anslutit sig till Nationell arkivdatabas för att möta kraven på OA.

Gällande framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019:

Universitetsnivå:

• utveckla ett systematiskt arbete med att följa upp och utveckla forskningens kvalitet

• utveckla ett systematiskt arbete med fundraising

• utveckla stöd för att söka externa medel

• utveckla förutsättningarna för att bedriva forskning

• presentera ett system som stödjer publicering via Open Access.

• presentera en strategi för hanteringen av forskningens infrastruktur och dess finansiering.

Fakultet/NLU:

• beskriva och värdera hur kvalitetsarbetet framskrider och bidrar till att nå strategiska mål

• presentera en fördelningsmodell utifrån fastställda principer

• formulera mål för hur aktiviteter mellan fakulteter kan utveckla forskningsmiljöer

• formulera mål för ökning av forskningens externfinansiering

• formulera mål för ökning av den vetenskapliga publiceringen.

5 penninginsamling

16 (28)

Samhällelig drivkraft

I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt.

Linnéuniversitetets samhällsengagemang ska stärka universitetets forskning och utbildning, i kunskapsmiljöer.

Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan samt nyttiggörande av kunskap och forskning. Dessa ambitioner uttrycks i regeringens forskningspolitiska proposition.

Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft. Det bekräftades av Vinnovas utvärdering av samverkan under 2016, där Linnéuniversitetet fick högsta betyg. Under 2017 tilldelades Linnéuniversitetet dessutom två av fyra nationella utmärkelser inom Sweden Impact Award, där forskningens samhällspåverkan premieras.

För att integrera forskning och utbildning som samhällelig drivkraft har rektor utlyst strategiska medel för att tillsammans med minst tre fakulteter bilda strategiska plattformar som initierar eller stödjer kunskapsmiljöer med stor potential. I ett första steg har två plattformar inrättats, som får ekonomiskt stöd för tre år.

Samtidigt har Linnéuniversitetet inlett en treårig satsning på att utveckla

samverkanskapaciteten, där universitetet får ekonomiskt stöd av Vinnova genom sex projekt. Fokusområden för dessa satsningar är strategiska partnerskap, arenor för samverkan, impact genom forskning och utbildning, uppdragsutbildning, högre utbildning utanför campusorter samt intellektuella tillgångar.

Utveckling av samverkanskapaciteten är en treårig satsning med speciellt fokus på att utveckla stabila plattformar för samhällelig drivkraft samt processer och strukturer för strategiska partnerskap.

Från och med 2019 är ambitionen att medel för forskning omfördelas baserat på samverkansindikatorer. Av den anledningen ska förslag på hur samverkan kan dokumenteras, värderas och beskrivas tas fram.

Medarbetarnas samverkan med det omgivande samhället är viktigt för Linnéuniversitetets utveckling och alla medarbetare ska senast vid årsskiftet rapportera bisysslor. HR-avdelningen har fått ett särskilt uppdrag att följa upp rapporteringen.

Inom samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019:

Universitetsnivå:

• ta fram ett förslag på hur samverkan kan dokumenteras, beskrivas, värderas och synliggöras

• föreslå en modell för omfördelning baserat på samverkan

• föreslå hur stödet för uppdragsutbildning, alumnarbete, integration samt projektledning ska utvecklas.

17 (28)

Fakultet/NLU:

• föreslå hur samverkansarbetet ska prioriteras och utvecklas i linje med policyn för samhällelig drivkraft

• föreslå incitament och förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft.

18 (28)

Globala värden

Internationalisering

Internationaliseringspolicyn framhåller internationalisering som medel för att uppnå hög kvalitet och omfattar ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både fysisk och digital kunskapsmiljö.

Internationaliseringsarbetet förstärks genom att alla studenter ska möta ett

internationellt perspektiv genom lärare och studenter från andra länder eller genom fysiska eller digitala utbyten. Internationella perspektiv förstärker utbildningarnas kvalitet och bidrar till att öka studenternas lärande.

Linnéuniversitets ambition är att öka antalet studenter som förlägger del av sin utbildning utomlands. En tydligare koppling mellan programutbildningar och partnerlärosäten samt konkreta åtgärder krävs för att uppnå målet. Inresande studenter väntas öka varför en samordnad och kvalitetssäkrad process för rekrytering, mottagande och kvalitet i klassrummet är nödvändig.

Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019:

Universitetsnivå:

• koppla internationalisering till uppföljning av utbildningarnas kvalitet och som en faktor som stärker kompletta kunskapsmiljöer

• föreslå hur verksamhetsstödet till internationalisering för mobilitet och internationell studentrekrytering kan vidareutvecklas.

Fakultet/NLU:

• formulera mål för att öka antalet utresande studenter

• formulera mål för en ökad internationell rekrytering av studenter

• föreslå hur internationella perspektiv och kulturell mångfald ska synliggöras i utbildningar, exempelvis genom virtuell mobilitet

• föreslå hur internationella samarbetsavtal ska kvalitetssäkras.

19 (28)

Hållbar utveckling

I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020 fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Detta understryks i Policyn för hållbar utveckling genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling.

FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för arbetet med hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande.

Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar universitetet till en hållbar

samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete.

Hållbarhetsarbetet innefattar allt från direkt miljöpåverkan, till hållbarhetsfrågor i utbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Kommittén för hållbar framtid formulerar universitetets ambitioner i treåriga hållbarhetsmål.

Kommittén för hållbar framtid arbetar med en bred definition av hållbarhet och inkluderar frågor som tidigare hamnat under området lika villkor. I och med en gemensam kommitté integreras områdena hållbar utveckling och lika villkor.

Som ett led i att ständigt förbättra miljöarbetet har universitetet arbetat för att bli miljöcertifierat enligt ISO-standard, vilket uppnåddes våren 2018.

Miljöledningssystemet är ett verktyg för att integrera hållbarhetsperspektiv i hela verksamheten. En certifiering ställer krav på systematik, exempelvis med

återkommande interna och externa miljörevisioner. Det säkerställer medvetenhet och ett aktivt arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor i hela organisationen.

Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019:

Universitetsnivå:

• formulera mål och handlingsplan för 2019-2021 som knyter an till Agenda 2030 och som integrerar hållbar utveckling med lika villkor och

jämställdhetsintegrering

• implementera miljöledningssystemet på universitetsövergripande nivå.

Fakultet/NLU:

• föreslå hur hållbarhetsmålen kan brytas ned i konkreta aktiviteter på institutionsnivå

• implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå.

20 (28)

Lika villkor

Linnéuniversitetets ambition är att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderpolitiska målen. Därför bedrivs ett målinriktat arbete för

jämställdhet⁶ och för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och anställda oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder⁷. Åtgärder vidtas på fakulteter och avdelningar för att synliggöra risker för

diskriminering, sexuella och andra trakasserier i studiemiljön och uppfylla lagkraven i diskrimineringslagen.

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Enligt Diskrimineringslagen⁸ ska alla lärosäten bedriva ett målinriktat arbete med åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och anställda oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuella läggning och ålder.

Linnéuniversitetet ska varje år upprätta en plan med översikt över åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och medarbetare. Den nya diskrimineringslagen kräver att universitet dokumenterar åtgärder genom

kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning. Planen följs upp med en redovisning av hur åtgärder genomförts och uppföljning tas in i efterföljande plan.

Jämställdhetsintegrering

Under perioden 2016–2019 har alla statliga lärosäten fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet är att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Poängen med jämställdhetsintegrering är att motverka att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet.

Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio problemområden, bland annat karriärvägar inom akademin, könsbundna studieval samt bristande och varierade kunskap om genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv.

Jämställdhet och utbildningskvalité

UKÄ inkluderar jämställdhetsperspektivet utvärderingen av lärosätenas

utbildningskvalitet. Linnéuniversitetet ska säkerställa ett systematiskt arbete som beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhet är en del av Linnéuniversitetets kvalitetssystem och kvalitetsarbete.

I verksamhetsplaner, mål och strategi kan alla avdelningar och fakulteter beskriva sitt löpande arbete för systematiskt beakta jämställdhet i utbildningar. Beskrivningen kan innehålla jämställdhetsmål- och strategier samt hur dessa mål följs upp och vilka åtgärder som vidtas om målen inte uppnåtts.

Inom lika villkor ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019:

Universitetsnivå:

• föreslå hur ett målinriktat och systematiskt arbete ska bedrivas för att uppfylla åtgärder i Plan för jämställdhetsintegrering och Plan för lika rättigheter och möjligheter

6 Plan för jämställdhetsintegrering

7 Plan för lika rättigheter och möjligheter

8 (SFS 2008:567)

21 (28)

• föreslå hur ett systematiskt arbete med att säkerställa att jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande ska bedrivas.

Fakultet/NLU:

• beskriva hur man ska delta i genomförandet av jämställdhetsintegrering enligt planen för jämställdhetsintegrering

• redovisa hur det systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande bedrivs.

22 (28)

Verksamhetsstöd

Verksamhetsstödet ska stödja hela Linnéuniversitetet avseende utbildning, forskning och samverkan. Arbetssätten ska anpassas för arbetet med kunskapsmiljöer och tillse att arbetsprocesser löper smidigt och effektivt över organisatoriska gränser. De övergripande målen för verksamhetsstödet är att samla kompetenser, utveckla professioner, stärka rättssäkerheten och skapa delaktighet för att förenkla,

standardisera, förbättra och effektivisera samt att kunna möta nya förväntningar och behov.

Under 2019 avsätts medel för utveckling av verksamhetsstödet så att arbetssätten kan anpassas, rekrytering av nyckelkompetenser möjliggörs och så att professionen kan utvecklas och stärkas.

Universitetets verksamhetsstöd är uppdelat i universitets- och fakultetsförvaltning.

Universitetsdirektören har i uppdrag att leda och utveckla verksamhetsstödets samlade processer i dialog med universitets- och fakultetsledning.

Prioriterade områden för verksamhetsstödet

För utveckling av verksamhetsstödet gäller att skapa tydliga kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar samt mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna.

I arbetet med intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag.

I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå analys av konsekvenser bland annat för de kritiska faktorerna. En annan del av arbetet är att återkommande gå igenom intern kontroll med chefer inom verksamhetsstödet.

Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2019:

• stödja arbetet med prioriterade uppdrag som anges vid strategiska områden i verksamhetsplanen

• föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar

• fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna för att hitta kommunikativa, verksamhetsnyttiga och rättssäkra processer

• utveckla arbetet med intern styrning och kontroll genom att identifiera, värdera och återkoppla till ledningen risker för att universitetet inte når krav som ställs i lag och förordning

• utveckla uppföljning kopplat till verksamhetsplanering i enlighet med policyn för intern styrning och kontroll

• utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal.

23 (28)

Universitetsbiblioteket

Universitetsbiblioteket (UB) har ett övergripande uppdrag^[1] som sammanfattas i fyra huvudområden. Det första området är att tillhandahålla relevanta informationsresurser.

Området innebär utmaningar dels vad gäller prisökningar på licenser för databaser och andra medier, dels kring en komplex informationsförsörjningsvärld där information återfinns i nya sammanhang och i nya format. Risken för inlåsningseffekter, där medieresurser blir mindre tillgängliga trots digitala format, har uppmärksammats både nationellt och internationellt och här pågår omfattande arbete både inom EU och i Sverige.

Det andra området är publiceringsverksamheten. Lärare och forskare måste förhålla sig till en mycket föränderlig verklighet i arbetet med att sprida publikationer och forskningsdata. Meriteringssystemet är knutet till publicering i tidskrifter med hög impact. Vetenskapsrådet, tillsammans med Kungliga biblioteket, verkar för att all offentligt finansierad forskning ska publiceras fritt från och med 2025. Även kraven på att publicera forskningsdata med öppen tillgång ökar. Linnéuniversitetet ingår i det nätverk som, under ledning av Svensk Nationell Datatjänst och VR, bygger upp lokala stödenheter (Data Access Units) på respektive lärosäten. Arbetet med att stödja omställningen till Open Access måste intensifieras under kommande år.

Det tredje området gäller stöd och samarbete kring utbildning och forskning. Fokus ligger på att utveckla relevanta tjänster i samverkan med studenter, lärare och forskare. Det sker genom digitalt stöd, exempelvis instruktionsfilmer och enkla gränssnitt till tjänster, som är tillgängliga dygnet runt, men även genom samarbeten med lärare och forskargrupper. Samarbeten på undervisningssidan fortsätter med ett helhetsperspektiv på sök- och skrivprocessen. Ambitionen är att samarbetet med forskningen ska öka. Där finns en viktig roll för att nyttiggöra

bibliotekariekompetensen inom forskningsprojekt för att synliggöra och

tillgängliggöra forskningsdata samt andra områden med relevans för forskningen.

Bibliotekariekompetens inom metadata ska också stödja universitetsgemensamma system/webbkanaler. Systeminnehåll ska göras sökbart och tillgängligt på ett mer effektivt sätt för att på så sätt sprida forskning och utbildning.

Det fjärde området gäller fysiska och digitala lärmiljöer. Ett stort åtagande är att i samarbete med studenterna skapa ändamålsenliga och kreativa lärmiljöer i de nya lokalerna i Kalmar. Under perioden bör även en utveckling av ”det offentliga rummet”

för möten mellan allmänhet och universitetets verksamhet påbörjas. UB ansvarar för verksamheten inom det kulturella universitetet från och med 2018. I en allt mer digital tid ökar behoven av fysiska mötesplatser och biblioteksrummet bör vara en arena för dessa möten på ett mer målmedvetet sätt. Parallellt fortsätter utvecklingen av digitala lärmiljöer. LnuPlay används allt mer och innehåller en ansenlig mängd filmer främst för undervisningsbruk. För att ytterligare öka kvaliteten på inspelade filmer spelar samarbetet med den nya Medieproduktionsenheten en viktig roll.

Ansvaret för området högskolepedagogik har från och med 2018 lagts inom UB och ett omfattande utvecklingsarbete kring detta har inletts. Målet är att bygga upp ett relevant utbud av kurser men även en digital infrastruktur till stöd för universitetets lärare.

[1] https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/Organisation/universitetsbiblioteket/

24 (28)

Ekonomiska planeringstal 2019-2021

Ekonomiska planeringsförutsättningar

De generella ekonomiska förutsättningarna för 2019-2021 presenteras i tabell 1.

Anslaget för 2019 ökar med cirka 3 Mkr kronor, utöver pris- och löneuppräkning.

Ökningen består främst av utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen.

Forskningsanslaget är på samma nivå som 2018.

Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2019-2021 i 2018 års prisnivå¹, tkr.

12019-2021 i 2018 års prisnivå. Beloppen enligt budgetpropositionen 2018.

Preciserade planeringsförutsättningar för utbildningsanslaget framgår av tabell 2.

Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå¹, tkr

1 2019-2021 i 2018 års prisnivå. Beloppen 2018–2021 enligt budgetpropositionen för 2018.

2019 minskar anslaget för utbyggd läkar- och tandläkarutbildning. Samtidigt ökar anslagen för lärar- och förskollärarutbildningen. Utbildningsanslaget ökar något 2019 utöver pris- och löneomräkning.

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan

993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557 1 074 842 1 074 842

285 795 318 453 323 317 335 303 335 303 335 303 335 303

S ärskilda medel 27 609 16 511 16 764 17 074 17 074 17 074 17 074

Fortbildning av journalister (Fojo) 10 052 10 188 10 344 10 535 10 535 10 535 10 535

Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 6 236 6 323 6 420 6 539 6 539 6 539 6 539

Kvalitetsbaserad resursförstärkning 4 177

Kvalitetsförstärkning 7 144

S umma tilldelade anslag 1 306 662 1 347 184 1 369 387 1 420 282 1 422 934 1 427 219 1 427 219 Ekonomiska planeringsförutsättningar

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp)

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå

2016 2017 2018 2019 2020 2021

Takbelopp fg år 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557 1 074 842

Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 218 451 902 902

Tillfällig satsning på högskoleplatser -14 733 Tillfällig satsning på sjuksköterskor och

ingenjörsutbildningar upphör

Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna Utbyggnad av speciallärarutbildning

Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen

Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -1 995 -7 847 -1 658 -910 Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning -1 409 -1 200

M inskning för att finansiera prioriterade satsningar -2 415

Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2015 9 209 8 733 5 241 337 448

Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2018 9 720 0 0

Höjda ersättningsbelopp inom HUM /SAM 14 288

Utbyggnad av lärar- och förskolelärarutbildning från 2017 2 227 2 227 2 699 2 682

Satsning på sommarkurser 3 455 0 0

Utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar 200 401 401

Pris- och löneomräkning 15 990 15 403 18 962 0 0

Övrigt -191 -230 1 -777 -148

Takbelopp aktuellt år 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557 1 074 842 1 074 842

Förändring 18 962 17 086 38 599 2 652 4 285 0

25 (28)

Anslagsfördelning

Nedanstående tabeller visar planerad utveckling uttryckt i ekonomiska termer för åren 2019-2021. Alla belopp är i respektive års prisnivå fram till och med 2018. För 2019-2021 gäller 2018 års prisnivå och baseras på förutsättningarna i

budgetpropositionen för 2018. Pris- och löneuppräkningen är 1,84 procent för 2018.

Planeringstalen för 2019-2020 bygger på tidigare års förutsättningar och ska ses som preliminära. Den definitiva anslagsfördelningen för 2019-2021 kommer att beslutas under verksamhetsplaneringen för respektive år.

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

I avsnittet ”Utmanande utbildningar” sammanfattas bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna för Linnéuniversitetets anslagstilldelning för 2019. Det framgår av de uppdrag som ska prioriteras inför 2019 att en modell för förändrad ersättnings- nivå för utbildning på avancerad nivå ska tas fram. Det kan därför bli aktuellt med en omfördelning av resurser i tabell 3 och 4 beroende på modellens utformning.

Tabell 4 visar fördelning mellan strategiska satsningar och omfördelningar medan tabell 5 visar fördelningen av basanslag mellan fakulteterna/NLU.

Tabell 3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr. 2019-2021 i 2018 års prisnivå, tkr

Tabell 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, specifikation av medelstilldelningen 2019, tkr. Brutto.

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Utfall Utfall Utall Budget Budget Plan Plan

32 494 31 931 32 000 32 600 32 600 32 600 32 600

M edel att fördela till fakulteter 960 764 980 289 997 306 1 035 305 1 037 957 1 042 242 1 042 242 Medel att disponera 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557 1 074 842 1 074 842 Medel att disponera

Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar

FEH FHL FKH FS V FTK NLU Övrigt S umma

Tilldelning 2018 134 182 206 363 187 308 129 279 221 379 180 317 9 077 1 067 905

1 Återföring från 2018 1 427 964 1 400 1 610 3 500 -9 253 -352

2 Aviserat av regeringen

Utökning av högskoleplatser ¹ 43 65 59 41 70 58 337

Utbyggnad av lärarutbildningen 2 699 2 699

3 Riktade anslag

Utökning av sjuksköterskeutbildning 0

Reducering mht tidigare underproduktion 0

4

Avsättning (proportionellt inkl lärarutb) -1 360 -2 069 -1 887 -1 310 -2 236 -1 843 -10 706

Tilldelning 1 360 2 069 1 887 1 310 2 236 1 843 10 706

4 Pris- och löneomräkning 0 0 0 0 0 0 0 0

5 Proportionell utjämning -4 -6 -6 -4 -7 -6 -32

135 648 206 422 188 326 130 716 223 053 186 568 -176 1 070 557 Avgår

Strategiska medel -4 131 -6 286 -5 735 -3 980 -6 792 -5 681 5 -32 600

Språkstöd -564 -858 -783 -544 -928 -776 -4 453

Vått/torrt -4 630 0 -509 -373 -7 503 -2 120 2 -15 134

S umma avgår -9 325 -7 144 -7 027 -4 897 -15 223 -8 578 7 -52 187

126 323 199 278 181 299 125 819 207 830 177 991 -169 1 018 370 Tillkommer

Språkstöd 4 453 4 453

Vått/torrt 0 2 359 2 156 13 10 442 166 15 136

S umma tillkommer 0 2 359 6 609 13 10 442 166 0 19 588

126 323 201 636 187 908 125 832 218 272 178 156 -170 1 037 957 124 898 201 564 186 899 124 434 211 814 172 108 13 588 1 035 305

1 425 72 1 009 1 398 6 458 6 048 -13 758 2 652

S pecifikation av medelstilldelningen

Preliminärt tilldelat belopp 2019, nationella prislappar

1 I beloppet ingår såväl anslag för konsekvensökning av tidigare års nya platser samt anslag för ytterligare utökning av nya platser 2019. Proportionerat efter tilldelning 2018.

Netto tilldelning efter avdrag

Netto tilldelning före strategiska medel 2019 Netto tilldelning före strategiska medel 2018 Förändring

Strategisk omfördelning av 1 % av takbeloppet

26 (28)

Fakulteterna/NLU tilldelas netto 1 037 957 tkr vilka initialt fördelas med fördelningen för 2018 som bas. Fördelningen justeras sedan med anledning av förändringar som aviseras i budgetpropositionen och universitetsledningens prioriteringar. Följande förändringar gäller för 2019:

1. Återföring av medel som 2018 ej tilldelades direkt.

2. I regeringens anslag ingår en utökning av lärarutbildning samt andra utbildningar för bristyrken.

3. Summan av tilldelningar och omfördelningar är högre än ökningen av tillgängliga medel och denna utjämning fördelas proportionellt till fakulteterna.

Medel för strategiska satsningar, språkstöd och omfördelning mellan så kallat våta och torra prislappar omfördelas enligt samma principer som tidigare år.

Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar för 2019 föreslås uppgå till 32 600 tkr, vilket motsvarar drygt 3 procent av takbeloppet.

Utöver de strategiska satsningar som redovisas i tabell 6 nedan finns ytterligare 20 Mkr till utveckling av utbildning. Dessa medel tas av myndighetskapitalet.

Tabell 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska satsningar, tkr

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå

I avsnittet ”Framstående forskning” ges bakgrunden till ekonomiska förutsättningar för anslagstilldelningen 2019. Fördelningen av medel för strategiska satsningar ökar från 3,6 procent till 4,95 procent i förslaget vilket innebär att proportionen av basanslag som fördelas direkt till fakulteterna minskar något. Avsättningen till Lnuc ökar eftersom en av miljöerna fortfarande är under uppbyggnad.

Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför 2016⁹ och med 6 Mkr inför 2018. Även om tillskotten är välkomna behöver Linnéuniversitets

forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i jämförbara nivåer med övriga

9 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel.

2017 2018 2019 2020 2021

Budget Budget Budget Plan Plan

Utbildningskvalité 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000

Internationalisering 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000

Samhällelig drivkraft 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000

Hållbar framtid 810 810 810 810 810

Det entreprenöriella universitetet 775 775 775 775 775

Det kulturella universitetet 550 550

Universitetsgemensamma projekt¹ 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000

Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut 230 600 300

M edel att fördela senare/Utveckling Kunskapsmiljö 2 635 1 365 2 215 2 515 4 015

Civilingenjörsutbildning ² 1 500 1 500 1 500

Totalt strategiska satsningar 32 000 32 600 32 600 32 600 32 600

Utveckling utbildningar och verksamhetsstöd,

myndighetskapital 20 000

S umma 32 000 32 600 52 600 32 600 32 600

Universitetsövergripande strategiska satsningar

1 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna

2 Preliminärt belopp i avvaktan på ansökan.